Ibland önskar jag att vi inte behövde uppge kön, vi är människor!

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

Ibland önskar jag att vi inte behövde

uppge kön, vi är människor!

En kvalitativ studie om utrikesfödda kvinnors upplevelse av

arbetsmarknadens svårigheter kopplat till kön, etnicitet och kulturella

skillnader

i Gävleborgs län

Jennie Söderlund

2020

Examensarbete, grundnivå (kandidatexamen,15 hp) Religionsvetenskap

Människa-kultur-religionsprogrammet

Religionsvetenskap med inriktning mot kultur och identitet 61 - 90, 30 hp Handledare: Ann-Kristin Eriksson

(2)

Abstrakt

Utrikesfödda kvinnor står längre ifrån den svenska arbetsmarknaden än både kvinnor och män med svensk bakgrund samt utrikesfödda män (Jansson 2020). Paulina de los Reyes menar i sin tidigare forskning att kön och etnicitet är av betydelse i utrikesfödda kvinnors större svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (de los Reyes 1998). Detta är något som även tidigare tagits upp av Woukko Knocke, genom att se invandrade kvinnor som bärare av problemegenskaper, ofta uttryckta i kulturella termer, kan stat, forskning och arbetsmarknad marginalisera och osynliggöra kvinnorna (Knocke 1991, s.4). Syftet med denna studie är att undersöka vilka utrikesfödda kvinnors upplevelser av svårigheter i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg är när det handlar om kulturella skillnader kontra kön och etnicitet. Handlar orsakerna till kvinnornas marginaliserade ställning om främst om kulturella skillnader eller stämmer de los Reyes och Knockes tes in på utrikesfödda kvinnors upplevelse av arbetsmarknaden i Gävleborg 30 år senare?

Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem utrikesfödda kvinnor om deras upplevelse av mötet med svensk arbetsmarknad i Gävleborg. Resultatet ställs i diskussion med det kommunala perspektivet i länet, Arbetsförmedlingens rapport om utrikesfödda på arbetsmarknaden (Jansson 2020) samt tidigare forskning. Centralt begrepp för analys av materialet är Yvonne Hirdmans teori om genussystem, materialet diskuteras också ur ett intersektionellt perspektiv.

Resultatet av undersökningen stärker bilden av en differentierad och marginaliserad arbetsmarknad genom respondenternas berättelser som på ett liknande sätt beskriver de

svårigheter som utrikesfödda kvinnor upplever i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg. Dessa upplevelser kan härledas till diskriminering på grund av kön och etnicitet. Samtliga kvinnor beskriver snarare fördomar eller antaganden kopplade till kön och etnicitet som problematiska än att de på grund av kulturella skillnader upplever svårigheter i mötet med arbetsmarknaden. Slutsatsen blir därför att diskriminering på grund av maktfaktorer som kön och etnicitet bör läggas till som faktorer att ta hänsyn till när det handlar om att finna förklaringar till utrikesfödda kvinnors marginaliserade ställning på arbetsmarknaden i Gävleborg.

(3)

Innehållsförteckning

1.Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 3

3. Disposition ... 8

4. Metod och material ... 8

(4)

1

1.Inledning

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån det övergripande målet arbetar regeringen efter sex delmål:

● En jämn fördelning av makt och inflytande ● Ekonomisk jämställdhet

● Jämställd utbildning

● Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet ● Jämställd hälsa

● Mäns våld mot kvinnor ska upphöra (Regeringens skrivelse 2016/17:10)

Dessa jämställdhetsmål är vägledande för såväl nationellt som regionalt och kommunalt arbete. Åtgärder i form av bland annat projekt och arbetsmarknadspolitiska program tas fram för att nå målen, men ändock visar en rapport från bland annat Arbetsförmedlingen att exempelvis utrikesfödda kvinnor står betydligt längre från den svenska arbetsmarknaden än utrikesfödda män. Båda grupperna står dock längre ifrån den svenska arbetsmarknaden än personer med svensk bakgrund.

Som projektledare inom arbetsmarknad och integration på kommunal nivå är problematiken kring utrikesfödda kvinnors utanförskap på den svenska arbetsmarknaden något jag ofta möter och som kommer upp till diskussion i olika forum i mitt arbete. Den ständiga frågan är vad som ligger till grund för utrikesfödda kvinnors längre väg till svensk arbetsmarknad och hur länets kommuner kan nå framgång i att vända denna problematik. Är bristande språkkunskaper och kulturella olikheter den enda förklaringen till utrikesfödda kvinnors längre väg till arbetsmarknaden i Gävleborg? Vilken betydelse har kön och etnicitet?

1.1 Syfte

(5)

2 Utrikesfödda kvinnors längre väg till den svenska arbetsmarknaden förklaras många gånger i termer om bristande språkkunskaper och kulturella skillnader men är det hela förklaringen?

Paulina de los Reyes är professor i ekonomisk historia och forskar om arbetsliv, makt och intersektionalitet ur ett ekonomisk historiskt perspektiv. Hon menar i sin tidigare forskning att kön och etnicitet är av betydelse i utrikesfödda kvinnors större svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (de los Reyes 1998). Detta är något som även tidigare lyfts av Woukko Knocke, genom att se invandrade kvinnor som bärare av problemegenskaper, ofta uttryckta i kulturella termer, kan stat, forskning och arbetsmarknad marginalisera och osynliggöra kvinnorna (Knocke 1991, s.4).

I denna studie intervjuas utrikesfödda kvinnor om sina upplevelser av svårigheter i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg när det handlar om kulturella skillnader, kön och etnicitet. Stämmer de los Reyes och Knockes tes in på utrikesfödda kvinnors upplevelse av arbetsmarknaden i Gävleborg idag trettio år senare?

För att försöka bidra till en ökad kunskapsnivå om utrikesfödda kvinnors längre väg till svensk arbetsmarknad, att finna vägar som leder till meningsfulla insatser och att de övergripande målen om jämställdhet på sikt kanske kan uppfyllas är mitt bidrag att börja gräva där jag står, i

integrationsarbetet på lokal och regional nivå i Gävleborg.

1.2 Frågeställning

● Vilka svårigheter och problem upplever utrikesfödda kvinnor i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg kopplat till kön, etnicitet och kulturella skillnader?

1.3 Avgränsningar

(6)

3 svensk kontext och kan dra viktiga paralleller i kulturmötet. Valet av respondenter har gjorts med ansatsen att täcka in både kvinnor med olika etnicitet som levt i Sverige sedan de var barn samt de som kommit till Sverige som vuxna.

1.4 Urval

Urvalet i undersökningen är dels ett snöbollsurval men har även ett strategiskt perspektiv. Ett snöbollsurval på så sätt att jag använt mig av respondenter som jag redan haft en etablerad kontakt med för att finna ytterligare utrikesfödda kvinnor att intervjua genom redan etablerade nätverk. Urvalet är strategiskt utifrån att valet på respondenter också gjorts med hänsyn till att respondenterna uppfyller kriterier såsom utrikesfödd kvinna, levt mer än fem år i Sverige samt haft kontakt med svensk arbetsmarknad som anses kan vara av vikt i undersökningen.

2. Bakgrund

Under våren 2019 genomförde jag en undersökning på uppdrag av Gävleborgs läns kommuner för att kartlägga arbetet med jämställdhets och icke - diskriminering vid länets

flyktingverksamheter (Söderlund 2019). Chefer och handläggare i kommunerna intervjuades om hur de arbetar samt deras upplevelse av problem och utvecklingsområden. Längre väg till

arbetsmarknad för kvinnor i länet, kvinnor i beroendeställning och fördomar i samhället var några ämnen som upplevdes som utmaningar av informanterna på länets flyktingverksamheter, något som också styrks av Arbetsförmedlingens rapport om utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden (Jansson 2020).

Bristande språkkunskaper och kulturella skillnader förekommer ofta i debatten om utrikesfödda kvinnors längre väg till den svenska arbetsmarknaden.

I rapporten Kulturell identitet och arbetsmarknaden (Nekby & Rödin 2007) skriver författarna om separerade identiteter, vilket innebär en stark samhörighet med bakgrundskulturen och en svag koppling till den svenska kulturen som en faktor förknippad med mindre chans till sysselsättning. En stark identifikation med svensk kultur är viktig för att lyckas på arbetsmarknaden (Nekby & Rödin 2007, s.9). På grund av svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden, kanske till följd av diskriminering blir invandrare hänvisade till att bo i områden där det finns mer

(7)

4 som inte uppmuntrar till arbete och det sociala, kulturella och geografiska avståndet mellan inrikesfödda och utrikesfödda förstärks och hamnar i en ond cirkel (Sjögren & Zenou 2007, s.27).

