Barns uppfattningar om näringsämnen i livsmedel
En kvalitativ intervjustudie om hur barn i åldern 4–6 år uppfattar livsme- dels sammansättning och dess roll i människokroppen
Children’s perceptions of nutrients in food
A qualitative interview study how children aged 4-6 years perceive the com- position of food and it’s role in the human body
Ebigail Björkman
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap
Ämne/Utbildningsprogram: Pedagogiskt arbete/Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.
Handledarens namn: Sara Wahlberg Examinatorns namn: Ami Hansson Cooper Datum: 2021-03-08
© 2021 – Ebigail Björkman
Barns uppfattningar om näringsämnen i livsmedel Childrens perceptions of nutrients in food
Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet
http://kau.se
The author, Ebigail Björkman, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.
http://diva-portal.org
Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv
Abstract
The purpose of the study was to find out preschool children’s perceptions of food based on the main nutrients in the food, what words they use when de- scribing this and what connections they make between food content and role in the human body.
In the study, 11 children from two different preschools were interviewed through semi structured qualitative interviews. The sociocultural perspective has been used because focus in the study was directed at children’s conversa- tions and perceptions.
The result shows that the children have different opinions about what foods contain. They had a relatively similar view of the function of food in the hu- man body. Most children linked food to health and physical movement or strength, while a few children described the food’s degradation and transfor- mation at a general level. The children explained that many of the concepts that specifically touched on nutrients were completely unknown since before.
The study provides a picture of children’s perceptions of nutrients and their role in the human body and can serve as a tool in preschool to plan teaching on the subject.
Keywords: children’s perceptions, food, natural science, nutrients, preschool
Sammanfattning
Studiens syfte var att ta reda på vilka uppfattningar barn i åldern 4–6 har om olika näringsämnen i livsmedel. Dessutom att undersöka vilka ord de använ- der sig av när de beskriver detta samt vilka kopplingar de gör mellan olika livsmedels innehåll och roll i kroppen.
I studien har 11 barn från två olika förskolor intervjuats genom semistruktu- rerade kvalitativa intervjuer. Det sociokulturella perspektivet har använts då det är barns samtalande och uppfattningar som arbetets fokus riktats åt.
I resultatet framkommer att barnen besitter olika uppfattningar kring vad livs- medel innehåller. De hade en relativt likvärdig syn på vilken roll livsmedlens innehåll har för roll i människokroppen. Flertalet av barnen kopplade livsme- del till hälsa och fysisk rörelse eller styrka, medannågra få barn beskrev livs- medlets nedbrytning och omvandling på en översiktlig nivå. Barnen förkla- rade att många av de begrepp som specifikt berörde näringsämnen var helt okända sedan tidigare.
Studien ger en bild av barns uppfattningar om näringsämnen och dess roll i människokroppen. Studien kan också fungera som ett verktyg i förskolan för att planera undervisning inom ämnet.
Nyckelord: barns uppfattningar, förskola, livsmedel, naturvetenskap, nä- ringsämnen
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 2
1.1.1 Styrdokument ... 2
1.2SYFTE ... 3
1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
2 LITTERATURGENOMGÅNG ... 4
2.1 NATURVETENSKAPEN BAKOM DET SOM EFTERSÖKS - NÄRINGSÄMNEN OCH DESS FUNKTION I MÄNNISKOKROPPEN ... 4
2.1.1 Fett ... 4
2.1.2 Kolhydrater ... 5
2.1.3 Protein ... 5
2.2 TIDIGARE STUDIER ... 6
2.2.1 Undersöka och utbilda om näring - läran i sociala sammanhang ... 6
2.2.2 Barns tolkningar av kost – en studie vars resultat delvis lyfter vikten av pedagogens arbetssätt ... 7
2.2.3 Barns uppfattningar om matspjälkning – upplägg av undersökningen gav olika resultat 7 3 TEORI ... 9
4 METOD ... 10
4.1 URVAL OCH DELTAGARE ... 10
4.2 DATAINSAMLINGSMETOD ... 11
4.3 GENOMFÖRANDE ... 12
4.4 DATABEARBETNING ... 13
4.5 RELIABILITET, GENERALISERBARHET OCH VALIDITET ... 14
4.6 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 15
5 RESULTAT ... 18
5.1 VILKA ORD ANVÄNDER SIG BARNEN AV NÄR DE BESKRIVER LIVSMEDELS SAMMANSÄTTNING? ... 18
5.1.1 Andra livsmedel ... 18
5.1.2 Ursprung ... 19
5.2 VILKA KOPPLINGAR GÖR BARN MELLAN LIVSMEDELS INNEHÅLL OCH DESS ROLL I MÄNNISKOKROPPEN? ... 20
5.2.1 Fysiska attribut ... 20
5.2.2 Hälsa ... 21
5.2.3 Avföring och urin ... 21
5.3 VILKA UPPFATTNINGAR HAR BARN OM DE TRE MAKRONÄRINGSÄMNENA: FETT, KOLHYDRATER OCH PROTEIN? ... 22
5.3.1 Barns uppfattningar om fett ... 22
5.3.2 Barns uppfattningar om kolhydrater ... 23
5.3.3 Barns uppfattningar om protein ... 23
5.4 SAMMANFATTNING RESULTAT ... 24
6 DISKUSSION ... 25
6.1 RESULTATDISKUSSION ... 25
6.1.1 Frågeställning 1: Vilka ord använder sig barnen av när de beskriver livsmedels sammansättning? ... 25
6.1.2 Frågeställning 2: Vilka kopplingar gör barn mellan livsmedels innehåll och dess roll i kroppen? ... 26
6.1.3 Frågeställning 3: Vilka uppfattningar har barn om de tre makronäringsämnena: fett, kolhydrater och protein? ... 27
6.2 METODDISKUSSION ... 27
6.2.1 Val av metod ... 27
6.3 SLUTSATSER ... 29
6.3.1 Vidare studier ... 30
6.3.2 Implikationer för verksamheten ... 30
REFERENSER ... 31
BILAGOR ... 34
1
1 INLEDNING
Under min yrkesverksamma tid som vikarie på förskolor runt om i min hem- kommun har flera barn visat sig vara intresserade av livsmedel på olika sätt.
Det har varit vanligt förekommande att samtala om livsmedel vid de tre olika måltidssituationerna frukost, lunch och mellanmål. Barnen har ställt undersö- kande frågor till varandra och till mig som vikarie. Frågorna har riktats mot vad livsmedlen kan tänkas innehålla, var ifrån livsmedlen kommer och vad det är man äter. Detta fick mig att vilja undersöka vidare i barns uppfatt- ningar kring livsmedels innehåll. Studien är relevant av olika anledningar men allra främst kan studien bli intressant för pedagoger inom förskolans verksamhet.
Arnér (2009) förklarar att vuxna har en skyldighet att intressera sig för barns samtalande, tankar och åsikter. Barn söker meningsfullhet och svar på frågor i deras utforskande. Genom att ge barnen inflytande får de möjlighet att göra skillnad i deras tillvaro på ett lustfyllt sätt. Arnér förklarar vidare att det märks skillnad åt det positiva hållet när pedagoger intresserat sig för barnens idéer då de växer i och med det förtroende de får. Skolverket styrker detta ge- nom att beskriva hur man som förskollärare har ett ansvar utifrån förskolans läroplan att stimulera och utmana barnens intresse för naturvetenskap och enkla kemiska processer (Skolverket, rev.2018). Barns uppfattningar om livs- medels innehåll och dess roll i kroppen är den kemiska process som under- söks översiktligt i denna studie.
Barnens uppfattningar behöver inte enbart baseras på tidigare erfarenheter utan är också något som kan växa fram i samspelet mellan barn och barn eller barn och vuxna (Eriksson, 2014). Att ställa naturvetenskapliga frågor till barn synliggör deras tankar och kan leda till att de ställer egna hypoteser för vad, hur och varför olika naturvetenskapliga fenomen ter sig på ett visst sätt.
