Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn av skolhuvudmannen Norrtälje kommun 2019-2020. Dnr 31-SI 2019:280
Skolform: Gymnasieskolan (Dnr UN 2019-13) Förutsättningar för utbildningen: förläggande 1
Föreläggande
Skolinspektionen konstaterar att Norrtälje kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:
1.Huvudmannen ser till att det på gymnasieskolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasieskolan, så att den kan användas främst förebyggande och
hälsofrämjande och för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 § skollagen)
Följande insatser är genomförda eller pågående:
1.1.Resurser och tid för förebyggande och hälsofrämjande insatser Åtgärd
Vi har för i år förstärkt bemanningen av skolkurator och skolsköterska på de skolor där vi sett att det behövts, detta utifrån att vi identifierat elevgrupper som kan ha ett större behov av skolsköterska och skolkurator på skolan. Då behovet kan ändras under terminen har vi förstärkt bemanningen på helheten och inte låst insatserna till respektive skola. Totalt har vi utökat med 3 skolkuratorer och 2 skolsköterskor för både grundskolan och
gymnasieskolan. Ansvariga är respektive enhetschef på barn- och elevhälsan.
I kommunen har vi valt att, förutom skolkuratorer och skolsköterskor också placera skolpsykologerna centralt med anledning av att vi har många små skolor. De ingår i enheten för stöd och utveckling, ESU-teamet, tillsammans med arbetsterapeut, specialpedagoger och pedagog med inriktning mot neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar. ESU-teamet erbjuder stöd i form av rådgivning, handledning, konsultation och utbildning till skolans personal. De kan göra observationer och
kartläggningar. De samarbetar internt över professionsgränserna. De lånar ut hjälpmedel i vissa fall men framförallt kan de ge förslag på vad som kan införskaffas för att underlätta för eleverna. Insatser genomförs på organisation-, grupp- och individnivå och skall främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Dock är de flesta beställningar från skolorna fortfarande på en åtgärdande individnivå.
Beställningar på insatser görs av rektor eller annan person utsedd av rektor. Under januari – Mars 2020 har gruppen fått in 70 beställningar på insatser från huvudmannens samtliga verksamheter. En av fördelarna med att ha denna typ av team ESU-team är att de kan arbeta tvärprofessionellt. Från januari 2020 ansvarar vi, centralt, även för de skolpsykologiska insatserna på gymnasiet och gymnasiesärskolan. Innan dess låg ansvaret för de skolpsykologiska insatserna i denna skolform hos rektorn.
Uppföljning/utvärdering
Vi för statistik över vilka skolor som beställer vilken typ av insats, varje insats startas upp skolornas elevhälsoteamsmöten och vi följer alltid upp de avslutade insatserna efter tre till
sex månader. Sedan 4 mars har varje skola en egen kontaktperson i ESU-teamet.
Kontaktpersonen ska:
- Ha en översikt över inkomna/pågående beställningar från skolan
- Delta på ett EHT-möte var fjärde till var sjätte vecka och vara skolan behjälplig med analys av inkomna ärende på grupp och organisationsnivå
- Kunna starta upp ärenden, åt kollegor i ESU-teamet. Detta för att effektivisera processen när det är många pågående ärenden
- Utifrån inkomna ärenden erbjuda insatser i samråd med ESU-teamet - Svara på frågor som rör ESU-teamets rutiner och inkomna beställningar.
En kontaktperson ska inte, per automatik, hantera alla ärenden på den skola där hen är kontaktperson. Ärendefördelningen, utifrån inkomna beställningar, genomförs
fortsättningsvis där vi utser den som är bäst lämpad för uppdraget.
1.2.Fokus på förebyggande och hälsofrämjande insatser åtgärder
I underlagen till arbetet med kvalitetsrapporter i arbetslag och skolor har vi förtydligat vad som kan utvärderas kopplat till elevernas hälsa och behov av stödinsatser. Genom analysen kan behov av förebyggande och hälsofrämjande insatser identifieras. Exempel på utmaningar och förslag på insatser finns med i exempel.
Vi har i arbetsplanen för centrala barn- och elevhälsan en rad pågående förebyggande och hälsofrämjande projekt. Just nu har vi ett ökat fokus på områdena Tillgängligt lärande och Psykisk hälsa.
Insatser inom tillgängligt lärande (NPF):
Majoriteten av medarbetarna har genomgått Specialpedagogiska
skolmyndigheten studiepaket om NPF. Vi genomför nu kompletterande insatser för de som är nyanställda.
Vi utbildar kollegiala handledare på samtliga grundskolor. Dessa personer förväntas ha en fördjupad kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och framförallt vilka konsekvenser funktionsnedsättningen kan led till. Just nu utbildas andra gruppen. En tredje är planerad till hösten. Vi utvärderar deras kunskaper före och efter utbildningen i en självskattning.
