Arbetsplan
HT 2013 Hjulet
Dingle förskola
Syfte med arbetsplanen
Vi har läroplanen som grund i den dagliga verksamheten och strävar mot målen enligt läroplanens intentioner. Till arbetsplanen väljer vi ut mål efter de behov och intressen som finns i barngruppen, som vi sett genom observationer. Arbetsplanen beskriver vilka insatser vi gör för att sträva mot målen i läroplanen och ska ses som ett arbetsredskap, både för det egna arbetslaget samt ledning. Den är även ett hjälpmedel till föräldrarna för att bli delaktiga i verksamheten. Arbetsplanen är viktig när vi utvärderar och är ett stöd i att utveckla och höja kvaliteten på verksamheten. Arbetsplanen vilar på
vetenskaplig grund.
1. Grundfakta och förutsättningar
Förskolan har en politiskt styrd organisation där beslut tas. Förskolechef är Annika Laago, områdeschef för barn och omsorg är Ann-Catrin Göthlin och välfärdschef Lars-Göran Berg. Förskolan utgör det första steget i samhällets samlade utbildningssystem för barn och ungdom. Förskolans läroplan (Lpfö 98/10) styr förskolans verksamhet. Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande.
Dokument som utgör underlag och grund för planering:
o Skollagen
o Barnkonversionen
o Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10)
o Dingle förskolas plan mot mobbning och kränkande behandling o Förskolans arbetsplan
o TRAS (Tidig registrering av språkutveckling) o Kartläggningsmaterial
Personal
Margareta Larsson, barnskötare 100 % Pia Söderholm Karlsson, förskollärare 80 % Inger Ny, barnskötare 60 %
Anna Sunesson, förskollärare 40 % Barngruppen sammansättning
Barngruppen består av femton barn. Sju flickor och åtta pojkar.
Lokaler och miljö
Avdelningen Hjulet är inrymt i en barackbyggnad, placerad fristående från Dingle förskola men inkluderad. Vi delar gård/skolgård med Centrumskolan i Dingle. Vi använder
skolgården och lekplatsen som finns i den lilla inhägnaden på gården. Skogen och lekplatsen i vår närhet använder vi regelbundet som pedagogiska rum.
Lokalerna är små men ändamålsenliga. Vi försöker på bästa sätt möblera utifrån den pedagogiska verksamhet vi bedriver, men det saknas möjlighet att kunna gå undan med delar av barngruppen.
Så här ser en dag ut:
Vi öppnar kl. 6.00 och frukost serveras kl.8.00. Efter frukosten får barnen välja vad de vill leka. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö98/10).
Under förmiddagen kan barnen utveckla sin skapande förmåga genom att använda sig av olika tekniker och material (Lpfö 98/10). Vi har en del material framme men plockar även fram material till olika planerade aktiviteter.
När klockan är ca 9.30 har vi samling, då vi går igenom vilka barn som är på förskolan och vilka som är hemma. Barnen sätter själva upp sitt namn på en tavla, utformat som ett hus, vilket betyder att de barnen är på förskolan idag. De lär sig hur sitt namn ser ut, vi sorterar/kategoriserar barnen utifrån hur många år man är, hur många barn som är här. Vi för in begrepp som antal, fler och färre, igår och idag. Vi pratar också om vilken veckodag, månad och årstid och om det är något speciellt som händer under dagen.
Barnen utvecklar förståelse för grundläggande egenskaper hos mängd, antal, ordning samt för tid och förändring (Lpfö 98/10).
Istället för att ha olika aktiviteter inplanerade på en viss veckodag till exempel gå till skogen varje måndag, hjärtestunder på tisdag, kommer vi att ha aktiviteten
sammanhängande och arbeta med detta under flera dagar i veckan. Vi kommer att arbeta i block. Detta kommer att gynna hela verksamheten men även de barn som har en ledig dag i veckan. De olika aktiviteterna ska genomsyra hela verksamheten och inte begränsas till en viss dag, tid eller plats. De planerade aktiviteterna är att arbeta med temat Myran samt flerspråkighet utifrån olika kulturer. Däremellan har vi Hjärtestunder, Språkeri språkerà, boksamtal eller annan verksamhet.
