SVEA HOVRÄTT DOM Miljööverdomstolen
2009-02-13 Mål nr M 5579-07 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Nacka tingsrätts, miljödomstolen, dom den 20 juni 2007 i mål nr M 1724-07, se bilaga A
KLAGANDE [klagande, adress]
Ombud: [Advokat 1och 2]
Wistrand Advokatbyrå, Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg MOTPARTER
1.Västerbergslagens Energi AB, 556565-6856 Box 860, 771 28 Ludvika
Ombud: Jur.kand. Marie-Louise Olvstam, Vattenfall Power Consultant AB, Juridik och Miljö, Box 1046, 611 29 Nyköping 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län, 791 84 Falun
3. Räddningsverket, 651 80 Karlstad SAKEN
Ansökan om tillstånd till förbränningsanläggning MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
1. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut på följande sätt.
a)Villkor 17 ska ha följande lydelse.
Vid bestämning av utsläppsgränsvärden enligt 14 § och bilaga 2 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) ska följande Kproc-värden användas för rent trä och kreosotimpregnerat trä.
Stoft 50 mg/m3 (endast rent trä)
CO 500 mg/m3 (endast rent trä) NOx 300 mg/m3
S02 200 mg/m3
För övriga parametrar ska gälla de K-värden som anges i föreskriftens bilaga 5.
b)Förordnandet under rubriken Delegation / utredningar ska ha följande lydelse.
Tillsynsmyndigheten bemyndigas att föreskriva närmare villkor för omhändertagande av dagvatten, inklusive förorenat vatten från brandbekämpning, utsläpp av kondensat, samt system för att hindra bränsletillförsel av avfall vid dessa tillfällen.
Bemyndigandet inkluderar även utredningar som kan behövas i dessa avseenden.
2. Miljööverdomstolen skjuter upp avgörandet av frågan om vilka K-värden som ska gälla för stoft och CO vid bestämning av utsläppsgränsvärden enligt 14 § och bilaga 2 i
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) vid förbränning av kreosothaltig flis och föreskriver att Västerbergslagens Energi AB ska utreda, i samråd med tillsynsmyndigheten, möjligheter och kostnader för att kunna klara de K-värden som anges i bilaga 5 i nämnda föreskrifter och senast 2010-04-01 ge in resultatet av utredningen med förslag till villkor till
miljödomstolen.
3. Miljöverdomstolen föreskriver att som provisorisk föreskrift, tills annat blir bestämt, ska följande Kproc -värden gälla för stoft och CO vid bestämning av utsläppsgränsvärden enligt 14 § och bilaga 2 i
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) vid förbränning av kreosothaltig flis.
Stoft 50 mg/m3 CO 500 mg/m3
YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Genom den överklagade domen medgavs Västerbergslagens Energi AB (Västerbergslagen) tillstånd enligt miljöbalken att på
fastigheten Ludvika 4:59 i Ludvika kommun, även fortsättningsvis driva Lyviksverket, en biobränsleeldad hetvattencentral med en tillförd bränsleeffekt på 20 MW och rökgaskondensering med en effekt av 5MW, samt behandla (krossa/flisa), lagra och förbränna kreosotimpregnerat trä jämte träavfall som härrör från bygg- och rivningsverksamhet
och därmed jämförbart avfall.
[Klagande] har överklagat miljödomstolens dom och yrkat att Miljööverdomstolen, med upphävande av miljödomstolens dom, avslår Västerbergslagens ansökan om tillstånd. Han har, om Miljööverdomstolen skulle finna att tillstånd trots allt kan
meddelas, i andra hand yrkat att miljödomstolens dom ska ändras på följande sätt.
- Regleringen av föroreningsinnehållet i flisat returträ under rubriken Uppgifter enligt 22 kap. 25 b § miljöbalken tas bort.
- Tillståndet förenas med ett villkor att förbränning av flis från kreosotimpregnerat trä inte får ske om temperaturen i rökgaserna sjunker under 850 grader C.
- Flis från kreosotimpregnerat trä ska vid tillämpningen av utsläppsbegränsningsvärdena i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning behandlas som avfall.
- Riktvärdena för utsläpp till luft av kolmonoxid, stoft och kväveoxider vid förbränning av rena träbränslen skärps.
- Anläggningen ska vara utrustad med reningsanläggning för dagvatten samt ha möjlighet att samla upp släckvatten för rening.
- Villkoren för rening av luften från flisningsanläggningen samt för lagringen av flis från kreosotimpregnerat trä skärps.
Västerbergslagen och Länsstyrelsen i Dalarnas län har bestritt ändring.
Räddningsverket har angett sin inställning som framgår nedan.
UTVECKLING AV TALAN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN [Klagande]
Det finns fortfarande stora brister i bolagets tillståndsansökan, framförallt när det gäller
lokaliseringsprincipen och försiktighetsprincipen (bästa möjliga teknik).
Lokaliseringen
Den flisningsverksamhet som Västerbergslagen avser att bedriva är en ny verksamhet. Trots detta finns det ingen utredning av alternativa lokaliseringar av verksamheten. Miljödomstolen har därför inte haft något underlag för att kunna bedöma om verksamheten kan bedrivas på någon annan plats med mindre miljöpåverkan. Det finns anledning att påpeka att flisning av
returträ också görs på grannfastigheten. Vid bedömningen om den valda platsen är lämplig bör därför en utredning av de båda
verksamheternas sammanlagda påverkan på omgivningen ingå. Då ingen sådan utredning har presenterats ska tillstånd inte
meddelas.
Bästa möjliga teknik
Västerbergslagens ansökan innebär att bolaget avser att i vissa driftsfall förbränna 100 procent avfallsklassat bränsle i
anläggningen. Vid dessa driftsfall innebär en tillämpning av formeln i bilaga 2 till Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28) att utsläppsgränsvärdena i bilaga 5 ska tillämpas. För utsläppen till luft av kolmonoxid, stoft och kväveoxider innebär detta att dygnsmedelvärdet inte får överstiga 50 mg/m3, 10 mg/m3 respektive 200 mg/m3. Detta är således den prestanda som anläggningen måste hålla.
Miljödomstolen har i det överklagade tillståndet föreskrivit villkor för utsläppsparametrarna kolmonoxid, stoft och
kväveoxider vid förbränning av rent träbränsle. För kolmonoxid är riktvärdet 500 mg/m3, för stoft 50 mg/m3 och för kväveoxider 300 mg/m3 som dygnsmedelvärde. Med hänsyn till den prestanda som anläggningen måste ha för att klara utsläppsvillkoren för avfallsförbränning finns det, med hänvisning till
försiktighetsprincipen, ingen anledning att ställa lägre krav på reningen när s.k. rena träbränslen förbränns. Det finns därför skäl att ställa väsentligt hårdare utsläppskrav på anläggningen vid förbränning av icke avfallsklassade bränslen än vad som gjorts i det överklagade tillståndet.
Av det överklagade tillståndet går det inte att tydligt utläsa vilka utsläppsgränsvärden som ska tillämpas vid förbränning av kreosotimpregnerat trä. I domskälen anges dock att
kreosotflisen vid tillämpningen av formeln i bilaga 2 till föreskrifterna om avfallsförbränning ska betraktas som rent träbränsle, varvid utsläppsvillkoren för denna typ av bränsle ska tillämpas. Denna tolkning strider mot vad som gäller enligt praxis. Förordningen och föreskrifterna om avfallsförbränning utgör bästa möjliga teknik för den av Västerbergslagen ansökta verksamheten även vid förbränning av kreosotimpregnerat trä, även om en anläggning omfattas av undantaget i 4 § förordningen om avfallsförbränning.
I Västerbergslagens tidigare tillstånd fanns vidare ett villkor att förbränning av kreosotimpregnerat trä endast fick ske när förbränningstemperaturen översteg 850ø C och kolmonoxidhalten i rökgaserna inte översteg 200 ppm (dvs. 200 mg/m3). I det nu
överklagade tillståndet finns ingen begränsning när kreosotflis får förbrännas och av som framgår ovan är kolmonoxidvillkoret 500 mg/m . Några rimliga argument varför villkoren för
verksamheten ska mildras i det nya tillståndet på sätt som nu skett har inte presenterats, vare sig i domen eller i bolagets ansökan. Förfarandet strider mot en av de grundläggande principerna bakom miljölagstiftningen, nämligen att kraven ska skärpas i takt med den tekniska utvecklingen. Tillståndet avviker även från praxis när det gäller vilka villkor som föreskrivits för kreosotfliseldning, vilket bl.a. framgår av
följande domar för liknande verksamheter; Vänersborgs tingsrätt mål nr M 3029-05 (villkor 2, 3 och prövotidsvillkoren),
Stockholms tingsrätt mål nr M 34400-05 (villkor 2) och Östersunds tingsrätt mål nr M 2883-05 (villkor 10-12).
