2015/16 Verksamhetsplan För Björklidens förskola i Flens kommun

(1)

2015/16

Flens Kommun 2015-09-16

Verksamhetsplan

För Björklidens förskola i Flens kommun

(2)

1 Innehållsförteckning

Inledning ... 2

Styrdokument ... 2

Nationella mål ... 2

Färdplan Flen 2014-17 ... 2

Strategidokumentet ... 3

Nämndplan ... 3

Indikatorer ... 4

Verksamhetsplanen ... 5

1. Nuläge Var är vi? ... 5

2. Skolans och fritidshemmens/förskolans målbild på lång sikt Vart ska vi? ... 6

3. Planering av verksamhetsåret 2014/15 Hur tar vi oss dit? ... 6

Process 1: Kunskap, utveckling och lärande ... 6

Process 2: Normer, värden och inflytande ... 7

Process 3: Övergång, samverkan och omvärld ... 8

Process 4: Styrning, ledning och kommunikation ... 8

Process 5: Organisation och resurser ... 9

Process 6: Utvecklingsarbetet ... 10

(3)

2 Inledning

Verksamhetsplaneringen i Flens kommunala förskolor, skolor och fritidshem utgår från nationella mål och kommunens strategiska plan. Färdplan Flen ligger till grund för

nämndplanen som ligger till grund för verksamhetsplanen. Nämndplanen innehåller även mål från Strategidokumentet som togs fram genom Skolprojektet 2013. Alla planer utformas utifrån det kvalitetsarbete och de utvecklingsområden som föreligger. Barn- och

utbildningsförvaltningens utvecklingsområden är de som framkommit i kvalitetsarbetet under året, vilka redovisats i rektors/chefs kvalitetsrapporter. Verksamhetsplanering är ett styrmedel för att nå målen vilka handlar om barn och elevers lärande och utveckling.

Styrdokument Nationella mål Läroplan och skollag

Färdplan Flen 2014-17

Ett arbete med att öka skolans pedagogiska kvalité skall påbörjas, i detta arbete skall särskilt personalens kompetensutvecklingsbehov samt ekonomiska resursfrågor övervägas. Mindre barngrupper till förskolan och fritidshemmen skall prioriteras om ekonomiskt utrymme föreligger. Möjligheten att utöka rätten till barnomsorg från 15 till 20 timmar per vecka skall prövas.

Flens kommun 2019

I Flens kommun är det enkelt att bo, verka och leva. Vi som bor i hjärtat av Sörmland är stolta över vår fantastiska natur och våra orters särprägel. Vår kommun är det självklara alternativet för dem som söker det goda livet med bra boende, goda kommunikationer och ett bra näringslivsklimat. Vi har skolor med hög kvalitet.

Vi driver vår egen utveckling i ansvarsfull samverkan med omvärlden. Vi som verkar i Flens kommun tar plats, syns och påverkar utvecklingen i regionen. Vårt arbete gör skillnad!

Med varsamhet och eftertanke värnar vi om vårt sjörika sörmländska landskap och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vi är det vänligaste och mest gästfria besöksmålet i Sörmland. I Flens kommun har vi nära till varandra och vi delar gärna med oss av våra tillgångar och möjligheter. Tillsammans skapar vi en anda som bygger på öppenhet och omtanke. Flens kommun – Sörmlands hjärta.

De sex strategiska målen för planeringsperioden är:

1. Hög sysselsättning och ett mångsidigt näringsliv

2. Utvecklande, lärande och hälsobefrämjande miljöer för alla barn och ungdomar 3. Attraktiva och trygga boende- och livsmiljöer

4. Vi värnar om vår miljö och utvecklar vårt kulturlandskap och våra orter med omtanke och med sikte på framtiden

5. Vi driver vår egen utveckling och påverkar utvecklingen i regionen

6. Effektiv och tillgänglig kommunal organisation kännetecknad av ett bra bemötande

(4)

3 Strategidokumentet

Målbild: 2019 har Flens kommun skolor med hög kvalitet samt hög måluppfyllelse och goda betygsresultat. Målbilden ska nås genom arbete i fyra strategiska områden:

- STRATEGI 1: En inspirerande och utmanande lärmiljö i mångfald - STRATEGI 2: En lärande organisation med fokus på mål och resultat - STRATEGI 3: En tydlig styrning och utmanande pedagogiskt ledarskap - STRATEGI 4: Samverkan och öppenhet

Utmaningen är att skapa en sammanhållande, likvärdig och utvecklingsinriktad förskola, grundskola, fritidshemsverksamhet och gymnasieskola.

