Påverkar sjuksköterskans transformella ledarskap omvårdnaden av patienten
En litteraturstudie
Anna Glader Jenny Pettersson
2014
Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Påverkar sjuksköterskans transformella ledarskap omvårdnaden av patienten - en litteraturstudie
Does transformational leadership effect nursing care of the patient – a literature review
Anna Glader Jenny Pettersson
Kurs: Examensarbete 15 hp Höstterminen 2014
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Maud Lundbäck
Påverkar sjuksköterskans transformella ledarskap omvårdnaden av patienten - en litteraturstudie
Does transformational leadership effect nursing care of the patient – a literature review
Avdelningen för omvårdnad Luleå tekniska universitet
Anna Glader Jenny Pettersson
Abstrakt
Ledarskap är en del av sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete. Ledarskapet påverkar inte bara arbetsgruppen utan även patienten och ska alltid utgå från dennes behov. Syftet med denna studie var att, ur ett patientperspektiv, sammanställa kunskap hur sjuksköterskans transformella ledarskap påverkar omvårdnaden. Metoden som användes till denna studie var att skapa en systematisk litteraturöversikt över samlad kunskap inom området. För att hitta artiklar till studien har en systematisk litteratursökning gjorts i tre databaser.
Totalt har åtta vetenskapliga studier med kvantitativ ansats analyserats. Analysen utgick från två frågeställningar som formulerades för att besvara syftet och under processen fick de underrubriker. Resultatet gav inte ett entydigt svar på
frågeställningarna utan visade att det fanns skillnader i de olika studierna. De flesta studier visade att transformellt ledarskap påverkade patienternas
tillfredställelse med omvårdnaden och deras bedömning av vårdkvaliten positivt, men det fanns även artiklar som visade att transformellt ledarskap inte påverkade patienters tillfredsställelse och bedömning av vårdkvaliten. De flesta områden inom transformellt ledarskap påverkade patienterna positivt men det är av vikt att sjuksköterskan kontinuerligt reflekterar över sin ledarstil och ser att olika
ledarskapsstilar bör användas i olika situationer. Då transformellt ledarskap är det som förespråkas inom hälso- och sjukvård finns det behov av ytterligare forskning kring sjuksköterskans transformella ledarskap och dess effekter på patienterna.
Nyckelord: Transformellt ledarskap, patient, omvårdnad, tillfredställelse, vårdkvalitet, litteraturstudie
Att vara ledare och chef är inte samma sak och hur dessa två begrepp skiljer sig och integrerar med varandra är inte helt klarlagt. En studie (Yukl & Lepsinger, 2005) beskriver skillnaderna som att en chef är en person som är praktisk, analytisk och rationell, detta jämfört med en ledare som är visionär, kreativ och känslomässig. Utöver detta beskrivs chefen som en person som skapar effektivitet, kontroll och stabilitet medan en ledare skapar flexibilitet, nytänkande och är anpassningsbar. En chef är någon som får medarbetare att nå uppsatta mål utan att ta med dem i diskussionen eller fråga vilka som är deras mål. Detta till skillnad från ledarskapet som växer fram genom interaktionen mellan den som leder och de som ska ledas (Yukl &
Lepsinger, 2005). För att kunna leda krävs ett förtroende mellan de inblandade personerna. En ledare behöver följare, personer som lyssnar och blir inspirerade att arbeta mot uppsatta och gemensamma mål och visioner (Burns, 2010, s.18).
James McGregor Burns beskriver två typer av ledarskap, Transaktionellt ledarskap (TKL) och Transformellt ledarskap (TFL). TKL innebär att ledaren och arbetstagarna utbyter tjänster med varandra, som arbetskraft i utbyte mot lön (Burns, 2010, s. 19). TFL beskrivs som en process där ledaren inspirerar “följare” till att samarbeta och tillsammans arbeta för högre motivation och för att nå uppsatta mål (Burns, 2010, s. 20). Ledarskapsstilen leder till att medarbetare får en känsla av att de kan påverka sin situation, de får ett ökat förtroende av sina chefer, de får vara med och sätta upp gemensamma mål och arbetsinsatsen ökar (Bass, Jung, Avolio & Berson, 2003). Bass et al. (2003) beskriver begreppet TFL utifrån fyra
komponenter, idealiserad beundran, inspirerande motivation, intellektuell stimulans och individuell behandling. Idealiserad beundran innebär att ledaren är någon som föregår med gott exempel, tar hänsyn till andra och är någon som andra ser upp till och vill likna.
Inspirerande motivation innebär att ledaren kan inspirera och öka motivationen hos de som ska ledas. Med intellektuell stimulans menas att ledaren stimulerar följarna till att vara kreativa, våga prova nya saker och kritiskt granska de metoder som används. Den sista komponenten är individuell behandling och denna innebär att det är viktigt för ledaren att se alla individer och ge individuell feedback på deras prestationer (Bass et al., 2003). När undersökningar kring ledarskap genomförs används ofta fem olika begrepp för att beskriva TFL, dessa är karisma, idealiserade påverkan, inspirerande motivation, utmaningar på arbetet, intellektuell stimulans och individuellt övervägande (Hendel, Fish & Galon, 2005). Wang, Chontawan och Nantsupawat (2012) har en liknande beskrivning av TFL och här delas det in i fem områden, utmaningar i processen, inspirera till en delad vision, få andra att agera, föregå med gott exempel och uppmuntran.
Historiskt sett kan vårdsektorns ledarskap beskrivas som en hierarkisk lydnadsstruktur och TKL har fått vara rådande. Synsättet finns fortfarande kvar men idag förespråkas TFL för att organisationer ska utvecklas. Här har sjuksköterskan en viktig roll eftersom det är han/hon som leder omvårdnadsarbetet (Thyer, 2003). För att visa betydelsen av sjuksköterskans ledarskap har socialstyrelsen beskrivit detta i Kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2005). Kompetensbeskrivningen är uppdelad i tre delar, först omvårdnadens praktik sedan teori, forskning, utveckling och utbildning och sist ledarskap. I avsnittet som handlar om ledarskap beskrivs hur sjuksköterskan ska utveckla gruppen, stärka förmågan till konflikthantering och problemlösningar, samt vikten av att utvärdera gruppens insatser. Som ledare ska sjuksköterskan kunna motivera arbetslaget, lyssna på medarbetarnas synpunkter och bedriva patientfokuserad omvårdnad på ett kvalitets- och kostnadsmedvetet sätt
(Socialstyrelsen 2005). I International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor betonas att sjuksköterskor ska verka för ett gott samarbete och ha ansvar för att leda arbetet (International Council of Nurses, 2006).
TFL är positivt för arbetsgrupper inom hälso- och sjukvården. Kolleger har lättare att samarbeta och de ber lättare andra om hjälp. Personalen känner sig mer nöjda, upplever mer uppskattning för sitt dagliga arbete och skvaller och negativa beteenden minskar (Henderson, Schoonbeek & Auditore, 2003). Doody och Doody (2012) beskriver hur TFL ger större delaktighet och empowerment till medarbetarna och deras studie visade att ledarskapet har stor betydelse för vårdpersonalens upplevelser av arbetsmiljö. Hiscock och Shuldman (2008) utvidgar detta genom att beskriva ledarskapets betydelse för vårdkvalitet och den fysiska- och psykiska miljön för patienter. Robbins och Davidhizar (2007) kopplar ihop sjuksköterskans- och patientens tillfredsställelse och menar att om det ena finns uppstår även det andra.
Sjuksköterskans omvårdnad är särskilt avgörande för hur tillfredsställda patienter är med sin sjukhusupplevelse, det är också den enda faktorn som har en direkt relation till den totala patienttillfredsställelsen (Abramowitz, Coté & Berry, 1987).