I tillståndet har frågan om villkor för omhändertagande av dagvatten och utsläpp av kondensat delegerats till
tillsynsmyndigheten. Hanteringen av släckvatten har, som det synes, lämnats helt oreglerad. Dessa frågor är av så avgörande betydelse för verksamhetens tillåtlighet att det starkt kan ifrågasättas om miljödomstolens hantering av dessa frågor i tillståndet är i överensstämmelse med miljöbalkens
kunskapskrav. I vart fall lämpar sig dessa frågor inte för en delegation. När det gäller vilka krav som kan anses vara bästa möjliga teknik när det gäller omhändertagande av dagvatten och släckvatten bör domstolen ta del av villkoren för en liknande verksamhet i Trollhättan, vilka framgår av dom meddelad den 29 december 2005 av Miljödomstolen i Vänersborg i mål nr M 112-05.
Även när det gäller villkoren för utsläpp till luft från
flisning av kreosotimpregnerat trä samt lagringen av detta trä ska villkoren för anläggningen i Trollhättan anses vara bästa möjliga teknik. Några skäl varför inte samma krav ska ställas på Västerbergslagens verksamhet har inte angivits i domskälen.
Sammanfattningsvis finns det så stora brister i anläggningen att denna inte kan anses uppfylla kravet på bästa möjliga teknik. Tillståndet ska därför även av denna anledning upphävas, eller i andra hand ändras i enlighet med andrahandsyrkandet.
Övrigt
Enligt 22 kap. 25 b § fjärde punkten miljöbalken ska slutligen för det farliga avfall som förbränns det maximala
föroreningsinnehållet anges. Detta gäller således endast farligt avfall. I det överklagade tillståndet har
miljödomstolen föreskrivit högsta föroreningsinnehåll vid
förbränning av bl.a. flisat returträ trots att bolaget i sin komplettering av ansökan uttryckligen förtydligat sitt yrkande på så sätt att detta inte omfattar förbränning av flisat
returträ som är farligt avfall. Genom den aktuella föreskriften kan man således få uppfattningen att miljödomstolens tillstånd även omfattar förbränning av flisat returträ som är farligt avfall. Miljödomstolen skulle i så fall ha meddelat en dom som går utanför vad bolaget har yrkat, vilket strider mot 17 kap. 3
§ rättegångsbalken. Föreskriften ska därför tas bort från tillståndet av formella skäl, men även för att det är olämpligt med en dylik föreskrift. Föreskriften är olämplig då den sprider osäkerhet kring vad som egentligen ska gälla vid förbränning av flisat returträ. De haltnivåer som föreskrivits i tillståndet innebär ingen garanti för att avfallet inte ska
klassas som farligt. Risken är således uppenbar att bolaget, om föreskriften inte tas bort, kommer att förbränna flisat
returträ som klassas som farligt avfall, trots att bolaget inte har tillstånd till och anläggningen inte är anpassad för det.
Västerbergslagen Lokaliseringen
Bolaget har i sin ansökan redovisat en omfattande beskrivning av lokaliseringsalternativ uppdelat på lokalisering av
värmeverket som sådant, lokalisering av flisning och förbränning av kreosothaltigt returträ samt lokalisering och förbränning av returträ. I samband med att värmeverket skulle anläggas utreddes tre alternativa lokaliseringar grundligt.
Alla tre alternativen bedömdes likvärdiga vad gäller påverkan på luftkvaliteten i Ludvika tätort. Vid en sammanvägd bedömning ansågs den nuvarande lokaliseringen vara den mest lämpliga. En fördel med den valda lokaliseringen är närheten till företaget AB Impregna som förser Lyviksverket med bränsle i form av bark, svarvspån och kreosothaltigt flis. I gengäld levererar
Lyviksverket energi till AB Impregnas verksamhet. Detta medför att stora mängder bränsle kan föras till Lyviksverket utan miljöbelastande transporter. Dessutom förbränns processgaser från AB Impregna vid Lyviksverket, vilket har lett till
kraftigt reducerade emissioner av luktande ämnen från AB
Impregna. Inga nya omständigheter har framkommit som medför att lokaliseringen är mindre lämplig idag.
Flisning av det kreosothaltiga returträ som eldas vid anläggningen har tidigare flisats vid AB Impregna som är beläget i direkt anslutning till Lyviksverket. Returträet består av uttjänta produkter som AB Impregna återtar vid leverans av nya produkter. Bolaget avser att bedriva flisning
och lagring av kreosothaltigt returträ på i princip samma plats som AB Impregna idag har tillstånd att bedriva motsvarande verksamhet på. Det är bolagets uppfattning att det är en miljömässigt optimal lösning att kunna förbränna
restprodukterna från AB Impregnas anläggning på en plats som är belägen så nära att emissioner från transporter i det närmaste helt kan uteslutas. Det går därmed inte att finna något
realistiskt alternativ som skulle kunna vara bättre eller ens jämförbart. Bolaget vill i detta sammanhang peka på att flisning under många år har ägt rum vid det närliggande AB Impregna och att flisningen hos AB Impregna kan förväntas minska med motsvarande mängd som kommer att hanteras vid Lyviksverket. Belastningen på omgivningen kommer således inte att öka. Det är vidare bolagets uppfattning att flisning av
övrigt returträ bör ske samordnat med flisningen av kreosothaltigt returträ.
Bästa möjliga teknik
Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning får förbränning inte ske om temperaturen i rökgaserna sjunker under 850ø C. [klagande] har yrkat att kreosotimpregnerat trä
ska betraktas som ett avfall som omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter. Naturvårdsverkets föreskrifter har tillkommit för att implementera ett EG-direktiv om förbränning av avfall.
Utgångspunkten är att direktivet gäller förbränning av alla
typer av avfallsbränslen, men med vissa angivna undantag. Dessa undantag återfinns i svensk lagstiftning i 4 § förordning
(2002:1060) om avfallsförbränning. Enligt punkt 4 undantas träavfall, med undantag för träavfall som till följd av
ytbehandling eller behandling med träskyddsmedel kan innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller inklusive sådant träavfall från bygg- och rivningsverksamheter.
Kreosotimpregnering innehåller inte några organiska halogenföreningar eller tungmetaller och det aktuella returträet omfattas därmed inte av Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning. Ur förbränningsteknisk synpunkt och när det gäller utsläppen till luft, kan
kreosotimpregnerat virke jämställas med vilket annat biobränsle som helst. Många gånger erhålls t.o.m. lägre utsläpp, bland annat till följd av att kreosotimpregnerat bränsle är torrare än skogsflis. Det finns därmed vare sig formella eller miljömässiga skäl som talar för att Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning ska tillämpas.
Även om det finns exempel på att vissa anläggningar frivilligt åtagit sig att följa Naturvårdsverkets föreskrifter om
förbränning av avfall även vid förbränning av rena träbränslen, så får det - tvärtom mot vad [klagande] påstår - anses
vara praxis att villkoren brukar vara mer generösa vid förbränning av rena träbränslen. Det har heller aldrig varit syftet att bestämmelserna skall användas vid all typ av biobränsleeldning, vilket framgår tydligt av undantaget i 4 § i förordningen om avfallsförbränning.
Det stoftvillkor som uppställts vid förbränning av rent trä får betraktas som ett strängt krav som motsvarar vad som är vedertaget vid motsvarande anläggningar. Villkoret för NOx vid förbränning av rent trä har skärpts jämfört med tidigare, då villkoret numera gäller som månadsmedelvärde i stället för årsmedelvärde. Bolaget anser dessutom att avgiftssystemet för utsläpp av NOx ger sådana ekonomiska incitament för en verksamhetsutövare att denne, oavsett villkor, minskar NOx-utsläppen till den nivå som är tekniskt rimlig. Villkoret för CO vid förbränning av rent trä har motiverats av de svårigheter som anläggningar av detta slag har i vissa situationer, särskilt när finkorniga bränslen ingår i
bränslemixen, vilket bolaget utvecklat i sin ansökan. Villkoret i denna del motsvarar det värde som Naturvårdsverket föreslagit gälla i ett utkast till en föreskrift. Även om föreskriften
inte har antagits får bedömningsunderlaget fortfarande anses relevant. Sammantaget kan de villkor som har ställts upp för utsläpp till luft av CO, stoft och NOx vid förbränning av rent trä inte anses avvika från vad som gäller vid andra jämförbara anläggningar. Villkoren har också accepterats både av Miljö- och byggnämnden och länsstyrelsen. De förväntade utsläppen medför inte heller att någon av de uppställda
miljökvalitetsnormerna, vilka är satta med utgångspunkt i vad miljön och människors hälsa kan utsättas för utan att ta skada, överskrids.
Släckvatten uppstår endast i samband med en eventuell brand i bränslelagret. Bolaget menar att hanteringen av släckvatten är en fråga som ingår i hanteringen av dagvatten. Utsläppen från bränslehanteringen till dagvatten är inte av den omfattningen att de innebär allvarliga miljöaspekter eller överträdelse av miljökvalitetsnormer och därmed är av betydelse för
tillåtligheten. Dessa frågor lämpar sig därför väl att hanteras av tillsynsmyndigheten som har lokalkännedom och med hjälp av underlag från bolaget kan utarbeta lämpliga villkor.