Woukko Knockes tidigare forskning (Knocke 1991) som även styrks av Paulina de los Reys (de los Reyes 1998) visar en ytterligare dimension som handlar om köns och etnicitets betydelse för utrikesfödda kvinnors möjlighet att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Detta gör att jag finner ett behov av att undersöka utrikesfödda kvinnors upplevelse av svårigheter i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg kopplat till kön, etnicitet och kulturella skillnader för att se om kulturella skillnader är den enda förklaringen eller om Knocke och de los Reyes tes stämmer in även på utrikesfödda kvinnors upplevelse av svårigheter på arbetsmarknaden i Gävleborg tjugo respektive trettio år senare.

2.1 Jämställdhet och icke - diskrimineringsarbete, Gävleborgs läns

flyktingverksamheter

Samtliga av Gävleborgs läns kommuner arbetar med frågor som handlar om jämställdhet och icke - diskriminering på ett aktivt och i mångt och mycket liknande sätt även om det saknas policys, riktlinjer och stöd att utgå från i arbetet specifikt för dessa frågor inom flyktingverksamheterna. Frågor som berör jämställdhet och icke - diskriminering inkluderas i det dagliga arbetet i samtal med nyanlända individuellt, samt som en del av innehållet i olika projektinsatser (Söderlund 2019)

Handläggarna möter ofta de nyanlända i ett tidigt skede i sitt nya liv i Sverige. Behoven mellan olika grupper kan skilja sig mycket beroende på om det handlar om kvotflyktingar eller

asylsökande. Kvotflyktingarna har sitt uppehållstillstånd klart redan när de anländer till Sverige och kommer ofta från länder som exempelvis Somalia och Eritrea. Här finns ett stort antal som saknar utbildning och är analfabeter. För dessa personer startar processen med bostad, SFI och etablering direkt vid ankomsten till Sverige (Söderlund 2019).

(8)

5 framtiden kommer att te sig. Många asylsökande kommer från länder som Afghanistan, Syrien, Iran och Irak. De tre sistnämnda har ofta en akademisk utbildningsbakgrund som gör det enklare att klara sin utbildning och komma in på den svenska arbetsmarknaden (Söderlund 2019).

Handläggarna vid de kommunala flyktingverksamheterna ställs inför varierande frågor i allt som rör livet i största allmänhet, arbete, skola, föräldrarollen i Sverige, sjukvårdsbesök, byta bostad, betala räkningar, kontakter med Arbetsförmedlingen, Skatteverket, socialtjänst och andra myndigheter. Ofta varierar också behoven och frågorna som dyker upp över tid beroende på hur länge man bott i Sverige (Söderlund 2019).

2.2 Jämställdhet

I de flesta kommunala aktiviteterna pratar man om jämställdhet. Att kvinnor och män har samma rättigheter i Sverige, att både kvinnan och mannen arbetar och delar arbete med hem och barn lika. Generellt är upplevelsen hos handläggarna att det tar längre tid för utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden eller slutföra sin utbildning. En orsak till detta tror handläggarna vara att de utrikesfödda kvinnorna många gånger blir hemma på grund av barnafödande och föräldraledighet. Uppfattningen är att detta ibland kan ge upphov till att mannen kommer före ifråga om språkutveckling samt arbete och att kvinnan som följd hamnar i beroendeställning till mannen. Exempel finns där man bland annat anordnat föräldragrupper med SFI för att bryta isolering och den nyanlände ges möjlighet att studera även som föräldraledig (Söderlund 2019).

Vikten av att använda språkstöd i samtal påtalas av handläggare, detta är mycket viktigt för att säkerställa att den person som är berörd får rätt information och förstår den information som ges. Det finns utmaningar där i vissa fall mannen ser sig som företrädare för kvinnan, det kan handla om gemensam ekonomi eller att kvinnan inte kommer till skola eller arbete på grund av arbete och blandade klasser med män (Söderlund 2019).

Svårigheter att ta arbete kopplat till religiös livsåskådning som exempelvis bara armar i vård eller hantering av fläskkött inom kök förekommer.

(9)

6 En annan relativt vanlig fråga som handläggare möter vanligtvis efter en tid i Sverige är frågor om och hjälp med skilsmässa (Söderlund 2019).

2.3 Icke - diskriminering

Frågor om icke-diskriminering tas även dessa upp inom ramen för kommunernas aktiviteter. Det handlar om frågor som berör diskriminering på grund av kön, religion, etnicitet eller sexuell läggning. Några handläggare inom den kommunala verksamheten upplever att de känner sig säkrare att diskutera exempelvis sexuell läggning på grund av att det är något som upplevs som självklart i vårt svenska samhälle än att föra diskussioner om religion. Även om frågan om homosexualitet i vissa fall möter motstånd eller förnekelse om att det existerar och bör accepteras så finns en större osäkerhet hos handläggare när det handlar om att diskutera religion. Detta handlar delvis om en rädsla att diskriminera, vad som gäller när olika plikter ställs inför varandra, exempelvis arbetsrättsliga regler kontra rätt att utöva sin religion.

Många handläggare upplever också att frågan om icke - diskriminering på grund av kön och frågan om jämställdhet går hand i hand (Söderlund 2019).

Handläggarna vid de kommunala flyktingverksamheterna stöter till viss del också på fördomar i samhällsdebatten och i sitt arbete. Det kan handla om oro och förutfattade meningar från andra verksamheter, företag eller civilsamhället. Exempel på fördomar kan vara svårigheter med att få bostadskontrakt, praktikplatser med mera. Framförallt handlar det om frågor som religion, hederskultur eller barnuppfostran (Söderlund 2019).

Sandvikens kommun uppger att de har ett väl fungerande arbetssätt när man tittar på personer som kommer ut i praktik eller arbete. Deras arbetssätt är att aktivt föra en dialog med presumtiva arbetsgivare om vilka behov de har, informera om vilket stöd de har möjlighet till och vara behjälplig med formalia. Företagens behov av kompetens matchas sedan mot de personer som kartlagts inom kommunens verksamhet. Kontinuerlig uppföljning och dialog med både

arbetsgivare och arbetstagare rekommenderas (Söderlund 2019)

(10)

7 ensamkommande och senare återförenats med sina föräldrar. Dessa barn och unga vuxna har oftast anpassat sig till det svenska samhället och lärt sig språket enligt handläggarna. Detta

medför att de får fungera som tolkar till sina föräldrar, vilket sätter barnen och de unga vuxna i en svår situation. De kan också uppstå konflikter inom familjen på grund av att barnen och de unga vuxna har anpassat sig och vill leva enligt svenska värderingar medans föräldrarna befinner sig kvar i sin tidigare kultur och har svårt att acceptera detta berättar handläggarna.

Flyktingverksamheterna är oftast duktiga på att använda språkstöd men deras upplevelse är att detta inte är en självklarhet i andra sammanhang som besök vid olika myndigheter eller inom sjukvården (Söderlund 2019).

Trots vissa krockar, utmaningar och fördomar så upplever handläggarna att de ställs inför väldigt få konflikter och att mottagandet och flyktingfrågan framställs på ett annat och mera negativt laddat sätt i media och samhällsdebatter än vad som är deras upplevelse. De är samtliga överens om att alla dessa möten berikar även om det ibland är svårt att förstå varandra eller veta hur man ska lösa en specifik situation (Söderlund 2019).

2.4 Utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden - en rapport från

Arbetsförmedlingen

I Arbetsförmedlingens rapport utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden (Jansson 2020) lyfts följande faktorer som påverkar etableringen.

- Låg utbildningsnivå och bristande arbetslivserfarenhet - Svårigheter med validering

- Svaga sociala nätverk - Diskriminering

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att det är viktigt att komma ihåg att utrikesfödda är en heterogen grupp. Skillnaderna finns i orsakerna till migration, utbildning, tidigare

(11)

8 Utrikesfödda kvinnor, framförallt med kort utbildningsbakgrund har i många fall svårt att etablera sig. Forskning visar att etableringen på arbetsmarknaden tar längre tid för utrikesfödda kvinnor än för utrikesfödda män, att utrikesfödda kvinnor oftare än utrikesfödda män har hälsoproblem, låg utbildning och tar större ansvar för barn och familj. Det är därför särskilt viktigt att studera utrikesfödda kvinnors situation på arbetsmarknaden (Jansson 2020, s.4).