Nämndplan

Förvaltningens nämndplan bygger på strategidokumentet och Färdplan Flen. Mål som nämnden och kommunfullmäktige har beslutat är därtill:

 Andelen ekologiska livsmedel ska öka inom Måltidservice

 Effektiviseringskrav

I 2014 års budget läggs ett effektiviseringskrav på samtliga nämnder. För barn- och

utbildningsnämndens område innebär 0,5 % ungefär 1,6 mkr. För att lyckas med

(5)

4 effektiviseringskraven för 2014 föreslås en ny skolstruktur, personalbehov ses över och åtgärder utifrån åtgärdsplan för måltidsservice genomföras.

 Särskilda uppdrag

Kommunfullmäktige ger alla nämnder i uppdrag att effektivisera sina verksamheter med 1 procent räknat från nämndens nettoram både 2015 och 2016. För barn- och utbildningsnämndens område innebär det ca 3,3 mkr per år, vilket blir närmre 8 mkr under perioden 2014-2016. För att lyckas med detta ska bemanning kontinuerligt anpassas efter barn- och elevantal. Ett nytt kvalitetsledningssystem ska införas för att effektivisera processerna och minska kvalitetsbristkostnaderna.

Indikatorer

 Vårdnadshavares bedömning av kommunens förskoleverksamhet, trygghet (procent).

Egen mätning.

 Andelen barn placerade på förskoleplats på önskat datum, (procent) jmf i KKiK37

 Väntetid för den som inte fått plats på förskola på önskat datum, (antal dagar) jmf i KKiK

 Resultat i åk 3 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska och matematik, jmf riket

 Resultat i åk 6 på nationella prov. Andel (%) godkända elever i svenska, engelska och matematik, jmf riket75

 Årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen kommunala förskolan, andel. Hämtat från Skolverket (procent), jmf riket

 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal. Hämtas från KOLADA, (antal arn/årsarbetare), jmf riket

 Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 2011, (procent), hämtas från KOLADA, jmf riket

 Meritvärde årskurs 9, kommunala skolor, genomsnitt (poäng), hämtas från KOLADA (poäng), jmf riket

 Elevers omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning.

- Trygghet

- Undervisningens innehåll

 Vårdnadshavares omdöme om grundskolans verksamhet, andel (procent). Egen mätning.

- Trygghet

- Undervisningens innehåll

 Elever i åk 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogrammet, andel (%)

 Elever i åk 9 som är behöriga till estetiska programmet, andel (%)79,4

 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%) 80,6

 Elever i åk 9 som är behöriga till naturvetar- och teknikprogrammet, andel (%)72,6

 Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg,

studieförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen Hämtas från KOLADA (procent), jmf riket

 Andel som avslutat utbildningen i gymnasieskolan inom 4 år med slutbetyg,

yrkesförberedande program. Alla folkbokförda i kommunen. Hämtas från KOLADA

(procent), jmf riket

(6)

5  Andel elever som trivs mycket eller ganska bra i skolan i åk 7, år 2011. Mäts i undersökningen Liv och hälsa ung vart tredje år. Jmf länet (procent)

- Pojkar - Flickor

 Andel (%) ekologiska livsmedel i kommunen. Mäts i KKiK (procent).5

 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn. Hämtas från KOLADA, jmf riket

 Kostnad för kommunal grundskola. Hämtas från KOLADA (kr/elev), jmf riket

 Effektivitet i kommunens grundskolor. Hämtas från KOLADA (tkr/betygspoäng), jmf riket

 Kostnad kommunal gymnasieskola. Hämtas från KOLADA, (kronor/elev), jmf riket

Verksamhetsplanen

De processer som utgör Barn- och utbildningsförvaltningens huvudområde är indelade som följer :

1. Nuläge

Förskolan Björkliden har idag en småbarnsavdelning och två avdelningar med 2-5 åringar. Vi skolar

hela tiden in nya barn och ser att de som kommer nu är födda 2014 vilket innebär att andelen 1-

åringar kommer att öka. Pedagogerna har börjat diskussionen om hur vi ska fördela barn och

pedagoger för att skapa en pedagogisk verksamhet där barnets bästa ska vara utgångspunkten.

