!
”Jag önskar att jag kunde prodda så här bra”
Ett arbete om att analysera och återskapa produktioner utifrån referenslåtar
Författare: Oliver Frid
Handledare: Anders Rydholm Examinator: KG Johansson Termin: VT17
Ämne: Musikproduktion Nivå: Kandidat
Kurskod: 2MU80E
Konstnärligt examensarbete
Abstrakt
I detta arbetet så analyserar jag soundet ifrån tre framgångsrika musikproducenter inom popmusiken samt återskapar deras sound på mina egna låtar. Detta görs genom en grundlig analys i tre steg.
Resultatet blev tillfredställande då jag har fått ett par ”aha-upplevelser” som direkt höjt kvalitén på mina produktioner. Dessa var att t.ex dista och dubba allt.
Nyckelord
Musikproduktion; Sound; Referenser; Popmusik; Mixning; Johan Schuster; Shellback;
Ilya Salmanzadeh; Agrin Rahmani
Tack
Jag skulle vilja tacka Johan ’Shellback’ Schuster, Ilya Salmanzadeh och Agrin Rahmani för fantastiska produktioner. Jag vill också tacka min handlare Anders Rydholm som har kommit med bra tips som gjort att jag utvecklats. Även Oliver Björkvall ska ha tack för hjälpen med låtskrivningen.
Innehåll
1. Inledning
1.1 Bakgrund ________________________________________________________4 1.2 Uppkomsten av arbetet ______________________________________________4 1.3 Lista över begrepp _________________________________________________6 1.4 Syfte och frågeställning _____________________________________________7 2. Metod
2.1 Analys ___________________________________________________________8 2.2 Utveckling av analysmetod __________________________________________8 2.3 Trestegsmodellen __________________________________________________8 3. Resultat
3.1 Funktion eller sound? ______________________________________________10 3.2 Aha-upplevelser __________________________________________________11 3.2.1 Dista allt ____________________________________________________11 3.2.2 Dubba allt ___________________________________________________11 3.2.3 Betydelsen av bra editering ______________________________________12 3.3 Svar på frågeställning _____________________________________________12 4. Diskussion
4.1 Allmänna tankar kring analyserna ____________________________________13 4.2 Analysens påverkan på mitt workflow _________________________________13 Referenser
Referenslåtar ________________________________________________________15 Ariana Grande - Into You
DNCE - DNCE DNCE - Toothbrush Ellie Goulding - Codes LÉON - Think About You Maroon 5 - Animals Maroon 5 - In Your Pocket
Maroon 5 - This Summer ____________________________________________15 Bilagor
1. Inledning
1.1 Bakgrund
I takt med teknikens utveckling har nästan alla låtskrivare och musiker möjlighet att införskaffa sig den nödvändiga tekniken för att göra inspelningar i hemmet. Detta har lett till att nästan alla också gör just det, vilket innebär att konkurrensen ökar enormt mycket för mig som vill jobba som musikproducent. Alla har dock kanske inte tid eller intresse för att fördjupa sig inom ett nytt område, utan vill hellre anlita någon med mer kunskap inom detta. Det är här min roll träder in. Mitt jobb är att uppfylla kundens vision och att skapa en produkt av detta. Att känna till alla världens sound är självklart omöjligt för en person, så därför är det viktigt att ha en metod för att kunna förstå sig på samt skapa det kunden vill ha.
Här insåg jag att jag behöver utveckla min förmåga att göra just detta. Tidigare har jag enbart gått på känsla, vilket ofta fungerar, men inte alltid. Jag behövde en metod som gjorde att jag slapp famla i mörkret och istället kunna analysera det jag hör samt förstå hur det är skapat. Detta var inspirationen till mitt arbete.