Vi ska nu påbörja ett arbeta att förtydliga möjligheterna till kartläggning och val av insatser för extra anpassningar och särskilt stöd i vår lärplattform Unikum.
Kvaliteten på insatser och åtgärdsprogram kommer att bedömas.
Vi har byggt en tydligare process för frånvarohantering i vårt ledningssystem Skolfyren. Implementering har skett sedan i höstas på grundskola och grundsärskola. Vi har sett en avsevärd ökning av antalet rapporterade utredningar till huvudman. Vi kommer under våren se över processen för gymnasiet och gymnasiesärskolan.
Planen var att utbilda 4 personer i centrala barn och elevhälsan i föräldrastödet Alla Barn i Centrum - ABC under våren. Denna utbildningsinsats har blivit framflyttad på grund av Corona-viruset. När det är genomfört kan vi mäta hur många insatser vi gjort i form av föräldrastödjande insatser och utfallet av dem.
Vi inför en ny kartläggningsmetod VÄXA i förskolan.
Vi anställer nu två SIP-samordnare (samordnare för samordnade individuella planer). Vi har sen i höstas testat att kalla till och hålla i kommunens SIP-möten med framgång. Genom våra anställda SIP- samordnare kommer vi nu testa det i
större omfattning under två år tillsammans med Kommunförbundet och Socialtjänsten.
Vi har under höst och vinter implementerat ett bildstöd som är likadant från förskola till gymnasium. Det medför att barn och elever som har behov av det känner igen sig genom hela skolgången.
Vi genomför kartläggningar av skolmiljöer på beställning av rektorer. Hittills har vi genomfört en handfull. Dessa har ännu inte utvärderats
Psykisk hälsa:
Vi genomför en suicidpreventions utbildning för skolsköterskor, skolkuratorer, psykologer, skolläkare samt specialpedagoger och handläggare inom centrala barn- och elevhälsan. Varje avsnitt utvärderas av deltagarna och utfallet har varit väldigt positivt. Resterande fyra delar var planerade att genomföras under våren, men på grund av coronapandemin har vi flyttad dem till hösten.
Tillsammans med andra aktörer i kommunen genomför vi ”värsta bästa nätet”.
Samtliga elever i åk 3-7 får boken och planen var att ha föreläsningar riktade till eleverna vid tre tillfällen under februari och mars. Tyvärr hann vi endast
genomföra två med anledning av coronapendemin men den tredje är planerad till hösten. Föreläsningar gavs även till vårdnadshavare kvällstid. I skolorna kommer mentorer arbete med stöd från skolkuratorer med böckerna. En skolkurator är projektledare. Arbetet i klassrummen planeras att komma i högen efter påsklovet.
Vi ingår i ett innovationsprojekt initierat av SKR (Sveriges kommuner och
regioner) där vi identifierar hälsofrämjande insatser som våra elever själva tycker är viktigt för dem. I första skedet har vi intervjuat elever på några skolor årskurs 4 och årskurs 7. Målet är att hitta hälsofrämjande insatser som stöttar det som de anser är viktigt. En skolkurator är projektledare.
Vi deltar i upprättandet av en kommungemensam handlingsplan mot psykisk ohälsa. Planen ska vara klar december 2020.
Vi har sen ett par år insatser med andra aktörer som heter ”Jobbiga frågor är helt okej”. Vi samlar alla elever från åk 6 och 7 i omgångar där de fått ställa jobbiga frågor om psykisk hälsa i förväg. Utvärderingarna har varit väldigt positiva så vi genomför det nu varje termin.
Skolsköterskorna är vid årsskiftet utbildade i att skriva fysisk aktivitet på recept. Vi kommer i slutet av terminen utvärdera hur många recept som skrivits och om de gett önskade resultat.
Regelbunden samverkan med första linjens psykiatri och barn och
ungdomspsykiatrin (BUP) i kommunen. För att identifiera var vi kan göra mer. Ett av resultaten är en pilot där vi tillsammans möter eleverna på plats i Hallsta skola.
1.3.Stöd för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande:
Vi håller nu på att införa ett nytt system för journalföring och digitala elevhälsoakter i kommunen. Det sker i två faser där journalföringen infördes vid årsskiftet. Elevhälsoakter och skolornas elevhälsoteam började använda systemet i mars. Det kommer bidra till möjligheten att på varje skola skapa en tydligare struktur för hantering av ärenden och insatser genom elevhälsoteamet (EHT).
Uppföljning/utvärdering
I samband med att vi sätter systemet i bruk kan vi erbjuda statistik där varje skola kan se vad som exempelvis tas upp på EHT, i elevhälsobesök, vad övriga besök hos
skolsköterskor och skolkuratorer handlar om. Vi kan även visa vilka beställningar som görs från respektive skola till enheten för stöd och utveckling (ESU-teamet). Det skapar möjligheter för oss att se vad eleverna söker stöd för och utifrån det sätta in förebyggande
insatser inom respektive skola. Det ger oss även möjlighet att se om det är någon kompetens vi saknar eller har för lite av i ESU-teamet eller ute på varje skola.
