ARBETARSKYDDET INOM INLÄRNING I ARBETET I GRUNDEXAMEN I
TRÄDGÅRDSSKÖTSEL
UTBILDNINGSSTYRELSEN 2005
INNEHÅLL
1. INLÄRNING I ARBETET INOM GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 1.1. Behovet av arbetarskydd i inlärning i arbete inom grundexamen i trädgårdsskötsel 1.2. Avtal om inlärning i arbete är inte ett arbetsförhållande
1.3. Att skaffa platser för inlärning i arbete 1.4. Kraven på platsen för inlärning i arbete 1.5. Arbetsplatshandledaren
1.6. Introduktion och handledning för studeranden på arbetsplatsen 1.7. Skyddsutrustningen
2. ARBETSSÄKERHET SOM EN DEL AV LÄROPLANEN
2.1. Målsättningarna inom grundexamen i trädgårdsskötsel och i utbildningsprogrammet 2.2. De gemensamma studierna
2.3. De valbara studierna 2.4. Bedömning av studeranden
3. ARBETARSKYDDET PÅ ARBETSPLATSEN 3.1. Arbetshälsovården och hälsovården för studerande 3.2. Specialfrågor inom arbetarskyddet i trädgårdsbranschen 3.3. Arbetstiderna
4. UNGA ARBETSTAGARE
4.1. Arbeten som är helt förbjudna för ungdomar under 18 år
4.2. Att med tillstånd av arbetarskyddsdistriktet anlita ungdomar under 18 år i farliga arbeten 4.3. Arbetarskyddsdistriktets undantagstillstånd att anlita 15 år fyllda i farliga arbeten
5. FÖRSÄKRINGAR
5.1. Olycksfall i arbetet och under arbetsresa 5.2. Inlärning i arbete utomlands
5.3. Utländska studeranden i Finland
5.4. Frivilliga försäkringar som skydd vid inlärning i arbete 5.5. Ansvarsförsäkringar
KÄLLOR BILAGOR
Bilaga 1. Ramavtal om hur inlärning i arbete arrangeras på arbetsplatsen Bilaga 2. Avtal om inlärning i arbete för studerande
Bilaga 3. Safety Check. Checkninglista i säkerhetsfrågor. Utvecklande av arbetsförhållandena inom trädgårdsbranschen: odling i växthus
Bilaga 4. Arbetssäkerhetspass
Bilaga 5. Exempel på hur verksamhetsprogram för arbetarskydd i ett litet företag görs upp.
Arbetarskyddsdistriktet i Kymmene.
Bilaga 6. Anmälan om anlitande av 16-17-åriga unga arbetstagare i farligt arbete.
Bilaga 7. Undervisningsministeriets promemoria 30.10.2003 Arbetssäkerhet i yrkesutbildning
1
INLÄRNING I ARBETE INOM GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL
Grundexamen i trädgårdsskötsel reformerades år 2001. Då blev utbildningen treårig och en stor förändring var också att trädgårdspraktiken byttes mot inlärning i arbete. Inlärning i arbete kan genomföras i flera perioder och dessa skall tillsammans utgöra minst 20 studieveckor. En studievecka motsvarar 40 timmar av arbete för eleven och omfattar förutom den egentliga inlärningen i arbete också eventuella studieuppgifter eller motsvarande. Inlärning i arbete är utbildning som sker på arbetsplatsen och pågår i företag i trädgårdsbranschen så som även trädgårdspraktiken i huvudsak gjorde. I läroplanen för trädgårdsbranschen poängteras samarbete mellan utbildningen och näringslivet, det vill säga arbetsplatserna, samt att utbildningen skall svara mot arbetslivets krav på yrkesskicklighet.
En del av inlärningen i arbete kan ske utomlands, om man på förhand kommer överens om det.
Väsentligt är att inlärningen i arbete är väl planerad. Det innebär bland annat, att man inom inlärning i arbete enligt en på förhand uppgjord plan skall lära sig vissa delar av det som ingår i läroplanen. Det är alltså inte fråga om att man på arbetsplatsen repeterar sådant som redan lärts ut i skolan, utan man skall lära sig nya saker utanför skolan.
Målen för inlärningen i arbetet antecknas i varje elevs personliga studieplan. Ur den personliga studie- planen ska framgå hur inlärningen i skolan och på arbetsplatserna kompletterar varandra för att målen för examen ska uppnås. Läroanstalten ska förbereda eleven för arbetsplatsen och ge möjligheter för denna att även under perioderna för inlärning i arbete skaffa sig yrkeskunskap som hör till studierna.
Under och efter perioderna för inlärning i arbete ska eleven få handledning och respons och man följer med hur målen uppnås. I utvärderingen deltar eleven, arbetsplatshandledaren och den handledande läraren.
1.1 BEHOVET AV ARBETARSKYDD I INLÄRNING I ARBETE INOM EXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL
Inom inlärning i arbete är arbetarskyddsfrågor, arbetssäkerhet och välmående speciellt viktiga när det gäller studerande som kommer direkt från grundskolan och ungdomar under 18 år. I framtiden har vi troligen brist på yrkeskunnig arbetskraft och man hoppas att allt fler ska orka vara med i arbetslivet fram till pensionsåldern. Med tanke på tillgången på arbetskraft är det viktigt, att ungdomarna som kommer ut i arbetslivet redan under studietiden får kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som behövs för en framgångsrik karriär. Framförallt förbättras en människas liv och hälsa av att man behärskar arbetarskyddsfrågor både i teorin och i praktiken.