Socialstyrelsen (2005) beskriver att sjuksköterskans ledarskap alltid ska utgå från patientens perspektiv samt att det är utifrån patientens behov som arbetet skall ledas, prioriteras, fördelas och samordnas. Syftet med denna studie var att ur ett patientperspektiv sammanställa kunskap hur sjuksköterskans TFL påverkar omvårdnaden.
Utifrån syftet formulerades två frågeställningar:
-Påverkar sjuksköterskans TFL patienternas tillfredställelse med omvårdnaden?
-Påverkar sjuksköterskans TFL patienternas uppfattning av vårdkvaliten?
Metod
Denna studie är en systematisk litteraturöversikt med en beskrivning av samlad kunskap inom området, det vill säga en översikt har skapats över kunskapsläget inom området. En
systematisk översikt klargör vilken tidigare forskning som finns inom området och vilken typ av kunskap som det resulterade i (Holopainen, 2008). Den systematiska översikten kan användas för att samla in kunskap både från studier med kvalitativ och kvantitativ ansats och syftet med den systematiska översikten är att sammanställa forskningskunskap i ämnet så uttömmande som möjligt. En systematisk översikt är således en bra metod för att summera forskning och presentera evidens för omvårdnad, utbildning och forskning (Holopainen, 2008).
Litteratursökning
Enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011, s. 61) gjordes först en pilotsökning, detta för att få en överblick av vad som tidigare skrivits i ämnet och för att säkerställa att det fanns
tillräckligt med material för denna studie. Sökningen till denna litteraturstudie har skett i databaserna Cinahl och PubMed då dessa databaser innehåller artiklar relaterade till medicin och omvårdnad. Ytterligare en sökning gjordes i databasen ProQuest. Sökorden översattes från svenska till engelska i Svenska Mesh, för att hitta den korrekta engelska översättningen.
Ingen begränsning sattes på publiceringsår då det var patienters beskrivning som skulle undersökas och utifrån detta gjordes bedömningen att åldern på artikeln inte var relevant.
Sökorden som användes var Transformational leadership, Satisfaction, Patient, Quality of Health Care och Empowerment. Dessa sökord motsvarar Cinahl headings, MeSH och Fri text.
De olika sökorden kombinerades sedan med hjälp av de booleska sökoperatorerna OR och AND detta för att utvidga sökningarna samt ringa in relevanta studier. Då en del av sökorden inte gav några träffar visas dessa sökningar endast i en av databasernas tabell nämligen Cinahl. Peer Reviewed användes för att säkerställa att artiklarna var granskade på ett korrekt sätt. Det sattes även en begränsning när det gällde språk, artiklar skrivna på engelska och svenska var de som eftersöktes eftersom detta var språk som författarna behärskade.
Efter sökningen gjordes en gallring utifrån titel vilket resulterade i 31 artiklar där abstrakt lästes igenom och totalt tjugo artiklar som svarade mot syftet valdes ut. Bland de valda
artiklarna fanns det både de med kvalitativ och kvantitativ ansats. Efter ytterligare läsning fick fler artiklar sorteras bort då dessa var litteraturstudier eller inte innehöll patientens perspektiv utan var baserade på sjuksköterskans bedömning. Litteraturstudierna valdes bort för att inte riskera rundgång i materialet. Den systematiska sökningen resulterade i sex artiklar som svarade mot syftet. Två artiklar tillkom genom manuell sökning. Manuell sökning innebär att söka artiklar i andra artiklars referenslistor (Willman et al., 2011 s. 78). Den totala sökningen resulterade i åtta artiklar, alla med kvantitativ ansats. Sökningarna i de olika databaserna samt deras kombinationer redovisas i Tabell 1.
Tabell 1 Översikt litteratursökning
Chinal 2014-09-05
Söknr. *) Söktermer
Antal träffar
Utvalda artiklar
1 FT Transformational leadership 361
2 CH Satisfaction
3 1 AND 2 82 1
4 CH Patient
5 3 AND 4 16 3
6 CH Quality of life 63 011
7 6 AND 1 9
8 CH Empowerment 9467
9 8 AND 1 31
10 CH Healt care saftey 1081
11 10 AND 1 1
Proquest 2014-09-05
1 TI "Transformational leadership" 58969
2 TI "Patient Satisfaction" 353 206
3 TI "Quality of health care" 2 410 886
4 1 AND (2 OR 3) 68 1
Tabell 1 forts Översikt litteratursökning
Söknr. *) Sökterm
Antal träffar
Utvalda artiklar
Pubmed 2014-09-05
1 MS Transformational leadership 450
1 MSH "quality of health care" 586 360
2 MSH "patietn satisfaction" 22 079
3
(“Patient Satisfaction”(MeSH Major Topic))
OR “Quality of Health Care”(MeSH Major
topic") 587 837
4 (((“Patient Satisfaction”(MeSH Major
Topic)) OR “Quality of Health Care”
”(MeSH Major Topic))) AND
transformational leadership 68 1
Manuell sökning 2
Totalt antal artiklar 8
*MSH – Mesh termer i databasen PubMed, CH – CINAHL headings i databasen CINAHL, TI- Titel i databasen Proquest
Kvalitetsgranskning
De valda artiklarna kvalitetgranskades utifrån protokoll (Bilaga G, s.173-174) i Willman et al.
(2011). Willman et al. (2011 s.108), menar att granskningsmallar kan behöva modifieras för att passa aktuell granskning. Med stöd av detta uteslöts frågor i protokollet som berörde RCT- studier, då några sådana ej ingick i resultatet. För att säkerställa att kvalitetsgranskningen gjordes korrekt granskades de valda artiklarna av de två författarna oberoende av varandra.
Kvaliten på studierna bedömdes utifrån poängsättning, ett poäng för varje positivt svar och noll poäng för vet ej och negativt svar. Summan räknades sedan om till procent där 60-69%
motsvarar låg kvalitet, 70-79% medel och 80-100% hög kvalitet (Willman et al., 2011 s. 108).
Artiklarna presenteras i Tabell 2.
Tabell 2 Översikt över artiklar ingående i analysen (n=8) Författare/
(År)/Land
Typ av studie
Deltagare Metod Datainsamling/
Analys
Huvudfynd Kvalitet
McNeese- Smith, (1999), USA
Kvantitativ 299 patienter 240 SSK
Enkäter/
Deskriptiv statistik Sambands analys
Samband mellan flertalet av delarna av sjuksköterskans TFL och
patienternas tillfredställese.
Medel
Corrigan, Lickey, Campion &
Rashid, (2000), USA
Kvantitativ 184 patienter 616 SSK
Enkäter/
Deskriptiv statistik Sambands analys
Ledare som hade Karisma (del av TFL) hade mer tillfredställda patienter. Ledare som bedömdes ha karisma, inspiration och visade intresse för sina följare hade patienter som var nöjda med vårdkvaliten.
Hög
Larrabee, Ostrow, Withrow, Janney, Hobbs
& Burant, (2004), USA
Kvantitativ 362 patienter 90 SSK
Enkäter/
Deskriptiv statistik Sambands analys
Inget samband mellan hur tillfredställda patienterna var och sjuksköterskans ledarstil
Hög
Jabnoun &
Rasasi, (2005), Förenade Arabemiraten
Kvantitativ 242 patienter SSK som arbetade på sjukhuset
Enkäter/
Deskriptiv statistik Samband analys
Det fanns ett positivt signifikant samband mellan vårdkvalitet och
TFL.
Hög
Raup, (2008) USA
Kvantitativ Patienter somvårdats på sjukhuset under ett års tid.
45 SSK
Enkäter/
Deskriptiv statiskt Sambands analys
Inget samband mellan TFL och patientens tillfredställelse
Medel
McCutcheon, Doran, Evans, Hall & Pringle, (2009), USA
Kvantitativ 685 patienter 717 SSK
Enkäter/
Deskriptiv statistik Sambands analys
TFLpåverkar inte patientens
tillfredställese mer än TKL men om ledarens har ett lågt antal följare under sig så påverkar TFL patienternas tillfredställese.