3. Disposition

I den första delen av denna studie har en bakgrund till ämnet beskrivits, syfte, frågeställningar och avgränsningar presenterats. I kommande del av studien beskrivs metod för insamling av data till denna kvalitativa undersökning. En vetenskaplig teori som är relevant för ämnet och som kommer att användas för analys av insamlade data presenteras. I sista delen kommer resultaten från datainsamlingen att presenteras och analyseras med utgångspunkt i tidigare forskning och vetenskaplig teori. Avslutningsvis kommer studien att sammanfattas i en diskussion och förslag om vidare forskning ges.

4. Metod och material

Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning som utförts med semistrukturerade intervjuer som metod i målgruppen utrikesfödda kvinnor i Gävleborg. Denna intervjuform innebär ett intervjuformulär med ett fåtal öppna frågor eller teman som samtalet centreras kring.

Respondenten har här betydligt större möjlighet att påverka intervjuns innehåll än vid en intervju med slutna frågor (Alvehus 2013, s.83). Detta val har gjorts utifrån möjligheten till en djupare förståelse av problemet som undersöks vilket jag tror är av betydande karaktär för de frågor som ska besvaras. Intervjun som metod har använts för att den är ett beprövat sätt att få reda på hur en annan person tänker och känner inför en viss händelse eller ett fenomen. Att intervjua är ett sätt att komma åt erfarenheter, känslor och tankar (Alvehus 2013 s.81) vilket också är syftet med undersökningen.

4.1 Hermeneutik som metodologisk inriktning

(12)

9 förstå vår egen och andra människors livssituation. Detta görs genom att tolka hur mänskligt liv uttrycks i talat och skrivet språk, handlingar och mänskliga livsyttringar (Patel & Davidsson 2003, s.29) Jag har valt att använda mig av hermeneutiken i syftet att försöka förstå

respondenterna och problematiken ur deras perspektiv och situation vilket är syftet med denna undersökning, att lyfta utrikesfödda kvinnors upplevelser av arbetsmarknaden i Gävleborg. Hermeneutikens tolkningsprocess kan beskrivas som en cirkel där forskaren växlar mellan del och helhet. För att nå förståelse måste det finnas ett samspel mellan förförståelse, förståelse och intention. I tolkningsprocessen skapas ny förståelse för problemet via den egna förförståelsen. Det handlar om att ständigt ompröva den egna verkligheten för att kunna skapa ny förståelse (Ödman 2007, s.102 – 103). Samtliga intervjuer har tolkats både som en del var för sig och som en helhet för att försöka urskilja eventuella mönster. Med anledning av att min egen förförståelse kan vara till hjälp men också vara färgad utifrån det perspektivet att jag arbetar inom

arbetsmarknad och integration på kommunal nivå har jag medvetet varit noga med att försöka finna en balans och hålla ett öppet sinne för en ny förståelse genom att ompröva den egna verkligheten.

4.2 Intervjuförfarande

För att öka min kunskap på området utrikesfödda kvinnors längre väg till arbetsmarknaden har jag tagit del av relevant litteratur och rapporter som behandlar ämnet. Jag har också förberett mig genom att läsa på om intervjuteknik. Min ansats var att genomföra intervjuerna ansikte mot ansikte för att skapa en förtroendeingivande atmosfär och kunna fånga de uttryck som inte kan förmedlas i skrift. På grund av att respondenterna befunnit sig på olika platser runt om i länet sammantaget med för tidpunkten rådande pandemi i Sverige så har intervjuerna istället fått utföras via videolänk. Jag ser en risk i att denna form inte fullt ut skapat den avslappnade atmosfär som jag hade önskat men upplever ändå att det gått över förväntan. En fördel är att respondenterna själva kunnat välja plats och även i stor mån fått välja en tid som passat för dem. Intervjuerna har sammanställts utifrån anteckningar som fördes vid intervjutillfället och

respondenterna har sedan fått läsa sammanställningen av sin intervju för att kontrollera att svaren är rätt uppfattade.

(13)

10

4.3 Förförståelse

Min förförståelse för utrikesfödda kvinnors längre väg till arbetsmarknaden finns dels i att jag själv arbetar som projektledare vid en av länets kommunala flyktingverksamheter och genom detta möter problematiken i mitt dagliga arbete både genom möten med målgruppen utrikesfödda kvinnor och ur ett kommunalt perspektiv. Även studier vid Människa- kultur och

religionsprogrammet har fördjupat min förförståelse för kultur, människan och dess samspel. Sammantaget ger detta en förförståelse som varit mig behjälplig i att sätta sig in i och tolka problematiken i denna studie.

4.4 Etiska överväganden

Då denna studie behandlar ämnen som kan vara av känslig karaktär har det varit viktigt att behandla materialet med försiktighet. Inför intervjuerna har syftet med studien och intervjuerna förklarats för respondenterna och även förtydligats vid intervjutillfället. Respondenterna har informerats om att de själva avgör vilka frågor de vill svara på och att deras medverkan är anonym på så sätt att namn inte anges i det publicerade materialet. All information där respondenternas riktiga namn förekommer så som i intervjuanteckningar och skriftliga konversationer avseende kontroll och tidsbokningar makuleras.

5. Tidigare forskning

För att samla in material till studien har sökningar i databaserna Academic Search Elite och Google Scholar gjorts utifrån studiens syfte och frågeställning. Sökord som använts är

arbetsmarknad, diskriminering, etnicitet, genus, intersektionalitet, kvinna, kön och utrikesfödd. Sökorden har kombinerats för att få fram olika resultat. Sökningen gav en stor mängd olika resultat och har därför begränsats till två artiklar som kändes relevanta för undersökningen. Paulina de los Reyes artikel i skärningspunkten mellan genus och etnicitet som publicerats i

Arbetsmarknad & arbetsliv 1998 samt i Woukko Knockes artikel Invandare kvinnor – vad är

problemet? i kvinnovetenskaplig tidskrift 3/1991.

(14)

11 särställning på arbetsmarknaden och att Sverige delvis förändrats och blivit mera mångkulturellt sedan de los Reyes och Knockes tidigare forskning kom ut för tjugo respektive trettio år sedan och att Sverige under denna tid även aktivt fortsatt att utveckla sina jämställdhetspolitiska mål finner jag ett behov av att undersöka upplevelser av svårigheter i mötet med arbetsmarknaden i den grupp utrikesfödda kvinnor i Gävleborg som är mål för denna studie idag år 2020. Min egen upplevelse som yrkesverksam inom integrationsområdet på kommunal nivå i Gävleborg är att det finns en vilja till att finna förklaringar och nya vägar som leder till utveckling när det handlar om problematiken utrikesfödda kvinnors längre väg till den svenska arbetsmarknaden. Denna

problematik är inte ny men ingen given lösning finns heller och därför finner jag ett behov av ytterligare studier på området. Min upplevelse är att det huvudsakliga arbetssättet idag är att fokusera på de utrikesfödda kvinnorna och deras egenskaper. Om de los Reyes och Knockes tes fortfarande är aktuell och stämmer in på den grupp utrikesfödda kvinnor som är mål för denna studie i Gävleborg, kvinnor som är väl etablerade i Sverige, kan det ge en antydan om att nya strategier behöver komplettera de nuvarande arbetssätten och fokus delvis förflyttas för att försöka nå en jämställd och inkluderande arbetsmarknad och skapa meningsfulla insatser.

5.1 Invandring och arbetsmarknad i ett historiskt perspektiv

Kunskapen om hur livet och arbetet gestaltar sig för dem som inte är födda i Sverige och dessutom kvinnor är fragmentarisk och saknar ofta ett historiskt perspektiv. Samtidigt ser vi en bild av ”invandrarkvinnan” som ett socialt problem, nedtyngd av sin kultur, sina traditioner och dömd att marginaliseras från samhälle och arbete. Diskussionen om invandrare på

arbetsmarknaden har dominerats av ett problemperspektiv som utgår antingen från strukturella förändringar i den svenska ekonomin eller fokuserar på kulturella olikheter mellan invandare och majoritetsbefolkningen (de los Reyes 1998, s.13 - 14).