Länsstyrelsen har också föreslagit att frågan skall hanteras av tillsynsmyndigheten. Bolaget har i miljödomstolen redogjort för hur släckvatten hanteras och de skyddsåtgärder som redan vidtagits.
Det är bolagets uppfattning att bedömningen av vad som utgör bästa möjliga teknik varierar utifrån de omständigheter som gäller vid respektive anläggning. Någon allmän slutsats att alla verksamheter som hanterar kreosothaltigt flis ska utformas på samma sätt kan därför inte dras. Bolaget har vid
miljödomstolen gjort en jämförelse mellan den planerade verksamheten vid Lyviksverket och den anläggning i Trollhättan till vilken [klagande] hänvisat. Bolaget har därvid
påpekat bl.a. att anläggningen i Trollhättan hanterar avsevärt större volymer än Lyviksverket och att det i Trollhättan funnits rapporterade luktstörningar från verksamheten, något som inte rapporterats i Ludvika. Bolaget har också gjort
omfattande åtaganden för att minska påverkan för omgivningen, exempelvis genom att garantera att bränsle ska hanteras så att inga olägenheter till följd av lukt eller dammspridning
uppstår. Det är bolagets bedömning att den ansökta verksamheten uppfyller kraven, dels mot bakgrund av de åtaganden bolaget gjort vad gäller omfattningen på verksamheten, dels mot bakgrund av vad som utifrån proportionalitetsprincipen i 2 kap.
7 § miljöbalken kan anses skäligt för en mindre verksamhet.
Övrigt
Miljödomstolen har under rubriken "Uppgifter enligt 22 kap. 25 b §" angett maximala halter av föroreningar i det
kreosothaltiga flis som ska förbrännas vid anläggningen, vilket av [klagande] verkar ha uppfattats som ett tillstånd att
elda avfall även av andra slag än de som yrkats i ansökan.
Bolaget uppfattar detta istället som en begränsning från miljödomstolens sida. Eftersom kreosothaltigt returträ inte behöver följa bestämmelserna i Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning, har miljödomstolen på detta sätt
begränsat utsläppen av oönskade ämnen. Det framgår tydligt av miljödomstolens dom att begränsningarna vad gäller föroreningar är kopplade till kreosothaltigt flis. Bolaget menar att
skrivningen i domen är så klar att den inte kan tolkas som ett generellt tillstånd att elda andra typer av bränslen än de i domen angivna.
Sammanfattningsvis anser bolaget att den ändrade verksamheten vid Lyviksverket inte får någon påverkan på [den klagandes]
hälsa eller möjligheter att kunna nyttja sin fastighet och att miljödomstolens dom ska fastställas.
Länsstyrelsen
Lokaliseringen av verksamheten har prövats tidigare i samband med tillståndsförfarandet enligt miljöskyddslagen 1999. Att
bolagets ansökan nu även omfattar flisning av trä på
fastigheten anser länsstyrelsen inte medföra att lokaliseringen av verksamheten behöver utredas/förklaras mer än vad bolaget gjort.
Den kommunala nämnden för miljöskyddsfrågor är tillsynsmyndighet för bolagets anläggning. Det innebär att nämnden har bäst kännedom om anläggningen, tekniska installationer, anläggningens prestanda, emissioner etc.
Länsstyrelsen har, med erfarenhet från andra anläggningar, i yttrande hos miljödomstolen, varit tydlig med att domen och dess villkor bör utformas på ett tydligt sätt, framförallt med avseende på luftemissioner. Tillsynsmyndigheten, som har till uppgift att följa upp de villkor som ska gälla för
verksamheten, har inte haft synpunkter på de villkor som miljödomstolen beslutat om, varför länsstyrelsen lämnar frågan utan erinran. Länsstyrelsen vill framhålla att förbränning av kreosotinnehållande material är undantaget från regelverket kring avfallsförbränning.
Länsstyrelsen bedömer inte att frågorna om dagvattenhantering skulle vara av så avgörande betydelse för tillåtligheten av verksamheten att dessa inte kan delegeras till
tillsynsmyndigheten.
Räddningsverket
Räddningsverket förutsätter att den sökta verksamheten omfattas av direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall. Enligt artikel 8.7 i detta direktiv ska det för förbrännings- och
samförbränningsanläggningar bl.a. "finnas kapacitet att lagra förorenat regnvatten från förbrännings- och
samförbränningsanläggningens område samt vatten som förorenats i samband med spill eller brandbekämpning". Vidare anges att
"denna lagringskapacitet skall vara tillfredställande för att säkerställa att sådant vatten vid behov kan analyseras och renas innan det släpps ut". Naturvårdsverket har i 11 §
förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning bemyndigats att meddela de föreskrifter om drift- och utsläppskrav som behövs till följd av artiklarna 6, 7 och 8 i ovan nämnda direktiv. I Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning anges i 18 § att "vatten från
förbränningsanläggningens område som förorenats på grund av avfallsupplag eller materialspill skall uppsamlas, analyseras och vid behov renas i den omfattning tillstånds- eller
tillsynsmyndigheten bestämmer". Räddningsverket utgår från att 18 § även inkluderar vatten som förorenats vid brandbekämpning även om detta inte nämns specifikt. Som Räddningsverket tolkar
detta är således miniminivån för vatten som förorenats redan fastställd i NFS 2002:28, d.v.s. det finns krav på uppsamling och analys. Sedan ska det förorenade vattnet renas vid behov och detta avgörs lämpligen från fall till fall. Verket har i
detta mål inget att invända mot att denna fråga delegerats till tillsynsmyndigheten. Om miljööverdomstolen finner att delegationen till tillsynsmyndigheten ska vara kvar kan möjligen en tydligare skrivning om "omhändertagande av
dagvatten inklusive förorenat vatten från brandbekämpning" vara befogad för att undvika missförstånd och göra det extra
tydligt.
Räddningsverket har avstått från att yttra sig över övriga frågor.
Fiskeriverket
Verket har inte haft några synpunkter beträffande överklagandet, utan har vidhållit sin till miljödomstolen redovisade bedömning.
Miljö- och byggnämnden
Miljö- och byggnämnden har i tidigare yttranden i det aktuella tillståndsärendet tillstyrkt verksamheten med endast mindre erinringar. Miljö- och byggnämnden ser ingen anledning till att ändra detta ställningstagande nu.
Verksamheten med eldning av kreosotflis har hela tiden bedrivits på ett ansvarsfullt sätt utan några påtagliga
effekter på omgivningen. Verksamheten förutsätter samarbete med AB Impregna. Träimpregneringen tar emot returstolpar och
sliprar från kunder. Dessa flisas och förbränns i värmeverket.
Värmeverket tar hand om kreosotångor från
impregneringsverksamhet, vilket är en åtgärd av mycket stor betydelse för luftkvaliteten i Ludvika. Någon annan
lokalisering av hela eller delar av verksamheten synes därför inte rationell. [klagande] har även motsatt sig att det i
domen delegerats till tillsynsmyndigheten att föreskriva närmare villkor i vissa frågor. Nämnden anser att dessa frågor är väl lämpade för delegation eftersom de är knutna till lokal kännedom och också kan vinna på att det under en tidsperiod utarbetas lösningar.
Sammanfattningsvis anser miljö- och byggnämnden att Miljööverdomstolen kan avslå överklagandet och fastställa miljödomstolens dom.
Landstinget Dalarna
Landstinget Dalarna har i tidigare yttrande den 22 augusti 2006 lämnat vissa miljömedicinska synpunkter på företagets
verksamhet. Det gällde bl.a. luftutsläppen av tungmetaller och då inte minst bly. Företagets bemötande av dessa synpunkter var dessvärre inte särskilt klargörande. Några nya, miljömedicinskt relevanta uppgifter redovisas inte i det aktuella överklagandet och därmed finner landstinget inget skäl att lämna förnyade synpunkter.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
[Klagande] har gjort gällande att Västerbergslagens tillståndsansökan är så bristfällig att det meddelade tillståndet i första hand bör upphävas. Övriga parter och remissinstanserna har inte haft någon erinran mot att tillstånd meddelats. Miljööverdomstolen instämmer i miljödomstolens bedömning att lokaliseringen är lämplig ur miljösynpunkt. Skäl att p.g.a. olämplig lokalisering upphäva tillståndet saknas således. Inte heller finner Miljööverdomstolen att
tillståndsansökan i övrigt har sådana brister att tillstånd inte borde ha meddelats.
[Klagande] har i andra hand yrkat att villkoren för tillståndet ska ändras eller kompletteras på sätt som anges i sex strecksatser. Såvitt gäller de två sista av dessa gör Miljööverdomstolen följande överväganden.