2
1.1 Bakgrund
Barn utforskar och undersöker hur världen fungerar vilket kan liknas med en vetenskapsman. Men hur barnen ska få all denna information att bli menings- full och sammanhängande är en pedagogisk utmaning i förskolan, i synnerhet när det kommer till naturvetenskap (Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner- Godée, 2012). Det viktiga är dock att arbetet med naturvetenskap i förskolan ska främja barns nyfikenhet för att göra arbetet med naturvetenskap lustfylld (Sundberg, Areljung, Due, Ottander och Tellgren, 2016).
1.1.1 Styrdokument
Förskolans läroplan lyfter vikten av arbetet med naturvetenskap i verksam- heten:
”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och sam- tala om naturvetenskap och teknik” (Skolverket, rev.2018, s.14)
Barnen ska därmed ges möjlighet att dela sina uppfattningar om naturveten- skap med förskollärare och andra barn i barngruppen.
Undervisning är det ord som beskrivs i samband med de aktiviteter som er- bjuder ett lärande inom naturvetenskap. Varför begreppet undervisning an- vänds är för att aktiviteter som har ett naturvetenskapligt innehåll i förskolan har en didaktisk utgångspunkt. Didaktik handlar om att undervisa men inte på ett specifikt sätt utan det handlar snarare om att skapa lärtillfällen. Dessa lär- tillfällen ska vara uppbyggda utifrån vad (vilket innehåll), hur (på vilket sätt ska det gå till) och varför (av vilken anledning ska detta innehåll presenteras) (Sundberg, et.al., 2016).
Vidare beskriver läroplanen:
”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska pro- cesser och fysikaliska fenomen” (Skolverket, rev.2018, s.14).
Det saknas tydliga regler och riktlinjer för hur förskollärare ska omsätta läro- plansmålet till den dagliga verksamheten. I förarbeten till skollagen uttrycks
3
att ”måltider” är något som ingår i omsorg. Det lyfts också fram att barnen ska ha inflytande i sådant som rör matsal och måltider. Naturvetenskapliga termer, begrepp och ord hjälper människan att förstå omvärlden, vilket är en anledning till att introducera undervisning av naturvetenskap redan i försko- leålder (Livsmedelsverket, 2016). Barns olika uppfattningar om livsmedels innehåll och roll i kroppen är därför relevant att undersöka vidare. Vill vi lyckas anpassa förskolans utbildning inom naturvetenskap utifrån barnens perspektiv får vi göra en uppmärksamhetsfokusering på just hur barns upp- fattningar inom det specifika området ser ut.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar barn i åldern 4–6 år har om livsmedels innehåll och dess roll i människokroppen.
1.3 Frågeställningar
För att uppfylla studiens syfte har tre frågeställningar formulerats.
- Vilka ordanvänder sig barnen av när debeskriver livsmedels sammansätt- ning?
- Vilka kopplingar gör barn mellan livsmedels innehåll och dess roll i krop- pen?
- Vilka uppfattningar har barn om de tre makronäringsämnena: fett, kolhydra- ter och protein?
4
2 LITTERATURGENOMGÅNG
2.1 Naturvetenskapen bakom det som eftersöks -
näringsämnen och dess funktion i människokroppen
Nutrition är den term som används för att beskriva näringslära. Att få i sig mat och dryck är för människan livsviktigt i den bemärkelsen att det tillgodo- ser de fysiologiska behoven. När vi delar måltider och samtalar om det tillgo- doses även våra psykologiska, sociala och kulturella behov av tillhörighet och gemenskap (Skolin, 2018).
Dr. Araz Rawshani är legitimerad läkare och medicinsk doktor vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetetssjukhuset. Rawshani beskriver att vår människokropp är ett maskineri där det dygnet runt genomförs miljarder kemiska processer. Det är dessa kemiska processer som möjliggör för oss att hjärtat pumpar som det ska, får våra muskler att arbeta och vår hjärna att tänka. Det hjälper även njurarna att rena blodet och våra tarmar att ta hand om livsmedlen. Kolhydrater och fett är kroppens främsta källa till energi me- dan protein kan kallas för kroppens byggstenar. I första hand används kol- hydrater som energikälla och därefter används fett. Kroppen kan även an- vända protein som energikälla om kolhydrater och fett saknas men det är inte proteinets huvudsakliga syfte i människokroppen (Rawshani, 2017). Detta är en populärvetenskaplig beskrivning där man på ett komprimerat sätt förklarat människokroppen och livsmedels sammansättning.
Nedan kommer en översiktlig beskrivning på de olika makronäringsämnena fett, kolhydrater och protein.
2.1.1 Fett
Fett finns i tre olika typer så kallade enkelomättat, mättat och fleromättat fett.
Varför de delats upp i tre grupper beror på hur fettsyrorna, som fett består av, är uppbyggda. En stor del av det fett vi äter i Sverige kommer från olika me- jeriprodukter. Exempel på det är smör, mjölk och ost. Lagom mängd fett är
5
avgörande för att vi ska må bra då fett är en viktig energikälla för människo- kroppen. Fettet lagras i fettväven som energireserv och fungerar som skydd för våra inre organ. För att kroppen ska klara av att reparera, bygga celler och tillverka hormoner krävs fett. Det behövs även för att vi ska kunna ta upp vi- tamin A, D, E och K. Fett förser oss även med essentiella fleromättade fettsy- ror som påverkar bland annat immunförsvaret och blodtrycket. Dessa fettsy- ror kan människokroppen inte tillverka själv utan det är något vi måste få i oss genom livsmedel (Livsmedelsverket, 2019a).
2.1.2 Kolhydrater
Kolhydrater kan likt fett även det delas in i tre olika grupper, nämligen: stär- kelse, kostfibrer och sockerarter. Dessa fungerar och påverkar kroppen på olika sätt. Detta då de dels är uppbyggda olika men det beror även på i vilket livsmedel de finns i.
Stärkelse och sockerarter bryts ned i tunntarmen och omsätts till energi i form av glukos och lagras i kroppens celler. Livsmedel som är rikliga på stärkelse och sockerarter är till exempel spannmålsprodukter och rotfrukter.
De kolhydrater som passerar tunntarmen och sedermera bryts ned i tjocktar- men kallas för kostfibrer. Genom kemiska processer bryts dessa helt eller del- vis ned och bildar fettsyror och gaser som bidrar till tillväxt av tarmfloran som i sin tur har en betydande roll för kroppens matspjälkning. De kolhydra- ter som inte bryts ned i sin helhet binder vätska och lämnar kroppen i form av avföring (Livsmedelsverket, 2015).
2.1.3 Protein
Hela kroppens vävnadsceller, hormoner, enzymer och viktiga delar av im- munförsvaret består av proteiner. Protein är uppbyggda av ca 20 aminosyror varav 9 är essentiella. Essentiella aminosyror betyder att kroppen inte själv kan producera dessa och att vi måste få i oss dem regelbundet via kosten.
Protein brukar som tidigare nämnt kallas för kroppens byggstenar. Detta ef-
6
tersom protein används till att reparera muskler efter de har brutits ned ge- nom fysisk ansträngning. Exempel på proteinrika livsmedel är kött, ägg och fisk (Livsmedelsverket, 2019b).
2.2 Tidigare studier
Innan denna studie påbörjades lästes flertalet andra studier för att se vad som tagits reda på tidigare inom området. Tre studier som problematiserat ämnes- området ”barn & livsmedel” och som innehåller relevant information för denna studie beskrivs under respektive rubrik nedan:
2.2.1 Undersöka och utbilda om näring - läran i sociala sammanhang
Gripshover & Markman (2013) utförde två olika experiment med yngre barn med fokus att undersöka och utbilda om näring. Idén i denna undersökning var:
o Dels att utbilda barn att det finns olika sorters livsmedel och…
o …lokalisera vilka förutsättningar som krävs för att barnen ska kunna koppla samman mat och näringsämnen.