När kvinnor från olika länder, med goda språkkunskaper, svensk utbildning och svensk

arbetslivserfarenhet utestängs från arbetsmarknaden krävs även andra förklaringar och det är helt nödvändigt att även belysa detta ur ett historiskt perspektiv (de los Reyes 1998 s.14). Redan före andra världskrigets slut går det att se att både etnicitet och genus kom att kopplas med

(15)

12

5.2 Efterkrigstiden

Efterkrigstiden var den tid då svenska kvinnor gav sig ut på arbetsmarknaden och ett nytt ideal skapades, jämställdhetskontraktet. Samtidigt växer en bild av invandrarkvinnor fram som osjälvständiga, förtryckta och isolerade. När normen för svenska kvinnor blir lönearbete knyts invandrarkvinnor till hemmet och familjen. Under en period av ökad etnisk mångfald ser vi att en dikotom syn på kvinnor etableras och fördjupas. Generaliseringar om invandrarkvinnor har bidragit till att skapa avstånd mellan kvinnor samtidigt som man bekräftar uppfattningar om den egna förträffligheten (de los Reyes 1998, s.20 - 23).

5.3 Mellan två genuskontrakt

I övergången mellan två genuskontrakt kan vi se att invandrarkvinnor först kom att representera det avvikande för att senare identifieras med det gamla, förlegade och traditionella. En starkt bidragande orsak är troligtvis att invandrarkvinnor tog över de arbetsuppgifter som svenska kvinnor inte ville ha och koncentrerades till lågstatusyrken (de los Reyes 1998, s.18 - 23).

Arbetsmarknadens utveckling efterkrigstiden kan ses som en arena där såväl en könsuppdelning som en etnisk differentiering av arbetskraften utspelas och institutionaliserats. Invandrarnas roll som komplementär arbetskraft, könssegregerad arbetsmarknad och framväxten av ett nytt kvinnoideal i Sverige samverkar till att ge invandrade kvinnor en särställning i arbetslivet. En historisk analys avslöjar att dagens problembild har rötter tillbaka i tiden och till stor del grundar sig på olika villkor i arbetslivet. Bilden skapas inte bara i arbetslivet utan även i de föreställningar och värderingar som förmedlats av forskare och myndigheter genom åren (de los Reyes 1998, s.28 - 29).

5.4 Normer, värderingar och makt

(16)

13 situation, avspeglar majoritetssamhällets syn och värderingar menar de los Reyes (de los Reyes 1998, s.30)

De los Reyes menar vidare att Sverige i internationella jämförelser visar sig vara bland de länder där skillnader i arbetskraftsdeltagande är störst mellan landets medborgare och utomeuropeiska invandare. Detta tyder på att åtminstone en del av förklaringarna bör sökas på arbetsmarknadens funktionssätt och särskilt på invandrarstatusens betydelse för uppdelning och rangordning av arbetskraften (de los Reyes 1998, s.14)

Även Knocke är lyfter samma problematik och menar att genom att se invandrade kvinnor som bärare av problemegenskaper, ofta uttryckta i kulturella termer, kan stat, forskning och

arbetsmarknad marginalisera och osynliggöra kvinnorna. Istället behöver forskningen undersöka om själva arbetssituationen är upphov till problemen.

Det är de politiskt, ekonomiskt och ideologiskt makthavande skikten som förbehåller sig rätten att definiera vad som är ett problem. När frågan formuleras ur de förtrycktas perspektiv blir bilden en annan. Nya annorlunda frågor kan börja ställas och insikt skapas om de förhållanden som förtrycker (Knocke 1991, s. 4).

6. Teoretiskt perspektiv

Woukko Knocke menar i sin tidigare forskning (Knocke 1991) att diskriminering på grund av kön och etnicitet bör läggas till faktorer som har betydelse för utrikesfödda kvinnors möjlighet att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, något som även stöds av Paulina de los Reyes som menar att diskussionen om invandrare på arbetsmarknaden fokuserar på olikheter mellan

invandrare och majoritetsbefolkningen (de los Reyes 1998, s.14).

Kulturella skillnader är något som kommer upp i mitt bakgrundsmaterial både i

(17)

14 Denna studie analyseras med utgångspunkt i Hirdmans teori om genussystem men diskuteras även ur ett intersektionellt perspektiv. Genussystemets två grundläggande logiker är

isär-hållningen av könen och etablerandet av det manliga som norm. Genom en uppdelning av könen både praktiskt och existentiellt kan vi se ett mer differentierat samhälle som leder till mer

segregerade uttryck och konsekvenser, därigenom aktualiseras den manliga normens logik (Hirdman 1993, s.51) Genussystemet som teoretiskt perspektiv har valts utifrån att

frågeställningen behandlar frågan om köns betydelse och Hirdmans teori är väl känd inom genusforskningen.

Med anledning av att frågeställningen även behandlar frågan om etnicitet så finner jag ett behov av att komplettera genussystemet med intersektionalitet som är ett kulturteoretiskt begrepp för att beskriva en analys som innebär samverkan mellan olika samhälleliga maktsymmetrier baserade på kategorier såsom genus, sexuell preferens, klass, profession, ålder och nationalitet.

Intersektionalitetsbegreppet rymmer en förståelse för att maktasymmetriernas olika dimensioner och effekter är förbundna med varandra genom en dynamisk interaktion (Lykke 2003, s.52). Genom att låta dessa två teorier komplettera varandra hoppas jag finna en tolkningsram som ger ett bredare perspektiv och tar hänsyn till samtliga faktorer i min undersökning.

7. Undersökning

7.1 Intervju respondent 1

Respondent 1 kom ensam till Sverige från Iran 2011 och idag i 35 år. I Iran har hon efter gymnasiet genomfört 2 år på yrkeshögskola och 3 år på universitet, båda eftergymnasiala utbildningarna med inriktning redovisning och företagsekonomi. Efter slutförd utbildning jobbade respondenten som lärare på gymnasiet inom ämnet samt på ett företag som sålde IT- produkter med personaladministration och redovisning. I Sverige studerar respondenten för närvarande till sjuksköterska och har tidigare studerat till undersköterska.

(18)

15 Det har varit svårt, från början försökte jag med Arbetsförmedlingens hjälp få praktikplats inom det område jag är utbildad och har erfarenhet men fick bara praktikplats inom lokalvård.

1.1 Har du sökt arbete inom ekonomiområdet?

Ja, men företagen efterfrågar ofta kompetenser inom specifika program som jag inte har erfarenhet av inom bokföring som exempelvis Visma. Jag validerade mina betyg från Iran men av någon anledning tog det 2 år innan det var klart, jag vet inte varför. Jag tänkte att jag skulle söka skola i Sverige privat och gå någon kurs inom ekonomi men det jag hittade då var för kostsamma för min ekonomi. Efter det så började jag att arbeta inom restaurang och hemtjänst där jag fick arbete.

2. Har du någon gång upplevt att det varit svårt att få arbete eller att du

diskriminerats på arbetsmarknaden på grund av etnicitet, kön eller bådadera?

Jag vet inte, på grund av lön har jag känt mig diskriminerad. Exempelvis inom

hemtjänsten, jag har svårt att förstå varför en man som inte har någon vårdutbildning får högre lön än mig som har en undersköterskeutbildning och arbetat längre.

Sen kan jag ibland känna att de bättre uppdragen alltid går till svenskarna, att jag som invandrare inte tillåts visa vad jag kan. Tillslut backar man i utvecklingen och tappar lusten för att försöka utvecklas och bidra.

3. Motsvarar eller har dina tidigare arbeten motsvarat din utbildningsnivå?

Nej, det kan jag inte säga.

4. Upplever du eller har du någon gång upplevt fördomar på den svenska arbetsmarknaden som kan kopplas till religion, kultur eller kön?

Ja, ett exempel var en gång när jag fick arbete i en cafeteria, jag fick höra att jag behövde mera utmanande kläder och sminka mig. Arbetsledaren sa till mig att jag kanske hade problem med det eftersom jag var invandrare. Jag tänker att det kanske har med fördomar att göra, jag sminkar mig gärna och har vackra kläder men kan inte förstå varför jag skulle ha det för att sälja smörgåsar.

(19)

16 Jag tänker aldrig att en man är bättre än mig för att han är man, jag vill ha samma villkor för män och kvinnor. Ibland önskar jag att vi inte behövde uppge kön, vi är människor!