Vi går regelbundet till skogen och då vill vi att barnen ska utveckla intresse för naturen (Lpfö 98/10) och på samma gång träna motoriken och de får en förståelse för vikten att värna om sin hälsa och välbefinnande (Lpfö 98/10). Språkeri språkerà som är ett
material som gynnar språkutvecklingen och börjar alltid med motorikövningar. Materialet innehåller bland annat rim, ramsor, sång och rytmik. Vi strävar efter att barnen ska utveckla talspråk, ordförråd samt sin förmåga att leka med ord och uttrycka tankar (Lpfö 98/10). Talpedagog Carine Adlersson har gjort en studie om hur man kan öka barns läsförståelse. Hon kallar det boksamtal, då man använder olika strategier som barnen skall lära sig att ta till när de lyssnar på en bok. På ett spännande sätt konkretiseras läsförståelsestrategier med hjälp av fyra karaktärer.
Varje dag går vi ut och det kan vara på lekplatsen, den inhägnade gården eller
skolgården. Ibland går vi upp till stora förskolans gård eller till den allmänna lekplatsen som ligger en bit från vår förskola. Vi går regelbundet till återvinningen då barnen utvecklar förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö 98/10). Vi äter lunch kl. 11.30. Innan vi äter lunch sätter vi oss på samlingsmattan och har sångsamling. Vi sjunger medan vi väntar på att alla barn klär av sig efter utevistelsen och de sluter upp allteftersom. Ett barn är dagens hjälpreda och hjälper till att hämta maten, duka och får berätta för övriga gruppen vad som serveras och säga varsågoda. Hjälpredan får välja mat-ramsa som vi läser
tillsammans. Barnen utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga (Lpfö 98/10).
Efter maten sover de minsta barnen och de andra får en läsvila då vi försöker att låta barnen varva ner och få en lugn och mysig stund. Efter vilan fortsätter vi med att spela spel, pussla, pärla eller pyssla. Vi använder denna stund att göra något lugnt eftersom vi har barn som sover. Senare är det fri lek och vi brukar ibland gå ut och leka på
skolgården.
Mellanmål äter vi kl.14.30. Innan mellanmålet sätter sig barnen på samlingsmattan med en personal. Då kan vi ta fram en sagolåda, flanosaga eller gör en lek tillsammans medan hjälpredan och en annan vuxen dukar fram mellanmålet. Barnen lär sig lyssna, reflektera och de bygger på sitt ordförråd (Lpfö 98/10) och så är det väldigt spännande också!
Klockan 16.40 stänger avdelningen, de barn som är kvar följer med upp till stora förskolan och hämtas där. Hjulet stänger på stora förskolan på tisdagar.
2. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
Vi kommer att låta de äldsta barnen, tillsammans med en personal, få gå ut i hallen och klä på sig först. Det kommer då att finnas större utrymme till att samtala och samspela.
Vi kommer att göra konkreta övningar tillsammans med barnen för att de ska ta mer hänsyn när någon pratar.
För att öka vår kunskap om hur man har ett boksamtal kommer vi att gå på utbildning med Cathrine under hösten.
Vi kommer att inrikta och utveckla samarbetet med en speciell klass och lärare för att tillsammans planera gemensamt utbyte.
Vi ska bli bättre på att anteckna i vår bok: Pedagogisk dokumentation. Även vardagliga händelser och reflektioner.
3. Normer och värden
3.1 Mål
Vi skall sträva efter:
Att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde (Lpfö - 98/10).
Att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål samt ta till vara på den kulturella
mångfalden som finns i barngruppen (Lpfö 98/10).