1.2 AVTALET OM INLÄRNING I ARBETET ÄR INTE ETT ARBETSFÖRHÅLLANDE
I allmänhet står den studerande under inlärning i arbete inte i ett arbetsförhållande till arbetsgivaren och erhåller heller ingen lön. I undantagsfall kan den studerande stå i ett arbetsförhållande till arbetsgivaren, om man skilt kommer överens om det. Under perioden för inlärning i arbete har den studerande rätt till samma studiesociala förmåner (bland annat studiestöd och hälsovård) som under den del av studierna som sker på skolan. Läroanstalten ordnar måltiderna för den studerande eller ger en måltidspeng. Om inlärning i arbete sker inom ramen för ett arbetsförhållande, hör dessa förmåner inte till. I inlärning i arbete tillämpas dock arbetarskyddslagen på samma sätt som i arbetsförhållanden, med det undantaget att platsen för inlärning i arbete inte behöver ordna arbetsplatshälsovård.
1.3 ATT SKAFFA PLATSER FÖR INLÄRNING I ARBETE
Det är läroanstalten som tillsammans med den studerande är skyldig att skaffa en arbetsplats för inlärning i arbete. Den studerande kan också själv skaffa sin plats, som skolan ska godkänna.
Utbildningsarrangören och arbetsplatsen gör sinsemellan upp ett ramavtal för arrangerandet av inlärning i arbete på arbetsplatsen. I avtalet kommer man överens om olika praktiska saker (bilaga 1).
Dessutom görs för varje studerande ett eget personligt avtal om inlärning i arbetet (bilaga 2). Bilagorna 1 och 2 är exempel utarbetade efter de avtalsblanketter som används på Kiipula yrkesinstitut.
Varje läroinrättning gör upp egna lämpliga avtalsblanketter, i vilka man så noga som möjligt definierar de olika parternas ansvar och skyldigheter samt målsättningen för inlärningen. I avtalet bör åtminstone ingå (Förordningen om yrkesutbildning 811/1998) de olika parternas uppgifter och ansvar, tidpunkt och längd för inlärningen i arbete, handledning av den studerande, målsättningarna för och det centrala innehållet i inlärning i arbete, utvärdering av inlärningsresultatet och de ersättningar som eventuellt betalas åt arbetsgivaren. Speciellt viktigt är att man namnger den arbetsplatshandledare på arbetsplatsen, som fungerar som handledare under inlärning i arbete. Det kan vara arbetsgivaren eller en person som denna befullmäktigat. Eftersom inlärning i arbete ännu är nytt för alla parter, bör man i avtalen så noga som möjligt anteckna allt man kommer överens om. Om annat arbete än det som hänförs till inlärning i arbete skall man skilt komma överens mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
1.4 KRAVEN PÅ PLATSEN FÖR INLÄRNING I ARBETE
Förordningen om yrkesutbildning (811/1998) förutsätter, att platsen för inlärning i arbete har tillräckliga förutsättningar att arrangera inlärning enligt läroplanen.
Arbetsplatsen bör ha
• tillräcklig produktions- och serviceverksamhet
• nödvändiga och tillräckliga arbetsredskap
• en i fråga om yrkesskicklighet, utbildning och arbetserfarenhet lämplig person, som är villig att fungera som arbetsplatshandledare och delta i utbildning för arbetsplatshandledare samt
• tillräcklig säkerhetsnivå.
Kraven är rätt vaga och gör det nöjligt för skolan att göra egna överväganden vid val av platser för inlärning i arbete. Det viktigaste är att det är möjligt att tryggt uppnå målsättningarna för inlärningen.
Arbetsplatsen behöver inte vara stor och det krävs inte någon viss utbildning av handledaren på arbetsplatsen. Företagets verksamhet bör dock vara stabil och fortgående, för att man på ett förnuftigt sätt ska kunna arrangera perioder med inlärning i arbete. Väsentligt är att arbetsplatshandledaren har tillräckligt med tid, intresse och förmåga att handleda den studerande.
Det är inte meningen att den studerande under inlärning i arbete ska ersätta företagets egen personal.
Då man tar emot en studerande för inlärning i arbete, får det inte påverka arbetsavtalets längd eller övriga villkor för de andra arbetstagarna i företaget.
Utbildningsarrangören beslutar om de principer enligt vilka man arrangerar inlärningen i arbete. Planen görs upp tillsammans med representanter för arbetslivet och med beaktande av den lokala arbetsmark- nadens behov och möjligheter. Läroanstalten ska sträva efter att bilda nätverk med näringslivet i det egna området och den egna branschen, för att det ständigt skall finnas tillräckligt utbud på platser för inlärning i arbete. Eftersom de potentiella platserna för inlärning i arbete inom trädgårdsbranschen kan ligga avlägset från läroanstalten, är det viktigt att de olika läroanstalterna samarbetar sinsemellan. Då kan man i praktiken komma överens om att turvis övervaka och handleda studerandena inom inlärning i arbete. Läroanstalterna kan också sinsemellan utbyta information om platser för inlärning i arbete. För
arbetsplatserna som erbjuder inlärning i arbete är det entydigare, om praxisen i de olika läroanstalterna är så likadan som möjligt.
Skolorna borde öka samarbetet med och informationen via branschens yrkesorganisationer och för- bund, eftersom man ofta där får förfrågningar om utbildning inom trädgårdsbranschen och platser för inlärning i arbete. Förteckningar över kontaktpersoner i utbildningsanstalter, organisationer och för- bund samt ett register över platser för inlärning i arbete gör det lättare för de studerande och arbets- platserna att hitta varandra. Det lönar sig att för arbetsgivaren poängtera nyttan av att ta emot stu- derande för inlärning i arbete; i bästa fall utvecklar samarbetet mellan läroanstalten, den studerande och platsen för inlärning i arbete också arbetsplatsens egen praxis till exempel i fråga om arbetarskydd.
Under perioden för inlärning i arbete kan en eventuell framtida arbetsgivare på förhand lära känna de blivande trädgårdsmästarna.