För att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön ska individuellt avpassade villkor fastställas för den tillåtna verksamheten. Bedömningen av vilka krav som bör ställas i det enskilda fallet beror bl.a.
på förhållandena på platsen där verksamheten bedrivs. Det betyder att olika krav kan ställas på samma sorts verksamhet i områden med olika känslighet.
Miljööverdomstolen finner inte skäl att ändra de villkor som föreskrivits beträffande rening av luft från flisnings-
anläggningen och lagring av flis från kreosotimpregrenerat trä.
Det faktum att delvis andra villkor gäller för en konkurrerande anläggning i Trollhättan ändrar inte denna bedömning.
Miljööverdomstolen finner inte heller skäl att upphäva delegationen till tillsynsmyndigheten att föreskriva närmare villkor för omhändertagandet av dagvatten. Tillsynsmyndighetens delegation får uppfattas så att den, som ett led i hanteringen av dagvatten, även innefattar reglering av omhändertagande av förorenat vatten från brandbekämpning. Till undvikande av
missförstånd bör dock delegationen förtydligas på det av Räddningsverket föreslagna sättet.
När det gäller ändringsyrkandena i strecksatserna två till fyra gör Miljööverdomstolen följande överväganden.
Det aktuella tillståndet avser en samförbränningsanläggning för vilken tillämpliga delar av förordningen (2002:1060) om
förbränning av avfall (förordningen) och Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2002:28) om avfallsförbränning (föreskriften) gäller. Som påpekats av Västerbergslagen och länsstyrelsen är enligt 4 § fjärde punkten förordningen bestämmelserna i denna och föreskriften inte tillämpliga på anläggningar där endast vissa former av träavfall behandlas. Till träavfall som faller under undantaget hör bl.a. rent trä och kreosotimpregnerat trä, men inte det övriga returträ som bolaget avser att förbränna.
Miljööverdomstolen har i dom 2008-04-18 i mål nr M 10149-06 konstaterat att en övergång mellan reglerna för samförbränning och förbränning av rena bränslen inte kan följa av tillfälliga byten av bränslen utan bör föregås av en prövning. Den aktuella anläggningen omfattas således av förordningen och
föreskrifterna om avfallsförbränning även när det avfall som för tillfället förbränns är flis från rent trä eller
kreosotimpregnerat trä.
Av 8 § föreskriften framgår att en samförbränningsanläggning ska drivas så att rökgastemperaturen uppgår till minst 850 øC under minst två sekunder. Det [klagande] har yrkat följer redan av föreskriften och skäl saknas därför att föreskriva ett villkor med samma innebörd.
Vad som ska gälla beträffande utsläpp till luft framgår av 14 § föreskriften och dess bilaga 2. För att kunna tillämpa dessa bestämmelser erfordras värden på Kproc för de olika utsläppsparametrarna. Detta har varit syftet med
villkorspunkten 17 i miljödomstolens dom, men utformningen av villkoret bör ändras så att det tydligt framgår att det avser bestämning av Kproc.
De i villkor 17 angivna Kproc - värdena som gäller för rent trä framstår som godtagbara och det [klagande] anfört ger inte anledning till annan bedömning.
Som tidigare nämnts ska förordningen och föreskriften inte tillämpas på en anläggning där endast kreosotimpregnerat trä förbränns. Detta medför inte automatiskt - som bolaget synes göra gällande - att kreosotimpregnerat trä kan jämställas med rent trä och att Kproc - värdena för rent trä ska användas då
flis från kreosotimpregnerat trä förbränns. När det gäller frågan om vilka Kproc - värden som ska gälla då flis från kreosotimpregnerat trä förbränns gör Miljööverdomstolen följande bedömning.
[Klagande] har yrkat att vid beräkning av de samlade utsläppen enligt föreskriftens bilaga 2 ska kreosotflisen betraktas som avfall, d.v.s. Kavfall ska användas. Med hänsyn till undantaget i förordningen är detta inte en rimlig tolkning av
bestämmelserna utan en prövning i det enskilda fallet måste göras för att bestämma vilka K-värden som ska sättas in i nyssnämnda formel.
Kreosotimpregnerad flis är ett homogent material där
föroreningarna utgörs av kreosot (stenkolstjära) huvudsakligen bestående av organiska föreningar. För att förbränningen ska bli fullständig erfordras hög rökgastemperatur. I och med att kreosotflisen kommer att förbrännas i en samförbrännings- anläggning gäller redan ett krav på 850 øC under minst två sekunder. Miljööverdomstolen bedömer att detta är tillräckligt.
Beträffande utsläppskraven för NOx och SO2 bedömer Miljööverdomstolen att innehållet av kreosot inte medför skäl att föreskriva annat än vad som gäller för rent trä.
Beträffande "övriga parametrar", dvs. inte stoft, CO, NOx och SO2, gäller enligt villkor 17 att Kproc sätts lika med Kavfall.
För dessa "övriga parametrar" gäller således redan det [klagande] har yrkat.
När gäller stoft och CO bedömer Miljööverdomstolen att det kan finns skäl att föreskriva andra K-värden än vad som gäller för rent trä. Det saknas emellertid för närvarande underlag för att slutligt bestämma Kproc för dessa parametrar vid förbränning av kreosotflis. Frågan om vad som ska gälla i denna del bör därför skjutas upp under en prövotid under vilken bolaget, i samråd med tillsynsmyndigheten, ska utreda möjligheter och kostnader för att om möjligt kunna klara att som K-värde använda Kavfall.
Som provisorisk föreskrift bör gälla de Kproc-värden som gäller för rent trä. Resultatet av utredningen med förslag till
villkor bör lämnas in till miljödomstolen senast 2010-04-01.
Kvarstår därefter [klagandes] yrkande om att regleringen av föroreningsinnehållet i flisat returträ under rubriken
Uppgifter enligt 22 kap. 25 b § miljöbalken ska tas bort.
Enligt 22 kap. 25 b § miljöbalken ska en dom som omfattar tillstånd att bedriva verksamhet med förbränning av avfall innehålla vissa uppgifter, samt - om farligt avfall får förbrännas - enligt fjärde punkten därtill uppgift bl.a. om
avfallets maximala innehåll av föroreningar.
Miljödomstolen har under rubriken Uppgifter enligt 22 kap. 25 b
§ miljöbalken angett den högsta tillåtna föroreningshalten för vissa ämnen för såväl kreosothaltigt flis som flisat returträ.
Regleringen av en högsta tillåten föroreningshalt av de aktuella ämnena framstår i sig som väl motiverad, jämväl framstår de angivna halterna som godtagbara. Det förhållande att föroreningsinnehållet reglerats under den aktuella rubriken kan inte tolkas som ett tillstånd till förbränning av annat material än det ansökan avsett. Miljööverdomstolen finner därför sammantaget inte skäl att ändra miljödomstolens dom i denna del.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2009-0 3-13
I avgörandet har deltagit f.d. hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Rolf Svedberg, hovrättsrådet Henrik Runeson och tf.
hovrättsassessorn Anna-Karin Larsson, referent. Enhälligt.
- - -
NACKA TINGSRÄTT DOM
2007-06-20 Mål nr M 1724-07 Nacka Strand
SÖKANDE
Västerbergslagens Värme AB, 556565-6856 Box 860
771 28 LUDVIKA
Ombud: [ombud], adress som ovan SAKEN
Ansökan om tillstånd till fortsatt drift av Lyviksverket, Ludvika (Kod utifrån SNI 90.006-1).
Uppgifter till miljöboken:
Avdelning: V Avrinningsområde: 53:III Syd/Nord-koordinat (X): 6669610
Väst/Öst-koordinat (Y): 1464520 DOMSLUT
Tillstånd
Miljödomstolen lämnar Västerbergslagens Värme AB (VB Värme) tillstånd enligt miljöbalken
- att även fortsättningsvis driva Lyviksverket, en biobränslebaserad hetvattencentral med en tillförd
bränsleeffekt på 20 MW samt rökgaskondensering med effekt på 5 MW,
- att behandla (krossa/flisa), lagra och förbränna träavfall som härrör från bygg- och rivningsverksamhet och därmed jämförbart avfall samt att behandla (krossa/flisa), lagra och förbränna kreosotimpregnerat trä.
Villkor
För verksamheten ska följande villkor gälla.
1. Om ej annat framgår av nedan angivna villkor ska
verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet
åtagit sig.
2. Bränsle ska hanteras och lagras på ett sådant sätt att olägenheter på grund av lukt eller dammspridning ej uppstår.
3. Buller från verksamheten får, som riktvärde, vid närmaste bostäder ej överstiga:
Dagtid kl. 07-18 50 dB(A) ekv.
Kvällstid*kl. 18-22 45 dB(A) ekv.
Nattetidkl. 22-07 40 dB(A) ekv.