För att barnen skulle förstå vad begreppet näringsämnen innebar illustrerade Gripshover & Markman detta genom att lösa upp socker i vatten. På så sätt förstod barnen att näringsämnen finns i maten men att de inte syns med ögat.
De fick kunskaper om att livsmedel innehåller små osynliga näringsämnen, att blodet bär näringsämnena i hela kroppen och att varje kroppsfunktion är i behov av näringsämnen. Gripshover & Markman (2013) upptäckte att när barnen fick vara med och experimentera så uppdagades kunskaper om nä- ringsämnen hos barnen som de hade men inte visat tidigare.
Detta visar på betydelsen av den proximala utvecklingszonen, att barnen har kunskaper och uppfattningar men kan behöva vägledning och stöd för att ut- trycka dessa. Mer om den proximala utvecklingszonen beskrivs under ka- pitlet ”Teori”.
7
2.2.2 Barns tolkningar av kost – en studie vars resultat delvis lyfter vikten av pedagogens arbetssätt
Tsao & Ramsay (2016) undersökte vilka olika tolkningar barn har av kost.
Resultatet pekade på insikten i att utbildningen bör vara anpassad till barnens ålder och utveckling. Något annat som lyftes fram var att barn vid 2-3års ål- der hade mycket god koll på matpreferenser. För att få reda på barnens upp- fattningar om livsmedel och dess innehåll beskriver Tsao och Ramsay vidare att miljön har en betydande roll. En ytterligare avgörande faktor är att man som pedagog bör jobba utforskande med barnen, ställa öppna frågor och an- ordna anpassade lekar. Att använda sig av dessa strategier kan ge positiva re- sultat för att göra näringsutbildning lustfylld (Tsao & Ramsay, 2016). I denna studie har jag valt att använda några av dessa ovannämnda strategier för att undersöka barns uppfattningar om näringsämnen i livsmedel.
2.2.3 Barns uppfattningar om matspjälkning – upplägg av undersökningen gav olika resultat
En studie framtagen i Portugal gjord av Carvalho et.al (2004) lyfter fram barns uppfattningar om matspjälkning. De barn som deltog i studien var i ål- dern 5–6 år och 9–10 år. Det som undersöktes var vad barnen tror händer med en kaka i människokroppen. Barnen fick i uppgift att rita människokrop- pen utifrån hur de tror att kakan transporteras. På frågan ”vart ska kakan när du sväljer den? Vad händer med det?” så svarade flertalet barn: ”först mun- nen sen magen och tarmarna”. Andra svarade med något enstaka ord som
”hjärtat” eller ”urinblåsan” och hade därefter velat avsluta intervjuerna. Hälf- ten av barnen hade haft tillgång till en skolbok som tydligt visade på hur människokroppen är uppbyggd medan resterande inte haft boken som un- derlag vid undersökningen. De barn som haft tillgång till boken hade fått större förståelse för hur organen är placerade i kroppen. Alternativt hade bar- nen en förförståelse men med boken som stöd blev det enklare för barnen att kunna uttrycka sig. Barnen med bok som hjälpmedel hade målat mer utförligt och svarat mer detaljerat när de beskrivit hur kakan färdas från matstrupen till ändtarmen (Carvalho, et.al, 2004). Denna studie visar på hur avgörande upp-
8
lägget av undersökningen kan vara. Beroende på hur tillgänglig informat- ionen varit blev utfallet olika i resultatet. I denna studie syftade forskarna till att jämföra skillnaderna som blev mellan grupperna vilket då gjorde uppläg- get naturligt. Vad jag bär med mig till min studie är att den grupp med barn som haft tillgång till skolboken verkar ha haft större nytta av studien ur fler aspekter. Därav kommer jag att använda mig av ett underlag som kan göra in- tervjuerna med barnen mer lustfylld.
9
3 TEORI
Teoretisk utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet. Per- spektivet har legat till grund för hur studien har utformats.
Forssell (2011) beskriver att sociokulturella faktorer utvecklas när barnen kommer i kontakt med sin omgivning och börjar kommunicera. Vad som blir en nyckelroll för den sociokulturella utvecklingen är därför språket. Lev Semënovic Vygotskij förklarar att språket i det sociokulturella perspektivet anses vara länken mellan kommunikation och tänkande. I interaktion med andra genom språk bygger människan sociala erfarenheter. Vygotskijs kanske mest kända begrepp ”Zone of proximal development” lyfter vikten av det avstånd från det som människan klarar av på egen hand och det männi- skan klarar med stöd av andra. Precis som att språket fungerar som ett medie- rande redskap så kan även bilder fungera som ett redskap.
Barnen har i denna studie med bilder som medierande redskap analyserat och beskrivit de olika livsmedlen. Då barnen var i grupper om två till tre så till- gavs möjlighet att stötta upp varandras idéer, hjälpa varandra att komma på ordval och tillsammans komma fram till en lösning eller ett svar.
Forsell (2011) förklarar att medierande redskap är ett bra verktyg för männi- skan att kunna erövra nya kunskaper. I ett sociokulturellt perspektiv har me- diering en stor betydelse då det hjälper människan att kommunicera, lära och lagra information. Mediering förklaras som en länk mellan människan och de redskap vi använder för att agera och begripa omvärlden.
10
4 METOD
Med kvalitativ analys som metodansats har jag undersökt elva barns uppfatt- ningar av livsmedels innehåll och roll i kroppen. Studien har avgränsats till makronäringsämnena fett, kolhydrater och protein på grund av studiens tids- ram. Med den kvalitativa analysen har jag kunnat lyfta fram och kartlägga det som barnen nämner under intervjuerna.
4.1 Urval och Deltagare
Det tilldelades 55 stycken samtyckesblanketter till vårdnadshavare med barn i åldern 4–6 år. Barnen kom från två olika förskolor som ligger nära varandra i en kommun belägen i Mellansverige. Bryman (2018) inspirerade till de val av urvalsstrategier som använts. Utifrån ett bekvämlighetsurval så har försko- lorna och de deltagare som varit med i studien valts ut ur en bekvämlighets- synpunkt. Detta då självständigt arbete i förskollärarprogrammet pågår under en så pass begränsad period.
Bortfall av samtyckesblanketter resulterade i att elva stycken barn intervjua- des fördelade på totalt fem intervjuer. Intervjuerna utfördes i små grupper om två till tre barn. De barn som deltog var ett urval utifrån deras eget intresse att delta.
I de 5 intervjuerna medverkade följande:
Intervju A: A1 6 år & A2 6 år
Intervju B: B1 5 år, B2 4 år och B3 5 år Intervju C: C1 5 år & C2 6 år
Intervju D: D1 5 år & D2 6 år Intervju E: E1 5 år & E2 5 år
11
4.2 Datainsamlingsmetod
Först delgavs information till förskolans förskolechef personligen där studi- ens syfte och metod presenterades. Förskolechefen gav sitt godkännande att genomföra studien. Därefter informerades pedagogerna på avdelningarna per telefon. Ett informationsbrev (se bilaga 2) och samtyckesbrev (se bilaga 3) delades sedan ut till vårdnadshavare. Samtliga blev genom breven informe- rade om examensarbetets syfte, intervjuerna, att de säkras konfidentialitet och att de forskningsetiska principerna gäller. När blanketterna besvarats kunde datainsamling påbörjas. Barnen blev även informerade om varför de skulle bli intervjuade, att de säkras konfidentialitet och att de när som helst fick av- bryta intervjun.