(7)

6 2. Skolans och fritidshemmens/förskolans målbild på lång sikt

Förskolan Björklidens mål är att:

 Familjer väljer Björklidens förskola som en god pedagogisk verksamhet för sina barn.

 Alla barn ska bli sedda utifrån sina egna förutsättningar oberoende av kön, etnicitet, kultur, social tillhörighet mm.

 Alla barn ska ges möjlighet att utvecklas efter sina individuella behov.

 Det pedagogiska arbetet ska genomföras genom att alla pedagoger har fokus på barnenes livslånga lärande.

 Alla pedagoger får en likvärdig kompetensutveckling så att vi kan samverka för att öka måluppfyllelsen.

 Det goda pedagogiska arbetet med Grön Flagg är ett viktigt inslag i Björklidens verksamhet.

 Politikernas vision om mindre barngrupper går i uppfyllelse.

 Vi pedagoger utvecklar ett arbetssätt som skapar moderna lärmiljöer och tydliggör barnens förståelse för det synliga lärandet. Flens kommuns strategidokument, målbild 2019.

3. Planering av verksamhetsåret 2015/16

Utifrån processer i förskolor, skolor och fritidshem planeras arbetet för att nå målen.

Process 1: Kunskap, utveckling och lärande Mål för läsåret

1. Under läsåret 2015/2016 anpassar och förändrar vi lärmiljön så den främjar barns fantasi och egna initiativ för att utforska och utveckla sitt eget lärande. Lpfö-98

2. För att få behålla vårt certifikat i Grön Flagg startar vi upp vårt nya tema Vattenresurser under hösten 2015. Se separat projektbeskrivning.

3. Under läsåret 2015/2016 utvecklar varje barn sin nyfikenhet, sin lust och sin förmåga att leka och lära för att få nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Lpfö-98

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1  Genom att pedagogerna är lyhörda och närvarande förändrar vi lärmiljön efter barnens intressen och egna initiativ där vi ser möjligheter till utveckling. Vi observerar barnen var, hur och vilka som leker i de olika rummen och förändrar utifrån det.

 Under oktober 2015 intervjuar vi barnen utifrån Likabehandlingsplansenkäten, där barnen får tala om hur de tycker det är på förskolan. Förskolans Likabehandlingsplan färdigställs med enkäten som underlag.

 På avdelningsplaneringen varje månad följer vi upp och diskuterar vi var vi är och hur vi går vidare.

Stora förändringar diskuterar vi på Apt.

 Uppföljning sker på Apt och avdelningsplanering.

 Hela arbetslaget.

(8)

7

Mål 2  På Björklidens förskola arbetar vi till nästa certifiering med temat Vattenresurser. I den kommande projektbeskrivningen kommer alla aktiviteter att preciseras.

 När projektbeskrivingen är godkänd börjar vårt arbete med temat. Vi följer kontinuerligt upp den.

Mål 3  Vi berömmer och bekräftar varje barn vilket skapar självständiga, trygga och hjälpsamma barn. Vi ställer öppna och utmanande frågor vilket får barnen att tänka själva. Vi erbjuder barnen ett varierat material där de kan utveckla sin fantasi.

 För att stimulera språketutvecklingen för alla barn på förskolan använder vi oss bl.a.

av teckenstöd, bilder, sånger, rim och ramsor, goda samtal med utvecklande frågor.

 För att barnen ska få en lugnare och tryggare lärmiljö delar vi på barngruppen, både vid spontana och planerade aktiviteter.

 Pedagogerna ska under läsåret 2015/16 börja använda IKT (Informations och kommunikationsteknik) som en naturlig del i verksamheten, bl.a. som ett redskap i den pedagogiska dokumentationen.

 Alla pedagoger går på PUG-utbildning där förhållningssätt och barnsyn står i fokus.