Hög
Tabell 2 forts. Översikt över artiklar ingående i analysen (n=8)
Författare/
(år) land
Typ av studie
Deltagare Metod Datainsamling/
Analys
Huvudfynd Kvalitet
Kvist, Mäntynen, Turunen, Partanen, Miettinen, Wolf
& Vehvilainen- Julkunen, (2013), Finland
Kvantitativ 2566 patienter Enkäter/
Deskriptiv statistik Sambands analys
TFL på verkar patienternas tillfredställelse och uppvisar ett samband mellan områdena.
Hög
1151 SSK
Mäntynen, Vehvilainen- Julkunen, partanen, turunen, Miettinen &
Kvist, (2014), Finland
Kvantitativ 2315 patienter 2288 SSK
Enkäter/
Deskriptiv statiskt Sambands analys
TFL och patient- tillfredsställelsen ökade mellan de två undersöknings tillfällena. Ett samband sågs mellan TFL och tillfredställelsen.
Hög
SSK: Sjuksköterska
Analys
Efter litteratursökningen lästes de valda artiklarna igenom upprepade gånger för att få en känsla för helheten och för att säkerställa att de svarade mot syftet (Holopainen, 2008).
Avsikten med studien var att skapa en kunskapsöversikt och därför användes alla tillgängliga artiklar i ämnet oavsett metod (Holopainen, 2008). I denna studie resulterade
litteratursökningarna och utgallringarna i att endast artiklar med kvantitativ ansats ingår. I artiklarnas resultatdel identifierades data som var relevant för frågeställningarna och enheter extraherades, översattes och kategoriserades (Holopainen, 2008). När textenheterna
identifierades markerades de med siffror för att kunna härledas till ursprungskällan. Efter det gjordes en noggrann översättning från engelska till svenska, detta för att inte förlora relevant data. Sedan analyserades textenheterna och kategoriserades efter innehåll. Kategorierna namngavs sedan utifrån innehållet och placerades under respektive frågeställning
(Holopainen, 2008). Den första frågeställningen om patienternas tillfredsställelse visade sig vara den mest omfattande och under analysprocessen fick de två frågeställningarna två underrubriker var.
Resultat
De åtta artiklarna som ingår i resultatet har använt sig av olika uppdelningar när de bedömt TFL. Sex av artiklarna (McNeese-Smith, 1999 ; Corrigan et al., 2000; Larrabee et al., 2004;
Jabnoun & Rasasi, 2005; Raup, 2008; McCutcheon et al., 2009) hänvisar till Burns (1978) som ursprungskälla och de två andra (Kvist et al., 2013; Mäntynen et al., 2014) hänvisar till artiklar som i sin tur använder sig av Burns teorier. I alla åtta artiklar har sjuksköterskorna gjort en självskattning på sitt ledarskap och patienterna har själva bedömt sin tillfredsställelse med omvårdnaden och vårdkvaliten. TFL mättes med tre olika mätinstrument där Multifactor Leadership Questionnarie (MLQ) var den mest frekvent använda enkäten då fem (Corrigan et al., 2000; Larrabee et al., 2004; Jabnoun & Rasasi, 2005; Raup, 2008; McCutcheon et al., 2009) av åtta artiklar använde sig av denna. MLQ utvecklades av Bass och utformades för att mäta TFL och beskriva ledarens beteende (Lowe, Galen & Sivasubramaniam, 1996). Styrkan med MLQ är att den kan utgå från flera olika perspektiv, både ledarens, medarbetarens och ledarens överordnade kan bedömmas. MLQ kan också utföras utifrån ledarens egen
uppskattning (den Hartog et al. 1997). Tre artiklar (McNeese-Smith, 1999; Kvist et al., 2013 Mäntynen et al., 2014) använde sig av liknande mätinstrument som alla bedömdes ha hög validitet. Patienternas tillfredsställelse och uppfattning av vårdkvalitet bedömdes också med hjälp av enkäter med tillhörande skattningsskalor. Sju av artiklarna (McNeese-Smith, 1999;
Corrigan et al., 2000; Larrabee et al., 2004; Raup, 2008; McCutcheon, 2009; Kvist et al., 2013
& Mäntynen et al., 2014) beskrev sambandet mellan TFL och patienternas tillfredsställelse och tre artiklar (Corrigan et al., 2000; Larrabee et al., 2004; Jabnoun & Rasasi, 2005) beskrev sambandet mellan vårdkvalitet och TFL. Resultatet redovisas under respektive frågeställning med hjälp av tabeller och löpande text och avslutas med en sammanfattning.
Påverkar sjuksköterskans TFL patienternas tillfredsställelse med omvårdnaden?
Under frågeställningen återfinns områdena TFL och patientens tillfredställese vilka beskrivs i tabell, löpande text och en sammanfattning. Tabell 3 redovisar fynden i de olika artiklarna och de olika områdena i TFL redovisas i förhållande till JA och NEJ. Visar tabellen JA avser det att studien kommit fram till att det området av TFL påverkat patienternas tillfredställelse, ett NEJ visar att det området av TFL inte påverkat patientens tillfredställelse. Tre studier slog samman TFL till ett område, detta redovisas längst till höger i tabellen.
Tabell 3 Områden av TFL som påverkar patientens tillfredställelse
Författare Områden av TFL
Etiskt ledarskap/
föregå med gott exempel
Ledning av OVP*/
Inspirera till en delad vision/
Inspiration
Feedback, individuellt bemötande, uppmuntran/vi sat intresse
**M&U, utmaning i processen, intellektuell stimulans
Kraftfullt ledar- skap/Få andra att agera, Karisma
Sam- verkan
Samman- lagd TFL
McNeese- Smith, (1999)
JA JA JA JA JA
Corrigan et al.
(2000) JA JA JA JA
Larrabee et al.
(2004) NEJ
Raup, (2008)
NEJ McCutcheon
et al. (2009)
NEJ
Kvist et al.
(2013) JA JA JA JA JA JA
Mäntynen et al. (2014)
JA JA JA JA JA JA
*OVP=Omvårdnadsprocessen, ** M&U=Motivation och utveckling
TFL påverkar patientens tillfredsställelse
Fyra studier (McNeese-Smith, 1999; Corrigan, Lickey, Campion & Rashid, 2000; Kvist, Mäntynen, Turunen, Partanen, Miettinen, Wolf & Vehviläinen-Julkunen, 2013; Mäntynen, Vehviläinen-Julkunen, Partanen, Turunen, Miettinen & Kvist, 2014) beskriver att TFL påverkade patienternas tillfredsställelse med omvårdnaden positivt. I studierna av Kvist et al.
(2013) och Mäntynen et al. (2014) bedömdes TFL utifrån områdena etiskt ledarskap, ledning av omvårdnadsprocessen, feedback, motivation och utveckling samt kraftfullt ledarskap.
Dessa jämfördes sedan med patienternas tillfredsställelse som bedömdes utifrån sex områden.
Dessa områden var yrkesmässig professionalitet från sjuksköterskan, information och delaktighet i egenvård, tillfredsställda fysiska behov, personalresurser, stöd gällande smärta och rädsla samt samverkan med övriga yrkesgrupper. Patienternas tillfredsställelse graderades sedan på en skala ett till fem där ett är lägst och fem högst.
I Kvist et al. (2013) uppnådde patientens tillfredsställelse ett högt värde (M=4.18). När patienternas tillfredsställelse delades upp i enskilda områden visade det sig att de områden som fick högst värde var sjuksköterskans professionalitet, samverkan med andra
arbetsgrupper samt att patienten fick sina fysiska behov tillfredsställda. De svagaste områdena gällande patientens tillfredsställelse var personalresurserna och det stöd patienterna fick vid smärta och rädsla. De områden av TFL som hade störst påverkan på tillfredsställesen var motivation och utveckling samt det etiska ledarskapet. Områdena feedback och kraftfullt ledarskap hade minst påverkan.