Denna studie är kvalitativ på så vis att fokus riktas åt barnens uppfattningar och samtalande i samspel med varandra. För att undersöka barns uppfatt- ningar så användes intervjuer. Intervju som metod är vanligt förekommande i många olika sociala sammanhang där det centrala är utbytet av information mellan olika parter. Vid en intervju ligger stor vikt vid att försöka skapa en trygg relation mellan respondent och den som intervjuar. Om det finns en god relation är chansen större att respondenten är villig att genomföra hela inter- vjun (Bryman, 2018).
Intervjuerna har utformats i enlighet med det sociokulturella perspektivet där barnen intervjuats ihop. Genom att dela in barnen i mindre grupper om två till tre skedde ett samspel och en växelverkan vilket Askland och Satoen (2014) menar möjliggör för barnen att tillsammans hjälpas åt att sätta ord på sina kunskaper.
För att få en struktur på intervjuerna användes en intervjuguide som hjälpme- del. Dovelius (2000) beskriver intervjuguiden som intervjuarens viktigaste redskap. Vad som är viktigt att ha i åtanke under analysen av datain-
samlingen är att barn ofta kan uttrycka uppfattningar som de tror eller uppfat- tar att de vuxna önskar höra. Dovelius beskriver att barn kan vara ovana vid att vuxna ställer frågor där vuxna inte har svaret och att de uppfattar att man ska kontrollera deras kunskaper.
12
Barn har olika erfarenheter och därför är det sannolikt att deras uppfattningar varierar (Eriksson, 2014). Denna studie undersökte barnens uppfattningar och därför blev intervju som metod lämplig. För att barnen skulle kunna ges möj- lighet att forma sina egna svar användes semistrukturerade intervjuer. Bry- man (2018) förklarar semistrukturerad intervju som ett bra tillvägagångssätt för att få djupare svar som sedan kan knytas an till syfte och frågeställningar.
4.3 Genomförande
Barnen gav sitt informerande godkännande att intervjun skulle spelas in och antecknas. Genom att intervjuerna spelades in kunde fokus riktas enbart mot informanterna.
Inspelning via telefon (i flygplansläge) var det verktyg som användes. Detta för att enklare kunna koncentrera sig på att föra intervjun framåt. Dovelius (2000) lyfter möjligheten att gå tillbaka till inspelningarna när materialet ska analyseras om anteckningarna saknar vissa samband. Barnen tillgavs inform- ation om varför- och hur intervjun skulle spelas in. Samtliga godkände och upplevdes bekväma med att bli inspelade.
Intervjuerna utgick ifrån ett förberett frågeschema i en så kallad intervjuguide (se bilaga 4). Frågeschemat innehöll förkodade frågor för att hålla fokus kvar vid studiens syfte. Detta var ett verktyg för att säkerställa att barnen skulle besvara de intervjufrågor som ligger till grund för studien. Intervjuguiden var uppdelad i tre olika delar; inledning, huvudfas och avslutning. I inledningen skapades en trygg atmosfär där barnen tillgavs utrymme för att delge hur de- ras dag hade varit. Därefter beskrevs syftet med studien och vad intervjun skulle handla om. För att få en övergång mellan inledning och huvudfas ställ- des frågan om barnen hade ätit något tidigare under dagen. Barnen berättade vad de hade ätit och utifrån det ställdes följdfrågor om vad dessa livsmedel troddes innehålla och vad de spelar för roll i människokroppen. För att
övergå till nästa del av intervjun lyssnades det till ord som var av relevans för frågeställningen.
13
För att undersöka barns uppfattningar om livsmedel så kompletterades inter- vjuerna med medierande verktyg i form av bilder (se bilaga 1). Bilderna ex- emplifierade de tre olika livsmedlen; smör, pasta och kött. Dessa livsmedel valdes för att de var och en, till stor del innehåller varsitt av de tre näringsäm- nen som fokus legat på i studien (fett i smör, kolhydrater i pasta och protein i kött). Barnen diskuterade vad de såg på bilderna, vad de tror att livsmedlen innehåller och vad de har för roll i kroppen. I slutet av intervjun presentera- des lappar textade med namnen på de olika makronäringsämnena. Vidare dis- kussioner skapades kring de uppfattningar barnen hade om begreppen fett, kolhydrater och protein.
4.4 Databearbetning
Inför att datamaterialet skulle bearbetas jämfördes olika metodansatser nog- grant. Fejes & Thornberg (2012) förklarar att det är genom metodansatsen som man analyserar materialet vilket i sin tur gör det avgörande vilka glasö- gon man använder sig av. Det fungerar som ett verktyg för att på ett tydligt sätt kunna rikta in sig på det som besvarar frågeställningarna i datamaterialet.
Kvalitativ analys valdes för att analysera den data som samlats in under inter- vjuerna. Denna ansats beskriver Ahrne (2011) handlar om att studera männi- skors upplevelser, tolkningar och syn på verkligheten. Det handlar om männi- skors beskrivningar snarare än konkreta svar.
När data analyserats har det gjorts öppet och fördomsfritt och det har riktats åt att försöka finna begrepp, ord och mönster som var kopplat till studiens syfte och frågeställningar. Fejes & Thornberg (2012) lyfter att detta är viktigt för att den kvalitativa analysen ska ge ett rättvist resultat.
Det inspelade materialet transkriberades och sammanställdes tillsammans med anteckningar från intervjuerna. Studiens resultat delades upp i olika ka- tegorier, detta gjorde det möjligt att avläsa barnens svar på ett tydligt sätt.
Stegen för denna studies databearbetning:
14
1. Ljudinspelningar lyssnades till flertal gånger och transkriberades un- der tiden. Allt ljud som spelats in skrevs ned för hand på papper. Det transkriberade materialet lästes sedan igenom noggrant.
2. I detta steg påbörjades analysarbetet. Ämnesspecifika ord som var re- levanta för studien skrevs upp som kategorier. Dessa placerades sedan ut på ett bord för att tydligare få en överblick.
3. Steg tre innebar en jämförelse av de olika kategorierna. Här kollades extra på likheter och skillnader. Ibland kunde det vara svårt att placera vissa data under en kategori då barnen använder sig av olika sätt för att illustrera sina uppfattningar.
4. Vid detta steg utarbetades olika grupper med rubriker utifrån de kate- gorier som blivit.
5. Det femte och sista steget i denna databearbetning blev att jämföra de olika grupperna för att säkerställa att de eventuellt inte hör samman med en annan befintlig kategori. Här smalnades texten ned ytterligare då kategorierna blev färre.
4.5 Reliabilitet, generaliserbarhet och validitet
För att studien ska ha god trovärdighet krävs att data ska ha samlats in på ett noggrant sätt med tillräckligt mycket material för att kunna komma fram till ett resultat. Då studiens syfte var att undersöka vilka uppfattningar barn har om näringsämnen så hade exempelvis en observation varit en mindre bra me- tod att använda sig av. Genom intervju som metod däremot, vilket i detta fall har använts, kan man genom de frågor som ställts komma en bit närmre frå- geställningarna i svaren. Hur man ställer frågorna är avgörande för hur resul- tatet blir, det handlar om att skapa en tillit mellan intervjuare och informant (Löfdahl, et.al., 2014).
För att få svar på studiens syfte krävs att de frågor som ställs utifrån intervju- guiden är väl anpassade. När oväntade följdfrågor ställts har jag som intervju- are låtit barnen få tala eftersom det är en studie som ska främja barnens upp- fattningar.
15
Validitet i en studie innebär att vara trogen all insamlade data och därav inte ta bort, försköna eller dölja (Löfdahl, et.al., 2014). I denna studie har detta sä- kerställts genom att intervjuerna spelats in. På så vis har riskerna minimerats att viktiga data från intervjuerna missats eller glömts.
För att säkerställa en så god reliabilitet och validitet som möjligt har vissa överväganden gjorts. Intervjuerna har varit anpassade så att alla barn ska få chansen att få en talan genom att fördela vissa frågor, detta för att inte enbart de mest aktiva barnens uppfattningar blir synliga i studien.