3.2 Insatser – åtgärder för att nå målet
Vi har gått utbildningen Vägledande samspel (ICDP) och är medvetna om att vårt förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt. Det förhållningssätt som Vägledande samtal vill förmedla har sin grund i modern utvecklingspsykologi. Den långsiktiga målsättningen är att förändra kvaliteten på samspel och omsorg i
vardagslivets rutinsituationer (Vägledande samspel i förskolan). Vår utgångspunkt är att ett bra förhållningssätt är en grund för att förstå att alla människors lika värde.
Vi skall aktivt arbeta för en stark sammanhållning i gruppen genom att använda materialet Hjärtestunder-livskunskap i förskolan. Det är ett material för att arbeta med barns frågor om livet och omvärlden och vänder sig till barn 1-3 år och 4-5 år.
”Barn behöver känna att de lyckas. Uppmuntran, beröm, bekräftelse och
uppskattning ger den positiva känsla vi alla behöver för att utveckla ett positivt beteende” (Hjärtestunder). Vi menar att med ett positivt beteende är det lättare för barnen att utveckla förståelse för allas lika värde.
Vi ska inventera vilka modersmål som finns bland barnen i barngruppen och kommer då använda det nya TRAS-materialet som är avsedda för flerspråkiga barn.
Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (kapitel 8, § 10,
Skollagen). Vi kommer att ladda ner flerspråkiga appar till vår surfplatta, till exempel sagor, pekböcker, stavningslekar och pedagogiska spel. På skolverkets hemsida finns sagor på olika språk som vi kommer att ladda ner och som barnen får lyssna till.
Skolverket har även ett nytt stödmaterial, Flera språk i förskolan, som bland annat innehåller frågeställningar som kan ligga till grund för diskussioner i arbetslaget. Vi kommer att skriva ut och använda detta material.
För barn med annat modersmål är det viktigt att vi vuxna i förskolan läser barnböcker, berättar sagor och berättar om vardagliga episoder. Den vuxne ger barnen språket som barnen sedan använder i lek och samtal (Barn med flera språk).
Böcker på de olika språken och på svenska kommer vi att låna på biblioteket och läsa för barnen.
Barnens olika språk behöver lyftas fram och barnen behöver få positiva upplevelser av dem. För att göra detta kommer vi att ta reda på hälsningsord och några andra viktiga ord på barnens språk. Detta visar barnen och föräldrarna att man respekterar och intresserar sig för deras bakgrund och språk (Barn med flera språk).
Den växande rörlighet över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i
förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. (Lpfö 98/10). Vi ska skapa plocklådor där vi samlar saker som är utmärkande för de olika kulturer och länder som finns representerade bland barnen på Hjulet. Barnen ska bli medvetna om att det finns andra kulturer och lådorna ska vara inspirerande och väcka nyfikenhet för andra kulturer.
Vi ska samtala om olika kulturer och om olika kännetecken för länderna. Vår surfplatta kommer vi att använda för att leta efter information och musik som kännetecknar en viss kultur. När vi pratar om olika länder kommer vi att visa, på en jordglob, var länderna ligger. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar(Lpfö 98/10).
4. Utveckling och lärande
4.1 Mål
Genom ett temainriktat arbete om myran, ska sträva efter att varje barn utvecklar:
nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö-98/10).
förståelse för matematik, för form, mönster, mängd, antal, ordning och talbegrepp (Lpfö 98/10).
förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur (Lpfö 98/10).
Kunskapsmålet är att barnen ska lära sig om myran och hur den lever.
4.2 Insatser – åtgärder för att nå målen
TEMA MYRAN
”Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande” (Lpfö 98/10).