Mäntynen et al. (2014) mätte patienternas tillfredsställelse och TFL vid två tillfällen under en fyra års period. Mellan de båda tillfällena sågs en ökning på både patienternas tillfredställelse (M=4.31-4.35) och TFL (M=3.52-3.68). Studien visade att de områden av patienternas tillfredställelse som ökade mest när TFL ökade var yrkesmässig professionalitet från
sjuksköterskan, information och delaktighet i egenvård, personalresurser samt samverkan med övriga yrkesgrupper. Personalresurserna visade på en signifikant ökning mellan mätningarna (p<0.05). Den del av TFL som ökade mest och påverkade patienternas tillfredsställelse mest var det etiska ledarskapet, och den del av TFL som enligt Mäntynen et al. (2014) var med och påverkade minst var det kraftfulla ledarskapet.
I McNeese-Smith (1999) studie bedömde sjuksköterskan sitt TFL i fem områden, utmaningar i processen, inspirera till en delad vision, få andra att agera, föregå med gott exempel och uppmuntran. Patienterna bedömde sin tillfredsställelse i fem områden, sjuksköterskans professionalitet, sjuksköterskans uppmärksamhet på patientens hälsotillstånd, hur snabbt sjuksköterskan kom när hjälp behövdes, sjuksköterskans bemötande och den informationen som gavs. Studien visade att alla delar av TFL hade samband med fyra av fem delar av patienternas tillfredsställelse, det fanns dock variationer i hur starkt sambandet var.
Utmaningar i processen (TFL) uppvisade ett samband med sjuksköterskans professionalitet samt sjuksköterskans bemötande. Detta område av TFL uppvisade även ett signifikant samband med sjuksköterskans uppmärksamhet på patientens hälsotillstånd (p<0.10) och hur snabbt sjuksköterskan kom när hjälp behövdes (p< 0.05).Inspirera till en delad vision (TFL) uppvisade samband med sjuksköterskans professionalitet och sjuksköterskans bemötande.
Området uppvisade även ett signifikant samband med hur snabbt sjuksköterskan kom när hjälp behövdes (p<0.10) och uppmärksamhet på patienternas hälsotillstånd (p< 0.05). Att föregå med gott exempel (TFL) hade samband med sjuksköterskans professionalitet,
sjuksköterskans bemötande, hur snabbt sjuksköterskan kom när hjälp behövdes samt ett signifikant samband (p< 0.10) fanns med uppmärksamhet på patienternas hälsotillstånd.
Uppmuntran (TFL) samt Få andra att agera (TFL) visade upp ett samband med sjuk- sköterskans professionalitet, bemötandet som patienten fick och hur snabbt sjuksköterskan kom när hjälp behövdes. De båda områdena av TFL visade även ett signifikant samband (p<
0.05) med uppmärksamheten på patientens hälsotillstånd.
I Corrigan, Lickey, Campion och Rashid (2000) bedömde sjuksköterskorna TFL och studien delade upp ledarskapet i fyra områden. Dessa områden var karisma, inspiration, intellektuell stimulans och visat intresse för de som ska ledas. Patienternas tillfredsställelse mättes med frågeformulär där patienterna besvarade frågor, de summerades och redovisades sedan som ett område. Studien visade att alla delar av TFL hade ett samband med patienternas
tillfredställelse och att inspiration var det område av TFL som påverkade patienterna mest och det uppvisade ett signifikant samband (p< 0.01) med patienternas tillfredställelse.
TFL påverkar inte patienternas tillfredsställelse
Studier (Larrabee, Ostrow, Whitrow, Janney, Hobbs & Burant, 2004; Raup, 2008;
McCutcheon, Doran, Evans, Hall & Pringle, 2009) visade att TFL inte hade något samband med patienternas tillfredsställelse. Larrabee et al. (2004), McCutcheon et al. (2009) och Raup (2004) mätte TFL frågeformuläret MLQ men redovisar bara resultatet utifrån en
sammanslagning av TFL. Detta jämfördes sedan med patientens tillfredsställelse. I Larrabee et al. (2004) rapporterade patienterna in höga värden av tillfredställelse på den femgradiga skalan (M=4.39), när författarna sedan studerade sambandet med TFL visade det att samband saknades. Raup (2004) visade att det inte fanns något samband mellan TFL och patientens inrapporterade tillfredsställelse. Resultatet i Raup (2004) visade även att patienterna var lika tillfredsställda med TFL som TKL. McCutcheon et al. (2009) visade inte heller på något samband mellan TFL och patientens tillfredsställelse. Däremot framkom det att om ledaren hade ett mindre antal sjuksköterskor under sig och samtidigt använde sig av TFL ökade patienternas tillfredsställelse. Men det var antalet anställda som var anledningen till den höjda patienttillfredsställelsen.
McNeese-Smith (1999) och Mäntynen et al. (2014) visade i sina studier att det fanns områden inom patienttillfredsställelsen som inte påverkades av TFL. I McNeese-Smith (1999) studie fanns inget samband mellan något områden av TFL och den informationen som patienten fick
av sjuksköterskan. I studien av Mäntynen et al. (2014) beskrevs att två områden av
patienternas tillfredställese inte påverkades av TFL, dessa var tillfredsställda fysiska behov samt stöd vid smärta och rädsla.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis visade Kvist et al. (2013) att patienttillfredsställelse hade höga värden och det område som var starkast i TFL, och därmed också var det som påverkade mest, var motivation och utveckling samt det etiska ledarskapet. Mäntynen et al. (2014) visade en positiv utveckling av patienttillfredsställelsen i förhållande till TFL, dock visade studien att tillfredsställda fysiska behov och stöd vid smärta och rädsla saknade samband med TFL.
McNeese-Smith (1999) visade att alla delar av TFL hade ett samband med fyra av fem delar av patienternas tillfredsställelse och den del som påverkades mest av TFL var
uppmärksamheten på patientens hälsotillstånd. Studien av Corrigan et al. (2000) visade på ett samband mellan alla delar av TFL och patienternas totala upplevelse av tillfredsställelsen.
Den del av TFL som hade störst påverkan på patienten var inspiration.
Tre artiklar (Larrabee et al. 2004; Raup, 2008; McCutcheon, 2009;) visade att det inte fanns något samband mellan TFL och patienternas tillfredsställelse. McNeese-Smith (1999) visade att den information som patienten fick av sjuksköterskan inte hade något samband med någon del av TFL.
Påverkar sjuksköterskans TFL patienternas uppfattning av vårdkvaliten?
Under frågeställnigen återfinns områdena TFL och vårdkvalitet vilka beskrivs i tabell, löpande text och en sammanfattning. Tabell 4 redovisar fynden i de olika artiklarna, här redovisas de olika delarna i TFL i förhållande till JA och NEJ. När tabellen visar JA så avser det att studien kommit fram till att vårdkvaliten påverkas av den delen, NEJ avser således att vårdkvaliten inte påverkas. En studie slog samman TFL till ett område, detta redovisas längst till höger i tabell 4.