För att studien ska vara tillförlitlig har frågorna som ställts varit relativt öppna för att de själva ska ha chansen att fundera, reflektera och komma på sina egna svar. Det ställdes exempelvis inga ja/ nej frågor eller frågor som på något sätt förväntades ha ett definitivt svar. Lyhörd var det begrepp jag bar med mig genom vistelserna på förskolorna. Att fråga om tillträde har varit en viktig utgångspunkt för att se till att barnen själva ville delta. Under inter- vjuns gång skrevs anteckningar samtidigt som ljud spelades in. Barnen infor- merades om detta och bjöds in till att få ställa frågor om anteckningarna/
ljudupptagningen om de ville.
4.6 Etiska överväganden
Som student finns fyra etiska aspekter att ta hänsyn till som Bryman (2018) beskriver vilka är följande:
Informationskravet (studenten informerar om examensarbetets syfte, att det är frivilligt att medverka och att informanterna när som helst kan avbryta), Samtyckeskravet (deltagarna ska själva få välja om de vill medverka eller inte. Om deltagarna är minderåriga krävs vårdnadshavares och även barnens godkännande),
Konfidentialitetskravet (information om att alla de uppgifter som samlas in om deltagarna behandlas med konfidentialitet och att uppgifterna bevaras på ett säkert ställe som obehöriga ej kan komma åt) och,
16
Nyttjandekravet (alla uppgifter som kommer studenten till hands får enbart användas till examensarbetet).
Dessa etiska aspekter som nämnts ovan har tagits hänsyn till under hela arbe- tets gång.
Vetenskapsrådet (2017) beskriver vad etiken föreskriver och lagen kräver, allmänna principer, moral och kvalitetskrav. Som student ligger ett ansvar vid att uppfylla de etiska krav som finns när ett examensarbete avhandlas. De personer som medverkar i studien ska behandlas med respekt, skyddas från kränkningar och andra skador. Metoden som används i en studie ska vara trygg och därmed inte kunna leda till tänkbara skadliga konsekvenser. Val av frågeställning och studiens problemområde ska tänkas över noggrant innan påbörjad studie. Dessa regler ligger till grund för examensarbetet både före, under och efter arbetet skrivits färdigt.
Då studien publiceras på DiVa innebär detta att handlingen blir offentlig en- ligt offentlighetsprincipen. Därför ska de personer som är med tillförsäkras konfidentialitet genom att bland annat namn byts ut (Löfdahl et.al., 2014).
GDPR (general data protection regulation) är den lag som förespråkar att be- handling av personuppgifter måste uppfylla vissa grundläggande principer. I denna studie har dessa principer tillämpats för att säkra barns, vårdnadsha- vares och personals konfidentialitet.
Exempel på tre av de principer som genomsyrar personuppgiftsbehandling i denna studie är:
Uppgifterna ska skyddas så att till exempel inte obehöriga får tillgång till dem (Datainspektionen, 2019).
Allt material har varit inlåst under hela den period som studien har förberetts, skrivits och blivit godkänd.
Personuppgifterna ska raderas när de inte längre behövs (Datainspekt- ionen, 2019).
När arbetet blev färdigt och godkänt har allt material i form av anteckningar och ljudupptagningar gallrats bort. Detta för att obehöriga personer inte ska få tillgång till det och skapa egna/ påhittade föreställningar av datainnehållet.
17
Man får enbart samla in personuppgifter för särskilt berättigade ända- mål (Datainspektionen, 2019).
Alla de uppgifter som samlats in har behandlats på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Genom informationsbrevet har vårdnadshavare tagit del av informationen att de kan begära radering, begränsning eller in- vända mot behandling av personuppgifter. De har även blivit informerade om att de kan vända sig till Datainspektionen om klagomål finns.
18
5 RESULTAT
Informanternas uppfattningar under intervjuerna är sammanställda utifrån en kvalitativ analys och uppfattningarna har delats in i kategorier. Resultatet re- dovisas i tre kategorier utifrån studiens frågeställningar och åtta underkatego- rier. För att lyfta fram de mest centrala uppfattningarna utifrån studiens syfte och frågeställningar har vissa citat lyfts ut.
5.1 Vilka ord använder sig barnen av när de beskriver livsmedels sammansättning?
Fig.1
5.1.1 Andra livsmedel
De inplastade bilderna med livsmedlen smör, pasta och kött presenterades på golvet tydligt så att alla barn kunde se. De höll i bilderna, skickade runt till varandra och diskuterade. Hos många av barnen förekom uppfattningar om att de olika livsmedlen består av andra livsmedel. På frågan vad smör består av var det ett av barnen som beskrev att smör är gjort av smält ost.
Intervju A
Intervjuare: ”Vad innehåller smör för någonting?”
A1 6 år: ”Mjölk, kor brukar göra mjölk”.
A2 6 år: ”Ja, eller kanske lite smält ost som kanske är kall”.
A1 6 år: ”Ja, ost!”
Intervju D
Intervjuare: ”Vad innehåller pasta för någonting?”
19
D1 5 år: ”Pasta bara”.
D2 6 år: ”Pasta innehåller makaroner som hon sa, det är pasta”.
5.1.2 Ursprung
Ungefär hälften av barnen beskrev var livsmedlen kommer ifrån. Till exem- pel att kött kommer från gris och att smör kommer från ko. Några barn be- skrev att kött är gjort av djur som i sin tur innehåller blod medan ett barn kontrade med att blod är något vi har inuti människokroppen.
Intervju B
Intervjuare: ”Vad kan smöret tänkas innehålla för något då?”
B1 5 år: ”Mjölken kommer från pupparna på kossan för att då lagar dem, ja, och då kommer osten till för mjölk blir till ost och sen till smör”.
Intervju C
Intervjuare: ”Vad ser ni för något på bilden?”
C2 6 år: ”Det är smör och det är gjort av ko”.
Intervjuare: ”Okej, vad nyfiken jag blir! Vill du berätta mer?”
C2 6 år: ”Ja, de mjölkar den sen tillverkar de mjölken till smör”.
Intervju E
Intervjuare: ”Okej, men vad innehåller kött för något?”
E2 5 år: ”Det är en gris som sedan blir till kött”.
E1 5 år: ”Jag vet att det är blod, det finns blod inuti kött”.
E2 5 år: ”Nej, blod är inte små, de är stora, de är, bloden kommer bara där, eller där, eller där”. *Pekar på sin axel, armbåge och hand*
Intervjuare: ”Okej, vad menar du med att bloden är där eller där? Vill du berätta mer? Jag blir så intresserad”.
E2 5 år: ”Alltså jag har ju blod där, fast inuti”.
20
5.2 Vilka kopplingar gör barn mellan livsmedels innehåll och dess roll i människokroppen?
Fig.2
5.2.1 Fysiska attribut
Majoriteten av barnen gjorde kopplingar till fysiska attribut och framförallt styrka och snabbhet. Några av barnen menar att de blir starka och snabba av pasta, och några beskriver att de blir snabba av kött. Ett av barnen förklarade att kött är ett livsmedel man blir trött av och ett ytterligare barn håller med.
Intervju A
Intervjuare: ”Vad gör pastans innehåll i människokroppen?”
A2 6 år: ”Hm, jag vet inte riktigt. Jag ska tänka.”
A1 6 år: ”Springer, vi springer av pastan i kroppen!”
A2 6 år: ”Just det, jag brukar bli snabb och man blir väldigt, man får väldig energi, tror jag, det var allt. Men jag brukar bli långsam, väldigt långsam av kött faktiskt”.
A1 6 år: ”Jag brukar också bli långsam av det”.
Intervjuare: ”Jaha, hur kommer det sig att ni blir långsamma av kött?”