Uppföljning genom diskussioner blir en naturlig del.

 Vi får både material och information från logopeder för de barn som det berör.

 Reflektioner och diskussioner i arbetslaget är förutsättningen för att driva arbetet framåt.

 Genom den pedagogiska dokumentationen ser vi barnets utveckling och var vi är och hur vi ska gå vidare.

 Hela arbetslaget och vårdnadshavare.

Process 2: Normer, värden och inflytande Mål för läsåret

1. Under läsåret 2015/2016 ska alla pedagoger ha ett förhållningssätt som hjälper barnen att förstå att alla människor har lika värde oberoende av social och kulturell bakgrund, för att alla ska känna sig respekterade. Lpfö-98

2. Under läsåret 2015/2016 fortsätter arbetet med att utveckla barnens förståelse för sin närmiljö för att få kunskap om allt levande och möjligheten att påverka sin omgivning.

3. Under läsåret 2015/2016 ger vi barnen möjlighet att delta i många demokratiska processer för att få försåtelse för begreppet demokrati.

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1  Alla pedagoger använder PUG-verktygen berömma och bekräfta som en naturlig del i verksamheten.

 I det vardagliga arbetet pratar, visar och diskuterar vi med barnen om hur vi ska vara mot varandra för att alla ska känna sig respekterade. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra och hitta lösningar och vara en fiffig kompis.

 Vi leker samarbetslekar, tränar turtagning och uppmuntrar barnen att lösa eventuella konflikter.

 Vi påminner varandra och är uppmärksamma på hur vi bemöter barnen.

 Tillsammans med barnen dokumenterar och analyserar vi hur vi är mot varandra här på förskolan.

Uppmärksamma det positiva hos varje barn.

 Närvarande pedagoger i det dagliga arbetet.

(9)

8

Mål 2  Med närvarande pedagoger ökar möjligheten att forska och uppleva saker tillsammans genom att t.ex. använda IKT.

Genom att använda pedagogisk dokumentation synliggör vi barnens utveckling och lärande.

 Vi pratar kontinuerligt om vikten att respektera allt levande i naturen och lär barnen ta tillvara naturens resurser.

 Genom reflektion och analys ser vi hur långt vi har kommit och hur/vad vi behöver jobba vidare med.

 Vi deltar i skräp- plockardagen och källsorterar. Vi gör äppelmos, plockar svamp och bär, odlar potatis och jordärtskockor m.m.

 Det lilla arbetslaget.

Mål 3  Barnen får göra många demokratiska val i flera olika aktiviteter och situationer med hjälp av t.ex. bilder, handuppräckning, lappar.

 Vi diskuterar i det lilla arbetslaget hur vi når målen och hur vi arbetar vidare med att utmana barnen att få en förståelse för demokratiska

processer.

 Det lilla arbetslaget.

Process 3: Övergång, samverkan och omvärld Mål för läsåret

1. Under läsåret 2015/2016 öka samarbetet med förskoleklassen på Lötenskolan för att ge barnen möjlighet till en smidig och enkel övergång.

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1  Förutsättningen för ett bra samarbete är att gruppen förskola/förskoleklass återupptas.

 Tätare besök till förskoleklassen och att vi bjuder in pedagogerna från

förskoleklassen till oss.

 Att blivande förskoleklassbarn ges möjlighet att delta i större aktiviteter på skolan som t.ex. skoljoggen.

 Att vid några tillfällen gå till skolmatsalen och äta.

 Trycka på hos chef/rektor att gruppen kommer igång igen.

 Ta kontakt med pedagogerna från förskoleklassen.

 Anmäla vårt intresse att vara med på dessa aktiviteter.

 Kontakta köket på Lötenskolan.

 Berörda pedagoger.

Process 4: Styrning, ledning och kommunikation Mål för läsåret

1. Systematisk återkommande kommunikation mellan medarbetare och förskolechef för att tänka helhet på förskolan och för att synliggöra den dagliga verksamheten

2. Förskolechefen blir en mer synlig, närvarande och tillgänglig chef, vars insyn i den vardagliga verksamheten härmed också ökar och öka delad och gemensam reflektion och lärande hos medarbetare kring den egna verksamheten

3. Arbetsplatsträffarna går från att vara informationsmöten till att bli träffar där interaktivitet med lärande och reflektion är ständiga inslag.