Tabell 4 Områden av TFL som påverkar vårdkvaliten
Författare Områden av TFL
Karisma Intellektuell stimulans
Individuellt bemötande
Inspiration Sammanlagd TFL
Corrigan et al. (2000)
JA JA JA
Larrabee et al. (2004)
NEJ
Jabnoun &
Rasasi,
(2005) JA JA JA
TFL har ett samband med vårdkvalitet
Corrigan et al. (2000) och Jabnoun och Rasasi (2005) mätte sambandet mellan TFL och vårdkvalitet. I de två studierna bedömdes TFL utifrån områdena karisma, intellektuell
stimulans och individuellt bemötande. Corrigan et al. (2000) bedömde även ett fjärde område av TFL, inspiration. Jabnoun och Rasasi (2005) jämförde sedan TFL med fem olika områden av vårdkvalitet, patientsäkerhet, hjälpsamhet, miljö, sjuksköterskans förmåga att inge
förtroende samt empati. Resultatet visar att karisma hade ett positivt signifikant samband (p<0,05) med patientsäkerhet, hjälpsamhet, försäkran och empati. Jabnoun och Rasasi (2005) beskrev vidare att begreppet karisma innefattar förmågan att inspirera och ge en känsla av sammanhang och att vara en förebild för etiskt uppträdande. Den del av TFL som visade på ett positiv signifikant samband (p<0.01) med alla dimensioner av vårdkvalitet var intellektuell stimulans. Författarna menar att denna del av TFL bidrar till att sjuksköterskan hela tiden förbättrar vårdkvaliten genom kritiskt granskande. Det tredje området av TFL som bedömdes var individuellt bemötande. Även här fanns ett positivt signifikant samband (p<0.01) med alla områden av vårdkvalitet. Detta förklarar Jabnoun och Rasasi (2005) med att individuellt bemötande är direkt relaterat till empati och lyhördhet. Individuellt bemötande höjer moralen och förser sjuksköterskan med de behov av undervisning och hjälp som behövs för att
förbättra vårdkvaliten. Corrigan et al. (2000) lät vårdpersonalen på avdelningarna bedöma sina chefers ledarskap och sökte sedan samband med patienternas samlade bedömning av vårdkvaliten. Det fanns ett signifikant samband mellan tre delar av sjuksköterskans TFL och vårdkvalitet. De områden av TFL som visade sig ha betydelse för en ökad vårdkvalitet för patienterna var karisma (p<0.05), inspiration (p< 0,05) och individuellt bemötande (p<0,01).
TFL har inte samband med vårdkvalitet
Jabnoun och Rasasi (2005) har identifierade ett område där TFL inte påverkade vårdkvaliten.
Mellan karisma (TFL) och miljö saknas samband, miljön i det här fallet syftar till den fysiska miljön i form av lokaler och medicinsk utrustning. Corrigan et al. (2000) sökte samband mellan avdelningschefens egen uppfattning om sitt ledarskap och patienternas samlade bedömning av vårdkvalitet och när detta undersöktes fanns inget samband. Larrabees et al.
(2008) visade att patienternas bedömning av vårdkvalitet inte hade något samband med TFL.
Sammanfattning
Både Corrigan et al. (2000) och Jabnoun och Rasasi (2005) visade att det fanns ett samband mellan sjuksköterskans TFL och vårdkvalitet. Jabnoun och Jasai (2005) visade på ett positivt signifikant samband (p<0.05) mellan TFL och alla områden av vårdkvalitet förutom mellan karisma och miljö. Corrigan et al. (2000) visade på ett positivt samband mellan ledarens karisma, inspiration samt individuellt bemötande och vårdkvalitet men här var det vårdpersonalen som bedömde sina chefer. När cheferna bedömde sig själva fanns inget samband. Larrabees et al. (2004) studie visade inte något samband mellan vårdkvalitet och TFL.
Diskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att ur ett patientperspektiv sammanställa kunskap hur sjuksköterskans TFL påverkar omvårdnaden. Frågeställningarna som denna kunskapsöversikt utgick ifrån var:
-Påverkar sjuksköterskans TFL patienternas tillfredställelse med omvårdnaden?
-Påverkade sjuksköterskans TFL patienternas uppfattning av vårdkvaliten?
Resultatet gav inte ett entydigt svar på de två frågeställningarna utan visade att det fanns skillnader i de olika studierna. Det framkom att en del områden av TFL påverkade mer än andra och några studier visade att TFL inte alls påverkade patienternas tillfredsställelse med omvårdnaden eller vårdkvaliten. Det som framkom i denna studie var att inspiration,
motivation och utveckling, det etiska ledarskapet samt karisma var områden av TFL som ökade patienternas tillfredställelse.
Resultatet i studien visar på ett samband mellan en inspirerad och motiverad personal samt hög patienttillfredsställelse. Att en inspirerad och motiverad personal gör ett bättre arbete som påverkar patienternas tillfredställesle beskrivs i studien av Murphy (2005), som menade att
genom TFL skapade ledaren en kedjereaktion som gav positiva effekter för patienten. Om sjuksköterskan är tillfreds med arbetssituationen gynnar detta även patienten på ett positivt sätt. Thompson (2012) beskrev också vikten av motivation och inspiration i ledarskapet då dessa områden av TFL visade sig fungera positivt i vårdsituationer som handlade om personlig omvårdnad för patienterna.
Resultatet i denna studie visar att det etiska ledarskapet har betydelse för patienternas tillfredställese med vården. Resultatet stöds av Zydziunaite, Lepaite och Suominen (2013) som visade på samband mellan TFL och etik då de i sin studie kom fram till att
sjuksköterskan mer framgångsrikt använde sig av TFL i situationer där de behövde ta beslut som handlade om etik och moral. Grönlund och Stenbock-Hult (2014) visade i sin studie att ett ledarskap med en tydlig etisk grund som innefattade omsorg, mod och etiskt bemötande, också ledde till ett hälsofrämjande bemötande. Även Makaroff, Storch, Pauly och Newton (2014) beskrev vikten av att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt ledarskap i det dagliga arbetet, men poängterade i studien att dagliga reflektioner är nödvändigt för att stötta
sjuksköterskorna i det etiska ledarskapet gentemot patienten.
I resultatet visas att sjuksköterskans karisma har en positiv betydelse för patienternas
tillfredsställelse. Detta stöds av flera studier (Davidhizar, 1993; Boerner & Dutchke, 2008; de Vriese, Bakker-Pieper & Oostenveld, 2009) där sjuksköterskor menar att karisma hade betydelse för patienternas tillfredsställelse. Detta kan förstås utifrån Davidhizar (1993) som menade att en karismatisk ledare har lättare att få följare och har fokus på andra personer än sig själva. Boerner och Dutchke (2008) visade att det karismatiska ledarskapet var särskilt användbart i situationer där kriser och förändringar uppstår. Dessa situationer är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården och här kan det etiska ledarskapet hjälpa sjuksköterskor att stötta patienterna. de Vriese et al. (2009) visade i sin studie att en
karismatisk ledare har lättare att kommunicera och nå fram till patienterna. Ett antagande kan göras om en bättre kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten leder till att
patienterna blir mer tillfredställda med omvårdnaden.
I resultatet från litteraturstudien ingår några studier som visar att det inte finns samband mellan TFL och patienternas tillfredsställelse. Många faktorer och omständigheter kan
påverka patienternas uppfattning om tillfredsställelsen. Att samband saknas kan förklaras med studien av Thompson (2012) som beskrev att andra ledarskapsstilar till exempel TKL kan
vara att föredra vid frågor som rör planering, organisation och kontrollerande funktioner. Med stöd av detta kan det diskuteras om studiernas resultat är en reaktion på att fel ledarskap har använts vid fel tillfälle och på så sätt påverkat sambandet. Ett flertal studier (Botma, Botha &
Nel, 2012; Munir, Nielsen, Garde, Albertsen & Carneiro, 2012; Verschueren, Kips &
Euwema, 2013;) förordar ett TFL inom hälso- och sjukvården därför att det inte bara påverkar sjuksköterskorna utan också indirekt patienterna.
Resultatet visar att informationen som patienterna får av sjuksköterskan inte påverkas av TFL.
Studierna redovisar inte hur informationen har delgivits till patienterna, om den endast delgivits skriftligt kan avsaknaden av samband förstås genom bristen på kommunikation.