Nattetidkl. 22-07 55 dB(A) (momentant)
* samt sön- och helgdag kl 07-18
4. Bullernivån ska begränsas så att den inte överskrider 45 dB(A) vid STRI:s (Swedish Transmission Research Institute) provspann, som är beläget ca 600 meter NO anläggningen.
5. Skorstenshöjden ska vara minst 50 meter över mark.
6. Restprodukter från anläggningen ska omhändertas på sådant sätt att olägenhet för omgivningen inte uppkommer.
Restprodukter som inte kan nyttiggöras ska föras till
tillståndsprövad anläggning för slutligt omhändertagande av den aktuella restprodukten. Om biobränsleaska ska behandlas inom anläggningen, t.ex. för att förbereda återföring till
skogsmark, ska detta ske i samråd med tillsynsmyndigheten.
7. Avloppsvatten som riskerar att förorenas med olja ska passera gravimetrisk oljeavskiljare med oljenivåvarnare.
8. Miljöfarliga kemikalier samt miljöfarligt avfall ska förvaras så att spridning till omgivningen ej kan ske.
Förvaring ska ske på täta invallade underlag under tak och så att obehöriga ej har tillträde.
9. Bolaget ska kartlägga sin energianvändning och kontinuerligt arbeta för att effektivisera den. En energiplan ska
redovisas för tillsynsmyndigheten senast ett år efter det att tillståndet tagits i anspråk och planen ska sedan revideras minst vart annat år. Energiplanen ska innehålla identifierade förbättringsbehov samt tidplan och ansvarig för genomförande.
10. Om hela eller delar av verksamheten ska avvecklas ska bolaget i god tid skicka in en avslutningsplan till
tillsynsmyndigheten.
11. Inom verksamhetsområdet får vid ett och samma tillfälle mellanlagras högst 4 000 ton av kreosothaltig flis.
12. Lagret av ej flisat kreosotbehandlat trä får uppgå till högst 7000 ton
13. Flisning av kreosotbehandlat material får ej ske sommartid (maj - augusti)
14. Sommartid (maj - augusti) får ingen lagring ske av kreosothaltig flis.
15. Flisning av kreosothaltigt material får inte ske när vindförhållandena är sådana att vindavdrift av damm eller flisat material kan ske.
16. Flisning får inte ske när vindförhållandena är sådana att vindavdrift av damm eller flisat material kan ske.
17. Vid förbränning av rent trä, dvs. träbränsle som inte utgörs av avfall, ska nedanstående begränsningsvärden gälla:
Stoft: 50 mg/m vid 6% O2 som riktvärde och dygnsmedelvärde
CO: 500 mg/m3 vid 6% O2 som dygnsmedelvärde, riktvärde som ska klaras 95% av driftdygnen under ett kalenderår, utsläpp under start och stopp ej medräknade.
NOx: 300 mg/m3 vid 6% O2 som riktvärde och månadsmedelvärde.
Ovan angivna begränsningsvärden för CO och NOx ska även gälla som sådana gränsvärden, som kan användas som "Kproc" i formeln för beräkning av utsläppsgränsvärden för de samlade utsläppen
"K" enligt bilaga 2 till Naturvårdsverkets föreskrifter om
avfallsförbränning (NFS 2002:28), i avsaknad av Kproc-värden som fastställts i föreskrifterna eller gränsvärden i
lagstiftning.
I övrigt skall, som sådana gränsvärden som kan användas som
"Kproc" i formeln för beräkning av utsläppsgränsvärden för de samlade utsläppen "K" enligt bilaga 2 till nämna föreskrifter, i avsaknad av Kproc-värden som fastställts i föreskrifterna eller gränsvärden i nationell lagstiftning, följande
begränsningsvärden gälla.
S02: 200 mg/m3
Övriga parametrar utöver stoft,
CO, NOx och S02: de utsläppsgränsvärden som anges i bilaga 5 i föreskrifterna om
avfallsförbränning Kontrollprogram
Ett förslag till kontrollprogram ska inges till
tillsynsmyndigheten innan anläggningen tas i drift.
Delegation / utredningar
Tillsynsmyndigheten bemyndigas att föreskriva närmare villkor för omhändertagande av dagvatten, utsläpp av kondensat, samt system för att hindra bränsletillförsel av avfall vid vissa
tillfällen. Bemyndigandet inkluderar även de utredningar som kan behövas i dessa avseenden.
Uppgifter enligt 22 kap. 25 b § miljöbalken
Uppgift om förbränningsanläggningens totala kapacitet för förbränning av avfall Total kapacitet för förbränning av avfall är 150 000 m3 bränsle/år eller 50 000 ton bränsle/år.
Förteckning över de avfallskategorier och de avfallsmängder som får förbrännas De material som ska förbrännas (flisat returträ, flisat kreosothaltigt material) kan vara av kategorierna Ql, Q2, Q7, Q14, eller Q16. Mängden avfall som får förbrännas är maximalt 50 000 ton/år, varav kreosothaltigt material kan vara maximalt 25 000 ton/år.
Förteckning över de mängder av olika kategorier farligt avfall som får förbrännas: Kreosothaltigt material (som enligt bolaget skulle kunna vara farligt avfall) får förbrännas till en
största mängd av 25 000 ton/år.
Uppgifter om flöden, värmevärden och innehåll av föroreningar:
Minsta flöde av avfall:0 ton/timme (vid förbränning av rent trä).
Maximalt flöde av avfall: 8 ton/timme (vid förbränning av kreosotflis).
Lägsta och högsta värmevärde:3,3-5,2 MWh/ton.
Innehållet av föroreningar av nedanstående ämnen i kreosothaltigt flis uppgår till högst följande halter:
Arsenik 5 mg/kg av TS Koppar 40 mg/kg av TS Krom 30 mg/kg av TS Kvicksilver 0,1 mg/kg av TS Klor 0,l%avTS
Innehållet av föroreningar av nedanstående ämnen i flisat returträ uppgår till högst följande halter:
Arsenik 300 mg/kg av TS Koppar 400 mg/kg av TS Krom 300 mg/kg av TS Kvicksilver 0,2 mg/kg av TS
Villkor om längsta tid för utsläpp över gränsvärdena i samband med driftstopp:
Villkor i enlighet med 20 § Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning (NFS 2002:28) ska gälla.
Medgivande att ersätta kontinuerliga mätningar med periodiska mätningar
Miljödomstolen medger att mätningar av utsläppen av väteklorid, vätefluorid och svaveldioxid får ske som periodiska mätningar.
Igångsättningstid
Miljödomstolen bestämmer den tid inom vilken anläggningar som behövs för förbränningen av avfall ska ha tagits i drift, till
fem år efter dagen för denna dom.
Verkställighetsförordnande
I denna dom meddelat tillstånd får, på villkor som anges i 22 kap 28 § första stycket miljöbalken, tas i anspråk även om domen i denna del inte har vunnit laga kraft.
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen i målet.
YRKANDE
VB Värme har yrkat om tillstånd enligt miljöbalken
- att även fortsättningsvis driva Lyviksverket, en biobränslebaserad hetvattencentral med en tillförd
bränsleeffekt på 20 MW samt rökgaskondensering med effekt på 5 MW,
- att behandla (krossa/flisa), lagra och förbränna träavfall som härrör från bygg- och rivningsverksamhet och därmed jämförbart avfall samt att behandla (krossa/flisa), lagra och förbränna kreosotimpregnerat trä.
VB Värme har vidare hemställt att miljödomstolen förordnar att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft.
ANSÖKAN Bakgrund
Västerbergslagens Värme AB driver sedan 1999 biobränslebaserade
hetvattencentralen Lyviksverket, på fastigheten Ludvika 4:59, i Ludvika. Centralens uppgift är att leverera hetvatten till
fjärrvärmenätet i Ludvika tätort. Tillstånd enligt
miljöskyddslagen för verksamheten beviljades 22 april 1998 av länsstyrelsen Kopparbergs län. Värmeverket har tillstånd att drivas med träbränslen i form av flis från skogsavverkning, spån och bark från sågverk, spån och bark från svarvning av oimpregnerade stolpar, flisat kreosotimpregnerat trä samt flisat rivningsvirke.
Skälen till ansökan är följande:
- Gällande tillstånd är oprecist i förhållande till dagens
verksamhet. Tillståndet omfattar ett kraftvärmeverk med 40 MW effekt. Den befintliga anläggningen är en hetvattencentral med en effekt på 20 MW. Flera kompletterande ansökningar och anmälningar har lagts till det ursprungliga tillståndet. VB Värme vill ha ett tillstånd som är heltäckande och som svarar mot dagens verksamhet.
- VB Värme önskar ha möjlighet att fortsättningsvis flisa kreosotimpregnerat material i egen regi. Gällande tillstånd omfattar lagring och förbränning av sådant material men inte flisning.
- VB Värme vill ha möjlighet att framledes förbränna sådant träavfall som härrör från bygg- och rivningsverksamhet.