A2 6 år: ”Man blir det av kött”.
Intervju B
Intervjuare: ”Vilken roll har pastans innehåll i människokroppen?”
B2 4 år: ”Det gör så vi orkar springa, såhär jättefort”. *Ljud*
B3 5 år: ”Man blir stark också”.
B2 4 år: ”Kolla nu när jag springer!”
21 5.2.2 Hälsa
Vissa barn började gå in på vad som sker inuti kroppen, vad som händer med smöret när det hamnat i magen. Ett annat barn förklarade att mjölk bidrar till bättre tandhygien.
Intervju B
B3 5 år: ”Smöret går sönder i magen, i magsyran. Sen blir det bajs”.
Intervju C
Intervjuare: ”Vad gör smörets innehåll i kroppen då?”
C1 5 år: ”Inuti smör finns mjölk, jag vet i alla fall att mjölk gör att tänderna mår bra och blir starkare”.
Intervju D
Intervjuare: ”Vad händer med smörets innehåll i kroppen?”
D2 6 år: ”Bra bra bra, det är bra för magen och bra för kroppen”.
5.2.3 Avföring och urin
Kopplingen mellan livsmedel, urin och avföring var tydlig i samtliga inter- vjuer som gjordes. Barnen menade att anledningen till att man äter är för att maten ska göras om i kroppen till urin respektive avföring:
Intervju B
B1 5 år: ”Smöret blir till kiss kanske? Och prutt!”
Intervju C
Intervjuare: ”Vilken roll har pastans innehåll i kroppen?”
C2 6 år: ”Man bajsar ut det faktiskt”.
22
5.3 Vilka uppfattningar har barn om de tre makronärings- ämnena: fett, kolhydrater och protein?
Fig.3
På frågan om barnen tidigare hört talas om specifikt ordet näringsämnen, så svarade de allra flesta att de inte hört ordet tidigare. De barn som hört talas om näringsämnen tidigare kände till själva ordet men kunde inte beskriva vad ordet betyder eller vad näringsämnen är för något.
5.3.1 Barns uppfattningar om fett
Fett var det näringsämne som de flesta kände till sedan tidigare. De flesta barn parade samman bilden på livsmedlet smör med lappen det stod fett på.
Ett barn sa att kroppen mår dåligt av fett. Som svar på frågan ”varför mår kroppen dåligt av det?” svarade hen att man inte ska äta för mycket fett för kroppen.
Intervju B
*Läser gemensamt en av lapparna där det står Fett*
Intervjuare: ”Vad är fett och vart finns det någonstans?”
B2 4 år: ”Kött innehåller mest fett för att köttbitar är glansiga”.
B3 5 år: ”Men man kan inte bara äta kött hela livet utan man måste äta annat också”.
Intervju E
*Läser gemensamt en av lapparna där det står Fett*
Intervjuare: ”Hm, okej på denna lapp läste vi alltså att det står fett”.
E1 5 år: ”Jag vet att det är mycket fett i smör för fett är något som är tjockt”.
23
5.3.2 Barns uppfattningar om kolhydrater
Ordet kolhydrater var något svårare än de andra näringsämnena att beskriva och krävde mer betänketid. Trots detta parades denna lapp samman med bilden på pastan i de allra flesta intervjuerna men när frågan om varför barnen parade samman dessa två fanns inget tydligt svar mer än att det bara skulle vara så. I de allra flesta inter- vjuer var bilden på pastan och lappen med texten kolhydrater kvar till sist när vi dis- kuterade.
Intervju A
*Läser gemensamt en av lapparna där det står Kolhydrater*
Intervjuare: ”Har ni hört talas om detta tidigare? Vad är kolhydrater för någon- ting?”
A2 6 år – ”Nej”.
A1 6 år – ”Jag har hört det, jag tror det är sådant i den!” *Pekar på bilden som illu- strerar pasta*
Intervju D
*Läser gemensamt en av lapparna där det står Kolhydrater*
D1 5 år – ”Oj vad svårt ord det var”.
5.3.3 Barns uppfattningar om protein
När ordet protein lästes upp började flertal barn att skratta. Detta då ordet snabbt förknippades med prutt. När näringsämnet hade lästs upp parade ma- joriteten barn ihop bilden på livsmedlet kött till protein. Varför dessa parades samman kom inte fram mer än att de sa att det var något de kände igen.
Intervju B
B1 5 år – ”Jag har aldrig hört pruttein hihi!”
Intervju C
Intervjuare: ”Vilket av dessa livsmedel tror ni innehåller mest protein då?”
C2 6 år - ”Jag känner igen den, den hör till den”. *Pekar på bilden med köttbiten*
Intervjuare: ”Okej, varför hör de ihop?”
C2 6 år - ”Jag vet inte”
24 Intervju D
D2 6 år - *Läser vad det står på lappen* ”Protein”.
Intervjuare: ”Har ni hört talas om protein tidigare? I sådana fall vad har ni hört?”
D2 6 år – ”Oh my god, prutt prutt prutt hihi!”
5.4 Sammanfattning resultat
Barnens uppfattningar om livsmedel och dess innehåll visade sig vara varie- rade. De gjorde kopplingar till andra livsmedel, livsmedlens ursprung, avfö- ring, urin, fysiska attribut och hälsa. Barnen beskrev sina uppfattningar utifrån egna erfarenheter och upplevelser och hade lättare att beskriva sådant som de sett tidigare och som visades på bilderna. Makronutrienterna kolhydrater, fett och protein däremot, som ej går att se med blotta ögat var svårare.
25
6 DISKUSSION
6.1 Resultatdiskussion
6.1.1 Frågeställning 1: Vilka ordanvänder sig barnen av när de beskriver livsmedels sammansättning?
När barnen med ord skulle beskriva livsmedels sammansättning var det främst djur, djurens innehåll och andra livsmedel som barnen lyfte. Några förklarar att livsmedel ursprungligen kommer från grisar eller kossor. Medan vissa barn lyfte att mjölk kommer från kossan och att det är från mjölken vi kan göra smör.
Vissa barn förklarar även under intervjun att djur innehåller blod men alla barn var inte helt ense om detta. De pekade på sina egna kroppsdelar och bör- jade diskutera om det kan vara så att både människor och djur kan innehålla blod. Skolverket lyfter att:
”förskolans ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,” (Skolver-
ket, rev.2018, s.13).
Några barn beskrev att de hört talas om vad livsmedel innehåller för olika nä- ringsämnen. Ett barn hade exempelvis hört att pasta innehåller mycket kol- hydrater. Livsmedelsverket lyfter att måltiden är ett perfekt tillfälle för att diskutera mer ingående kring vilka regler och normer det finns kring livsme- del. I det pedagogiska arbetet ingår nämligen att integrera måltiden vilket man kan göra på olika sätt genom att exempelvis förstå kulturer, demokrati och naturvetenskap (Livsmedelsverket, 2016).
Att beskriva livsmedels sammansättning utifrån andra livsmedel var det abso- lut mest förekommande. I studien undersöktes vilka ord barnen valde när de skulle förklara livsmedel och dess innehåll. De ord som användes mest var mjölk, ost, makaroner, kossa, gris och blod. Dimenäs & Sträng Haraldsson
26
(1996) förklarar att i relationen mellan språk, tanke och handling finns ut- veckling av begrepp. För att barnen ska kunna förmedla tankar, känslor och uppfattningar krävs att de ska kunna beskriva på ett begripligt sätt. Begrepps- bildningen börjar i tidig ålder när barnen kommer i kontakt med ett visst ob- jekt, främst konkreta ting i deras närhet. Däremot är begrepp för mer ab- strakta företeelser något som brukar utvecklas i senare ålder.