6. Upplever du skillnader i svenska normer/värderingar till skillnad mot ditt

födelselands normer/värderingar som försvårar eller har försvårat dina möjligheter på svensk arbetsmarknad?

Jag upplever mera fördelar än nackdelar med svenska normer och värderingar, men ibland är det så att svenska regler inte fungerar för invandrarkvinnor. Vi har ingen förförståelse som svenska kvinnor och måste lära om allt och samtidigt bevisa allt vi gör.

7. Har du något råd du skulle vilja dela med dig av till endera en nyetablerad kvinna i Sverige eller till svenska myndigheter som arbetar med arbetsmarknadsinsatser och integration utifrån din erfarenhet?

Det är verkligen jätteviktigt att lära sig språket, språket är som en nyckel för många saker.

7.2 Intervju respondent 2

Respondent 2 kommer från Syrien, är idag i 35 års åldern och har levt i Sverige sedan hon var barn och berättar följande om sin nuvarande situation.

Jag arbetar på Migrationsverket som teamledare och har beslutfattare delegering sedan några år tillbaka. Jag arbetar inom mottagningen och detta innebär då att man jobbar med sökande från dag ett de söker asyl fram till dem kommunplaceras eller avvisas/utvisas till hemlandet. Men min vardag innefattar att jag delegerar, coachar, planerar, organiserar, samarbete internt och externt mm. Jag har jobbat på Migrationsverket sedan oktober 2010 och trivs väldigt bra på min arbetsplats. Det är en väldigt lärorik Myndighet. Man hinner aldrig få tråkigt då det är mycket som ändras. Man slutar aldrig att utvecklas här.

1. Hur har dina kontakter med svensk arbetsmarknad sett ut?

(20)

17

diskriminerats på arbetsmarknaden på grund av din etnicitet eller att du är kvinna, bådadera?

Nja, inte på det sättet. Men jag har vid ett antal gånger upplevt/känt mig utanför. Jag är yngst på min arbetsplats och ibland upplever jag att mina kollegor kan/blir avundsjuka. Jag har en roll som många på mitt jobb skulle vilja ha, men som sagt jag är en person som kämpar till hundra procent för att nå mina mål i livet.

3. Motsvarar eller har tidigare arbeten motsvarat din utbildningsnivå?

Ja, kanske.

4. Upplever du eller har du någon gång upplevt fördomar på den svenska

arbetsmarknaden som kan kopplas till religion, kultur, etnicitet eller jämställdhet?

Ja.

5. Vad betyder jämställdhet för dig?

Att alla är lika värda, det spelar ingen roll vilken religion man tillhör, vilken hudfärg man har eller sexuell läggning.

födelselands normer och värderingar som försvårat eller försvårar dina möjligheter på svensk arbetsmarknad?

Jag var så liten när jag flyttade hit. Men jag kommer ihåg att i Syrien hjälpte man varandra att hitta jobb, det fanns ju ingen Arbetsförmedling där.

7. Har du något råd du skulle dela med dig av utifrån dina erfarenheter endera till en nyetablerad kvinna i Sverige eller till svenska myndigheter som arbetar med

arbetsmarknadsinsatser/integration?

(21)

18

7.3 Intervju respondent 3

Respondent 3 kommer från Rwanda och är idag i 45 års åldern, studerar och är snart färdig integrationspedagog som är en yrkesutbildning. Hon berättar följande om sin bakgrund. Jag har arbetat med integrationsfrågor 6 år här i Sverige, men har innan jag kom till Sverige arbetat med mänskliga rättigheter i 11 år i Afrika. Det var jag som började att berätta om HBTQ i Rwanda och hjälpte många att hitta hjälp från de europeiska länderna som asyljurist.

Det har varit bra de senaste åren, jag har arbetat med flera organisationer och projekt.

2. Har du någon gång upplevt att det varit svårt att få arbete eller att du diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av din etnicitet eller att du är kvinna, bådadera?

Ja, det var svårt för mig att hitta det första jobbet oavsett att jag är aktiv och målmedveten. Många organisationer vill använda mig för specifika uppdrag i perioder men när projekten är slut vill de inte anställa. Det känns delvis som ett manipulativt och okänsligt system.

Nej, det är jättesvårt att matcha med vad man studerat tidigare på grund av att systemet är helt annorlunda i Sverige. Sveriges ideologi och värdering av kunskaper går inte att jämföra. Utbildningsstrukturen i det svenska systemet blir ett förstahandsval för

arbetsgivare och samhället tänker att personen måste ha varit i Sverige länge för att vara duktig.

Det svenska samhället är så strukturerat i sina kulturella normer, fördomar och uppfattningar så det är svårt för utlänningar att bli accepterade på arbetsmarknaden eftersom de inte faller in i det strukturerade systemet i Sverige.

(22)

19 Den halvbakade integrationen har gjort att många invandrare letar ofullständiga jobb och ignorerat vita jobb eftersom de kräver mycket mer tekniska faser.

Ett icke-diskriminerande samhälle som fokuserar på att skapa ett balanserat samhälle och är öppet för att utmana stereotypa uppfattningar baserat på etnicitet och kön. Ett samhälle som tillåter engagemang från alla invånare i samhället utan att peka på deras kön eller sexuella inriktning utan snarare människor som har goda avsikter

6. Upplever du skillnader i svenska normer/värderingar till skillnad mot ditt födelselandets normer och värderingar som försvårat eller försvårar dina möjligheter på svensk arbetsmarknad?

Sverige har dränerat och sänkt min självkänsla. Att titta på mig själv med min utbildning stå utan arbete, jag undrar hur många människor som finns med den känslan outtalad och vad som händer med dem.

Att inte blunda för bristen på jobb inom invandrarsamhället och att fortsätta tala om hur lagstiftarna kan lösa utmaningarna och engagera beslutsfattarna i att hitta lösningar på detta stora problem. Att skapa en regeringsplattform som följer upp invandrarnas

framgångsrika företag och inkludera motiverande talare som hanterar köns kontrollfrågor där män betraktas som överlägsna kvinnor även på arbetsmarknaden och för att göra arbetsmarknads industrin så öppen och tillgänglig som möjligt för alla invånare oavsett etnicitet

7.4 Intervju respondent 4

(23)

20 för invandrare). Är idag i 40-årsåldern och lever tillsammans med sina två barn. Har nyligen utbildat sig till undersköterska och arbetar inom hemtjänsten.

Jag började ganska kort efter ankomsten till Sverige att arbeta på ett äldreboende i samhället där jag lever. Jag har arbetat på äldreboendet och inom hemtjänsten under alla mina år i Sverige. När jag först kom till Sverige så visste jag inget om hur det fungerar här men jag frågade runt bland vänner och landsmän och förstod att det var många som

arbetade inom äldrevården.

Jag pratade med flyktingmottagningen då jag ville börja en praktik men fick till svar av dem att de inte trodde det var möjligt, att jag först behövde läsa svenska och lära mig språket. Språket är jätteviktigt och jag gjorde många fel från början men eftersom jag kan prata engelska kunde jag ändå göra mig förstådd och har aldrig behövt tolk. Jag gick själv till äldreboendet och frågade chefen om jag kunde få göra praktik vilket jag fick, fortsatte sen som timvikarie och 2014 fick jag en fast tjänst inom bemanningspoolen i den

kommunala omsorgen.

Ja, men mera från början tror jag och egentligen mera från andra invandrare än från svenskar, jag tror det handlade om konkurrens om jobben. Svenskarna var avvaktande från början men blev bättre med tiden när de såg att jag försökte och kunde lära mig.

Mitt arbete idag motsvarar min utbildningsnivå eftersom jag är utbildad undersköterska och arbetar inom hemtjänsten men när jag kom till Sverige hade jag ju en helt annan utbildning och erfarenhet än det område jag arbetar/arbetat inom i Sverige.

(24)

21 på grund av det, de kanske inte säger det rent ut men till den svenska personalen och sen kan man ibland känna på blickar eller att en person vägrar att svara fast jag hälsar. Det finns i hela samhället och i alla länder tror jag, jag brukar gå på gympa och ibland säger ledaren att vi ska gå ihop och exempel göra saker tre och tre, svenskarna skyndar sig alltid att gå till varandra och sen får jag köra med ledaren men man vänjer sig.

Det betyder frihet och det är jätteviktigt! Det finns inte jämställdhet i Eritrea, det är mannen som bestämmer. Jag har skiljt mig från min make i Sverige, det hade inte varit en möjlighet i Eritrea.