Vi ska ta reda på vad barnen kan om myror, deras förkunskaper, genom intervjuer och samtal på förskolan och i skogen. Intervjuerna kommer att filmas med
surfplattan och det är viktigt att vi inte mäter kunskaper utan ser vilka föreställningar barnen har. Vi tar även reda på vad barnen vill lära sig om myran. Barnens egna frågor kommer att styra vilken riktning temat tar. Barnen ska få stimulans och vägledning för att utveckla nya kunskaper och insikter (Lpfö 98/10). De ska få reflektera över hur vi ska gå tillväga för att de ska lära sig mer om myran och hur vi inhämtar information. Hur mycket orkar myrorna bära? Hur många ben har den? Hur ser kroppen ut? Hur blir de fler? Ett problemlösande förhållningssätt ger barnen möjlighet att verbalisera sina tankar i ord, vilket i sin tur utvecklar deras ordförråd (Grundläggande färdigheter).
Vi ska tillverka en myrstack tillsammans som visar hur myrorna bor och hur en myrstack ser ut. Vi kommer att ta fram bilder på myrstackar och barnen ska sedan få göra en ritning utifrån dessa. Att bygga tredimensionellt innebär en utmaning och bygget ska ske utifrån barnens egna tankar och idéer. Vilket material kan vi använda? De ska även tillverka varsin myra med samma förutsättningar som myrstacken men det blir ett enskilt arbete.
För att få in matematiken kommer vi använda myror för att räkna antal, sortera, upptäcka mönster, använda begrepp som få färre, många, m.m. Hur lång? Hur många? Hur fort? I vilken riktning? På hur många sätt? Matematiken ger svaren.
Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas i såväl skapande processer som i tillämpning (Lpfö 98/10). Vi ska lära oss att använda vår surfplatta som ett verktyg när vi ska leta fakta och titta på film När barnen tar fram information utvecklar de en förståelse för olika processer (Lärandets grogrund). Vi kommer att dokumentera med surfplattan och använda vår loggbok för att kunna analysera vad barnen lärt sig.
När vi avslutat temat, intervjuas barnen igen och ska då kunna se vad de lärt sig och hur deras sätt att tänka har förändrats under temaarbetet (Grundläggande
färdigheter).
Vi har en vision om en pedagogisk verksamhet tillsammans med barnen, där vi ska vistas i en verksamhet som sjuder av kreativ lust.
Språk/
kommunikation – intervjuer
– reflekterande frågor – problemlösning – läsa böcker Matematik
– problemlösning – göra ritning – använda begrepp – se mönster
Naturvetenskap – Skogsutflykter – Ta reda på hur myran lever och bor
Surfplatta
– Hämta information – dokumentera – Skapande processer
Skapande – Tillsammans
tillverka en myrstack.
– Var och en får skapa en myra
5. Barns inflytande
5.1 Mål
Vi skall sträva efter:
att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter
demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande (Lpfö-98/10).
5.2 Insatser – åtgärder för att nå målet
De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98/10). När vi varit i skogen har vi sett att barnen varit intresserade av en myrstack som finns där. Vi kommer att utveckla deras intresse i temat myran.
Barnen ska samarbeta när de tillverkar en myrstack då de får vara med och besluta och komma överens genom att vi ställer frågor. Vad tycker du? Vad tror du? Tror vi likadant? Hur kan vi hitta en lösning som att kan acceptera. Vi som personal gör anteckningar om vad vi kommit fram till i vår bok; pedagogisk dokumentation.
Vi väljer samarbetsövningar i materialet ”Hjärtestunder”
6. Förskola och hem
6.1 Mål
Att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten, visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer (Lpfö-98/10).
6.2 Insatser för att nå målet
För att det ska ske en samverkan med föräldrarna, är det viktigt att vi fortlöpande berättar om vår verksamhet, vilket vi bland annat gör på föräldramötet. Vi kommer då att ta till oss föräldrarnas åsikter och funderingar och använda dessa i planering och utvärdering av verksamheten. Även i det dagliga mötet med föräldrarna, det kan vara vid hämtning, lämning eller när föräldern är med på förskolan, kommer vi att ha en dialog och berätta vad barnet gjort på förskolan och om vår verksamhet, kopplat till läroplanen.