1.2 Uppkomsten av arbetet
Under första läsåret på Musikproduktionsprogrammet hade vi en uppgift kallad
”Soundalike”. Den gick ut på att vi skulle ta en valfri låt och återskapa låtens produktion så likt som möjligt. Detta gjordes genom research om t.ex var låten var inspelad, vilka instrument som användes, vilka mikrofoner som användes etc. Man kan likna det vid att plocka isär en bil i tusen delar för att sedan förstå hur den är ihopsatt.
Soundalike-uppgiften är ännu min favorituppgift under hela utbildningen. Det är uppgiften som har gett mig mest praktisk kunskap inom det som jag vill jobba med - produktion.
När examensarbetet började närma sig kom jag att tänka på den uppgiften samt hur mycket kunskap den gav mig. Jag fick då idén att göra någon typ av fortsättning på soundaliken. Istället för att återskapa produktioner som redan fanns ville jag istället utveckla det tänket och få det att mer likna ett professionellt uppdrag. Ett fullt verkligt scenario är att en artist kommer till mig och säger: ”Jag har skrivit en låt. Jag vill att du producerar den, och den ska låta som Taylor Swift”. Mitt jobb är då att lära mig hur Taylor Swift låter samt att återskapa hennes sound åt artisten. På så sätt blir det en soundalike - men på en nyskriven låt. Utmaningen är då att ha metoder för att kunna analysera referensen för att snabbt skaffa sig en aning om var man ska börja. Genom att analysera en produktion så förstår man vad den bygger på, och kan då snabbt börja bygga grunden för sin egen produktion. Detta var något som jag ville bli bättre på.
Det var svårt att veta hur jag skulle gå tillväga. Det finns väldigt många producenter som jag ser upp till, och de gör väldigt olika typer av popmusik. Valet av referens var svårt då jag endast beräknade att hinna med fyra produktioner under den erhållna tidsfristen, men det fanns betydligt fler producenter än fyra. Jag valde till slut att ha tre producenter som referenser: Johan ’Shellback’ Schuster, Ilya Salmanzadeh och Agrin
Rahmani. Dessa tre producerar popmusik som enligt mig är av världsklass, men som också skiljer sig från varann.
Eftersom jag skulle göra fyra produktioner men bara hade tre referenser så beslutade jag mig för att göra två produktioner med Ilya Salmanzadeh som referens. Anledningen är att han är min personliga favorit samt att hans produktioner skiljer sig mycket från varandra i sound.
1.3 Lista över begrepp
Begrepp Beskrivning
Aha-upplevelser Viktiga insikter
Att dubba Att lägga till ytterligare en ljudkälla som spelar samma sak
Att mixa En process där ljud mixas ihop till en helhet
Backing vocals Körsång
Bit crush Skapar distortion genom reduktion av
upplösningen eller bandbredden på digitalt ljud
Chorus En modulerande effekt. Modulerar tid och
tonhöjd
DAW Digital Audio Workstation. Program där man
gör musik
Delay Tidsförskjutning. En effekt som ofta används
på t.ex sång
Dimension Här syftar jag på effekter som skapar djup,
t.ex reverb och delay
Dist Distortion
Editering Redigering av ljud, t.ex klippning
EQ Equalizer. Ett verktyg där man höjer eller
sänker frekvenser
Foundation Grunden för produktionen. Ofta trummor och
bas
Frekvensfokus Frekvensområdet där en ljudkälla har sin
fokus eller energi
Frekvenskarta En visuell bild av en produktion eller mix frekvensfokus
Grundljud Vilket ljud som används. Kan vara t.ex vilken
gitarr eller syntheziser som används
In the ballpark Uttryck som beskriver att man är i närheten av slutmålet
Lead vocals Leadsång
Motrytmer Något som spelar andra rytmer än den
huvudsakliga rytmen i låten
Panorama Stereofältet
1.4 Syfte och frågeställning
Syftet är att höja kvalitén på mina produktioner genom analys av referenssound samt återskapande av dessa. Med ”referenssound” syftar jag främst på produktion men också mix då dessa är svåra att skilja åt.
