FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

PR\1054466SV.doc PE551.967v01-00

SV

SV

Europaparlamentet

2014 - 2019

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

2015/2063(INI) 1.6.2015

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

om att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer

(2015/2063(INI))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Rachida Dati

PE551.967v01-00 2/10 PR\1054466SV.doc

SV

PR_INI

INNEHÅLL

Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ...3 MOTIVERING ...10

PR\1054466SV.doc 3/10 PE551.967v01-00

SV

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer

(2015/2063(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artiklarna 2, 3, 5, 6 och 21 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 4, 67, 68, 70, 71, 72, 75, 82, 83, 84, 85, 86, 87 och 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 6, 7, 8, 10.1, 11, 12, 21, 48, 49, 50 och 52,

– med beaktande av EU:s strategi för inre säkerhet, som antogs av rådet den 25 februari 2010,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2010 EU:s strategi för den inre säkerheten i praktiken: Fem steg mot ett säkrare Europa

(COM(2010)0673), varigenom EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering (RAN) inrättades,

– med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den andra rapporten om genomförandet av strategin för inre säkerhet i EU¹,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 januari 2014 Att förhindra radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism: en skärpning av EU:s insatser (COM(2013)0941),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2014 Slutrapport om genomförandet av strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2010–2014 (COM(2014)0365),

– med beaktande av Europols rapport för 2014 om den rådande situationen för och tendenserna inom terrorismen i Europa,

– med beaktande av den resolution som FN:s säkerhetsråd antog den 24 september 2014 om det hot mot internationell fred och säkerhet som terroristhandlingar utgör

(resolution 2178 (2014)),

– med beaktande av den rapport som EU:s samordnare för kampen mot terrorism lade fram för Europeiska rådet den 24 november 2014 (15799/14),

– med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om att förnya strategin för inre säkerhet i EU²,

1Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA(2013)0384.

2Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2014)0102.

PE551.967v01-00 4/10 PR\1054466SV.doc

SV

– med beaktande av rådets (rättsliga och inrikes frågor, RIF) slutsatser av den 9 oktober och den 5 december 2014,

– med beaktande av uttalandet från RIF-rådets informella möte den 11 januari 2015, – med beaktande av sin debatt vid plenarsammanträdet den 28 januari 2015 om åtgärder

mot terrorism,

– med beaktande av RIF-rådets informella möte den 29 och 30 januari 2015 i Riga, – med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 april 2015 Europeiska

säkerhetsagendan (COM(2015)0185),

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0000/2015), och av följande skäl:

A. Mer än 5 000 EU-medborgare har anslutit sig till terroristorganisationer såsom

Islamiska staten (IS) i Irak och Syrien. Denna företeelse breder ut sig alltmer och har nu blivit ett stort problem.

B. Terrordåden i Paris, Köpenhamn och Tunis i början av 2015 visar att de utländska stridande som vistas och förflyttar sig på EU:s territorium utgör säkerhetshot. EU har fördömt dessa terrordåd i skarpast möjliga ordalag och har åtagit sig att stå vid medlemsstaternas sida i kampen mot terrorismen.

C. Kampen mot terrorismen och insatserna för att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer omfattas fortfarande i allt väsentligt av medlemsstaternas behörighet, men det behövs en samordnad europeisk strategi för att harmonisera de befintliga lagstiftningarna inom ett område där EU- medborgarna kan röra sig fritt.

D. Det finns redan ett visst antal instrument i Europa för att bemöta EU-medborgarnas radikalisering, och EU och dess medlemsstater bör visa att de använder dessa fullt ut.

E. Hur risken för radikalisering bemöts varierar ibland väsentligt mellan EU:s

medlemsstater. Vissa medlemsstater har redan vidtagit effektiva åtgärder, medan andra har hamnat på efterkälken.

F. Det är hög tid att vidta åtgärder på europeisk nivå för att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer. Målsättningen måste vara att få bukt med denna växande företeelse, stoppa EU-medborgarnas resor till konfliktområden och förhindra att fler terrordåd begås i Europa.

G. För att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av

terroristorganisationer är det nu viktigt att satsa mer på förebyggande åtgärder än på reaktiva åtgärder.

H. Alla åtgärder som EU vidtar måste bygga på respekt för de grundläggande rättigheterna och de medborgerliga friheterna. EU-medborgarnas säkerhet är inte oförenlig med

PR\1054466SV.doc 5/10 PE551.967v01-00

SV

garantierna för deras friheter. Dessa båda principer är nämligen två sidor av samma mynt.