Det är jättestora skillnader och det tar tid att lära sig, men jag skulle aldrig vilja byta tillbaka nu. Jag har ju jobbat nästan hela tiden sen jag kom till Sverige och jag har försökt lära mig, språk, utbildning, körkort men min man var inte positiv. Men i Sverige kan inte mannen bestämma allt och bland mina vänner från Eritrea är det många som har skiljt sig på grund av detta, mannen tycker att han förlorar på att följa svenska värderingar men för kvinnan är det en vinst, att kunna arbeta och ha en egen ekonomi.

Det är jätteviktigt att lära sig språket. Att kanske först satsa på det och på att utbilda sig annars blir man fast i att bara ta arbeten där språket inte är så viktigt och valen då blir mycket begränsade. Att lära sig att planera och förstå sin ekonomi.

(25)

22

7.5 Intervju respondent 5

Respondent 5 har levt i Sverige sedan 20 januari 1991. Innan dess född i USA av iranska

föräldrar. Även bott i Grekland, Frankrike och Irak. Arbetar heltid som chef inom IT. Har tidigare enbart arbetat med kommunikationsfrågor på olika nivåer. Lever själv och har en yngre bror i annan stad.

Läste journalistik och multimedia på Södertörns högskola. Gick ut 2002 med kandidatexamen och började arbeta oktober 2002. Första tjänsten var i Västerås stad, en projektanställning på nästan tre år. Jag dagpendlade till tjänsten från Norrköping.

I huvudsak har jag fått jobb genom att hitta tjänster via olika plattformar men i första hand Arbetsförmedlingens platsbank. Märkte att när jag hade arbetat på Sveriges Radio (2005 - 2006) blev jag mer ofta kallad på intervjuer. På senare år även på LinkedIn.

Jag har aldrig kunnat fastställa det och brukar säga att problemet med diskriminering och att tillhöra en minoritet är att du aldrig vet om du har särbehandlats negativt.

Anställningsintervjuer och rekryteringsprocesser innebär också olika dimensioner förutom kompetens vilket gör att jag inte kunnat vara säker på varför jag inte lyckades en viss gång. Jag har enstaka gånger varit på intervjuer där jag har hört intervjuande parter anta saker om mig för att jag har annan bakgrund än svensk.

Ja.

(26)

23 Har också i tjänst som kommunikatör fått klagomål på svenskan av enstaka personer som visste att jag skrev texten, under samma period som andra kommuner ville använda våra broschyrtexter som jag hade skrivit för de ansågs vara så pass välformulerade.

Att bedömas utifrån samma måttstock. Att mötas med öppet sinne oavsett bakgrund, kön, funktionsvariation och annat. Att få liknande förutsättningar. Att det som särskiljer inte är det som är ett hinder för en. Allas lika stora chans och möjlighet.

Upplever skillnader men då jag kom hit vid 10 - 11 års ålder har jag inte haft svårt att lära mig och anamma svenska normer/värderingar, generellt. Jag har också upplevt att jag har större mod än man är van vid Sverige vilket i många fall varit till min fördel på

arbetsmarknaden. Men det finns också situationer då frispråkighet eller mod inte är uppskattat. I vissa situationer blir jag också frustrerad då normen är att hålla tillbaka och inte dela med sig av sina tankar och känslor.

(27)

24

8. Resultat

8.1 Utrikesfödda kvinnors upplevelse; arbetsmarknaden i Gävleborg

kopplat till kön, etnicitet och kulturella skillnader

Genom att öppet försöka tolka varje intervju för sig och fånga detaljerna i denna, för att sedan tolka materialet som helhet framträder i den senare delen som helhet ett tydligare mönster av att respondenterna har liknande erfarenheter. Samtliga respondenter har upplevt svårigheter i mötet med den svenska arbetsmarknaden men det går att utläsa en viss skillnad i upplevelsen och yrkesstatus mellan de två respondenter som levt i Sverige sedan de var barn och de tre respondenter som kommit till Sverige i vuxen ålder.

De två respondenterna som kommit till Sverige som barn arbetar idag båda två inom ledande befattningar på statliga myndigheter och har snarare stött på fördomar och antaganden än att de har haft direkta svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Två av de tre respondenter som kommit till Sverige som vuxna har tillförskaffat sig utbildning och arbetar inom vård och omsorg. Den tredje respondenten som utbildat sig och arbetar inom integrationsområdet beskriver

svårigheter att få varaktigt arbete samt att det är svårt att finna arbete som motsvarar tidigare utbildningsnivå som jurist inom mänskliga rättigheter. Samma respondent beskriver det svenska samhället strukturerat enligt kulturella normer som har svårt att acceptera det som inte faller inom ramen för dess värderingar. Utbildningsstrukturen är annorlunda än i ursprungslandet och denna struktur blir ett förstahandsval för arbetsgivare som tänker att en person måste ha varit i Sverige länge för att vara kompetent. Många arbetar inom lågstatusyrken under sämre förhållanden för det är där det finns en möjlighet att få arbete säger hon.

En respondent tar upp att hon upplevt diskriminering på grund av lön, att hon trots både längre anställningstid och utbildning fått lägre lön än en man med kortare anställningstid som saknade utbildning hos samma arbetsgivare.

Samtliga respondenter beskriver att de på ett eller annat sätt upplevt fördomar eller antaganden på grund av sin etnicitet, dessa fördomar kommer från såväl arbetsgivare, civilsamhället, kunder och patienter eller andra invandrargrupper.

(28)

25 kommit till Sverige som barn upplever att de haft relativt lätt att anpassa sig till svenska normer och värderingar. De respondenter som kommit som vuxna beskriver att de ser mera fördelar än nackdelar med de svenska normerna, framförallt för kvinnor. Det är en vinst för kvinnan att kunna vara självständig genom en egen försörjning även om det tar tid att lära om. Även skilsmässa tas upp som vanligt förekommande av en av respondenterna, i Sverige kan inte mannen bestämma allt. En respondent beskriver dock att det svenska samhället är för svenska kvinnor, det fungerar inte på samma sätt för invandrarkvinnor.

De två kvinnor som kommit till Sverige som vuxna med en högre utbildningsbakgrund från hemlandet och fortfarande har svårt att finna arbete utifrån sina kunskaper beskriver en dränerad självkänsla.

9. Analys

9.1 Respondenternas upplevelser kopplat till genussystem och

intersektionalitet

Isärhållningens grunduttryck finns i arbetsdelningen mellan könen och i föreställningar om det manliga och det kvinnliga menar Hirdman men isärhållandets lag finns överallt både vad gäller fysisk och psykisk ordning. Den strukturerar sysslor, platser och egenskaper som människan orienterar sig efter men detta innebär också ett maktskapande (Hirdman 1993, s.52). Ordningen i genus har blivit basen för de sociala, ekonomiska och politiska ordningarna. Systemets två bärande principer är dikotomin, isärhållandets tabu, det vill säga manligt och kvinnligt bör inte blandas.

En av respondenterna ger ett mycket tydligt exempel på könsmakt. Respondenten beskriver hur hon trots utbildning och längre tid hos sin arbetsgivare fått en lägre lön för sitt arbete än en man utan utbildning som nyanställts. Detta exempel kan relateras till Hirdmans teori om mannen som norm (Hirdman 1993). I Finansdepartementets rapport Olika kön, olika lön - en ESO - rapport om diskriminering på arbetsmarknaden framkommer att diskriminering på grund av kön när det handlar om lön har minskat över tid men att den svenska regeringen inte kan luta sig tillbaka och leva på ryktet om Sverige som ett av världens mest jämställda länder, nya initiativ krävs

(29)

26 Den andra logiken i genussystemet är hierarki, mannen som norm. Det är män som är människor och utgör normen för det normala och allmängiltiga. Om vi tänker oss en uppdelning av könen av både praktisk och existentiell natur så kommer den att få genussystemkaraktär och ju mer

differentierat ett samhälle blir ju mer komplexa blir isärhållandets uttryck och konsekvenser och på så sätt legitimeras den manliga normen (Hirdman 1993, s.51). Förutom det exempel jag tidigare tagit upp med diskriminering kopplat till lön beskriver en av respondenterna att hon upplever kvinnors möjlighet till en egen försörjning i Sverige som något positivt, att hennes före detta man däremot inte var positiv till att hon skulle lönearbeta och att skilsmässa är vanligt förekommande i målgruppen efter en tid i Sverige på förekommen anledning, något som också framkommer i samtal med kommunernas handläggare (Söderlund 2019). Detta visar ett uttryck för isärhållning och hierarki, mannen förlorar fördelar av att kvinnan blir jämställd samtidigt som detta ger uttryck för en medvetenhet och vilja till förändring hos kvinnorna.