Frågeställningar
1. Vilka svårigheter uppstår under analyserna?
2. Kom jag nära referenssoundet - varför/varför inte?
Percussion Slagverk
Popproduktion En produktion inom populärmusik
Pro Tools Ett program där man skapar musik
Referenssound Soundet från förlagan
Reverb Efterklang
Saturation Distortion från en förförstärkare
Shaker Ett instrument inom slagverk
Skitighet Adjektiv för något som gör ljudkällan mer
aggressivt, t.ex distortion
Sound Ett ord som kännetecknar en ljudkällas
soniska karaktärsdrag.
Soundalike Att återskapa ett sound
Synthar Synthezisers
Synthljud Ljudet på en syntheziser
Tape saturation Bandmättnad. Distortion från en bandare
Transitions Ljud som förstärker övergångar. T.ex brus
eller cymbaler
Vocal effects Sångeffekter
Workflow Arbetsflöde
Begrepp Beskrivning
2. Metod
2.1 Analys
Att göra research om t.ex var en låt är inspelad samt vilka mikrofoner som användes är ett bra sätt att börja en analys. Detta ger en bra grund att stå på. Det är dock inte alltid det finns sådan information att tillgå. Detta var fallet för mig med alla mina analyser. Då var det därför nödvändigt att ha en metod som gjorde att jag grundligt kunde analysera något, vare sig det var helt främmande sound eller något jag kände till sedan tidigare.
Den första analysen var en skriftlig analys som jag gjorde enbart med mitt gehör. Här skrev jag upp alla element av produktionen samt beskrev hur de lät samt ungefär vilket frekvensfokus de hade. Hela första produktionen gjordes enbart baserad på den
analysen. Senare märkte jag dock att detta inte var en tillräckligt stadig grund att stå på samt att vissa parametrar saknades. Jag fortsatte därför att utveckla min analysmetod.
2.2 Utveckling av analysmetod
Under arbetets gång har min analysmodell förändrats. Anledningen till detta var att jag hela tiden under arbetets gång, samt genom handledning, upptäckte nya sätt att
analysera på. Detta ledde till att jag retroaktivt kompletterade min analys och gjorde den mer grundlig. Jag fick lägga till parametrarna dimension och skitighet för att täcka upp det som saknades. Efter handledningen förstod jag också att jag var tvungen att också analysera mix. Detta resulterade i en trestegsmodell som gjorde att jag tidseffektivt men grundligt kunde analysera ett sound samt dess mix. Denna metod användes på alla produktioner utom den första.
Låtarna som jag har analyserat är Animals av Maroon 5, DNCE av DNCE, Codes av Ellie Goulding, samt Think About You av Léon.
Mina egna produktioner gjordes på låtar som i stort sett redan var klara. De skrevs av min studentkamrat Oliver Björkvall med hjälp av mig.
2.3 Trestegsmodellen
Min analys blev mest grundlig och tidseffektiv om jag delade upp den i tre olika delar.
Alla dessa tre delar har olika infallsvinklar och funktioner i analysens helhet. Alla tre var nödvändiga för att jag skulle kunna jobba i rätt riktning.
Steg 1:
Jag analyserade referenslåtarna med mitt gehör och försökte skapa mig ett
helhetsintryck av soundet. Jag delade upp beståndsdelarna på ett sätt som var passande för den aktuella produktionen. Uppdelningen kunde se ut på olika sätt. Ibland delades de upp i olika instrument och ibland i funktioner. Funktionerna kunde vara t.ex foundation eller rytmer (Owsinski, 2014). Owsinski delar upp mixen i funktioner. Foundation är en typ av funktion, och det är grunden för låten. Detta brukar oftast vara trummor och bas.
En annan funktion är rytmer, och det kan vara allt ifrån en tamburin till en akustisk gitarr.