1.5 ARBETSPLATSHANDLEDAREN
På varje plats där inlärning i arbete sker bör det finnas en namngiven arbetsplatshandledare med till- räckliga färdigheter, resurser och framför allt intresse att handleda den studerande. Handledaren bör ha baskunskap också inom arbetarskydd. Det egentliga ansvaret för arbetarskyddet ligger dock alltid hos arbetsgivaren. Arbetsplatshandledaren är arbetsplatsens representant vid planerandet av perioden för inlärning i arbete och dess innehåll. Handledaren bör behärska sin egen bransch väl samt ha förmåga och färdighet att verka som arbetsplatshandledare.
Utbildningsstyrelsen har som målsättning att alla arbetsplatshandledare skall genomgå en utbildning som ska främja inlärning i arbetet och förbättra kvaliteten på den undervisning som sker i samband med praktiskt arbete. En viktig del av arbetsplatshandledarens uppgifter är att tillsammans med läraren göra upp och bedöma lämpliga inlärningsuppgifter. Arbetsplatshandledarna förmedlar också informa- tion om principerna för inlärning i arbete åt de andra arbetstagarna på arbetsplatsen. I en del skolor har man utbildat arbetsplatshandledare med en speciell ESR-finansiering. Utbildningen har omfattat två studieveckor. Om utbildningen bara har omfattat ett par dagar eller helt och hållet saknas, är situatio- nen då man gör upp avtalet om inlärning i arbete mycket viktig. I det sammanhanget kan den hand- ledande läraren berätta så mycket som möjligt om inlärning i arbete och om arbetsplatshandledarens uppgifter.
På många små arbetsplatser är företagaren själv arbetsplatshandledare, men det kan också vara någon annan av personalen. Väsentligt är, att handledaren är så mycket som möjligt på plats för att ge väg- ledning, föregå med exempel och ge respons. Speciellt utvärdering av den studerandes inlärningsresultat är nytt för många handledare. Arbetsplatshandledarens roll är viktig då den studerandes yrkesidentitet utformas. Även värderingar och attityder överförs lätt från handledaren till den studerande. Detta är viktigt att komma ihåg i synnerhet i arbetarskyddsfrågor. Handledaren bör själv föregå med gott exem- pel när det gäller planering av arbetet, användning av skyddsutrustning och arbetarskydd i allmänhet.
1.6 INSKOLNING OCH HANDLEDNING AV DEN STUDERANDE PÅ ARBETSPLATSEN Handledning och introduktion i arbetet är viktiga då en ny arbetstagare kommer till arbetsplatsen.
Arbetsgivaren ansvarar för introduktionen. Speciellt stor betydelse har detta då det gäller inlärning i arbete, ty ungdomarna har ofta endast lite arbetserfarenhet. Med tanke på fungerande inlärning, arbete och arbetarskydd är mångsidig inskolning gällande arbetsplatsen, dess verksamhet och arbetstagare viktig. För arbetsplatsen bör man göra upp en förteckning över saker som ska gås genom, det vill säga en introduktionsplan. Introduktionsplanen omfattar till exempel arbetstider, skyddsutrustning och hur denna används, kontaktpersoner, produktions- och arbetsmiljön inklusive maskiner och anläggningar samt arbetsplatsens verksamhetssätt och målsättningar. Till introduktionen kan också anses höra att
den övriga personalen lär känna både inlärning i arbete och målsättningen för denna samt den studerande. Det är mycket viktigt att de andra arbetstagarna förstår den studerandes situation och är medvetna om dennas eventuella brister i yrkesskicklighet. På platsen för inlärning i arbete bör man också förutse språkliga kommunikationsproblem till exempel gällande utländska arbetstagare. Speciellt när det gäller specialstuderande bör man försäkra sig om att informationen förstås rätt på vardera hållet.
Vid introduktionen kan man ha hjälp av de Safety Check-listor som det regionala
arbetarskyddsinstitutet i Kuopio har gjort upp (BILAGA 3 Turvallisuuden tarkistuslista. Puutarha-alan työolojen kehittäminen: lasinalaisviljely). Med hjälp av listan kan man kontrollera säkerheten på
arbetsplatsen.
Den studerande ska senast då avtalet görs upp meddela, om han eller hon har fysiska eller psykiska egenskaper, som kan utgöra en risk vid genomförandet av perioden för inlärning i arbete. Ju tidigare man både i undervisningen och i planering och genomförande av inlärning i arbete kan ta i beaktande den studerandes specialbehov, desto bättre är möjligheterna att framgångsrikt genomföra inlärningen i arbete och nå målen som satts upp för denna.
Innan inlärningen i arbete påbörjas skall arbetsgivaren och utbildningsanstalten tillsammans reda ut hur väl insatt den studerande är i de kommande arbetsuppgifterna och hur väl han eller hon kan följa givna arbetarskyddsdirektiv. Som hjälp kan här användas ett arbetarskyddspass, i vilket man antecknar vilka arbetarskyddsfrågor och arbeten den studerande undervisats om antingen i skolan eller under tidigare perioder av inlärning i arbete. (Bilaga 4). Detta utesluter dock inte behovet av handledning på platsen för inlärning i arbete. I läroplanen för grundexamen i trädgårdsskötsel nämns bland annat, att den studerande före perioden för inlärning i arbete skall ha kunskaper som motsvarar första hjälpskurs 1 samt traktorkörkort.
1.7 SKYDDSUTRUSTNING
Arbetsgivaren ansvarar för att den studerande under inlärning i arbete använder rätt skyddsutrustning för respektive arbetsuppgift. Platsen för inlärning i arbete anskaffar skyddsutrustningen eller, om man så kommer överens, gör skolan det. I praktiken är den specialskyddsutrustning man behöver på platsen för inlärning i arbete arbetsplatsens egendom, till exempel andningsskydden som behövs vid hantering av växtskyddsmedel. Då man gör upp avtalet om inlärning i arbete, ska skolan och arbetsplatsen kom- ma överens om anskaffandet av skyddsutrusning. Den studerandes skyldighet är att använda skyddsut- rustningen som tillhandahålles samt sköta och underhålla den enligt givna direktiv. Utbildningsstyrel- sens promemoria i bilaga 7 innehåller mera information om anskaffning av personlig skyddsutrustning för studerande.