Hierarki faller även väl in med strukturen för kraven som upplevs på utbildning och tid i Sverige för att anses vara kompetent. En respondent beskriver att det svenska samhället är så strukturerat i dess normer och värderingar, att det är svensk utbildning och hur länge man varit i Sverige som räknas för att man ska anses vara kompetent. Mannen som norm om man talar om kvinnor och män skulle då kunna få motsvarande ”svenskhet” som norm om man talar om etnicitet. De två respondenter som levt i Sverige sedan de var barn och har en annan ställning på den

arbetsmarknaden än övriga tre respondenter skulle kunna tänkas passa bättre in i den ”svenska” normen med hänsyn till tid i Sverige men också till svensk utbildningsbakgrund.

Även om de svenska politiska målen strävar efter jämställdhet finns fortfarande en differentiering mellan svenska kvinnor och män i samhället och arbetslivet. Genom att addera en ytterligare maktfaktor som etnicitet så skulle enligt genussystemet även klyftorna på grund av kön kunna öka igen på grund av ett mera differentierat samhälle som legitimerar isärhållandet.

Efter de första hindren med att lära sig ett nytt språk och anpassa sig till en ny kultur så menar jag att utrikesfödda kvinnor möter motstånd som kan ses i dubbel bemärkelse. Diskriminering på den svenska arbetsmarknaden kopplat till kön precis som för svenska kvinnor men utöver detta möter utrikesfödda kvinnor även diskriminering eller fördomar på grund av etnicitet. Samtliga

respondenter uppger att de någon gång känt sig diskriminerade men majoriteten av

(30)

27 detta som framkommer är fördomar, antaganden om att ha problem med klädsel, på grund av hudfärg och språk kopplat till etnicitet är några. Med anledning av detta ser jag det som nödvändigt att väga in ett intersektionellt perspektiv i tolkningen av resultatet.

En annan viktig faktor som lyfts hos två av respondenterna är dränerad självkänsla på grund av känslan att inte vara god nog. Det finns tidigare forskning som visar att sambandet mellan psykisk ohälsa och arbetslöshet är starkt men när det handlar om utrikesfödda kvinnor kan man snarare säga att psykisk ohälsa är en konsekvens av arbetslöshet. Dessutom har många av de kvinnor som varit ute på arbetsmarknaden haft tunga och slitsamma arbeten som lett till sjukskrivning (Ekblad & Hollander 2010, s.110 - 111). Tunga och slitsamma arbeten bland utrikesfödda kvinnor är ytterligare något som visar på isärhållning och hierarki på

arbetsmarknaden vilket också lyfts av de los Reyes (de los Reyes 1998).

Det intersektionella perspektivet innebär kortfattat att individer subjektiveras som effekt av och i förhandling med föränderliga och integrerade diskurser och maktaxlar som bland annat genus och etnicitet (Lykke 2003, s.52). Min analys utifrån resultatet är att svårigheter utrikesfödda kvinnor i Gävleborg möter på den svenska arbetsmarknaden har flera dimensioner. Att utrikesfödda

kvinnor i Gävleborg möter svårigheter på arbetsmarknaden som kan kopplas både till maktfaktorer som kön och etnicitet utöver de svårigheter som bristande språkkunskaper och kulturella utmaningar som skulle kunna tänkas ha en större betydelse under den första

etableringstiden i Sverige. Ett förenklat exempel som visar hur dessa faktorer samspelar utan att för den skull förminska faktorerna eller de olika målgrupperna för dem enskilt är att svenska kvinnor möter motstånd på grund av kön, utrikesfödda män möter motstånd på grund av etnicitet medan de utrikesfödda kvinnorna möter bådadera vilket kan vara en del av förklaringen till deras särställning på svensk arbetsmarknad.

Genussystemet förklarar en del av problematiken men räcker inte hela vägen fram då den endast behandlar kön som maktfaktor. Genussystemet kompletterat med ett intersektionellt perspektiv som även täcker in ytterligare maktfaktorer ger en bättre helhetsbild av problematiken

(31)

28 normen för svenska kvinnor från ett hemmafruideal till lönearbete, de invandrade kvinnorna fick ta de arbeten som inte svenska kvinnor ville ha och blev förknippade med det förlegade (de los Reyes 1998, s.20 - 23). Isärhållningen fanns redan mellan svenska kvinnor och svenska män men detta skapar ytterligare en dimension med isärhållning mellan svenska kvinnor och

invandrarkvinnor. Detta ger ett exempel på hur isärhållningen som först fanns på grund av kön förstärks genom att en ytterligare maktfaktor som etnicitet läggs till och differentieringen ökar.

9. Diskussion

Efter att ha analyserat intervjumaterialet är min tolkning att de svårigheter som de utrikesfödda kvinnorna i Gävleborg upplever visar liknande tendenser med tidigare forskning som påvisar kön och etnicitets betydelse för deras möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

När kvinnor från olika länder, med goda språkkunskaper, svensk utbildning och svensk

arbetslivserfarenhet utestängs från arbetsmarknaden krävs även andra förklaringar och det är helt nödvändigt att även belysa detta ur ett historiskt perspektiv.

Redan före krigsslutet går det att se att både etnicitet och genus kom att kopplas med

okvalificerade yrken och arbetsuppgifter som majoritetsbefolkningen inte ville ha (de los Reyes 1998, s.18). Vi tillås inte växa och visa vad vi kan, de bättre uppdragen går alltid till svenskarna förklarar en respondent. Samma respondent hänvisades till praktik inom lokalvård trots en flerårig eftergymnasialutbildning inom ekonomi.

Att de kulturella olikheterna är stora och att språket är en viktig nyckel för ett självständigt liv lyfts både av respondenterna själva samt i flyktingverksamheternas upplevelse av problem och utvecklingsområden. Att detta kan vara en del av förklaringen till problem under den första etableringsfasen i Sverige i vilken kommunernas flyktingverksamheter generellt möter de utrikesfödda kvinnorna torde vara naturligt men i ett mera långsiktigt perspektiv behöver hänsyn tas till att maktfaktorer som kön och etnicitet påverkar utrikesfödda kvinnor i Gävleborgs väg till arbetsmarknaden.

(32)

29 Generaliseringar om invandrarkvinnor har bidragit till att skapa avstånd mellan kvinnor samtidigt som man bekräftar uppfattningar om den egna förträffligheten.

Jag upplever mera fördelar än nackdelar med svenska normer och värderingar, men ibland är det så att svenska regler inte fungerar för invandrarkvinnor. Vi har ingen förförståelse som svenska kvinnor och måste lära om allt och samtidigt bevisa allt vi gör.

Knocke lyfter samma problematik som de los Reyes och menar att genom att se invandrade kvinnor som bärare av problemegenskaper, ofta uttryckta i kulturella termer, kan stat, forskning och arbetsmarknad marginalisera och osynliggöra kvinnorna. Istället behöver forskningen undersöka om själva arbetssituationen är upphov till problemen.

Den tidigare forskningen av Knocke och de los Reyes är gjord för nära 20 respektive 30 år sedan, då samma problematik framkommer idag så påvisar detta att det finns ett behov av ett aktivt arbete med jämställdhet och icke - diskrimineringsfrågor. Ett stort fokus i samhällsdebatten och till viss del även hos kommunerna och Arbetsförmedlingen ligger på att forma insatser riktade till kvinnorna men kanske behöver fokus förflyttas från kvinnorna till hur man på ett framgångsrikt sätt kan arbeta för att förebygga diskriminering. Sverige har under senare tid kommit att bli ett mångt mera mångkulturellt samhälle, för en lyckad integration och för att inte öka klyftor mellan invandrare och ursprungsbefolkning är detta viktiga frågor att finna fungerande arbetssätt för att motverka.

I denna studie framkommer inte kunskap som är ny i den bemärkelsen att resultatet visar liknande resultat som framkommit i tidigare forskning, det som kan ses som ny kunskap är att den tidigare forskningen som är gjord kan styrkas specifikt för Gävleborg. Att situationen inte förändrats nämnvärt på de senaste trettio åren och att det därför kan konstateras av att fokus på vad som är problem behöver förflyttas från kvinnorna till att hitta hållbara strategier för att motverka diskriminering och minska risken för ytterligare marginalisering i det svenska samhället.