Visser och Wysmans (2010) menade att kommunikation är något som sjuksköterskor kan träna på och blir de bättre kommer även patienternas tillfredställelse med omvårdnaden att öka. Muusses, van Wert, van Dulmen och Jansen (2012) beskrev att det var av vikt att inte bara använda muntliga källor utan de måste kompletteras med andra typer av källor och där är informationsbroschyrer, internet och vårdguider viktiga komplement. Även Socialstyrelsen (2005) beskriver att sjusköterskan måste ta hänsyn till form, tidpunkt och innehåll i
informationen. Detta skulle kunna innebära att TFL kan påverka även den information som ges genom att på ett aktivt sätt kommunicera och erbjuda alternativa källor.
Litteraturstudiens resultat visar ett samband mellan karisma, intellektuell stimulans,
individuellt bemötande, inspiration och vårdkvalitet. Sambandet mellan TFL och vårdkvalitet skulle kunna förklaras med Dierckx de Casterlé, Willemse, Verschueren och Milisen (2008) som i sin studie visade att de positiva effekterna av TFL ledde till en mer självständig arbetsmiljö som i sin tur gav sjuksköterskan en ökad känsla av ansvar gentemot patienten.
Utifrån Dierckx de Casterle´ et al. (2008) skulle resultatet vidare kunna förstås genom en ökad känsla av ansvar gentemot patienten vilket kan leda till en bättre vårdkvalitet.
Resultatet i studien visar att karisma inte hade någon påverkan på ett område inom
vårdkvaliten, detta område var miljön. Detta kan förstås med att sjuksköterskans karisma och ledarskap inte kan påverka hur den medicintekniska utrustningen och den fysiska miljön är utformad. Men även om detta kan förklaras ska resultatet ses utifrån att vårdkvaliten inte alltid förbättras av TFL. Weberg (2012) beskrev i sin studie att det var av vikt att sjuksköterskor har en medvetenhet om att det ibland kan uppstå situationer i vården där TFL inte är att föredra utan en kombination av ledarskapsstilar behövs. Clarke (2013) beskrev att det är bra med en
blandning av TFL och TKL för att upprätt hålla en god vårdkvalitet. TKL behövs för att upprätthålla regler och förordningar och TFL behövs för att få följarna inspirerade och motiverade att själva arbeta med vårdkvaliten. Ett antagande utifrån detta skulle därför kunna vara att både TFL och TKL är nödvändigt för att bibehålla och förbättra vårdkvaliten.
I resultatet framkom att intellektuell stimulans hade ett positivt signifikant samband med alla områden av vårdkvaliten. Intellektuell stimulans syftar här till att man som sjuksköterska hela tiden kritiskt granskar vården och metoderna som används. Roberts och Petersen (2013) beskrev i sin studie vikten av att sjuksköterskor måste tänka kritiskt för att möta utmaningar och garantera positiva resultat för patienterna. Simpson och Courtney (2008) beskriver kritiskt tänkande som konstruktivt och med det yttersta syftet att förändra saker till det bättre. De menar vidare att kritisk granskning leder till en säker vård av god kvalitet. Detta skulle kunna förstås genom att sjuksköterskans kontinuerligt kritiskt granskande av egna och andras interventioner främjar positiva effekter för patienterna.
Individuellt bemötande visar i resultatet på ett positivt signifikant samband med patienternas bedömning av alla områden inom vårdkvaliten. Detta kan förstås genom tre andra studier (Suhonen, Välimäki & Leino-Kilpi, 2005; Poochikian-Sarkissian, Wennberg & Sidani, 2008;
Suhonen, Papastavrou, Efstathiou, Tsangari, Jarosova, Leino-Kilpi & Merkouris, 2012) som visade på att ett individanpassat bemötande resulterade i att patienterna upplevde en bättre vårdkvalitet. de Boer, Delnoij och Rademarkers (2013) visade i sin studie att ett
individanpassat bemötande var ett område som patienterna skattade högst när det gällde omvårdnad. Detta stöds även av Marshall, Kitson och Zeitz (2012) som även beskrev att patienterna önskade att sjuksköterskan skulle spendera mer tid med dem för att förstå och möta deras behov bättre. Ett antagande utifrån detta skulle kunna vara att individuellt bemötande är viktigt för patienten och att det individanpassade bemötande handlar om att ta sig tid med patienten, vilket kan vara en stor utmaning i dagens hälso- och sjukvård där arbetsbelastningen är hög och personalresurserna små.
För att öka patienternas tillfredställelse och patienternas uppfattning av vårdkvaliten är det av vikt att sjuksköterskor använder sig av individualiserad omvårdnad som sammanfaller med området individualiserat bemötande inom TFL. Radwin och Alster (2002) beskrev
individualiserad vård som att sjuksköterskan ska se varje person som en unik person och skräddarsy vården efter dennes behov. Detta stämmer överens med studien av Suhonen, et al.
(2005) som visade att patienter som oftare fick stöd genom specifika omvårdnadsåtgärder ansåg sig få en bättre omvårdnad. Individualiserad vård kan alltså användas av sjuksköterskor för att lyckas i omvårdnadsarbetet.
Resultatet visar att intellektuell stimulans påverkar patienternas uppfattning av vårdkvaliten det vill säga när sjuksköterskan kritiskt granskar sitt arbete upplever patienterna en bättre vårdkvalitet. Utifrån detta skulle ett förslag vara att skapa utrymme för ett reflektionstillfälle efter varje arbetspass. Reflektion kan användas som ett verktyg som ger plats för eftertanke vilket hjälper sjuksköterskan att se över och förbättra sina färdigheter. Sjuksköterskor som använder sig av reflektion blir bättre rustade för att ge en god omvårdnad till patienterna (Tashiro, Shimpuku, Naruse, Maftuhah & Matsutani, 2013).
Metoddiskussion
Litteratursökningen till denna studie är utförd i tre olika databaser och de databaser som användes var Cinahl, Pubmed och ProQuest. Fördelen med att välja dessa databaser är att de innehåller tidskrifter inom medicin och hälsa. Enligt Holopainen (2008) är det vanligt att komplettera den systematiska litteratursökningen med manuell sökning. I denna studie hittades två artiklar i manuell sökning, vi valde att inkludera dessa då de svarade mot syftet i denna studie. I metoddiskussionen har vi utgått från begreppen bekräftbarhet, trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet när denna studies trovärdighet har diskuterats (Polit & Beck, 2008, s.539).
Pålitligheten i studien stärks av att läsaren systematiskt kan följa alla stegen (Polit & Beck, 2008, s.539). Ambitionen i denna studie har varit att beskriva tillvägagångsättet så tydligt som möjligt. Enligt Holloway och Wheeler (2013, s. 303) styrks pålitligheten för en studie om analysarbetet är detaljerat beskrivet så att den som läser kan följa alla steg i analysen. I denna studie är litteratursökningen och de artiklar vi valt till resultatet redovisat i form av tabeller.
För att göra det lätt översiktligt och så tydligt som möjligt
När det gäller tillförlitligheten ska man fråga sig om resultaten av en ny undersökning skulle bli samma om studien upprepades i samma eller liknande sammanhang (Polit & Beck, 2008, s. 539). Styrkan med denna studie är att endast kvantitativa artiklar har analyserats med innehållsanalys, risken för feltolkningar är mindre än vid kvalitativa studier. Att denna studie innehåller endast kvantitativa studier kan ses som en svaghet då det med hjälp kvalitativa
studier är möjligt att samla information om sådana aspekter som människors intryck och erfarenheter (Holopainen, 2008). Denna svaghet var dock inget som kunde åtgärdas då endast kvantitativa studier som svarade mot syftet hittades i sökningen.
Det faktum att endast åtta artiklar ingår i resultatet kan ses som ytterligare en svaghet, dock anser författarna att datamättnad råder då inga andra studier som passade mot syftet hittades i sökningarna. Det som stärker denna studies tillförlitlighet är att endast artiklar med hög och medel kvalitet hittades.