2
ARBETSSÄKERHET I LÄROPLANEN
Arbetssäkerhet poängteras i läroplanen för trädgårdsskötsel både på allmän och på branschnivå. I läroplanen för grundexamen inom trädgårdsskötsel från år 2001 sägs så här (de kursiverade text- avsnitten är direkta citat):
Arbetarskydd och hälsa går ut på att de studerande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskydd i sin bransch och iakttar dem. De kan uppskatta och utveckla en trygg, sund och trivsam arbetsmiljö. De kan identifiera de faror och hälsorisker som förekommer i arbetet och skydda sig mot dem, samt bekämpa riskmomenten. De kan planera en ergonomiskt riktig arbetsmiljö samt dra försorg om sin egen hälsa och upprätthålla sin arbets- och funktionsförmåga.
2.1. MÅLSÄTTNINGARNA I GRUNDEXAMEN SAMT UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR TRÄDGÅRDSSKÖTSEL
De som har avlagt grundexamen i trädgårdsskötsel skall kunna ha omsorg om sin egen fysiska och psykiska kondition, varför de skall ha kännedom om de krav på arbetarskydd och ergonomi som anknyter till det egna arbetet. De skall kunna inta en rätt attityd till arbete samt förkovra sina kunskaper och färdigheter kontinuerligt.
I samband med målsättningarna för de yrkesinriktade studierna och för inlärning i arbete nämns det, att följande saker hör till en trädgårdsmästares basfärdigheter:
Berömlig nivå
Den studerande bör kunna utföra växtskyddsarbeten och ska därför kunna identifiera de viktigaste växtskadegörarna. Den studerande ska kunna välja en för ändamålet lämplig personlig skyddsutrust- ning. Växtskyddsarbeten ska kunna utföras så att miljön skonas, arbetssäkerhetsbestämmelserna följs och produkternas renhet säkras. Den studerande skall kunna avlägga examina som ger rätt att använda bekämpningsmedel.
Den studerande bör kunna använda och sköta dagligt underhåll av de vanligaste arbetsmaskinerna och utrustningen inom trädgårdsbranschen. Han eller hon ska självständigt kunna använda gödselblandare, växtskyddsspruta, fräs, gräsklippare och traktor. Den studerande skall kunna köra en traktor med därtill kopplad arbetsmaskin och bör före perioden för inlärning i arbete ha kunskaper som motsvarar minst T-kort. Han eller hon ska i användandet av maskiner kunna följa stadganden och direktiv som gäller arbetarskydd och miljöskydd. Ett krav är också att kunna utföra små reparationer på de allmännaste maskiner och aggregat som används i trädgårdsbranschen. Den studerande ska kunna reparera och underhålla enkla trä- och metallkonstruktioner.
Den studerande ska kunna upprätthålla sin arbetsförmåga och bör därför känna till de grundläggande fysiska, psykiska och sociala faktorer som inverkar på arbetsförmågan. Den studerande bör kunna verka självständigt samt vid behov be om och ta emot råd och anvisningar som behövs i arbetet. Han eller hon ska kunna bedöma och rapportera sin verksamhet muntligt och skriftligt. Han eller hon ska kunna exakt följa de bestämmelser och anvisningar som gäller på arbetsplatsen. Den studerande ska kunna på sin arbetsplats ta hand om sin egen, sina kollegers, kunders och även övriga personers säkerhet samt ordning och reda på arbetsplatsen. Han eller hon ska i sitt arbete kunna iaktta gott uppförande. Den studerande ska kunna fungera som en aktiv, jämställd och ansvarskännande medlem av sitt arbetsam- fund utan att förorsaka konflikter samt kunna komma med förslag för utveckling av sitt eget arbete.
Den studerande ska kunna ge första hjälp vid de vanligaste arbetsolycksfallen och bör därför innan inlärning i arbete inleds ha färdigheter som motsvarar första hjälpkurs 1.
Tillfredsställande De studerande skall
• kunna känna igen avvikelser vid skötseln av växter eller användningen av teknisk utrustning och kunna meddela de ansvariga personerna om dem
• efter att ha erhållit handledning kunna utföra en växtskyddsbesprutning och kunna välja personlig skyddsutrustning
• kunna avlägga de examina som berättigar till användning av bekämpningsmedel eller som rekommenderas
• kunna köra traktor och ha kunskaper motsvarande traktorkort
• efter att ha erhållit handledning kunna använda de vanligaste maskinerna och anordningarna inom trädgårdsbranschen och kunna kontrollera deras skick
• kunna upprätthålla sin arbetsförmåga
• kunna ha omsorg om säkerheten i det egna arbetet
• vid ett olycksfall kunna handla så att skadan inte förvärras på grund av deras agerande
2.1.1. Målsättningen för och studierna inom utbildningsprogrammet för trädgårdsproduktion
De som har avlagt utbildningsprogrammet för trädgårdsproduktion skall på ett säkert sätt kunna använda sig av maskiner och anordningar i arbetena inom trädgårdsproduktion samt kunna utföra enkla servicearbeten på maskinerna och anordningarna. De skall i olika slag av arbeten inom trädgårdsbranschen kunna arbeta säkert, ergonomiskt rätt och så att de skonar miljön.