Befintligt tillstånd ger möjlighet att förbränna sådant
material, men genom ändringar i regelverken inom avfallsområdet krävs efter 28 december 2005 särskilt tillstånd för förbränning av sådant avfall.
Förslag på villkor
Nedan redovisas bolagets villkorsförslag, så som de slutligen utformats av bolaget.
1. Om ej annat framgår av nedan angivna villkor ska
verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ansökningshandlingarna och i övrigt i
ärendet åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Som en förutsättning för tillsynsmyndighetens godkännande ska gälla att
ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av en förorening eller annan störning till följd av
verksamheten.
2. Bränsle ska hanteras och lagras på ett sådant sätt att
olägenheter på grund av lukt eller dammspridning ej uppstår.
3. Buller från verksamheten får, som riktvärde, vid närmaste bostäder ej överstiga:
Dagtid kl. 07-18 50 dB(A) ekv.
Kvällstid*kl. 18-22 45 dB(A) ekv.
Nattetidkl. 22-07 40 dB(A) ekv.
Nattetid 55 dB(A) (momentant)
* samt sön- och helgdag kl 07-18
4. Bullernivån ska begränsas så att den inte överskrider 45 dB(A) vid STRLs (Swedish Transmission Research Institute) provspann, som är beläget ca 600 meter NO anläggningen.
5. Skorstenshöjden ska vara minst 50 meter över mark.
6. Restprodukter från anläggningen ska omhändertas på sådant sätt attolägenhet för omgivningen inte uppkommer.
Restprodukter som inte kan nyttiggöras ska föras till tillståndsprövad anläggning för slutligt omhändertagande av den aktuella restprodukten. Om biobränsleaska ska behandlas inom anläggningen, t ex för att förbereda återföring till skogsmark, ska detta ske i samråd med tillsynsmyndigheten.
7. Avloppsvatten som riskerar att förorenas med olja ska passera gravimetrisk oljeavskiljare med oljenivåvarnare.
8. Miljöfarliga kemikalier samt miljöfarligt avfall ska förvaras så att spridning till omgivningen ej kan ske.
Förvaring ska ske på täta invallade underlag under tak och så att obehöriga ej har tillträde.
9. Bolaget ska kartlägga sin energianvändning och kontinuerligt arbeta för att effektivisera den. En
energiplan ska redovisas för tillsynsmyndigheten senast ett år efter det att tillståndet tagits i anspråk och
planen ska sedan revideras minst vart annat år.
Energiplanen ska innehålla identifierade förbättringsbehov samt tidplan och ansvarig för genomförande.
10. Om hela eller delar av verksamheten ska avvecklas ska bolaget i god tid skicka in en avslutningsplan till
tillsynsmyndigheten.
Villkor för kreosothaltigt material
11. Högst 25 000 ton kreosothaltigt material får förbrännas per kalenderår.
12. Inom verksamhetsområdet får vid ett och samma tillfälle mellanlagras högst 4 000 ton av kreosothaltig flis.
13. Lagret av ej flisat kreosotbehandlat trä får uppgå till högst 7000 ton
14. Flisning av kreosotbehandlat material får ej ske sommartid (maj-t.o.m. augusti)
15. Sommartid (maj-t.o.m. augusti) får ingen lagring ske av kreosothaltig flis.
16. Flisning av kreosothaltigt material får inte ske när vindförhållandena är sådana att vindavdrift av damm eller flisat material kan ske.
17. För att kreosothaltig flis vid förbränning ska vara undantagen från tillämpningen av
avfallsförbränningsförordningen och föreskrifterna om
avfallsförbränning får nedanstående ämnen förekomma högst i de halter som anges nedan:
Arsenik 5 mg/kg Koppar 40 mg/kg Krom 30 mg/kg Kvicksilver0,1 mg/kg Klor 0,1 % av TS
Värdena avser vikt per kg torrsubstans flisat trä.
Villkor för övrigt returträ
18. Högst 50 000 ton returträ härrörande från
bygg/rivningsverksamhet, emballagematerial eller därmed jämförbart får förbrännas per kalenderår.
19. Innehållet av föroreningar av nedanstående ämnen i flisat returträ får uppgå till högst följande halter:
Arsenik300 mg/kg Koppar400 mg/kg Krom300 mg/kg Kvicksilver 0,2 mg/kg
Värdena avser vikt per kg torrsubstans flisat trä.
20. Flisning får inte ske när vindförhållandena är sådana att vindavdrift av damm eller flisat material kan ske.
Begränsningsvärden för utsläpp till luft
21. Vid förbränning av rent trä ska nedanstående begränsningsvärden gälla:
Stoft: 50 mg/m3 vid 6% O2 som riktvärde och dygnsmedelvärde
CO: 500 mg/m3 vid 6% 02 som dygnsmedelvärde, riktvärde som ska klaras 95% av driftdygnen under ett kalenderår, utsläpp under start och stopp ej medräknade.
NOx: 300 mg/m3 vid 6% O2 som riktvärde och månadsmedelvärde.
22. Vid bestämning av utsläppsgränsvärden vid samförbränning ska tillåten emission beräknas utifrån proportionerna av avfallsbränsle respektive ordinarie bränsle. Som
ingångsvärden vid denna beräkning ska de emissionsvillkor som fastställs för rent trä i form av riktvärden användas som ingångsvärde, "Kproc" vid beräkning enligt formel i bilaga 2 i föreskrifterna om avfallsförbränning.
23. Beträffande SO2 ska som "Kproc" användas värdet 200 mg/m3, det värde som enligt tabell 2.2 i föreskrifterna ska
tillämpas för större anläggningar (50-100 MW) vid användning av biomassa. Som emissionsvillkor för parametrar utöver NOx, CO, stoft och SO2 ska de utsläppsgränsvärden som anges i bilaga 5 i föreskrifterna om avfallsförbränning användas som "Kavfall" vi beräkning av utsläppsgränsvärden.
Motivering och kommentar till villkorsförslag
Nedan redovisas de motiveringar och kommentarer till de ovan angivna villkorsförslagen, som bolaget anfört dels i den
ursprungliga ansökan dels i ingivna kompletterande skrifter.
VB Värme förutsätter att Naturvårdsverkets föreskrifter om avfallsförbränning kommer att gälla för verksamheten, och att verksamheten vid tillämpningen av föreskrifterna betraktas som samförbränningsanläggning enligt definitionen i § 3 i
förordningen om avfallsförbränning. VB Värme förutsätter att kreosotflis inte klassas som avfall vid bestämning av
utsläppsgränsvärden för utsläpp till luft enligt bilaga 2 i föreskrifterna eftersom detta material inte omfattas av
avfallsförbränningsförordningens tillämpningsområde. VB Värme
förutsätter vidare att vid bestämning av utsläppsgränsvärden, och mätning av sådana, avses det sammantagna avgasflödet från anläggningens två pannlinjer. Lyviksverket kommer att drivas med olika träbränslen som flis från skogsavverkning, spån och bark från sågverk, spån och bark från svarvning av
oimpregnerade stolpar, flisat kreosotimpregnerat trä samt flisat rivningsvirke. VB Värme önskar kunna anpassa bränsleanvändningen utifrån tillgång och lämplighet och vill inte att proportionerna av använda bränslen ska regleras i tillståndet.
Emissionsvillkor vid förbränning av rent trä (icke avfall)
Yrkandet beträffande NOx överensstämmer i princip med gällande villkor men har räknats om till samma sort som andra
emissionsparametrar.
Beträffande CO yrkas en höjning jämfört med befintligt tillståndsvillkor. Gällande villkor: "Utsläpp av kolmonoxid får inte överstiga:
Rikt- och dygnsmedelvärde 90 mg/MJ tillförd energi (254 mg/m3) Rikt- och timmedelvärde 180 mg/MJ tillförd energi (500 mg/m3).
Siffervärdena inom parentes är gällande villkor omräknade till mg/m "
Grunden för yrkandet beträffande CO är följande. Det har visat sig svårt för anläggningen att klara emissionskraven för kolmonoxid. Överträdelser har skett och anmälts till
tillsynsmyndigheten. Svårigheterna uppstår framför allt när mer finkorniga bränslen t. ex. spån ingår i bränsleblandningen.
Lyviksverket är inte ensamt om dessa svårigheter. En utredning som fjärrvärmeföreningen gjort visar att överskridanden av riktvärdena är vanliga när dessa ligger på 90 mg/MJ (motsvarar ca 250 mg/m3 vid 6% O2). Detta indikerar att 90 mg/MJ inte är ett rimligt gränsvärde. En undersökning från Värmeforsk visar att endast försumbara mängder av lätta kolväten PAH och VOC släpps ut vid CO-halter på 500 mg/MJ (motsvarar ca 1400 mg/rn3 vid 6% O2) vilket indikerar att kraven satts högre än vad som är motiverat från hälso- eller miljösynpunkt. Yrkandet
överensstämmer med det förslag till föreskrifter som
Naturvårdsverket redovisade under 2004. Verket föreslog där ett dygnsvärde på 500 mg/m vid 6% O2 för befintliga anläggningar.