Som ett forum för samråd, kommer vi att erbjuda föräldrarna att delta i en vägledningsgrupp, där vi tillsammans pratar förhållningssätt.
Vi kommer att skriva ett hembrev ungefär en gång i månaden. Där kommer vi att lyfta en del i verksamheten, utifrån arbetsplanen, som vi arbetar med. Vi kommer att berätta vad vi har för aktivitet, varför vi har aktiviteten och vad barnen har lärt sig.
Vi har en dagkalender som hänger, väl synlig för föräldrarna, i hallen. Där kommer vi att skriva mer vad de enskilda barnen gjort, så föräldrarna kan läsa vad just deras barn gjort under dagen
Fotoramen finns inne på avdelningen eftersom vi vill att föräldrarna ska komma in och titta på foton tillsammans med sina barn, vilket leder till en bra relation till föräldrarna och vi vill att de ska känna sig välkomna och delaktiga i verksamheten.
Arbetsplanen, läroplanen och likabehandlingsplanen presenteras attraktivt och väl synligt i hallen. För att komplettera och konkretisera kommer vi att visa hur vi arbetar mot målen i arbetsplanen med foton och texter som vi sätter upp. Det kommer att göra innehållet i dokumenten lättare att ta till sig.
Vår arbetsplan ligger även på Munkedals kommuns hemsida.
Föräldrarna kommer att bjudas på drop-in kaffe vid olika tillfällen och de är alltid välkomna att vara med sitt barn på förskolan.
7. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem
7.1 Mål
Vi ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv (Lpfö 98/10).
7.2 Insatser för att nå målet
Ett samarbete med skolan och fritids är viktigt eftersom det är vår närmiljö och barnens kommande skolmiljö. Vi kommer att inrikta och utveckla samarbetet med en speciell klass och lärare för att tillsammans planera gemensamt utbyte.
Vi är intresserade av att bli inbjudna till olika aktiviteter skolbarnen anordnar. Det kan vara de återkommande aktiviteterna, men vi skulle också tänka oss att följa med till skogen. Vi kommer att aktivt bjuda in till vår förskola genom att skolbarn kan få komma hit och läsa en saga för barnen eller att de målar tillsammans som ett grupparbete som vi på Hjulet anordnar.
8. Uppföljning, utvärdering och utveckling
8.1 Mål
Vi ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner (Lpfö 98/10).
8.2 Insatser för att nå målet
Vi kommer att läsa skolverkets bok Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan och tar med oss tankar och idéer som vi utbyter med kollegor vid våra Lärande samtal fyra gånger per termin.
En utgångspunkt för pedagogisk dokumentation är att lyssna noga till det som sägs, omsorgsfullt iaktta vad som händer och fånga barnens lärprocesser genom att fotografera och anteckna det som sker (Uppföljning, utvärdering och
utveckling i förskolan). Vi har en anteckningsbok som vi ska använda tillsammans med surfplattan för att dokumentera såväl planerade som spontana aktiviteter.
Det för att vi ska kunna utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten ytterligare. Vi kommer att gå igenom anteckningarna systematiskt vid våra avdelningsplaneringar.
I barnens egen portfolio dokumenteras deras lärande och utveckling. ”Alla barn har rätt att få se sin egen utveckling och sitt lärande och portfolion gör detta arbete synligt” (Portfolio i förskolan-att komma igång).
9. Uppföljning av Likabehandlingsplanen
9.1 Mål
Att föräldrar och barn skall känna till att vi har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som styrdokument och vad den innehåller. Att vi har den som grund i vår arbetsplan och planering.