I samband med de obligatoriska yrkesstudierna i utbildningsprogrammet för trädgårdsproduktion tas i studierna inom växthusproduktion och frilandsproduktion arbetarskydd upp på följande sätt:
Växthusproduktion
• Att arbeta säkert med trädgårdsmaskiner och –anordningar i växthus
• En säker och ergonomisk verksamhet i enlighet med planen för egenkontroll Frilandsproduktion
• Att arbeta säkert med trädgårdsmaskiner och –anordningar på friland
• En säker och ergonomisk verksamhet i enlighet med planen för egenkontroll
• Att arbeta på ett säkert sätt i kalla och heta miljöer
2.1.2 Målsättningen för och studierna inom utbildningsprogrammet för grönbranschen Han eller hon bör kunna välja och använda de maskiner och den utrustning som behövs i
grönbranschens arbeten. Han eller hon ska kunna arbeta effektivt, ekonomiskt och tryggt samt följa principerna för hållbar utveckling och allmänna kvalitetskrav såsom snygghet.
I samband med de obligatoriska yrkesstudierna i utbildningsprogrammet för grönbranschen kommer arbetarskyddet fram i studierna inom anläggning och skötsel av grönområden på följande sätt:
Anläggning av grönområden
• Användning av maskiner och anordningar vid anläggning av grönområden Underhåll av grönområden
• Användning av maskiner och anordningar för underhåll av grönområden
2.1.3 Målsättningen för och studierna inom utbildningsprogrammet för blomster-
och trädgårdshandel
Målsättningar för arbetarskydd nämns inte skilt. I samband med de obligatoriska yrkesstudierna i utbildningsprogrammet för blomster- och trädgårdshandel kommer arbetarskyddet fram i studierna inom butiksarbete på följande sätt:
Butiksarbete De studerande skall
• kunna använda affärens tekniska apparatur och vid behov kalla på service
• kunna rapportera till sin chef om felaktiga produkter och apparater
2.2. GEMENSAMMA STUDIER
Säkerhet i arbetet nämns skilt i samband med delar av bland annat följande studiehelheter: obligatoriska studier: fysik och kemi, samhällslära, företags- och arbetslivskunskap, motion och hälsofostran,
miljökunskap samt i de valbara studierna inom miljökunskap.
2.3. VALBARA STUDIER
I samband med studier som är valbara inom flera olika utbildningsprogram tas arbetarskydd upp på följande sätt:
Alternativa produktionsmetoder
• Att arbeta säkert med maskiner och anordningar inom alternativ produktion Odlingsteknologi
• Användning och underhåll av maskiner inom frilandsproduktion
• De studerande skall kunna tillämpa lagstiftningen som gäller byggande i praktiken Odling av specialväxter
• Att arbeta säkert med maskiner och anordningar inom produktionen av specialväxter Plantskoleproduktion
• Att arbeta säkert med maskiner och anordningar inom plantskoleproduktionen Anläggning och underhåll av golfbanor och sportgräsplaner
• Säker användning och underhåll av maskiner
Stenarbeten inom grönanläggning De studerande skall
• självständigt kunna använda sig av sådana arbetssätt och hjälpmedel som förebygger belastningsskador och olycksfall i arbetet
• kunna arbeta säkert med tanke på sig själva och på omgivningen.
Träarbeten inom grönanläggning
• Säkert arbete i byggande av träkonstruktioner på grönområden med tanke på sig själva och på omgivningen Service av maskiner och aggregat inom grönområden
De studerande skall
• under handledning kunna utföra service på maskiner och anordningar
• kunna använda de vanligaste arbetsredskapen och arbetsmetoderna i servicearbeten
• under handledning kunna utföra förbandssvetsning
2.4. BEDÖMNING AV DEN STUDERANDE
I bedömning av den studerande nämns arbetssäkerhet som ett viktigt bedömningskriterium. Om läroplanen är anpassad, bör utvärdering göras enligt den anpassade läroplanen.
Nöjaktiga:
De studerande skall iaktta arbetstider, säkerhetsföreskrifter och andra anvisningar och överenskommelser samt rådgöra om avsteg från dessa.
Berömliga:
... De skall kunna utveckla sitt arbete, sin arbetsmiljö och säkerheten i arbetet samt mångsidigt bedöma sig själva och utveckla sin beredskap att verka under förändrade förhållanden...
3.
ARBETARSKYDD PÅ ARBETSPLATSEN
Arbetarskyddslagen (738/2002) förpliktar arbetsgivaren och arbetstagaren att tillsammans upprätthålla och förbättra arbetssäkerheten på arbetsplatsen. Ansvaret ligger dock hos arbetsgivaren. Tabell 1 tar upp ansvarsfördelningen mellan arbetsplatsen, läroanstalten och den studerande vid inlärning i arbete.
TABELL 1. Ansvarsfördelningen inom arbetssäkerhet Den studerande
• följer givna arbetsskydds- och säkerhetsanvisningar, vilka bör finnas synliga på arbetsplatsen.
• meddelar på förhand om eventuella fysiska och psykiska faktorer som kan inverka på säkerheten i arbetet
• anmäler brister och säkerhetsrisker som han eller hon upptäcker
• använder den anvisade skyddsutrustningen på rätt sätt
• klär sig så, att säkerheten inte riskeras (använder till exempel inte lös klädsel som kan fastna i maskiner, långt hår skall hållas fastbundet) samt
• uppträder sakligt gentemot andra arbetstagare.
Läroanstalten / utbildningsarrangören
• ser till att den studerande är tillräckligt insatt i de kommande uppgifterna innan perioden för inlärning i arbete vidtar
• utreder tillsammans med arbetsplatsen eventuella riskfaktorer samt de olika aktörernas ansvar.
Ansvar och skyldigheter antecknas i avtalet.
• sköter om praktiska arrangemang och avtal mellan arbetsplatsen och läroanstalten
• försäkrar sig om att arbetsgivaren på platsen för inlärning i arbete har gjort de utredningar gällande arbetsrisker som avses i arbetssäkerhetslagens 10 och 11 §
• kommer överens om anmälningsförfarandet till arbetarskyddsdistriktet samt
• klarlägger ansvarsfrågor och försäkringar i samband med arbetarskydd, olycksfall och skadestånd.