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1  Kontinuerliga veckomöten där en medarbetare/avdelning samt förskolechef träffas.

I december 2015 och i maj/juni 2016

Förskolechef

(10)

9

 Arbetslagsledarmöten

 Apt

Mål 2  Besök i verksamheten kontinuerligt, oftast kopplat till veckomötet.

 Delta i olika situationer tillsammans med barn och medarbetare

 Att i eller i anknytning till

verksamhetsbesöket ge medarbetare både stärkande och lärande feedback

Förskolechef

Mål 3  Arbete med De allmänna råden, med förberedelse genom inläsning av avsnitt innan reflektion och samtal

 Reflektionsfrågor utifrån styrdokument och

arbetslagets/avdelningens egna frågor

Förskolechef Medarbetare

Process 5: Organisation och resurser Mål för läsåret

1. Organisera för en god arbetsmiljö – lugnare miljö för barn och personal

2. Förbättra övergången mellan förskola och förskoleklass för ökad trygghet för barn och vårdnadshavare

3. Medarbetarna är medvetna om kommunens resursfördelningssystem och hur det påverkar den egna organisationen, så att alla får en ökad förståelse om hur olika ageranden och beslut

påverkar ekonomi och därmed förutsättningar och möjligheter för verksamheten

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1  Skapa smågrupper i gruppen

 Ge barnen möjlighet att lära och leka i olika aktiviteter i mindre grupper under dagen

 Dela in barnen i olika aktiviteter på olika platser och efter barnens egna val

 Flexibel fördelning av antal barn mellan medarbetare under dagen/veckan

 Ökat samarbete och gemensamt ansvar över avdelningsgränser

Januari/februari 2016 och maj/juni 2016

Arbetslagsledare Medarbetare Förskolechef

Mål 2  Titta över tidigare utarbetade rutiner och revidera dessa vid behov

 Ha en god framförhållning i de olika stegen i övergången

 Uppdatera medarbetarna om rutinerna

Förskolechef

Biträdande rektor åk F-6

Mål 3  Förskolechefen lyfter budget och ekonomisfrågor vid Apt och i samverkansgrupp

Juni 2016 Förskolechef

Administratör

(11)

10 Process 6: Utvecklingsarbetet

Mål för läsåret

1. Implementera och starta arbetet med Giftfri förskola

2. Utveckla det kollegiala lärandet för att medarbetare ska lära av och med varandra och ta tillvara varandras kompetenser och skapa nya eller djupare kunskaper, även för att inspireras i sitt arbete

3. Synliggöra barnens lärande för barnen, stärka delaktighet och inflytande, genom användning av olika IKT-verktyg

Mål Aktivitet Uppföljning Ansvarig

Mål 1  Bjuda in miljöinspektör till Apt för att informera om Giftsfri skola

 Införskaffa och läsa

informationshäften och annat material kopplat till Giftfri förskola

 Rekommendera en kurs om Giftfri förskola på internet

 Kasta gamla oljiga/klibbiga plastleksaker

 Vara noga vid beställning/inköp av leksaker och material att dessa är giftfria

December 2015 och maj/juni 2016

Förskolechef Arbetslagsledare Medarbetare

Mål 2  Byta arbetsplats med varandra inom förskoleområde C samt Mårbacka förskola i Bettna

 Apt-möten där samtal och gemensamma reflektioner ingår

 Reflektionsfrågor utifrån styrdokument och

arbetslagets/avdelningens egna frågeställningar

 Reflektionsfrågorna görs först individuellt, sen samtalas med en kollega – inför apt, där man sen går vidare med samtal

 Olika samtalsmetoder används för reflektion och lärande

 Både enskild och gemensam reflektion

Förskolechef

Mål 3  I pedagogisk dokumentation låta barnen aktivt vara med och bestämma vad och hur som ska dokumenteras

 Återbesöka dokumentationen för att reflektera och samtala utifrån den

 Utbildning till medarbetarna om hur man kan använda olika IKTverktyg för barnens lärande

December 2015 och maj/juni 2016

Förskolechef Medarbetare