Bekräftbarheten handlar om objektivitet, och att läsaren kan spåra data till ursprungskällorna (Holloway & Wheeler, 2013). För att minska risk för feltolkningar kvalitetsbedömde och granskade författarna artiklarna oberoende av varandra, för att minimera risk för feltolkningar.
I denna studie valde författarna att använda sig av granskningsmall G som poängsattes och sedan omvandlades till procent för att bedöma studiernas. Enligt Willman et al. (2011 s. 108) är fördelen med poängsystem att det pekar ut kvalitetsbrister. Nackdelen är att det kan ge en falsk föreställning om exaktheten i kvalitetsbedömningen, det vill säga att det finns en risk för att under- eller övervärdera vissa faktorer vid granskningen. För att undvika detta problem har båda författarna granskat och bedömt studierna. När två granskar oberoende av varandra höjs validiteten på den systematiska litteraturgransknigen (Holopainen, 2008). En svaghet gällande bedömningen är att författarna har begränsad erfarenhet av att arbeta med kvalitetsgranskning och innehållsanalys. Genom seminarium och handledarträffar har arbetet granskats av
handledare och andra studenter. Denna granskning har bidragit till en mer objektiv bild av studien och på så sätt ökat bekräftbarheten.
Överförbarhet avser generaliserbarhet av studien, det vill säga om den kan överföras till andra grupper i liknande kontext och om kunskapen är relevant i ett annat sammanhang (Polit &
Beck, 2008, s. 539). Det kan vara svårare att bedöma överförbarhet i en litteraturstudie, dock anser författarna att kunskapen som framkommit i denna studie kan vara relevant i andra sammanhang. Det som styrker överförbarheten i denna studie är att studier med olika typer av kontext ingår.
Eftersom denna studie inte berör enskilda individer utan är en litteraturöversikt av redan prövade studier fanns det ingen anledning att etiskt pröva denna kunskapsöversikt.
Slutsats
Som sjuksköterska har vi den mest omfattande kompetensen inom omvårdnad och således ser andra yrkesgrupper och patienter oss som ledare. Kunskapen om vilket ledarskap som
påverkar omvårdnaden av patienten positivt ger oss goda förutsättningar att utveckla och förbättra omvårdnadsarbetet gentemot patienten. Resultatet i denna studie visar att positiva samband för patienten kan ses i vissa områden av TFL men det visar också att ledarskapet inte alltid påverkar patienterna. För att kunna vara en bra ledare inom vården behöver
sjuksköterskan därför veta att även andra ledarskapsstilar kan användas för att förbättra omvårdnaden ur ett patientperspektiv. Betydelsen för den kliniska verksamheten blir att sjuksköterskor bör grunda ledarskapet på TFL men vi måste ha i minnet att detta inte passar sig i alla situationer utan att vi ibland måste använda oss av andra ledarskapsstilar.
Då tidigare forskning (Stone, Mooney-Kane, Larson, Horan, Glance, Zwanziger & Dick, 2007; Weng, Huang, Chen & Chang, 2013; McFadden, Stock & Gowen, 2014) visat att TFL har ett positivt samband mellan sjuksköterskans TFL och patientsäkerheten kan förslag till vidare forskning inom området vara att undersöka hur patientsäkerheten påverkas av TFL.
Författarna till denna studie anser även att det finns ett behov av vidare forskning inom TFL utifrån ett patientperspektiv och då gärna med kvalitativ ansats för att tydligare fånga
patienternas upplevelser.
Referenslista
Artiklar märkta med * ingår i analysen
Abramowitz, S., Coté, A.A., & Berry. E. (1987). Analyzing patient satisfaction: a multianalytic approach. Qualilty Reviwed Bulletin, 13, 122–30. Hämtad från CINAHL
Bass, B. M., Avolio, B. J., Jung, D. I., & Berson, Y. (2003). Predicting unit performance by assessing transformational and transactional leadership. Journal of Applied Psychology, 88, 207-218. Hämtad från CINAHL
Boerner, S., & Dutschke, E. (2008). The impact of charismatic leadership on followers initiative-oriented behavior: a study in German hospitals. Healthcare Management Review, 33(4), 332-340. doi: 10.1097/01.HCM.0000318771.82642.8f
Botma, Y., Botha, H., & Nel, M. (2012). Transformation: are nurse leaders in critical care ready? Journal of Nursing Management, 20(7), 921-927. doi:10.1111/j.1365-
2834.2011.01339.x
Burns, J. M. (2010 [1978]). Leadership. (1 st Harper Perennial Political Classics ed.) New York: HarperPerennial Political Classics.
Clarke, S. (2013) Safety leadership: A meta‐analytic review of transformational and
transactional leadership styles as antecedents of safety behaviours, Journal of Occupational and Organizational Psychology, 86(1), 22-49. doi: 10.1111/j.20448325.2012.02064.x
*Corrigan, P., Lickey, S., Campion, J., & Rashid, F. (2000). Mental health team leadership and consumers' satisfaction and quality of life. Psychiatric Services, 51(6), 781-785. doi:
10.1176/appi.ps.51.6.781
Davidhizar, R. (1993). Leading with charisma. Journal of Advanced Nursing, 18(4), 675-679.
doi:10.1046/j.1365-2648.1993.18040675
de Boer, D., Delnoij, D., & Rademakers, J. (2013). The importance of patient-centered care for various patient groups. Patient Educational and Counseling, 90(3), 405-410. doi:
10.1016/j.pec.2011.10.002
den Hartog, D. N., Van Muijen, J. J., & Koopman, P. L. (1997) Transactional versus
transformational leadership: An analysis of the MLQ. Great Britain: Journal of Occupational and Organizational Psychology, 70(1), 19-34.
de Vries, E. R., Bakker-Pieper, A., & Oostenveld, W. (2009). Leadership=Communication?
The relations of leaders communication styles with leadership styles, knowledge sharing and leadership outcomes. Journal of Business and Psychology, 25, 367-380. doi: 10.1007/s10869- 009-9140-2
Dierckx de Casterlé, B., Willemse, A., Verschueren, M., & Milisen, K. (2008). Impact of clinical leadership development on the clinical leader, nursing team and care-giving process: a case study. Journal of Nursing Management, 16, 753–763. doi:
10.1111/j.13652834.2008.00930
Doody, O., & Doody, C. M. (2012). Transformational leadership in nusing practice. British Journal of Nursing, 21(20), 1212-1218. Hämtad från CINAHL
Grönlund, A., & Stenbock-Hult, B. (2014). Vårdpersonalens syn på hälsofrämjande ledarskap.
Vård i Norden, 111(34), 36-41. Hämtad från CINAHL.
Hendel, T., Fish, M., & Galon, V. (2005). Leadership style and choice of strategy in conflict management among Israeli nurse managers in general hospitals. Journal of Nursing
Management, 13(2), 137-146. doi:10.1111/j.1365-2934.2004.00525.x
Henderson, A., Schoonbeek, S., & Auditore, A. (2013). Process to engage and motivate staff.
Nursing Management - UK, 20(8), 18-25. doi:10.7748/nm2013.12.20.8.18.e115
Hiscock, M., & Shuldham, C. (2008). Patientcentred leadership in practice. Journal of Nursing Management, 16, 900-904. Hämtad från PUBMED
Holloway, I., & Wheeler, S. (2013). Qualitative Research in Nursing and Healthcare.
Chicester: Wiley.