Den handledande läraren
• sköter i praktiken uppgörande av avtal mellan arbetsplatsen och läroanstalten samt
• försäkrar sig innan perioden för inlärning i arbete börjar om att den studerande innehar tillräckliga kunskaper och färdigheter med tanke på arbetarskyddet och att denna kan följa arbetarskyddsanvisningar.
Platsen för inlärning i arbete
• ansvarar för den studerandes arbetssäkerhet på samma sätt som för personer i arbetsförhållande
• utser en arbetsplatshandledare
• beaktar speciellt den studerandes unga ålder och speciella krav som härleder därav. Ser till att anmälningarna till arbetarskyddsdistriktet är i skick (om inte annat överenskommits i avtalet med skolan) samt
• ansvarar för att skyddsutrustning används.
• Dessutom har arbetsplatsen ansvar för att den studerande introduceras i arbetsplatsförhållan- dena och arbetssäkerheten. Likaså skall inskolning ges angående arbetsuppgifter och –metoder samt information ges om för branschen typiska olycksfalls- och andra risker.
Arbetsgivaren bör ha ett avtal om arbetsplatshälsovård för sina anställda. Dessutom bör arbetsgivaren ha ett verksamhetsprogram för arbetarskyddet för att förbättra säkerheten på arbetsplatsen och främja upprätthållandet av de anställdas arbetsförmåga. En väsentlig del av detta program är att utreda vilka risk- och belastningsfaktorer arbetsförhållandena medför samt bedöma riskerna dessa ger upphov till.
Bland andra Kymmenedalens arbetarskyddsdistrikt har gjort upp en modell till verksamhetsprogram för småföretags arbetarskydd (Bilaga 5). De lokala arbetarskyddsdistrikten ansvarar för övervakning av arbetarskyddet och de ger även direktiv om hur arbetarskyddet kan utvecklas. Det är viktigt att komma ihåg, att lagen om arbetssäkerhet gäller såväl stora som små företag.
3.1. ARBETSPLATSHÄLSOVÅRDEN OCH DEN STUDERANDES HÄLSOVÅRD
Läroanstalten svarar för anordnande av hälsovård för de studerande, det vill säga att den studerande även under perioden för inlärning i arbete omfattas av skolans hälsovård. Vid arbetsolycksfall eller andra akuta sjukdomsfall är arbetsgivaren enligt lagen om arbetssäkerhet skyldig att se till att den studerande under inlärning i arbete får första hjälp. Läroanstaltens kontaktperson bör omedelbart kontaktas vid olycksfall. Tabell 2 visar hur de olika parterna ska fungera vid olycksfall.
Tabell 2. Vad bör göras vid olycksfall?
Den studerande
• meddela den egna arbetsplatshandledaren
• uppsök läkare inom ett dygn efter att skadan uppkommit eller olycksfallet skett
• meddela läroanstalten
• be läroanstalten om ett försäkringsintyg, som ger tillgång till gratis vård och medicin
• ge de tilläggsuppgifter som behövs till exempel om kemikalier och resrutter som använts
• spara eventuella läkarintyg som ges om sjukdomen eller skadan (om inte dessa sänts direkt till försäkringsbolaget)
• följ anvisningarna om vård och rehabilitering Läroanstalten
• anmäler olycksfallet till försäkringsbolagen (alltid vid misstanke om yrkessjukdom och vid trafikolyckor)
• ger den skadade ett försäkringsintyg, som ger den studerande gratis vård och mediciner
• gör upp en noggrann beskrivning över olyckan för att utreda orsaker och följder
• ser till att en utredning görs tillsammans med arbetsplatsen för att motsvarande olyckor skall kunna undvikas
• är skyldig att tillsammans med arbetsplatsen utreda orsakerna till olyckan
• gör så snart som möjligt en olycksfallsanmälan till försäkringsbolagen (senast inom ett år) Platsen för inlärning i arbete
• utreder tillsammans med läroanstalten orsakerna till olyckan för att motsvarande olycksfall skall kunna förhindras
• meddelar om allvarliga och dödsbringande olycksfall till arbetarskyddsdistriktet och polisen.
3.2. SPECIALFRÅGOR INOM ARBETARSKYDD I TRÄDGÅRDSBRANSCHEN
I trädgårdsbranschen är olycksfall med dödlig utgång rätt sällsynta. Nedan nämns de faktorer som orsakar mest arbetsolycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar:
• belastningsskador, i synnerhet på grund av lyftande (gödselmedelssäckar, upptagning och plantering av klumpplantor)
• tunga arbeten, speciellt vid enformiga och upprepade arbetsuppgifter (till exempel lyftande av lådor i förpackningsarbeten, ergonomi!)
• halkning (våta golv, skyddsräcken!)
• allergier, i synnerhet kontaktallergi på händerna vid arbete med prydnadsväxter
• stora temperaturskillnader (växthusarbete på sommaren, betydelsen av pauser!) Farliga arbeten och situationer:
• maskiner och anordningar och arbeten i närheten av dessa (förutseende av risksituationer)
• ensamt arbete (till exempel att arbeta ensam vid en förpackningsmaskin)
• byggnadsarbeten, arbeten på höga höjder till exempel vid service av växthus
• användning av växtskyddsmedel och syror
• markbyggnadsarbeten, grävning
Dessa riskfaktorer gäller både anställda arbetstagare och studerande vid inlärning i arbete. Fullvuxna studerande omfattas av samma direktiv och bestämmelser som övriga fullvuxna arbetstagare. Däremot tillämpas på studeranden under 18 år specialbestämmelser som gäller unga arbetstagare.
3.3 ARBETSTIDER
Även om inlärning i arbete inte innebär ett arbetsförhållande, kan stadgandena i lagen om arbetstid (605/1996) och lagen om unga arbetstagare (998/1993) samt trädgårdsbranschens kollektivavtal utgöra en grundprincip även då det gäller inlärning i arbete.