Som ett slags standard så blev det uppdelat i trummor, percussion, bas, gitarrer, pianon, synthesizers, transitions, lead vocals, backing vocals, vocal effects, dimension och skitighet. Genom att dela upp produktionen i dessa beståndsdelarna blev det lättare att fokusera på rätt saker, speciellt i produktioner där det händer väldigt mycket.
Anledningen till att jag har gett dimension (reverb, delay, chorus m.m) och skitighet (saturation, distortion, tape saturation) är att användandet av dessa har varit mina svagheter. Därför ville jag analysera hur mina favoritproducenter har jobbat med dem.
I steg 1 ligger det mest fokus på hur soundet låter och inte lika mycket på vilket frekvensfokus ett visst ljud har. Här försökte jag t.ex lyssna efter vilken karaktär trummorna har eller vilken typ av gitarr som används. Detta steget är viktigt för att hamna ”in the ballpark” när man väljer sina ljud. Att välja rätt grundljud kan vara avgörande för om det kommer att låta likt referenslåtens sound.
För att skapa en uppfattning om hur producenten jobbar så analyserade jag flera låtar för respektive producents sound. Detta gav en bredare bild av producentens helhetstänk snarare än hur han har jobbat med en enskild produktion. Det var också viktigt för att se samband och återkommande element mellan de olika produktionerna. För att se dessa samband krävdes det mer än en analys per sound. För Shellbacks sound analyserade jag This Summer av Maroon 5 och In Your Pocket av Maroon 5. För Ilyas sound
analyserade jag Into You av Ariana Grande, samt Toothbrush av DNCE. För Agrin Rahmanis sound analyserade jag Tired of Talking av Léon.
Steg 2:
I steg ett går det ut på att skapa sig en uppfattning om helhetsintrycket med hjälp av sin hörsel, medan steg två handlar om att tänka visuellt. Att koppla in synen ger en ny vinkel på det hela, och detta görs genom att rita en frekvenskarta. En frekvenskarta går ut på att ge en visuell bild av produktionens frekvensfokus samt panorama.
Att rita en frekvenskarta är enkelt. Allt som behövs är lyssning, ett papper och en penna.
Lyssna sedan på produktionen och rita det du hör. Här är ett exempel på en av mina frekvenskartor:
Mina frekvenskartor har låga frekvenser längst ner och höga frekvenser högst upp.
Instrument som är panorerade till vänster är också ritade till vänster i kartan och så vidare.
En av fördelarna med frekvenskartor är att de går snabbt att rita, men de är också sköna att ha under tiden som man producerar eller mixar. De fungerar som en ständig
påminnelse om vilket frekvensfokus olika element ska ha.
Som bilaga finns ytterligare ett exempel på hur en frekvenskarta kan se ut.
Bild: Exempel på frekvenskarta
Steg 3:
Det tredje steget går ut på att mer precist analysera produktionen och mixen. Detta görs genom att ta ljudfilen ifrån referensen och sedan lyssna på specifika frekvenser för att höra exakt var de olika elementen har sitt frekvensfokus. Detta görs med en EQ i valfritt DAW. Jag gjorde det med EQn FabFilter Pro Q2 i mitt DAW Pro Tools. Genom att göra detta får man svart på vitt hur det är mixat, vilkes gör det lättare att välja ut grundljuden för sin produktion. Man jobbar baklänges utifrån den färdiga produkten för att förstå hur den är uppbygd.
När analysen är klar vet jag även hur min ljudbild ska se ut. Då återstår det att hitta ljud som matchar ljudbilden och som har liknande sound. Detta är det svåraste med arbetet, men också det som jag vill uppnå. Dessa begränsningar gör det dock väldigt mycket enklare då jag vet vad jag är ute efter. Då blir det som att fylla i en mall med frekvenser.