I. Europeiskt mervärde i kampen mot radikalisering

1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt fastställa en helhetsstrategi för att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer. Denna strategi bör ta hänsyn till alla drivkrafter bakom

radikaliseringen och utgå från ett utbyte av bästa praxis inom EU och en bedömning av de åtgärder som vidtagits i medlemsstaterna. Kommissionen bör ta fram en omfattande kommunikationsstrategi för att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och

rekryteras av terroristorganisationer.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en gemensam definition av begreppet ”utländska stridande” och att ingående studera processen och de olika influenser som leder till radikalisering.

3. Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att till fullo använda redan befintliga instrument för att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av

terroristorganisationer. Parlamentet rekommenderar att man i högre grad ska utnyttja de EU-medel som avsatts för detta ändamål. Vidare framhåller parlamentet den viktiga roll som EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering (RAN) kan spela för att skapa uppmärksamhet kring målet att förhindra att EU-medborgare radikaliseras.

II. Förebyggande av radikalisering i fängelserna

4. Europaparlamentet understryker att fängelserna alltjämt är en grogrund för spridning av radikala ideologier. Kommissionen uppmanas att uppmuntra till ett utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna för att ta itu med den ökade radikaliseringen i fängelserna i Europa.

5. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att offentliggöra riktlinjer om vilka åtgärder som ska tillämpas i fängelserna i Europa för att förhindra att EU-medborgare radikaliseras. Medlemsstaterna rekommenderas att hålla de radikaliserade fångarna avskilda på fängelserna, så att de övriga fångarna inte påverkas i radikal riktning och så att man generellt får bukt med radikaliseringen i de berörda fängelserna.

6. Europaparlamentet stöder inrättandet av europeiska specialutbildningar för

fångvårdspersonalen för att hjälpa dem att upptäcka radikala beteenden. Parlamentet betonar att en lämplig utbildning och rekrytering av fängelsepräster behövs inte bara för att på ett ändamålsenligt sätt tillgodose de behoven av religionsutövning i fängelserna, utan också för att skapa en motpol till den radikala retoriken.

7. Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av pedagogiska program i Europas fängelser för att främja utvecklingen av ett kritiskt tänkande och skapa förutsättningar för

återintegrering i samhället av fångar som kan ha radikaliserats i fängelserna.

III. Förebyggande av radikalisering på internet

8. Europaparlamentet påminner om att internet har en central roll när det gäller att

PE551.967v01-00 6/10 PR\1054466SV.doc

SV

påskynda EU-medborgarnas radikalisering genom att möjliggöra en snabb masspridning av hat- och terroristpropaganda. Parlamentet är bekymrat över att denna

terroristpropaganda ska påverka ungdomar, som är särskilt sårbara. Parlamentet kräver att det på europeisk nivå skapas en dialog med internetjättarna för att förebygga

spridning av hatpropaganda på nätet och göra det möjligt att snabbt radera sådant innehåll.

9. Europaparlamentet anser att man bör vädja till internetjättarnas ansvarskänsla, så att de snarast möjligt tar bort olagligt innehåll. Medlemsstaterna bör överväga att införa straffrättsliga påföljder mot de digitala aktörer som inte reagerar på att det på deras internetplattformar sprids olagliga budskap och terroristpropaganda. De

internetplattformar som sprider sådant innehåll och som vägrar eller underlåter att samarbeta bör betraktas som medansvariga till terroristpropaganda och bör bestraffas för detta.

10. Europaparlamentet anser däremot att internet är en effektiv plattform för att sprida ett motbudskap till dem som underblåser hat och förhärligar terrorism. De stora digitala aktörerna uppmanas att samarbeta med medlemsstaterna för att delta i spridningen av förebyggande budskap som lägger grunden för ett kritiskt tänkande och en

avradikaliseringsprocess.

11. Europaparlamentet påpekar att internetjättarna genom söktjänsterna på nätet kan se till att innehåll som förhindrar radikalisering ges företräde framför terroristpropaganda. De är därför skyldiga att lyfta fram innehåll som motverkar hat- och terroristpropaganda och att på så sätt försvåra den radikalisering som drivits fram via internet.

12. Europaparlamentet ser gärna att det införs en möjlighet för varje internetanvändare att snabbt och lätt anmäla olagligt innehåll på nätet och de sociala nätverken, men

framhåller att de grundläggande friheterna och yttrandefriheten måste respekteras.