9.2 Insatser för att nå målet
I Dingle förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling står att samtliga avdelningar på förskolan skall använda något material som är utformat att aktivt arbeta mot mobbing och kränkande behandling. Vi kommer att arbeta med materialet Hjärtestunder i förebyggande syfte (se under mål för normer och värden i vår arbetsplan). I planen ingår även en handlingsplan ”Handen” som vi kommer att använda för att lösa konflikter och som ett redskap för att stanna upp och säga stopp. Vi kommer att prata om planen mot diskriminering och kränkande behandling på föräldramötet och låta den hänga väl synlig i hallen och kan lånas hem.
Vi kommer att göra konkreta övningar och barnen ska få rita av sin egen hand som vi kommer att göra stopptecken av. Dessa händer sätter vi upp för att påminna barnen om ”Handen” och dess betydelse. Vi kommer att göra olika lekar där det är tillåtet att säga stopp och är ett sätt att träna de barn som har svårt att säga nej till andra. Var och en övning är i första hand en rolig och populär lek, där focus är på lekens innehåll och att träna stopp är en del av leken.
Vid våra avdelningsmöten kommer vi ha en reflektionsfråga som vi samtalar om i arbetslaget. Det kan vara situationer som hänt eller bara tankar man har.
Hjulets handlingsplan
Vi arbetar aktivt med att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning och har nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling.
Vår handlingsplan är skriven utifrån Hjärtestund-och Vägledande samspel material.
Förebygga:
Vi ska arbeta för att stärka barnen i gruppen, för att de ska känna sig trygga, genom att ha kamratstödjande övningar som finns i materialet Hjärtestunder.
Hur är man en bra kompis? Hur skall en bra kompis vara? Barnen skall få tänka till hur man uppför sig mot varandra, vilket vi gör genom materialet
Hjärtestunder. Genom att ge beröm och synliggöra barnens positiva egenskaper inför varandra, förstärks ett positivt beteende. Attityder och förhållningssätt till varandra påverkar mer än metoder. Vi ska vara närvarande i barngruppen för att ha motverkande effekt.
Upptäcka:
Genom observationer. Är det mobbning eller konflikt? Hur förhåller sig barnen mot varandra? Läsa kroppsspråket, t.ex.om någon himlar med ögonen, skrattar, suckar, ger kommentarer eller viskar. Det är viktigt att vi är närvarande i
barngruppen och att vi är lyhörda. Lyssna på barnets berättelsekänsla. Det är barnets upplevelse som är avgörande.
Stoppa:
Vi ingriper omedelbart vid alla former av kränkningar och markerar att det är ett oacceptabelt beteende. Den vuxne skall behålla sitt lugn när denne pratar med barnet som utsatt ett annat barn för kränkande behandling. I konfliktsituationer är det viktigt att ställa frågor och hjälpa barnen att se situationen ur allas
perspektiv. Ta reda på vad som hänt, vilka som var inblandade, vad alla känner.
Vad känner du? Diskutera med hjälp av barnen vad det finns för lösningar och vad som händer om man väljer en viss lösning, vilken lösning är bäst?
10 Arbetet med barn i behov av särskilt stöd
10.1 Mål
Alla barn skall få sina behov respekterade och tillgodosedda så att de får uppleva sitt eget värde.
10.2 Insatser för att nå målet
”Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktigt, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska erfara den tillfredsställelsen det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva att vara en tillgång i gruppen” (Lpfö 98/10).
Varje beslut om särskilt stöd som förskolechefen fattar föregås av noggranna pedagogiska överväganden som görs för att se hur vi kan tillgodose det enskilda barnets behov.
Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i utformningen av de särskilda stödinsatserna men det finns inget krav på att ett åtgärdsprogram ska utarbetas.
Resursteamet, med talpedagog, specialpedagog och psykolog, kontaktas vid behov, efter föräldrars samtycke, och kan ge oss handledning.
Vid behov görs K-3 kartläggning med individuell plan som leder till handlingsplan med relevanta mål för barnet. (Handlingsplan finns på kommunens hemsida).
Regelbunden kontakt hålls med föräldrarna där vi lämnar fortlöpande information om barnets utveckling.