6.1.2 Frågeställning 2: Vilka kopplingar gör barn mellan livsmedels innehåll och dess roll i kroppen?
Ur resultatet kan man se att barnen kopplar livsmedlens effekt på människo- kroppen till livsmedlen genom att benämna livsmedlens namn än dess inne- hållande näringsämnen. De nämner till exempel att smör är bra för magen, att mjölk är bra för tänderna, att pasta gör att man blir snabb och att kött gör att man blir stark. De nämner även utifrån personliga erfarenheter att maten om- vandlas till avföring, urin och gaser. Elfström, et.al (2012) förklarar att barn ofta gör jämförelser med sina tidigare erfarenheter när de ska beskriva olika händelser. Men det kan även vara som Eriksson (2014) förklarar att barnen i samspel med varandra kan utvidga sina uppfattningar då kunskapande kan växa fram under intervjun.
En del barn beskrev även andra kopplingar mellan livsmedels sammansätt- ning och dess roll i kroppen. Ett barn beskrev omvandlingen från det att vi äter smör till att det landar i magen där magsyran omvandlar smöret till avfö- ring. Barnet beskriver med andra ord ämnesomsättningen. Areskoug et.al (2015, s.209) beskriver att:
”i ämnesomsättningen eller, som vi uttrycker det i denna bok, för- bränningen, reagerar materia i kroppens celler med syre och det bildas koldioxid och vatten. Då frigörs den bundna kemiska ener- gin och omvandlas till andra energiformer, framför allt värme och läges- och rörelseenergi”.
27
6.1.3 Frågeställning 3: Vilka uppfattningar har barn om de tre makronäringsämnena: fett, kolhydrater och protein?
Syftet med studien är att bidra med kunskaper om barns uppfattningar om livsmedel och dess innehållande näringsämnen samt vilken roll dessa har i människokroppen. Resultatet visar att barn har en förståelse för att livsmedel består av något annat. De nämner inte att livsmedlen består av flera mindre beståndsdelar men däremot att de består av andra livsmedel, sådant som går att ta på och se med ögat. Barnen beskrev exempelvis hur smör egentligen är smält ost eller att det från början var mjölk. I studien av Gripshover & Mark- man (2013) påvisas liknande resultat. Detta då det var först när barnen fick delta i olika experiment som det uppdagades att barnen hade kunskaper inom området men som de inte hade kunnat sätta ord på tidigare.
Begreppen näringsämnen, fett, kolhydrater och protein var inget som barnen själva nämnde under intervjuerna men när intervjuaren lyfte in begreppen i diskussionerna visade det sig att barnen hört talas om några av begreppen ti- digare. Med viss vägledning av intervjuaren utifrån intervjuguiden och i sam- spel med varandra beskrev barnen till exempel att kolhydrater gör att man blir stark, att man växer, blir snabb och att man blir stor. Detta resultat kan liknas med det som Forsell (2011) förklarar Vygotskijs syn på kunskapande genom ”Zone of proximal development”. Från det att barnen besitter egna kunskaper finns ett avstånd från det som människan klarar på egen hand till det som människan klarar med stöd av andra.
6.2 Metoddiskussion
6.2.1 Val av metod Semistrukturerad intervju
Metoden för denna studie var semistrukturerad kvalitativ intervju. Fokus låg vid att få fram barns uppfattningar och för att lyckas med det så delades bar- nen in i grupper. Grupperna bestod av två till tre barn vilket Fejes & Thorn- berg (2012) beskriver som ett bra tillvägagångssätt för att barnen ska kunna
28
föra samtal och få möjlighet till diskussion. I gruppen diskuterades deras upp- fattningar om olika livsmedel. Då barnen intervjuades i grupper om två till tre barn per grupp utbyttes barnens idéer och uppfattningar om livsmedels inne- håll. I flertal situationer kunde man även lägga märka till hur barnen hjälpte varandra till att påminnas och gräva djupare i sina kunskaper inom ämnesom- rådet. Vygotskij skulle beskriva detta genom en teori som går ut på barns sätt att hantera olika situationer. När barnen samspelar med varandra får de en po- sitiv erfarenhet av problemlösning när de gemensamt löser olika frågetecken.
Barnens erfarenhetsområde vidgas och de får en förstärkning av vad de redan kan. Detta resulterar i att barnet utvecklas. Vygotskij förklarade även att bar- nen genom kommunikation i ett socialt samspel utvecklar redskap för sitt re- flekterande (Dimenäs & Sträng Haraldsson, 1996).
Intervjun var uppbyggd utifrån en intervjuguide med relativt öppna frågor så att barnen fick chansen att reflektera fritt kring vilka uppfattningar de hade.
Bryman (2018) förklarar att använda sig av öppna frågor skapar möjlighet att komma ännu närmre oförutsedda eller oväntade svar eller reaktioner. Detta var något som även Tsao & Ramsay (2016) betonade i deras studie, vikten av att man som pedagog ställer sig utforskande till barnen och ställer öppna frå- gor.
Frågorna som ställdes förväntades inte ha ett specifikt svar, detta för att få fram barnens egna olika uppfattningar kring ämnesområdet. Att förhålla sig till information som var av relevans för arbetet var i vissa intervjuer enklare än i andra. Ibland tillkom andra samtalsämnen som inte rörde intervjun. Tsao
& Ramsay (2016) förklarar miljön som en betydande strategi för få undersök- ningen så bra som möjligt.
Detta var något som kunde märkas av tydligt under intervjuerna i även denna studie. De barn som intervjuades i ett stort lekrum fick utlopp för att visa och samtidigt förklara hur snabbt de kan springa när de ätit vissa livsmedel. Bar- nen tilläts att få visa och prata till punkt om det som de ville prata om, men för att återgå till frågeställningen som studiens fokus riktas åt blev intervju- guiden avgörande för att åter komma vidare i intervjuerna.
29
För att barnen under dessa intervjuer skulle känna att stunden skulle vara lustfylld, trygg och bekväm så förklarades noggrant vad studien gick ut på och vad tanken var att vi skulle göra. Något som Carvalho et.al (2004) inspi- rerade med var upplägget för denna studies datainsamling. I Carvalhos studie var det en bok om människokroppen och i denna studie fick barnen bilder på livsmedel och lappar med text på olika näringsämnen. Bilderna och lapparna lades fram för barnen att fritt kunna få läsa (de som var läskunniga), titta och känna på. Genom att lägga fram det på det viset så upplevdes situationen gen- ast mer avslappnad och barnen förmedlade visande intresse och positivitet till intervjun.
Resultatet visar på att barnen är intresserade för vad livsmedel innehåller men att intervjuarens roll blev avgörande för att studiens fokus skulle riktas åt in- tervjufrågorna.
6.3 Slutsatser
I studien kan man se att barn besitter olika uppfattningar om livsmedels inne- håll och dess roll i människokroppen. Barnen beskriver översiktligt de ke- miska processer som sker med livsmedlen inuti vår människokropp. De näm- ner exempelvis att livsmedlet går sönder i magen av magsyran och att det se- dan omvandlas till urin, avföring samt gaser. De beskriver även att livsmed- lens innehåll gör att människan blir stark, orkar springa och får olika ener- gier. Det mest förekommande var att barnen beskrev att livsmedel består av andra livsmedel och varifrån livsmedlen kommer ifrån från första början.
Oavsett kan man under intervjuerna notera att barnen beskriver några av de effekter som näringsämnen har i vår människokropp, däremot utan att de nämner själva begreppen fett, kolhydrater och protein. Detta belyser vikten av vilka lärglasögon man som aktiv vuxen tar på sig vid lärandesituationer med barn. Det sociokulturella perspektivet har varit betydande för att kunna se djupare kring de uppfattningar som barnen besitter.
30
Denna studie gjordes primärt för att lyfta fram barns uppfattningar kring ett specifikt naturvetenskapligt innehåll. Men även för att väcka tankar hos peda- goger som läser studien att man som startskott vid undervisning av kemi kan utgå från barnens uppfattningar.