Förslaget har inte genomförts men det kunskapsunderlag som låg till grund för förslaget torde fortfarande vara relevant.
Emissionsvillkor vid samförbränning Vid bestämning av utsläppsgränsvärden för
samförbränningsanläggningar ska enligt föreskrifterna tillåten emission beräknas utifrån proportionerna av avfallsbränsle respektive ordinarie bränsle. Som ingångsvärden vid denna beräkning yrkar VB Värme att de emissionsvillkor som fastställs för rent trä ska användas som ingångsvärde, "Kproc", vid beräkning enligt formel i bilaga 2 i föreskrifterna om avfallsförbränning.
Beträffande SO2 yrkas att som Kproc ska användas värdet 200 mg/m , det värde som enligt tabell 2.2 i föreskrifterna ska
tillämpas för större anläggningar (50-100 MW) vid användning av biomassa.
Som emissionsvillkor för parametrar utöver NOx, CO, stoft och SO2 yrkas att de utsläppsgränsvärden som anges bilaga 5 i föreskrifterna om avfallsförbränning ska användas som "Kproc"
vid beräkning av utsläppsgränsvärden.
Miljödomstolen har i sitt kompletteringsföreläggande ställt frågan dels om bolaget anser att det är nödvändigt att fastställa ett riktvärde för stoft trots att det finns ett
gränsvärde i Naturvårdsverkets föreskrifter som är tillämpligt, dels om bolaget anser att det är möjligt att som "Kproc"
använda riktvärden trots att det i föreskrifterna används begreppet gränsvärde. Bolaget anser det rimligt att begränsningsvärdena vid förbränning av rent trä utgörs av riktvärden. I händelse av driftstörningar vid förbränningen är den första åtgärden att avbryta förbränning av avfallsträ (returträ och kreosotflis) och enbart använda rent trä. Om begränsningsvärdena är i form av gränsvärden kan det knappast vara tillåtligt att fortsätta förbränningen om det föreligger
risk för överskridande av ett värde, t.ex. stoft. Eftersom Lyviksverket är den enda större hetvattencentralen i Ludvika fjärrvärmenät skulle ett krav att stoppa anläggningen vid risk för överskridande av stoft, CO- eller NOx-värdena få besvärande konsekvenser för fjärrvärmekunderna. Bolaget inser att det vid en strikt bokstavstolkning av föreskrifterna kan vara tveksamt att använda riktvärden som "Kproc" vid beräkning av
begränsningsvärden vid samförbränning. Bolaget accepterar dock till fullo att de på detta sätt framräknade begränsningsvärdena vid samförbränning är gränsvärden varför det hela närmast är en fråga om terminologi.
Jämförelse mellan VB Värmes ansökta hantering av kreosothaltigt material och liknande verksamhet i Trollhättan som drivs av Industrial Quality Recycling (IQR) AB
Vid jämförelser mellan verksamheterna bör följande beaktas.
Enligt IQR:s tillstånd får man hantera högst 135 000 ton av behandlat trämaterial. VB Värme ansöker om att förbränna högst 25 000 ton och att samtidigt lagra högst 4 000 ton
kreosothaltig flis. Verksamheten i Trollhättan är avsevärt mycket större än verksamheten i Ludvika.
Lokalisering och verksamhet förefaller inte helt jämförbar i fråga om luktstörningar för omgivningen. I IQR:s ansökan framkommer på flera ställen uppgifter att luktstörningar tidigare förekommit. Några kända luktstörningar har inte förekommit från flisnings/förbränningsverksamheten i Ludvika.
Nedan görs en jämförelse mellan villkoren i IQR:s tillstånd och de av VB Värme föreslagna villkoren för verksamheten i Ludvika.
(IQR:s villkor i kursiv stil).
Villkor 2
Flisning av kreosotbehandlat trämaterial för bedrivas i
treskift. Under sommarmånaderna (maj-augusti) får dockflisning av kreosotbehandlat trämaterial endast ske vardagar från
klockan 06.00-22.00. Under fyra sammanhängande veckor under perioden juli till och med augusti får flisning av sådant
material inte ske.
Villkoret synes vara motiverat dels av behovet att minimera bullerstörningar, dels för att minimera avgång av flyktiga kolväten (PAH). Avgång av PAH har ett starkt samband med temperaturen.
VB Värme bedömer det vara möjligt att helt avstå från arbete med flisning av kreosothaltigt material sommartid och föreslår detta som ett villkor för sin verksamhet (villkor 14).
VB Värme bedömer i och för sig inte att PAH-avgången från flisning sommartid är sådan att lukt eller hälsorisker skulle uppstå men finner det ändå vara skäligt att avstå från flisning sommartid för att uppfylla miljöbalkens krav på
försiktighetsåtgärder.
Villkor 3, 4, 5 och 6
Dessa villkor föreskriver att flisning av kreosotbehandlat trämaterial antingen ska ske i stationär flisanläggning försedd med spärr filter och kolfilter, eller i mobil anläggning
inomhus i byggnad för sedd med spärrfilter och kolfilter.
Villkoret synes vara motiverat av behovet av att minimera
avgång av PAH och kreosothaltigt damm. VB Värme anser att motsvarande behov inte finns vid anläggningen i Ludvika. Skälen till detta är följande. PAH-avgång från materialet är större
vid hög temperatur. Vid verksamheten i Trollhättan förekommer flisning året om. VB Värme kommer inte att flisa material sommartid och inte heller lagra flisat material utomhus sommartid. Den planerade flisningen i Ludvika är av klart mindre omfattning. Den sker i ett område där lagring av annat kreosotbehandlat material sker. Den lukt som skulle kunna avgå från det flisade materialet måste anses vara helt marginell i förhållande till luktavgång från annat kreosotbehandlat
material inom industriområdet. Några klagomål över lukt som kan sättas i samband med flisning har inte förekommit, till
skillnad mot verksamheten i Trollhättan. De
försiktighetsåtgärder som VB Värme föreslår (ingen flisning av kreosotmaterial sommartid, ingen flisning vid förhållanden som kan medföra vindavdrift, ingen lagring av kreosotflis
sommartid) får anses motsvara de försiktighetsmått som kan vara påkallade i detta avseende.
Villkor 7
Utsläpp av stoft från den stationära flisanläggningen
respektive från byggnaden med den mobila anläggningen får som riktvärde efter spärrfilter inte överstiga 8 mg/Nm3 luft.
VB Värme anser som ovan beskrivits att filterförsedd byggnad eller flisningsaggregat inte är motiverat och att
emissionsvillkor därför inte är rimligt Villkor 8
Lagret av ej flisat kreosotbehandlat trä får uppgå till högst 55 000 ton.
VB Värme anser att storleken på lagret av ej flisat
kreosotbehandlat trä är av mindre betydelse för miljöpåverkan vid normal drift. VB Värme föreslår dock för sin del att det maximala lagret av ej flisat kreosothaltigt material får uppgå till högst 7000 ton.
Villkor 9
Lagret av kreosothaltigflis får inte överstiga 16 000 ton sommartid (majaugusti) och under övrig tid högst 25 000 ton.
Villkoret förmodas ha betydelse dels för avgången av PAH och damm, dels för riskerna för miljöpåverkan vid brand. VB Värme
föreslår för sin del följande villkor i detta avseende:
- Sommartid (maj to.m. augusti) får ingen lagring ske av kreosothaltig flis.
- Under övrig tid lagras högst 4 000 ton.
Villkor 10
Lagret av kreosothaltig flis ska vara täckt sommartid
Villkoret antas ha som syfte att minska avgång av luktande ämnen och damning från kreosotmaterialet. VB Värme avser inte att lagra kreosothaltig flis sommartid.
Villkor för AB Impregnas verksamhet
Tillstånd för verksamheten vid AB Impregna lämnades av länsstyrelsen i Dalarnas län 2003-10-29. Av ansökan framgår att en del av verksamheten vid AB Impregna innebär mottagning och mellanlagring av returmaterial i form av kreosothaltigt eller CCA-haltigt material och att det kreosothaltiga materialet
avses förbrännas hos VB Värme. Den mängd som får omhändertas och lagras är 12 000 m3/år.
För AB Impregnas verksamhet i sin helhet finns tolv villkor.
Utöver bullervillkor finns inte några villkor som specifikt avser flisning eller lagring av flisat material.
Yrkande om att ersätta kontinuerliga mätningar med periodiska mätningar
VB Värme yrkar med hänvisning till 27 § p 1 föreskrifterna om avfallsförbränning att kontinuerliga mätningar av utsläppen av väteklorid och vätefluorider ersätts av periodiska mätningar som genomförs enligt 25 § p 1 föreskrifterna om
avfallsförbränning. Grunden för detta är att det med den rökgaskondensering som är installerad och med de träbränslen som ansökan omfattar inte finns anledning att tro att halter närheten av gränsvärdena skulle förekomma. Detta styrks också av mätning som gjordes samband med periodisk besiktning i februari 2004. Med de homogena bränslekvaliteter som kommer att användas finns inte heller anledning att befara stora
variationer i halterna av dessa ämnen varför periodiska mätningar bör vara tillfyllest.