Vi kommer under året också att skapa en större samsyn kring vad som är förebyggande och hälsofrämjande insatser för funktionerna i barn- och elevhälsan. Detta arbete pågår just nu i respektive yrkesgrupp och i de lokala elevhälsoteamen. Centrala barn- och elevhälsan har en gemensam dag den 17 juni 2020 med fokus på just hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolorna.
Utöver det ser vi över samtliga processer i vårt ledningssystem. När de är väl implementerade ökar möjligheten till likvärdighet och vi skapar tid för att arbeta mer systematiskt.
Styrning och utveckling av utbildningen: föreläggande 2
Föreläggande
Skolinspektionen konstaterar att Norrtälje kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:
2.Huvudmannen ser till att det finns fungerande rutiner för att ta emot anmälningar om kränkande behandling från rektorer. (6 kap. 10 § skollagen)
Följande insatser är genomförda eller pågående:
2.1.Rutiner
Norrtälje kommun har sedan flera år fastställda rutiner för att ta emot anmälningar om kränkande behandling från rektorer. Dessa har under åren uppdaterats och har under året även lanserats i kommunens ledningssystem Skolfyren.
Åtgärd
En skolformsövergripande arbetsgrupp har jobbat med mallar för att upprätta plan mot kränkande behandling, utredningsmallar och trygghetskartläggningar. För att säkerställa att rutinerna har kommit till allas kännedom har de presenterats för rektorer via veckobrev och som information på vårt gemensamma intranät. Det har bildats en samverkansgrupp med rektorer för de olika skolformerna och centrala barn-och elevhälsan. Ett
samverkanstillfälle har ägnats åt rutinerna, utredningarna och lagkraven kring kränkande behandling. Rutinerna har implementerats hos samtliga arbetslagsledare vid fyra
gemensamma utbildningstillfällen. Där har personal från gymnasieskolan ingått. Att arbetet haft effekt märks bland annat genom antalet ökningar av anmälningar rörande kränkande behandling, till huvudman. Under vårterminen 2019 gjorde Rodengymnasiet en anmälan. Under höstterminen 2019 gjorde skolan 15 anmälningar till huvudmannen.
Funktioner och ansvariga
I arbetet med rutiner och mallar har en arbetsgrupp bestående av representanter från samtliga skolformer deltagit. Det har varit funktioner som trygghetssamordnare, rektorer, specialpedagoger, pedagogisk utvecklingsledare etc. som ingått i gruppen tillsammans med centrala barn-och elevhälsans kvalitetsutvecklare. I arbetet med utredningsmallarna har en skolkurator engagerats. Arbetet har resulterat i en kommungemensam mall för att upprätta planen mot kränkande behandling och förnya utredningsmallar för skolorna utredning. Mallarna finns tillgängliga för alla i vårt gemensamma ledningssystem. För trygghetskartläggningarna har barn-och elevhälsans kvalitetsutvecklare samarbetat med
ett par skolkuratorer som har uppdraget att ansvara för trygghetskartläggningarna.
Information i veckobrev och på intranät ansvarar verksamhetscheferna för de olika skolformerna för.
Samverkansgruppen leds av centrala barn-och elevhälsans verksamhetschef. Från barn- och elevhälsan ingår även enhetscheferna och kvalitetsutvecklare. I gruppen deltar rektorer från förskolan, grundskolan, programrektor från gymnasieskolan, rektor från grundsärskolan och gymnasiesärskolan.
Vid utbildningstillfällena med arbetslagsledarna ingick verksamhetschef för barn-och elevhälsan, enhetschefen för stöd och utveckling på barn-och elevhälsan, enhetschefen för de mediciniska insatserna samt kvalitetsutvecklare på barn-och elevhälsan.
Arbetets påbörjan och avslut:
Arbetet inleddes med gemensamma mallar för planer påbörjades i september 2018 och avslutades i januari 2019. Arbetet med nya gemensamma utredningsmallar påbörjades i maj 2019 och avslutades i augusti 2019. Arbetet med trygghetskartläggningarna
påbörjades i september 2019 och avslutades i oktober 2019.
Arbetslagsledarutbildningarna pågick under oktober och november 2019 och samverkansgruppens arbete påbörjades i oktober 2019 och är fortsatt pågående.
Utbildningstillfällena för arbetslagsledare hölls under oktober och november 2019.
Utvärdering
Barn-och elevhälsans kvalitetsutvecklare/utredare har utvärderat insatserna till vissa delar. Hur utvärdering och åtgärder genomförts ute på respektive verksamhet kommer inte att kunna bedömas förrän efter verksamheternas kvalitetsdagar i juni- 2020. Det har varit problematiskt under denna termin på grund av rådande Corona-situation, då mycket av arbete har varit tvunget att ställas in och skjutas upp till senare tillfälle.
Slut