I praktiken innebär det, att den regelbundna arbetstiden för en person som fyllt 15 men inte 18 får vara högst lika lång som för en 18 år fylld person i samma arbete. I allmänhet är det 8 timmar i dygnet och 40 timmar i veckan. För en person som fyllt 15 men inte 18 ska arbetstiden infalla mellan klockan 6 och 22. Övertidsarbete kan åt en sådan person ges på dennas egen begäran. Arbetstiden får dock inte överstiga 9 timmar i dygnet eller 48 timmar i veckan. Enligt lagen bör åt en 15 år fylld person ges en oavbruten viloperiod på minst 12 timmar i dygnet.
Inlärning i arbete är studier, och målsättningen för studierna är det viktigaste. En studievecka är 40 timmar studiearbete, och detta beräkningssätt gäller även under perioden för inlärning i arbete. Alla utförda arbetstimmar är likvärda då man räknar antalet studieveckor. Då avtal för inlärning i arbete görs upp är det skäl att noga komma överens om arbetstiderna och eventuellt veckoslutsarbete samt
dejourering. I avtalet borde även antecknas, hur stor del av tiden för inlärning i arbete som viks för olika inlärningsuppgifter och förande av arbetsjournaler.
4.
UNGA ARBETSTAGARE
I lagar och förordningar finns skilda direktiv och stadganden som gäller arbetstagare under 18 år. En del arbetsuppgifter anses vara förbjudna och farliga, och för dem gäller lagar, förordningar och direktiv.
Då man planerar perioder med inlärning i arbete bör man redan på förhand beakta elevernas ålder och, då det gäller de yngsta, flytta fram inlärningen i arbete tills den studerande har fyllt 16 år.
4.1. ARBETEN SOM ÄR HELT FÖRBJUDNA FÖR UNGA UNDER 18 ÅR
I förordningen om skyddande av unga arbetstagare (508/1986) finns en förteckning över arbeten som är förbjudna för ungdomar mellan 16 och 18 år. Enlig lagen får en ung person inte anlitas i arbeten som kan skada den fysiska eller psykiska utvecklingen eller som kräver större ansträngning eller ansvar än vad som kan anses skäligt med beaktande av den ungas ålder och krafter. Inom trädgårdsbranschen kan sådana arbeten vara till exempel att arbeta ensam vid en förpacknings- eller krukningsmaskin eller att arbeta ensam med uppgifter som utförs på höga höjder.
4.2. ANLITANDE AV UNGDOMAR UNDER 18 ÅR I FARLIGA ARBETEN MED TILLSTÅND FRÅN ARBETARSKYDDSDISTRIKTET
Många uppgifter inom trädgårdsbranschen kan klassificeras som farliga arbeten, som man inte får låta en person under 16 år utföra. De finns uppräknade i social- och hälsovårdsministeriets förordning 128/2002. Förteckningen revideras regelbundet, minst vart femte år (Tabell 3). En person som fyllt 16 år kan utföra ett i social- och hälsovårdsministeriets förordning omnämnt farligt arbete förutsatt att man tryggar den unga personens arbetssäkerhet och att en anmälan om arbetet gjorts till det lokala arbetarskyddsdistriktet. Anmälningsblanketten finns i bilaga 6.
Avsikten med arbetarskyddslagarna och –förordningarna är inte att hindra unga att arbeta eller att få inlärning i arbete utan att skydda dem från arbetsrelaterade faror. Till exempel att klippa gräs med en åkgräsklippare är något som hör till trädgårdsmästarutbildningen. Det är speciellt viktigt att beakta individuella särdrag hos de studerande, för det är stora skillnader i arbetserfarenhet och den utbildning de redan fått. Även olika sjukdomar eller skador ställer speciella krav på arbetarskyddet.
Ur den anmälan som ska göras till arbetarskyddsdistriktet bör förutom arbetsgivarens kontaktuppgifter också framgå vilka arbetets speciella riskfaktorer är, hur dessa risker begränsas och hur den unga
introduceras, handleds och övervakas i de ifrågavarande uppgifterna. Ofta är det frågan om att man inte får lämna den unga personen ensam med sitt arbete, utan en erfarnare arbetstagare eller
arbetsplatshandledaren bör närvara.
Då man gör upp avtal om inlärning i arbete kommer man överens om huruvida det är läroanstaltens eller arbetsplatsens sak att sköta anmälningarna till arbetarskyddsdistriktet. Om det på en viss
arbetsplats mycket ofta finns studerande med inlärning i arbete i samma uppgifter och arbetena samt maskinparken är samma som förut, kan man med det lokala arbetarskyddsdistriktet komma överens om en flexibel praxis i fråga om anmälningarna. I sista hand är det platsen för inlärning i arbete som är ansvarig för att anmälningsförfarandet är i skick.
Tabell 3. Exempel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare Arbeten som är farliga för unga arbetstagare
(Social- och hälsoministeriets exempelförteckning under inlärning i arbete 128/2002)
Effekt på trädgårdsstuderande
Mekaniska riskfaktorer Fallande föremål, cirkelsåg, motorsåg, fräs, öppen kross, sandströare, borrmaskin, vinkelslipmaskin, gassvets och –skärare, spikmaskin med tryckluft eller motsvarande samt tryckluftsekatör
Krav på traktorkörkort!
Kemiska riskfaktorer • Bruk av bekämpningsmedel, tvätt- och
rengöringsmedel som orsakar överkänslighet (varningsmärkning X), explosiva ämnen, risker med bränslen och smörjmedel
• Bruksanvisningar för bekämpningsmedel bör finnas tillhanda och förvaringsutrymmena vara sakenliga. Skyddsutrustning skall användas och underhållas. Traktorsprutorna bör vara testade.