Holopainen, A., Hakulinen-Viitanen, T., & Tossavainen, K. (2008). Systematic review- a method for nursing research. Nurse Researcher, 16(1), 72-83. Hämtad från PROQUEST
International Council of Nurses. (2006). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtat 9 september 2014, från Svensk sjuksköterskeföreningens hemsida:
http://www.swenurse.se/library/documents/ICNs%20etiska%20kod%202007.pdf
*Jabnoun, N., & Rasasi, J. (2005). Transformational leadership and service quality in UAE hospitals, Managing Service Quality: An International Journal, 15(1), 70 – 81, Hämtad från PROQUEST
*Kvist, T., Mäntynen, R., Turunen, H., Partanen, P., Miettinen, M., Wolf, G. A., &
Vehvilainen-Julkunen, K. (2013). How magnetic are Finnish hospitals measured by transformational leadership and empirical quality outcomes? Journal of Nursing Management, 21(1), 152-164. doi:10.1111/j.1365-2834.2012.01456.x
*Larrabee, J., Ostrow C, L., Withrow, M, L., Janney, M, A., Hobbs, G, R Jr., & Burant, C.
(2004). Predictors of patient satisfaction with inpatient hospital nursing care. Research in Nursing & Health, 27(4), 254–268. Hämtad från PUBMED
Lowe, K. B., Galen, K. K., & Sivasubramaniam, N. (1996). Effectivness correlates of transformational and transactional leadership: A meta-analytic review of MLQ literature.
USA: Elsevier Science, 7(3), 385-426. Hämtad från PUBMED
Makaroff, K., Stroch, J., Pauly, B., & Newton, L. (2014). Searching for ethical leadership in nursing. Nursing Ethics, 21(6), 642-658. doi:10.1177/0969733013513213
Marshall, A., Kitson, A., & Zeitz, K. (2012). Patients´ views of patientcenterd care: a phenomenological case study in one surgical unit. Journal of Advanced Nursing, 68(12), 2664-2673. Doi:10.1111/j.1365-2648.2012.05965.x
*McCutcheon, A., Doran, D., Evans, M., Hall, L., & Pringle, D. (2009). Effects of leadership and span of control on nurses' job satisfaction and patient satisfaction. Canadian Journal of Nursing Leadership, 22(3), 48-67. Hämtad från CINAHL
McFadden, L. K., Stock, G. N., & Gowen, C. R. (2014). Leadership, safety climate, and continuos quality improvment: Impact on process quality and patient safety. Health Care Management Review, 1-11. doi: 10.1097/HMR.0000000000000006.x
*McNeese-Smith, D. (1999). The relationship between managerial motivation, leadership, nurse outcomes and patient satisfaction. Journal of Organizational Behavior,20, 243-259.
Munir, F., Nielsen, K., Garde, A. H., Albertsen, K., & Carneiro, I. G. (2012). Mediating the effects of work-life conflict between transformational leadership and health-care workers' job satisfaction and psychological wellbeing. Journal of Nursing Management, 20(4), 512-521.
doi:10.1111/j.13652834.2011.01308
Murphy, L. (2005). Transformational leadership: a cascading chain reaction. Journal of Nursing Management, 13, 128-136. Hämtad från PUBMED.
Muusses, L., van Wert, J., van Dulmen, S., & Jansen, J. (2012). Chemotherapy and information-seeking behaviour: characteristics of patients using mass-media information sourses. Psycho-Oncology, 21(9), 993-1002. doi:10.1002/pon.1997
*Mäntynen, R., Vehviläinen-Julkunen, K., Partanen, P., Turunen, H., Miettinen, M., & Kvist, T. (2014). Change in transformational leadership and emirical ouality outcomes in Finnish hospital over a two-year period: A longitudal study. Nursing Research and Practice, doi:
10.1155/2014/218069
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursign practice (8th ed). Phildelphia: Lippincot Williams & Wilkins.
Poochikian-Sarkissian, S., Wennberg, R., & Sidani, S. (2008). Examining the relationship between patient-centred care and outcomes on a neuroscience unit: a pilot project. Canadian Journal of Neuroscience Nursing, 30(2), 14-19. Hämtad från CINAHL
Radwin, L., & Alster, K. (2002). Individualized nursing care: an empirically generated definition. International Nursing Review, 49(1), 54-63. Hämtad från CINAHL
*Raup, G. (2008). The impact of ED nurse manager leadership style on staff nurse turnover and patient satisfaction in academic health center hospitals. JEN: Journal of Emergency Nursing, 34(5), 403-409. Hämtad från CINAHL
Robbins, B., & Davidhizar, R. (2007). Transformational leadership in healthcare today. The Health Care Manager, 26, 234-239. Hämtad från CINAHL
Robert, R. R., & Petersen, S. (2013). Critical thinking at the bedside: providing safe passage to patients. Medsurge Nursing, 22(2), 85-94. Hämtad från CINAHL.
Simpson, E., & Courtney, M. (2008). Implementation and evaluation of critical thinking strategies to enhance critical thinking skills in Middle Eastern nurses. International Journal of Nursing Practice, 14(6), 449-454. Hämtad från CINAHL
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtat från socialstyrelsens hemsida 9 sept 2014, http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2005/
8673/2005-105-1, htm
Stone, P. W., Mooney-Kane, C., Larson, E.L., Horan, T., Glance, L.G., Zwanziger, J., &
Dick, A. W. (2007). Nurse working conditions and patient safety outcomes. Medical Care, 45(6), 571-578. Hämtad från PROQUEST
Suhonen, R., Papastavrou, E., Efstathiou, G., Tsangari, H., Jarosova, D., Leino-Kilpi, H., &
Merkouris, A. (2012). Patient satisfaction as an outcome of individualized nursing care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(2), 372-380. doi:10.1111/j.1471- 6712.2011.00943.x
Suhonen, R., Välimäki, M., & Leino-Kilpi, H. (2005). Individualized care, quality of life and satisfaction with nursing care. Journal of Advanced Nursing, 50(3), 283-292. Hämtad från PUBMED
Tashiro, J., Shimpuku, Y., Naruse, K., Maftuhah, & Matsutani, M. (2013). Concept analysis of reflection in nursing professional development. Japan Journal of Nursing Science : JJNS, 10(2), 170-179. doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1742-7924.2012.00222
Thompson, J. (2012). Transformational leadership can improve workforce competencies.
Nursing Management - UK, 18(10), 21-24. Hämtad från CINAHL
Thyer, G. L. (2003). Dare to be different: transformational leadership may hold the key to reducing the nursing shortage. Journal of Nursing Management, 11, 73-79. Hämtad från CINAHL
Verschueren, M., Kips, J., & Euwema, M. (2013). A review of leadership of head nurses and patient safety and quality of care. Advances in Health Care Management, 14, 3-34. Hämtad från CINAHL
Visser, A., & Wysmans, M. (2010). Improving patient education by an in-service
communication training for health care providers at a cancer ward: communication climate, patient satisfaction and the need of lasting implementation. Patient Education & Counseling, 78(3), 402-408. doi:10.1016/j.pec.2010.01.011
Wang, X., Chontawan, R., & Nantsupawat, R. (2012). Transformational leadership: effect on the job satisfaction of Registered Nurses in a hospital in China. Journal of Advanced Nursing, 68(2), 444-451. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05762
Weberg, D. (2012). Complexity Leadership: A Health care imperative. Nursing Forum, 47(4), 268-277. doi:10.1111/j.1744-6198.2012.00276.
Weng, R.-H., Huang, C.-Y., Chen, L.-M., & Chang, L.-Y. (2013). Exploring the impact of transformational leadership on nurse innovation behaviour: a cross-sectional study. Journal of Nursing Management, 1-13. doi: 10.1111/jonm.12149.x
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Yukl, G., & Lepsinger, R. (2005). Why integrating the leading and managing roles is essential for organizational effectiveness. Organizational Dynamics, 34(4), 361–375, Hämtad från PUBMED
Zydziunaite, V. V., Lepaite, D. D., & Suominen, T. T. (2013). Leadership styles in ethical dilemmas when head nurses make decisions. International Nursing Review, 60(2), 228-235.
doi:10.1111/inr.12018