3. Resultat
3.1 Funktion eller sound?
De olika instrumenten har ofta sina typiska funktioner. Trummor och bas utgör oftast en grund, percussion spelar motrytmer etc (Owsinski, 2014). Det är först nu jag har insett hur viktigt det att fylla alla funktioner för att produktionen ska låta färdig. Ibland var det väldigt svårt att höra vilka instrument som saknades, och då försökte jag istället att tänka vilka funktioner som saknades. Om det inte svängde tillräckligt så kunde jag t.ex lägga till en tamburin eller shaker. Det hände dock ibland att soundet inte passade låten.
Då fick jag istället tänka att jag skulle lägga till något som uppfyllde en funktion, men
som kanske inte lät exakt som jag tänkte. Det som nödvändigtvis inte lät bäst kunde ändå fylla funktionen bäst. Jag fick offra sound mot funktion. Ofta händer det så mycket i en popproduktion att man inte lägger märke till vissa funktioner eller instrument. Tar man bort dem så låter det dock väldigt tomt. Då är detta troligtvis exempel på ljud som fyller en funktion.
Analysen har även hjälpt mig med arrangemanget. Alla analyser har gjorts under låtens sista refräng eftersom låten är mest intensiv där. Man kan säga att analysen är statisk.
Jag har alltså inte gjort en analys över hur arrangemanget och frekvensfokus skiftas över tid. Trots detta så har min statiska analys hjälpt mig att arrangera då jag hittat vilka funktioner som är utfyllnad, vilka ofta går att plocka bort tidigt i arrangemanget utan att de saknas. Bortsett från mitt vanliga sätt att arrangera så är detta ett bra hjälpmedel.
Vanligtvis går jag enbart på känsla.
3.2 Aha-upplevelser
3.2.1 Dista allt
En av mina största svagheter inom produktion och mix har varit att allt har låtit för rent och snällt, och detta är något som jag försökt jobba på. Redan under den första
produktionen så fick jag feedbacken av min handledare att allt lät för tamt. Referensen var mycket rockigare och skitigare. Jag fick tipset att använda olika typer av dist på i stort sett allt. Detta är en av sakerna som jag har jobbat lite extra på, och det har gett enorma resultat. Jag har använt olika typer av distortion (saturation, tape saturation, bit crush etc), och detta har verkligen höjt nivån på mina sound. Allt har inte nödvändigtvis varit hörbart distat. Även en liten mängd dist gör att det låter fylligare. Därför har jag distat nästan allt. Det har bidragit till att mina produktioner och mixar inte låtit lika tomma, men det har också gjort mina sound mer unika. Även detta är något som jag tidigare har haft problem med. Det är en av mina största aha-upplevelser - att dista allt.
3.2.2 Dubba allt
Popmusik ska kunna nå ut till den stora massan. Det innefattar bland annat dem som inte har musik som intresse, utan som bara tycker om att lyssna på den. Det är därför viktigt att hålla produktionen relativt simpel. För många nya intryck kan vara
vilseledande för en ovan lyssnare.
För mig var det en utmaning att hålla produktionen simpel utan att det lät tomt. Detta löste jag genom att dubba ljuden. Detta har jag alltid gjort, men inte på samma sätt som mina referens-producenter. Jag har tidigare försökt dubba med liknande ljud, vilket kan leda till att grundljudet tappar sin karaktär, vilket inte är att föredra. Det kan också leda till att det blir odefinierat. Istället har jag nu försökt dubba med annorlunda ljud som gör att grundljudet fortfarande låter definierat, men som gör att det låter tydligare och mer definierat.
Exempel på saker jag dubbat är:
- Sången i Black Sheets, Drinking Buddy och Stay.
- Synthen i Stay. Kan bl.a höras i introt.
- Gitarrerna i refrängen på Drinking Buddy. De är dubbade med synthar som spelar samma rytm som gitarrerna.
3.2.3 Betydelsen av bra editering
Inom popmusik står oftast sången i fokus. I mina analyser upptäckte jag att alla sångspår är extremt noggrant editerade. Man har behandlat sången in till minsta andetaget. Jag har därför lagt extra mycket tid på att få den att låta så bra som möjligt.