6.3.1 Vidare studier
Förslag på vidare studier är att en liknande studie skulle kunna genomföras med upprepade tillfällen, som då sträcker sig under en längre period. Intres- sant vore även att använda sig av andra metoder och tillvägagångssätt för att se om ännu mer tillförlitliga resultat skulle kunna visa sig.
• Kan man fråga barnen vid ett första tillfälle hur de skulle vilja ta reda på vad livsmedel innehåller för att sedan vid nästkommande tillfälle undersöka utifrån deras egna hypoteser?
• Kan man använda sig av annat material än bilder som underlag för att undersöka barns uppfattningar om livsmedels sammansättning?
• Kan underlaget variera vid de olika tillfällena som intervjuare och in- formanter träffas?
För förskolan kan en sådan studie med någon av dessa ovannämnda inrikt- ningar vara ett bra underlag för hur undervisningen kan planeras.
6.3.2 Implikationer för verksamheten
Denna studie ger en bild av vilka uppfattningar barn har om livsmedels inne- håll. För förskoleverksamheten kan detta bidra till att undervisningen kan an- passas till en bra nivå och på så vis göra undervisningen mer effektiv. En an- nan sak som också är av intresse för verksamheten är det faktum att intervjua- ren hade en viktig roll i att vägleda framåt genom att fördela talutrymme, ställa frågor och stötta upp under intervjuns gång. Utifrån resultatet i denna studie så verkar det som att pedagoger bör vara aktiva och utforskande delta- gare i undervisningen snarare än att välja en mer observerande roll.
31
REFERENSER
Ahrne, G. & Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber, 2011.
Areskoug, M., Ekborg, M., Nilsson, K., & Sallnäs, D. (2015). Naturveten- skapens bärande idéer i praktiken. Gleerups Utbildning AB.
Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan – En fråga om demokrati.
Lund: Studentlitteratur AB.
Askland, L., & Ole Sataoen, S. (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm: Liber AB.
Backman, A., & Jutterström, M. (1997). Kan barn tänka?
Hämtad från: http://oldwww.cs.umu.se/tdb/kurser/TDBC12/HT-96/LAB- BAR/andersb.magnusj/?fbclid=IwAR1Hort8tgUVjyi_M06EeqmTteKcoqG- HRoZtcSmK8y1r_Z-GZ0ipN2pxxf0
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Carvalho, G., Silva, R., Lima, N., & Coquet, E. (2004). Portuguese primary school children’s conceptions about digestion: identification of learn- ing obstacles. Hämtad från: https://www.tandfon-
line.com/doi/full/10.1080/0950069042000177235
Datainspektionen. (2019). Dataskyddsförordningens grundläggande princi- per. Hämtad från: https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/data- skyddsforordningen/grundlaggande-principer/
Dimenäs, J., & Sträng Haraldsson, M. (1996). Undervisning i naturveten- skap. Lund: Studentlitteratur.
Dovelius, J. (2000). Att samla in och bearbeta data. Örebro: DB grafiska.
Doverborg, E., & Emanuelsson, G. (2016). Små barns matematik – undervis- ning och lärande. Göteborg: NCM.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., & Wehner-Godée, C. (2012). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB.
Eriksson, M. (2014). Naturvetenskap & Matematik. Stockholm: Lärarförla- get.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm:
Liber AB.
32
Forssell, A. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB.
Gripshover J, S., & Markman M, E. (2013). Teaching young children a the- ory of nutrition: Conceptual change and the potential for increased vegetable consumption. Hämtad från: http://cite-
seerx.ist.psu.edu/viewdoc/down-
load?doi=10.1.1.875.9429&rep=rep1&type=pdf
Hesslund, K., & Magnusson, M. (2017). Balans mellan mat och rörelse.
Västra götalandsregionen: Avdelning Folkhälsa.
Livsmedelsverket. (2016). Bra måltider i förskolan. Hämtad från:
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/bro- schyrer/bra-maltider-i-forskolan.pdf
Livsmedelsverket. (2015). Vad är nyttiga och onyttiga kolhydrater? Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdata- bas/broschyrer/vad-ar-nyttiga-och-onyttiga-kolhydrater.pdf
Livsmedelsverket. (2019). Fett. Hämtad från: https://www.livsmedelsver- ket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/fett
Livsmedelsverket. (2019). Protein. Hämtad från: https://www.livsmedelsver- ket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/protein/
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., & Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB.
Rawshani, A. (2017). Näringslära om kolhydrater, fett & protein i maten.
Hämtad från: https://diabetes.nu/naringslara-naringsamne-kolhydrater- fett-protein-vikt/
Skolin, I. (2018). Näringslära för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (rev.2018). Stockholm:
Skolverket.
Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ottander, C., & Tellgren, B. (2016).
Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Tsao, L-L., & Ramsay, S. Understanding preschool children’s reported knowledge of food, nutrition, and health. Hämtad från: https://pdfs.se- manticscholar.org/53eb/9b70824a93abd7f8af0f4f47c986a6187ec9.pdf
33
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från:
https://www.vr.se/down-
load/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forsk- ningssed_VR_2017.pdf
34
BILAGOR
Bilaga 1.
Underlaget till intervjuerna
35 Bilaga 2.
Informationsbrev
Till vårdnadshavare:
De personuppgifter som samlats in behandlas enligt ditt informerade samtycke.
Ditt barns deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som sker innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer mig till del behand- las på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna kommer att bevaras till dess att examensarbetet godkänts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har ni rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om er som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.
Ifylld blankett lämnas till förskollärarna på avdelningen senast tisdagen den:
Med vänlig hälsning Ebigail Björkman Hej!
Mitt namn är Ebigail Björkman och jag studerar till förskollärare på Karlstads Universitet.
Jag är nu inne på min 6e termin där jag ska skriva mitt examensarbete. För att göra detta behöver jag samla in data. Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskaper om försko- lebarns tankar om livsmedel och kopplingar till kroppen. Barnen kommer att intervjuas i grupper om två till tre barn. Jag behöver få ert godkännande för att ditt barn ska få delta för att kunna genomföra mina intervjuer. Intervjuerna spelas in (ljud). Studien tar sin utgångs- punkt i vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Det är frivilligt för barnen att delta och de kan när som helst avbryta sin medverkan utan påföljd.
Vid frågor får ni gärna kontakta mig eller min handledare, tack på förhand.
36 Bilaga 3.
Samtyckesblankett
Samtycke till att mitt barn får delta i studien som handlar om förskole- barns tankar om livsmedel och kopplingar till kroppen.
Vid gemensam vårdnad krävs båda vårdnadshavares underskrift.
Jag har skriftligen informerats om studien och utifrån detta samtycker till att mitt barn får delta.
Jag är medveten om att mitt barns deltagande är helt frivilligt och att mitt sam- tycke kan återtas utan att ange något skäl och utan påföljd.
Min underskrift nedan betyder att jag tillåter att mitt barn deltar i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
37 Bilaga 4.
Intervjuguide
Introduktion
”Vem är jag” samt skapa en avslappnad miljö
Presentera mig själv. Fråga barnen hur deras dag har varit.
Varför jag är här
Berätta att syftet med att vi ses är att samtala tillsammans om mat. Lyfta att det är frivilligt att medverka, att de när som helst får avbryta medverkandet i in- tervjun samt att de säkras konfidentialitet. Förklara att det kommer spelas in ljud och antecknas under tiden vi samtalar.
Fråga barnen om och i sådana fall vad de har ätit för något idag.
Huvudfas
Lägga fram bilderna en i taget.
Fett Vad är? Finns olika? Vad gör det i
kroppen?
Kolhydrater Vad är? Finns olika? Vad gör det i kroppen?
Protein Vad är? Finns olika? Vad gör det i kroppen?
Avslutning
Eventuellt avslutande frågor
Tacka barnen för deras medverkande