• Bekämpningsmedel får användas endast av en person som erlagt erforderlig examen:
1. Sprutförarexamen
2. Specialexamen för farliga medel (T och T+ -medel)
Fysikaliska riskfaktorer Hög temperatur i växthusarbete Kyla vid arbeten utomhus vintertid Oljud
Arbete med vibrerande arbetsmaskiner som fräsar och markpackare
Elektriska riskfaktorer Elektriska arbetsmaskiner och –aggregat ska användas på rätt sätt
Risk för fysisk överansträngning Lyftande om bördan ständigt väger mer än 20 kg för män och 15 kg för kvinnor. Till exempel gödselmedels- och växtunderlagssäckar.
Biologiska riskfaktorer Mögel och damm i lager- och växthusluft
Vissa övriga arbeten • Utgrävningar med rasrisk
• Sprängningsarbeten
• Rivning av byggnader
• Fallrisk. Till exempel reparation och underhåll av växthustak.
• Risk som maskiner utgör i ackordavlönat arbete i högt tempo. Till exempel ackord- arbete vid förpackningsmaskin.
4.3.1 ARBETARSKYDDSDISTRIKETS UNDANTAGSTILLSTÅND ATT ANVÄNDA 15 ÅR FYLLDA PERSONER FÖR FARLIGA ARBETEN
Arbetarskyddsdistriktet kan på vissa villkor, om det är nödvändigt för den yrkesmässiga utvecklingen, bevilja undantagstillstånd att vid inlärning i arbete använda en person som fyllt 15 men inte 16 år i arbeten, som annars klassificeras som farliga för ungdomar under 18 år. En förutsättning för tillståndet är att den studerande arbetar under en erfaren och yrkeskunnig persons omedelbara övervakning.
Undantagstillstånd bör användas bara vid behov och i läroanstalterna ska man sträva efter att
perioderna för inlärning i arbete infaller så att de yngsta studerande hinner fylla 16 år innan perioden påbörjas.
5.
FÖRSÄKRINGAR
Med tanke på arbetsolycksfall, yrkessjukdomar och olycksfall under arbetsresor bör den studerande under inlärning i arbete ha en lagstadgad olycksfallsförsäkring. I avtalet som görs upp före perioden för inlärning i arbete är det skäl att anteckna ersättningsskyldigheter och försäkringsbehov med tanke på skador som den studerande kan orsaka. Likaså bör ansvar för handledning och övervakning utredas innan perioden för inlärning i arbete inleds.
5.1. OLYCKSFALL I ARBETE OCH UNDER ARBETSRESOR
Läroanstalten är skyldig att ta en olycksfallsförsäkring för den studerande under inlärning i arbete, arbetsgivaren tecknar försäkring för en arbetstagare med ett anställningsavtal. Anställda och studerande under perioden för inlärning i arbete ska ha en lagstadgad olycksfallsförsäkring, som ersätter arbets- olycksfall, yrkessjukdomar och olycksfall under arbetsresor. Numera skall även olycksfall under arbets- resor för studerande under inlärning i arbete ersättas. Som arbetsresor anses i det fallet resor mellan läroanstalten och platsen för inlärning i arbete samt mellan bostaden och platsen för inlärning i arbete.
Fortsättningsvis står olycksfall under teorilektioner, måltidspauser, raster samt resor mellan bostaden och skolan utanför ersättningsskyldigheten.
5.2. INLÄRNING I ARBETE UTOMLANDS
Läroanstaltens lagstadgade olycksfallsförsäkringsskydd är i kraft också under inlärning i arbete som sker utomlands, men alltid då man reser utomlands är det skäl att skilt komma överens om försäkringsskyd- det för den studerande och andra ansvarsfrågor med den utländska samarbetsskolan, arbetsplatsen och den egna skolan. Landet man åker till kan dessutom ha egna nationella lagstadgade krav som påverkar behovet av extra försäkringar. Det socialskydd den studerande kan få i det andra landet samt till exem- pel rätten till vård beror på, om det är frågan om ett annat EU-land, ett annat land med vilket avtal ingåtts om socialskydd eller ett annat utomstående land. I varje fall ersätter den lagstadgade finländska olycksfallsförsäkringen inte sjukdomsfall eller ansvarsskador som den studerande förorsakat och inte heller olycksfall under fritiden. Behovet av extra försäkringar bör utredas innan den studerande åker utomlands.
5.3. UTLÄNDSKA STUDERANDE I FINLAND
Då en utländsk studerande vistas i Finland bör denna vara inskriven i en finländsk läroanstalt och målsättningen för studierna bör vara att avlägga en yrkesexamen. Då är den studerande också
olycksfallsförsäkrad enligt lagen i Finland. Kortvariga besök i en finländsk skola räcker inte för att man skall omfattas av olycksfallsförsäkringen.
5.4. FRIVILLIGA FÖRSÄKRINGAR SOM SKYDD UNDER INLÄRNING I ARBETE
Den studerande kan under inlärning i arbete få extra skydd via hemförsäkringen närmast i fråga om egendomsskador. Även en egen reseförsäkring ersätter till exempel olycksfall, om platsen för inlärning i arbete ligger på minst 50 km:s avstånd.
5.5. ANSVARSFÖRSÄKRINGAR
Den studerande är personligen skyldig att ersätta skador, som uppsåtligt har vållats. Om orsaken är vårdslöshet, kan man vara delvis ersättningsskyldig. Skolan ansvarar för skador som den studerande
under inlärning i arbete vållat andra personer endast om arbetet sker i skolans regi. Arbetsplatsens normala ansvarsförsäkring ersätter skador som den studerande vållat en tredje part. Däremot ersätter den inte skador som den studerande tillfogat arbetsplatsen eller dess egendom. För att täcka sådana kan arbetsplatsen eller skolan ta en ansvarsförsäkring för den studerande, som ersätter person- och
föremålsskador. Mera uppgifter om ansvarsförsäkring för studerande vid inlärning i arbete fås från försäkringsbolagen. Försäkringsskyddet bör nämnas i det ramavtal som görs upp mellan skolan och arbetsplatsen.