Jag visste sedan tidigare att sången var viktig, men jag visste inte hur mycket arbete det låg bakom att få ett sångspår att låta modernt. Efter att ha spelat in den första låten lade jag en hel arbetsdag på att bara editera sången. Sångarrangemanget var inte ovanligt stort, men ändå så tog det så lång tid. Processen gick snabbare under de kommande låtarna eftersom jag jobbade fram ett bra workflow, men det krävdes ändå betydligt mer tid än jag tidigare trott.
3.2.4 Att vara noggrann från början
Den kreativa sidan av mig älskar att påbörja saker utan att ha några gränser för vad som är rätt eller fel. Det kan resultera i konstiga kombinationer av sound och det kan vara hur roligt som helst. I detta arbetet hade jag dock en tydlig referens, vilket satte gränser för hur långt min kreativitet fick sträcka sig. Dessa gränser hade annorlunda inverkan på mig mot vad jag trodde - de gjorde mig mer kreativ. Eftersom jag hade tydliga ramar att röra mig inom så använde jag mig av alla knep jag kunde för att vara kreativ inom dem.
Detta tillvägagångssättet sparade väldigt mycket tid och är något som jag kommer fortsätta använda i framtiden. Det blev en aha-upplevelse när jag insåg hur snabbt allting gick när jag satte gränser.
3.3 Svar på frågeställning
1. Vilka svårigheter uppstår under analyserna?
Eftersom jag uppfann en trestegsmodell som grundligt täckte upp nästan allt så fanns det inga enorma svårigheter. Det svåra skulle kunna vara om man inte känner till var man ska leta efter sina grundljud. Då spelar det ingen roll om du vet vilket frekvensfokus ljudet har eller hur det känns. I slutändan så måste man ha en viss förkunskap om det man ska göra, annars kommer processen att bli betydligt svårare.
2. Kom jag nära referenssoundet - varför/varför inte?
Jag tycker att jag kom nära referenssoundet i alla fyra produktionerna. Ingen av dem är 100% rätt, men de är ändå ”in the ballpark”. Alla fyra produktionerna har dock fått ett eget sound som absolut kan stå på egna ben, även om de inte stämmer överens helt med referenserna.
Jag tror att jag kom så pass nära tack vare de noggranna analyserna. Det fanns nästan inget bakgrundsinformation att tillgå överhuvudtaget, så det var svårt att ta
reda på vilka grundljud de använde sig av. Jag tycker dock att jag kom tillräckligt nära deras sound med de ljud jag hade till mitt förfogande.
Mer tid skulle troligtvis inte hjälpa då det känns som jag gjort mitt absolut bästa.
Mitt syfte var att höja kvalitén på mina produktioner genom analys av
referenssound samt återskapande av dessa. Detta har jag definitivt gjort. Jag känner att jag har fått mer praktisk kunskap inom produktion av det här arbetet än vad jag fått under det senaste läsåret på min utbildning. Analyserna har gett mig mycket ny kunskap inom både produktion och mix.
4. Diskussion
4.1 Allmänna tankar kring analyserna
Att analysera så mycket och noggrant var något nytt för mig. Jag har alltid analyserat med mitt gehör, men jag har aldrig gått så här mycket på djupet. Genom att göra detta visste jag vad jag skulle leta efter för ljud innan jag ens startat upp programmet. Det gjorde också att jag väldigt snabbt hittade rätt ljud och sparade väldigt mycket tid. Det hjälpte mig även att fokusera på rätt sak samt att låta den ta plats. Eftersom jag är trummis är det naturligt att jag börjar med trummorna och låter dem ta mycket plats i min produktion. I en av produktionerna började jag dock istället med syntharna. Detta var ett nytt tillvägagångssätt för mig som har väldigt många fördelar. Syntharna fick mycket mer fokus vilket gjorde att de fick en större del i produktionen samt att de lät väldigt mycket bättre mot vad mina tidigare synthar gjort.