Svensk arbetsmarknad kännetecknas av ett högt arbetskraftsdeltagande. Det är främst kvinnors höga deltagande som särskiljer vid en internationell jämförelse skriver Arbetsförmedlingen i sin rapport utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden (Jansson 2020 s.4).

(33)

30 invandare. Detta tyder på att åtminstone en del av förklaringarna bör sökas på arbetsmarknadens funktionssätt och särskilt på invandrarstatusens betydelse för uppdelning och rangordning av arbetskraften (de los Reyes 1998, s.14).

Med stöd av den tidigare forskningen och utfallet av min egen undersökning vill jag framhålla att maktfaktorer som etnicitet och kön har betydelse för utrikesfödda kvinnor i Gävleborgs längre väg till arbetsmarknaden.

Hirdmans teori förklarar en del av problematiken men räcker inte hela vägen fram då den endast behandlar kön som maktfaktor. Genussystemet tillsammans med ett intersektionellt perspektiv som även täcker in ytterligare maktfaktorer ger en bättre helhetsbild av problematiken

utrikesfödda kvinnors längre väg till arbetsmarknaden i Gävleborg.

Valet av kvalitativ metod för denna undersökning om utrikesfödda kvinnors längre väg till arbetsmarknaden i Gävleborg har fungerat väl som metod, den kvalitativa metodiken har gett möjlighet till djup och nyanser i svaren hos respondenterna som ej varit möjliga att fånga med slutna frågor. Nackdelen med den kvalitativa intervjun som metod är att antalet respondenter som kunnat omfattas i undersökningen blir med hänsyn till tidsram lågt i relation till vad som varit möjligt med en kvantitativ undersökning. En konsekvens av detta är att deltagarantalet i

undersökningen är för lågt för att representera utrikesfödda kvinnor i Gävleborg som grupp utan får ses som röster ur målgruppen om än med överensstämmande erfarenheter av svensk

arbetsmarknad.

Inledningsvis i denna studie tog jag upp Sveriges jämställdhetspolitiska mål som vägledande för såväl nationellt som regionalt och kommunalt arbete. Den undersökning jag genomförde i Gävleborgs läns flyktingverksamheter som utgör en bakgrund till denna studie samt

Arbetsförmedlingens rapport utrikesfödda kvinnor på arbetsmarknaden (Jansson 2020) påvisar en problematik med längre väg till arbetsmarknad för utrikesfödda kvinnor. Tidigare forskning samt resultatet av min kvalitativa studie baserad på intervjuer med utrikesfödda kvinnor i Gävleborg stärker bilden av en differentierad och marginaliserad arbetsmarknad.

(34)

31 denna problematik finns inga enkla lösningar. Men kanske behöver perspektivet breddas om vad som utgör orsakerna till utrikesfödda kvinnors längre väg till arbetsmarknaden på alla nivåer. Att fortsätta arbeta med insatser som förbättrar språkkunskaper och ger kunskaper om det svenska samhället, dess normer och värderingar och sociala koder torde vara av vikt i ett etablerande skede för både kvinnor och män. Utöver detta behövs en förståelse för hur kön och etnicitet påverkar möjligheten till inträde på arbetsmarknaden adderas.

Att såväl stat som kommuner bedriver ett aktivt och förebyggande arbete med jämställdhet och icke - diskriminering både inom den egna organisationen på alla nivåer och i arbetet med nyanlända. Skillnader mellan olika grupper är inte givna och statiska utan legitimeras och upprätthålls i den historiska processen. Etnicitet handlar inte bara om skillnader utan också om makt, makt att definiera skillnader och upprätthålla distinktioner. Det är kanske därför dags att ställa frågan om den officiella diskursen, mer än att beskriva invandrarkvinnors situation, avspeglar majoritetssamhällets syn och värderingar menar de Los Reyes. Med detta sagt borde kanske en del i det framtida arbetet vara att undersöka och finna vägar till utveckling i

arbetsmarknadens funktionssätt. Ett exempel, om det finns en som diskriminerar och en som blir diskriminerad så skulle det falla sig logiskt att den som diskriminerar skulle vara mål för

förändring både ur rättvis synpunkt och för att problemet inte ska lösas endast kortsiktigt. Ändock finns ett antal insatser med intentionen att stärka kvinnor i utanförskap men få som fokuserar på en förändrad arbetsmarknad.

10. Slutsatser

Slutsatsen av denna studie är att utrikesfödda kvinnor upplever svårigheter i mötet med

arbetsmarknaden i Gävleborg som kan härledas till diskriminering och att maktfaktorer som kön och etnicitet har betydelse. Detta i sin tur kan leda till psykisk ohälsa på grund av dränerad självkänsla hos utrikesfödda kvinnor, svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden som sätter kvinnan i beroendeställning till mannen när det handlar om försörjning både kort och långsiktigt. Att kvinnan tilldelas en roll i hemmet med att ta hand om barn och hushåll och med anledning av detta också kommer efter ifråga om språkutveckling. En ond cirkel som måste brytas för att nå målen om ett jämställt och inkluderande samhälle.

(35)

32 bristande språksvårigheter kan vara en del av orsakerna för utrikesfödda kvinnors längre väg till arbetsmarknaden men det räcker inte hela vägen när kvinnor som trots språkkunskaper, relevant utbildning och tid i Sverige ändock marginaliseras.

Utrikesfödda kvinnor möter motstånd i dubbel bemärkelse, under sin första tid i Sverige med att lära sig ett nytt språk och möta en ny kultur men till detta kan också läggas diskriminering på grund av kön och etnicitet. En förekommande diskussion i samhället är att utrikesfödda kvinnor inte får arbeta för sina män och på så vis ställs i beroende. Ett beroende som i den här

undersökningen kvinnor visat sig villiga att bryta. Genom att de utrikesfödda kvinnorna

diskrimineras på arbetsmarknaden är det snarare arbetsmarknadens funktionssätt som leder till att kvinnorna hamnar i beroendeställning än deras män. Med detta inte sagt att det inte finns män som kontrollerar kvinnor.

Att diskriminering på grund av kön och etnicitet ligger kvar trots att de första hindren med språk och att möta en ny kultur passerats gör det till en viktig faktor att uppmärksamma hos såväl arbetsgivare som myndigheter. Att lyfta blicken och inte enbart fokusera på kvinnorna som problembärare och att genomgående arbeta med insatser som belyser och motverkar

diskriminering på alla nivåer vore önskvärt. När det handlar om kön kan jämställdhetsintegrering vara ett gott alternativ. Någon av de metoder som finns för jämställdhetsintegrering anpassad till frågor som handlar om diskriminering på grund av etnicitet i dagens mångkulturella samhälle skulle också vara intressant att se resultatet av.

11. Avslutning

Inledningsvis i denna studie tog jag upp de jämställdhetspolitiska målen, att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Dessa mål är vägledande för arbetet i såväl stat som kommuner. Trots detta har utrikesfödda kvinnor har en särställning på svensk

arbetsmarknad. Detta förklaras ofta i termer om kulturella skillnader och bristande

språkkunskaper. Woukko Knocke och Paulina de los Reyes menar i sin tidigare forskning att även kön och etnicitet är faktorer som har betydelse för de utrikesfödda kvinnornas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Syftet med den här studien har varit att lyfta de utrikesfödda kvinnorna i Gävleborgs egen upplevelse av svårigheter och problem i mötet med

(36)

33 normer och värderingar i det svenska samhället men att detta inte är den största svårigheten i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg. Samtliga respondenter har upplevt fördomar och antaganden som kan härledas till kön och etnicitet, framförallt etnicitet. Detta resultat i Gävleborgs län visar liknande tendenser med den tidigare forskningen och visar att

problematiken inte förändrats nämnvärt de senaste trettio åren. Med anledning av detta finns anledning att fundera över om fokus behöver flyttas från de utrikesfödda kvinnorna som bärare av problemegenskaper till att finna nya vägar för utveckling av arbetsmarknadens funktionssätt.

12. Framtida forskning

Då jag i denna undersökning finner Knockes och de los Reyes tidigare forskning från tidigt respektive sent 90 - tal lika aktuell idag år 2020, ser jag ett ytterligare behov av framtida