13. Europaparlamentet anser att varje medlemsstat bör inrätta en specialenhet med ansvar för att anmäla olagligt innehåll på internet och underlätta upptäckt och radering av innehåll som inte är förenligt med stadgan och reglerna för den internetplattform där innehållet finns. Dessa enheter skulle därför kunna samarbeta med en europeisk enhet som är ansvarig för dessa anmälningar.

14. Europaparlamentet anser att det enda sättet att stoppa radikaliseringen på internet är att stärka den europeiska bekämpningen av it-brottslighet. EU rekommenderas att stärka mandatet för Europeiska it-brottscentrumet så att det på ett ändamålsenligt sätt kan bidra till ett bättre skydd för EU-medborgarna mot hot på internet och upptäcka de digitala kanaler som terroristorganisationerna använder.

IV. Förebyggande av radikalisering genom utbildning och integration

15. Europaparlamentet framhåller att skolan och utbildningsväsendet har en viktig roll när det gäller att förebygga radikalisering. Skolan är helt avgörande för att främja

integration och utveckla ett kritiskt tänkande. Medlemsstaterna uppmanas framför allt att undersöka möjligheten att införa religionsundervisning i skolorna om en sådan inte redan finns.

PR\1054466SV.doc 7/10 PE551.967v01-00

SV

16. Europaparlamentet uppmanar EU att genomföra en kommunikationskampanj för att ungdomar, men också de som arbetar med ungdomar, ska bli mer medvetna om radikaliseringsfrågor. Medlemsstaterna uppmuntras att införa en specialutbildning för lärare, så att det kan bli lättare för dem att upptäcka eventuella suspekta

beteendeförändringar och agera på rätt sätt för att fånga upp de ungdomar som löper risk för att rekryteras till terroristorganisationer.

17. Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att inleda en dialog med de olika religiösa samfunden för att bidra till en ökad förståelse av radikaliseringen.

Medlemsstaterna uppmanas att titta närmare på utbildningarna av religiösa ledare, så att man förhindrar att hatpredikanter bjuds in till europeiska gudstjänstlokaler, men också att uppmärksamma utbildningarna av fängelsepräster, särskilt i de fall då dessa arbetar med fångar som anses vara radikaliserade.

18. Europaparlamentet poängterar att det är mycket viktigt att alla aktörer görs medvetna om sitt ansvar för att förebygga radikalisering, vare sig insatserna görs på lokal, nationell, europeisk eller internationell nivå. Parlamentet ser gärna att det inrättas ett nära samarbete med alla aktörer i det civila samhället, bland annat nationella och lokala plattformar för samarbete mellan aktörerna på plats, såsom föreningar, icke-statliga organisationer och offrens anhöriga. Parlamentet begär att det inrättas lämpliga

utbildningar för de aktörer på plats som kommer i kontakt med potentiellt radikaliserade EU-medborgare.

19. Europaparlamentet anser att dessa lokala aktörer har en avgörande roll att spela i utvecklingen av projekt som är anpassade efter deras städer eller strukturer men också som en hävstång för integrering av EU-medborgare som kommit på kant med samhället och lockas av radikalisering. Medlemsstaterna bör stödja inrättandet av strukturer som framför allt möjliggör en integrering av ungdomar men också ett utbyte med familjer, skolor, sjukhus, universitet osv. De föreningar och organisationer som inte är offentliga uppnår ibland bättre resultat när det gäller att se till att de medborgare som börjar bli radikaliserade återintegreras i sina samhällen.

20. Europaparlamentet anser att det är helt nödvändigt att i varje medlemsstat införa ett varningssystem som gör det möjligt för en persons anhöriga och bekanta att snabbt och lätt slå larm i de fall då radikala beteenden börjar utvecklas eller då en EU-medborgare har rest bort för att ansluta sig till en terroristorganisation.

V. Förstärkt utbyte av information om radikaliserade EU-medborgare i Europa

21. Europaparlamentet står fast vid sin uppfattning att man snarast, före slutet av 2015, bör anta direktivet om ett ”europeiskt system för PNR-uppgifter”, så att det blir möjligt att upptäcka de resor som görs av EU-medborgare med en misstänkt terroristideologi. Det europeiska systemet för PNR-uppgifter kommer dock inte att vara tillräckligt för att stoppa terroristorganisationernas rekrytering av EU-medborgare.

22. Europaparlamentet vidhåller att det är helt nödvändigt att stärka informationsutbytet mellan brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna. För att utöka detta

informationsutbyte måste man även stärka den roll som spelas av EU:s byråer, såsom Europol och Eurojust.