En av de största utmaningarna har för mig varit att skapa alla synthljud. Jag har
medvetet valt referenser med moderna synthljud som är svåra att skapa eftersom det är en av mina svagheter. Mycket av tiden i mitt arbete har gått till att läsa på om synthar samt att experimentera tills jag fått fram det ljud jag ville ha.
Ju fler analyser jag gjorde så ökade även mitt arbetstempo. Under tiden som jag gjorde den första analysen kändes det omständligt och tidskrävande eftersom jag inte hade någon bra struktur för den. Jag trodde att mycket var förgäves, bland annat
frekvenskartan. Under arbetets gång märkte jag dock att frekvenskartorna fyllde en väldigt bra funktion. Det går snabbt och lätt att titta på dem för att påminna sig själv om helhetsbilden. Det är svårt att tappa sin röda tråd om man hela tiden håller koll på sin analys.
4.2 Analysens påverkan på mitt workflow
Det här arbetssättet har varit nytt för mig. Tidigare har jag jobbat på liknande sätt, men jag har inte analyserat så noga eller haft en tydlig mållinje. Det har mest blivit vad det blivit. Nu visste jag däremot att jag har en mållinje och ungefär hur jag skulle ta mig dit.
När jag kunde lyssna på min egen produktion och känna samt höra att den låg i fas med referensen gällande känsla och frekvensfokus så kunde jag vara nöjd.
Analyserna har ökat mitt workflow enormt mycket. Det har hjälpt mig att hålla fokus på rätt saker eftersom jag hela tiden haft ett mål att nå, och jag vet mer eller mindre hur jag ska ta mig dit. Eftersom jag också tänkt på mix redan från början så har jag lagt mer tid på grundljuden redan från början. Det har resulterat i att mina produktioner har byggts upp ordentligt från grunden. Tidigare har jag ofta slarvat en del i början för att gå tillbaka och lösa problem senare. Dock tror jag att det finns för- och nackdelar med båda tillvägagångssätten. Jag tror att det hämmar kreativiteten att vara för kritisk ända ifrån början då man kanske avfärdar många bra idéer innan man testat dem. Om man dock, som jag, har haft ett tydligt mål så det väldigt skönt att vara kritisk och noggrann från början. Det går långsamt framåt, men det känns hela tiden som man är på rätt bana.
Referenser
Owsinski, Bobby. (2014) The Mixing Engineer’s Handbook (Third Edition) Course Technology PTR.
http://howtomakeelectronicmusic.com/eq-frequency-chart-for-electronic-music (Besökt 2017-03-15) - Länk till frekvenskartan i avsnittet ’bilagor’.
Referenslåtar
Ariana Grande - Into You DNCE - DNCE
DNCE - Toothbrush Ellie Goulding - Codes LÉON - Think About You Maroon 5 - Animals Maroon 5 - In Your Pocket Maroon 5 - This Summer
Ariana Grande: Into You, Dangerous Woman (2016) Republic Records: 0602547871091 DNCE: DNCE, DNCE (2016) Republic Records: 0602557234848
DNCE: Toothbrush, DNCE (2016) Republic Records: 0602557234848 Ellie Goulding: Codes, Delirium (2015) Polydor,00602547587152
LÉON, Think About You (2016) https://www.youtube.com/watch?v=O43JnJUybmY Maroon 5, Animals, Animals (2014) Interscope Records: 0060254700410
Maroon 5, In Your Pocket, V (2015) Interscope Records: 602547385352
Maroon 5, This Summer, This Summer (2015) Interscope Records: 0602547458414
Bilagor
Exempel på en annan typ av frekvenskarta:
Mina egna låtar:
Black Sheets Drinking Buddy Stay
Ben & Jerry