Förslag om delegation
Bolaget accepterar länsstyrelsens förslag om att
tillsynsmyndigheten bemyndigas att föreskriva slutliga villkor
för omhändertagande av dagvatten, utsläpp av kondensat, samt system för att hindra bränsletillförsel av avfall vid vissa
tillfällen.
Andra åtaganden
Omhändertagande av dagvatten
Miljökonsekvensbeskrivningen visar att skäl kan finnas att bättre omhänderta dagvatten från de ytor där kreosotflisning sker och där lagring av kreosotflis eller flis som härrör från bygg- och rivningsavfall sker. VB Värme åtar sig att senast ett år efter lagakraftvunnet beslut ha anordnat uppsamling av dagvatten och avledning till slam- och oljeavskiljare av dagvattnet före utsläpp till recipienten. Närmare utformning av åtgärderna föreslås ske i samråd med tillsynsmyndigheten. VB Värme föreslår att det även överlåts till tillsynsmyndigheten att besluta om omfattning på mätning och kontroll av avrinnande dagvatten från de ytor där kreosotflisning sker och där lagring av kreosotflis eller flis som härrör från bygg- och
rivningsavfall sker.
Utsläpp av kondensatvatten
Provtagning som gjorts indikerar att halterna av metaller i kondensatet kan ligga i nivå med kraven i bilaga 4
föreskrifterna om avfallsförbränning. VB Värme vill ha större säkerhetsmarginal och avser att utreda och genomföra åtgärder för att säkerställa att utsläppsvärdena underskrider
utsläppskraven. Dessa åtgärder kan avse styrning av bränslekvalitet eller ytterligare rening av kondensatet.
Styrning/reglering
Enligt 10 § föreskrifterna om avfallsförbränning ska vid förbränningsanläggning
- finnas automatiska system som hindrar tillförsel av avfall - vid start innan temperaturen 850 øC uppnåtts
- när temperaturen 850 øC inte upprätthålls
- när kontinuerliga mätningar enligt föreskrifterna visar att något utsläppskrav överskrids.
VB Värme undersöker olika lösningar på denna styrning och föreslår att närmare utformning får ske samråd med
tillsynsmyndigheten.
Mätning/övervakning
Föreskrifterna om avfallsförbränning ställer specificerade krav på mätningar. Befintlig mätutrustning uppfyller inte till alla delar dessa krav. Detta gäller utsläpp både till luft och till vatten. VB Värme avser att komplettera utrustningen så att den uppfyller kraven, innan bränsle som är klassat som avfall används.
Anläggningsbeskrivning
Hetvattencentralen består av en pannbyggnad med två
fastbränslepannor med varsin tillhörande förugn. Dessutom finns inom anläggningen:
- ett fastbränslelager med mottagningsstation för biobränsle - två stycken mellanbehållare och tillhörande silokran för bränslehantering
- asktransportsystem för botten- och flygaska - system för rökgaskondensering
- rökgasutrustning av typ dynamisk småcyklonavskiljare samt elektrofilter
- hetvattenackumulator.
I pannhusbyggnaden finns också lokaler för kontor, omklädning, verkstad och varmförråd. Anläggningen består av två stycken 10 MW fastbränsleeldade hetvattenpannor av typ vertikala trestråks rökrörspannor med var sin förugn. De två förugnarna är
utformade på samma sätt och innehåller mekanisk, hydrauliskt driven rost. Ugnarna är utrustade med rökgasåterföringssystem som återför rökgas till ugnens nedre del. Detta möjliggör eldning med torrt bränsle samt ger möjlighet till kontroll av termiskt bildad NOx.
Som bränsle används trädbränsle i form av flis från
skogsavverkning, spån och bark från sågverk, spån och bark från AB Impregnas svarvning av oimpregnerade stolpar samt flisat rivningsvirke. Flisat, kreosotimpregnerat trä utgör också en del av bränslemixen. Kolvätehaltiga processgaser från AB Impregna tas emot och förbränns.
I anslutning till pannbyggnaden finns ett bränslelager som rymmer ca 25 000 m . Pannorna sotas manuellt genom luckor i panntoppen och dessutom med infraljud medelst ett system av typ Infrafone.
Pannorna är utrustade med varsin multicyklon och gemensamt elektrofilter för rening av rökgaserna.
Under pannan finns en torrasktransportör med möjlighet till befuktning. Pannorna är försedda med utrustning för
rökgaskondensering. Vid upp- och nedeldning är
rökgaskondenseringen urkopplad genom spjäll som stänger för rökgasen. Systemet bidrar till minskade utsläpp av klorider, svavel och stoft, förutom att det genom att höja
verkningsgraden minskar mängden utsläppt CO vid given effektnivå.
Pannorna är anslutna till en 50 m hög skorsten med 2 separata rökrör. Rökrören har spjäll vilka öppnar i sekvens efter behov.
Anläggningen omhändertar och förbränner kolvätehaltiga processgaser från AB Impregna.
I tabellen nedan ges en sammanställning av produktionsenheterna.
Benämning Effekt Bränsle
Panna 1 10 MW Trädbränslen Panna 2 10 MW Trädbränslen Rökgas-
kondensering 5 MW Rökgasrening
Rökgaserna leds från de två pannorna för att renas i varsin multicyklon av samma utförande. Multicyklonerna är av typ dynamisk småcyklonavskiljare för vertikal genomströmning. I denna utrustning sker en första rening av rökgaserna. Efter multicyklonerna leds rökgaserna via en gemensam kanal till ett elektrofilter därefter till rökgaskondensering. Askan från multicyklonerna återförs till förbränningen för att minska halten oförbränt material i utgående aska. Aska från elfiltret befuktas och leds till askcontainer. Efter kondensering leds rökgaserna till en gemensam, 50 m hög skorsten som innehåller två separata rökrör. Kanalsystemet är spjällförsett så att
rökgaserna direkt kan ledas till skorstenen.
Avloppsvatten
Sanitärt avloppsvatten pumpas till kommunens spillvattennät.
Dagvatten avleds till recipienten sjön Väsman.
Utsläpp till vatten sker i form av kondensat från rökgaskylaren.
Kondensatet används innan utsläpp för att tvätta gasen i kylaren och renspola kylaren från stoft. Kondensatet samlas i
en spoltank och är då kraftigt nedsmutsat. En grovrengöring sker i en lamellseparator. Slamvattnet som avleds från lamellseparatorn pumpas till bränsleinmatningen för de två förugnarna för att ingå i bottenaska och/eller flygaska. En del av det varma kondensatet används för uppvärmning av bilvåg, kreosotgasrör och bränsleficka.
Finrening sker i sandfilter. Slamvatten från sandfiltret avleds till spoltanken. För att neutralisera kondensatvattnet tillförs neutraliseringsvätska (för närvarande NaOH). Vätskan tillförs ledningen före kylarspolpumpen och transportpumpen till lamellseparatorn. Rökgaskondensering sker inte vid start och stopp av anläggningen.
Följande parametrar registreras i kondensatanläggningen:
- temperatur på in- och utgående kylvatten - högtemperatur på utgående kylvatten
- temperatur på in- och utgående rökgaser spolvattenflöde - nivå i spoltank
- kondensatet, flöde och pH
Halten av suspenderade ämnen kontrolleras i utgående vatten.
Kondensatet släpps ut till recipienten.
Kompletterande uppgifter beträffande åtgärder för att minska metallhalter i rökgaskondensat
I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas att vid provtagning av metallhalter i rökgaskondensatet har uppmätts halter som indikerar att halterna av zink, krom, koppar och arsenik kan komma att ligga i nivå med, eller över kraven i bilaga 4 i föreskrifterna om avfallsförbränning. Slutsatsen i
miljökonsekvensbeskrivningen är att åtgärder bör vidtas, och de åtgärder som är tänkbara är styrning för att få bättre kvalitet på bränslet och/eller ytterligare rening av kondensatvattnet.
De aktuella metallerna kan tänkas förekomma dels i träavfall som härrör från bygg och rivningsverksamhet dels i slipers som impregnerats med metallhaltigt impregneringsmedel.
Slipers/stolpar som behandlats med metallhaltiga impregneringsmedel ska överhuvudtaget inte tas emot i
verksamheten. Det kan dock vara svårt att okulärt se skillnaden på sådana sliprar/stolpar och kreosotbehandlade sliprar/stolpar (som har låga metallhalter). Leverantören Impregna genomför därför kontrollmätning av varje enskild sliper/stolpe före
flisning. Den mätmetod som används bygger på instrument med isotopteknik och har bra precision och tillförlitlighet och