PE551.967v01-00 8/10 PR\1054466SV.doc

SV

23. Europaparlamentet framhåller att ett förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna för att bekämpa radikalisering och rekrytering av EU-medborgare även kännetecknas av ett intensivt utbyte mellan de rättsliga myndigheterna. Genom bättre information på europeisk nivå om de brott som begåtts av potentiellt radikaliserade EU-medborgare skulle det bli lättare att upptäcka dessa medborgare i ett tidigt skede och att på ett bra sätt övervaka dem när de lämnar eller återvänder till Europa. Parlamentet uppmuntrar därför till en reform av Ecris-systemet.

VI. Förstärkta åtgärder för att avskräcka från radikalisering

24. Europaparlamentet är övertygat om att åtgärderna för att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer inte kommer att vara helt

verkningsfulla om de inte åtföljs av effektiva och avskräckande straffrättsliga åtgärder.

Om EU:s medlemsstater verkligen kriminaliserar terrordåd och andra gärningar som begås utomlands tillsammans med terroristorganisationer, kommer de att ha viktiga redskap för att stoppa radikaliseringen bland EU-medborgare.

25. Europaparlamentet anser att kriminaliseringen av utländska stridandes terrorhandlingar förutsätter att det går att samla in bevis i tredjeländer. EU uppmanas därför att arbeta för att ingå avtal om rättsligt samarbete med tredjeländer för att underlätta dessa

förfaranden.

VII. Åtgärder för att förhindra in- och utresa för radikaliserade EU-medborgare 26. Europaparlamentet är alltjämt övertygat om att EU snarast måste stärka sina yttre

gränser. Det kommer inte att gå att effektivt upptäcka EU-medborgarnas in- och utresor om man inte inrättar systematiska och obligatoriska kontroller vid EU:s yttre gränser.

Därför måste en översyn av Schengenkodexen vara en av EU:s prioriteringar.

27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis när det gäller utresekontroller för radikaliserade EU-medborgare och när det gäller deras metoder för att hantera återkomster av medborgare som deltagit i terrorverksamhet i

konfliktområden utomlands. Parlamentet ser framför allt gärna att medlemsstaterna omhändertar passen för de EU-medborgare som planerar att ansluta sig till

terroristorganisationer.

28. Europaparlamentet påminner om att en god tillämpning av de befintliga instrumenten, till exempel SIS och VIS, utgör ett första steg för att stärka de yttre gränserna, så att man kan upptäcka EU-medborgare som är på väg till konfliktområden.

VIII. Förstärkt koppling mellan EU:s inre och yttre säkerhet

29. Europaparlamentet framhåller än en gång att EU i möjligaste mån måste skapa ett nära samarbete med tredjeländer, särskilt transitländer och de utländska stridandes

destinationsländer, så att man kan identifiera de EU-medborgare som ger sig av för att kämpa för terroristorganisationer eller som kommer tillbaka efter att ha gjort detta.

30. Europaparlamentet är övertygat om att inrättandet av ett sådant förstärkt samarbete kräver att kommissionen, och i synnerhet Europeiska utrikestjänsten, anstränger sig mer för att hitta arabisktalande personal och talespersoner. EU:s uppmaning till kamp mot

PR\1054466SV.doc 9/10 PE551.967v01-00

SV

radikalisering måste kunna höras även utanför dess gränser.

31. Europaparlamentet erkänner att radikaliseringen och rekryteringen av EU-medborgare är en global företeelse. Det är därför nödvändigt att reaktionen på denna företeelse inte bara är lokal eller europeisk, utan även internationell. Parlamentet efterlyser således ett utökat samarbete med de av EU:s partnerländer som står inför liknande utmaningar, såsom Kanada och USA.

IX. Främjande av ett utbyte om bästa praxis när det gäller avradikalisering 32. Europaparlamentet påpekar att en heltäckande strategi för att förhindra att EU-

medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer inte kommer att nå ända fram om den inte åtföljs av åtgärder för att avradikalisera de EU-medborgare som lockats av terroristernas retorik. EU uppmanas därför att verka för ett utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna när det gäller att inrätta strukturer för avradikalisering som gör det möjligt att fånga upp EU-medborgare, så att de förhindras att resa i väg eller så att det blir lättare att hantera dem när de återvänt till EU.

33. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör överväga att använda sig av mentorer i insatserna för att avradikalisera de EU-medborgare som kommit tillbaka till EU efter att ha stridit för terroristorganisationer. Målsättningen bör vara att göra det lättare för dessa EU-medborgare att inlemmas och återintegreras i samhället.

34. Europaparlamentet ser gärna att det på europeisk nivå bildas en

kommunikationskampanj utifrån erfarenheterna från f.d. utländska stridande, vars ögonvittnesskildringar och traumatiska upplevelser bidrar till att avsakralisera stridandet för terroristorganisationer såsom IS. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att utveckla sådana strukturer som möjliggör personliga möten och en dialog med f.d.

stridande. Dessutom understryker parlamentet att kontakter med terrorismens offer verkar vara en effektiv metod för att avsakralisera radikala budskap.

X. Avveckling av terrorist- och jihadistnätverk

35. Europaparlamentet stöder åtgärder som syftar till att försvaga terroristorganisationerna inifrån, så att deras potentiella inflytande på EU-medborgarna minskas. EU uppmanas att ta fram åtgärder för att avveckla jihadistnätverken och spåra deras finansiering.

Kommissionen uppmuntras att föreslå en bestämmelse om spårning av terrorismens finansieringskanaler.

36. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att delta i detta arbete med att spåra de externa finansiella flödena. Vidare uppmanas medlemsstaterna att skapa insyn i sina förbindelser med vissa Gulfstater. Målsättningen bör vara att stärka samarbetet i syfte att kasta ljus över finansieringen av terrorismen och fundamentalismen i Afrika och Mellanöstern och över finansieringen genom vissa föreningar i Europa.

37. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, Förenta nationerna, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

PE551.967v01-00 10/10 PR\1054466SV.doc

SV

MOTIVERING

Terrorattentaten i början av 2015 visar att det är hög tid för EU att agera för att bekämpa terrorism och förhindra att EU-medborgare radikaliseras.

Det har länge framförts krav på hårdare tag, men tragedierna i början av 2015 har nu fått EU- institutionerna och medlemsstaterna att bli mer engagerade i kampen mot radikalisering.

Medlemsstaterna är fortfarande huvudansvariga för att bekämpa EU-medborgarnas radikalisering. En samordnad europeisk strategi är emellertid nödvändig för att effektivt bekämpa det hot som utgörs av radikaliserade EU-medborgare som kan röra sig fritt inom Europa.

Även om det är svårt att göra uppskattningar, beräknar man i dag att fler än 5 000 EU- medborgare har gett sig av för att strida för terroristorganisationer i Irak och Syrien. Vissa medlemsstater påverkas mer än andra, men hela EU berörs av de utmaningar och problem som är förknippade med dessa ”utländska stridande”.

EU-medborgarnas radikalisering, som i vissa fall kan vara så stark att de berörda personerna reser i väg för att strida för terroristorganisationer som IS, är ett verkligt säkerhetshot mot Europa, medlemsstaterna och grannländerna.

Med tanke på att detta resande har accelererat, är det inte längre tillräckligt med repressiva åtgärder. EU måste anta en ny strategi som i större utsträckning grundas på förebyggande. I detta betänkande läggs därför tonvikten på en proaktiv inställning när det gäller att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer.

Syftet med detta betänkande är att lägga fram rekommendationer till en europeisk strategi för att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras. Det är därför lämpligt att analysera de olika drivkrafterna bakom radikaliseringen. En undersökning av handlingssätten för att rekrytera ”utländska stridande” måste göra det möjligt att föreslå effektiva lösningar för varje sektor och varje plattform som underblåser en sådan radikalisering.

Därför är det nödvändigt att anta en inkluderande strategi i syfte att lägga fram en heltäckande analys av arbetet med att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras.

I betänkandet diskuteras insatserna för att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer. Det faller dock utanför ramen för betänkandet att återigen räkna upp de europeiska åtgärderna mot terrorism. I stället är målsättningen att diskutera nya tankar om hur man ska undvika säkerhetsrelaterade följder och hot på vårt territorium.

Föredraganden vill dock påminna om att hon inte är beredd att tumma på de grundläggande friheterna. Inget av Europaparlamentets förslag kommer att urholka respekten för EU- medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, i synnerhet inte deras yttrandefrihet.

Föredraganden kommer att se till att rekommendationerna i detta betänkande är förenliga med proportionalitetsprincipen och att inget av förslagen i betänkandet går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå det uppställda syftet. Föredraganden fäster dessutom mycket stor vikt vid respekten för subsidiaritetsprincipen.