Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

År 2014

Annika Fjällström

MAS Vindelns kommun

Antagen av Socialnämnden 2015 04 29

Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Innehållsförteckning

Sammanfattning 2

Övergripande mål och strategier 3

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3

Struktur för uppföljning och utvärdering 4

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 5

Hantering av klagomål och synpunkter 5

Uppföljning av egenkontroll 5

Samverkan för att förebygga vårdskador 6

Samverkan med patient och närstående 6

Åtgärder för ökad patientsäkerhet som genomförts 2014 7

Resultat och måluppfyllelse 8

Övergripande strategier och planerade åtgärder för 2015 9

”Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går

att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i

verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa

intressenter tillgodoses.” SOSFS 2011:9 7 kap. 3 §

Sammanfattning

De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten har varit:

 Fortsatt arbete med de nationella kvalitetsregistren

 Samverkansträffar med Hälsocentralen

 Samverkan med Pulsen combine för utformning av HSL-journal och avvikelsemodul

 Förändrat arbetssätt/reviderade rutiner kring avvikelsehantering och läkemedelshantering

 Utökad sjuksköterskebemanning i slutet av året Patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll via:

- Senior Alert - Palliativa registret - BPSD-registret

- Årlig kvalitetsmätning med analys

- Årlig avvikelsesammanställning med analys

- Självskattning av efterlevnad av basala hygienrutiner - Kunskapstest vid delegering av läkemedelshantering

- Egenkontrollsenkät av läkemedelshantering och läkemedelsrum

Vårdskador har identifierats och hanterats via:

- Avvikelseregistrering med vidare handläggning enligt rutin - Lex Maria-anmälningar (2)

Hälso- och sjukvårdspersonalen har bidragit till ökad patientsäkerhet via:

- Riktade aktiviteter via Senior alert gällande nutrition, trycksår, fall utifrån stärkta nationella krav. Deltagit i PPM mätning hösten 2014.

- Riktade aktiviteter i palliativa registret.

- Genomfört skattningar i BPSD-registret och upprättat bemötande- och aktivitetsplaner för förbättrad hälsa för demenssjuka.

- Utökning av apodos i hemsjukvården.

- Utökad dialog mellan hemtjänst och hemsjukvård.

Patienter och närstående involveras i patientsäkerhetsarbetet via:

- Information om delaktighet i nationella kvalitetsregister - Delaktighet i vårdplaner/genomförandeplaner

- Information om egen kontaktperson, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och patientansvarig läkare

- Information om möjlighet att framföra synpunkter och klagomål till verksamheten

De viktigaste resultaten som har uppnåtts i patientsäkerhetsarbetet

- 100 % täckning i Senior alert vid punktprevalensmätningen hösten 2014.

- Antalet trycksår är fortfarande mycket lågt och endast av grad 1 (rodnad).

- Ökning av antalet munhälsobedömningar med ordinerade åtgärder, vid risk för ohälsa

- Förbättrad vård i livets slut.

- Förbättrad samverkan mellan Hemsjukvård/Hemtjänst gällande delegerade HSL-uppgifter

- Förbättrad tillgänglighet till Hemsjukvården för hemtjänstens personal - Halverat antal läkemedelsavvikelser i ordinärt boende.

Övergripande mål och strategier

Fastställda visioner i Vindelns kommuns Socialtjänstplan (2012-2014):

”Socialtjänsten ska arbeta företagsamt och kreativt för att skapa en hälsosam och trygg livsmiljö. Vi ska arbeta för att stärka och tillvarata den enskildes resurser. Våra insatser och vår omsorg ska präglas av:

- gott bemötande - tydlighet - tillgänglighet - kompetens - god kvalité ”

Strategiska inriktningar inom Kommunal hälso- och sjukvård:

”Utveckla kvalité genom nationella register och förebyggande arbete samt förebyggande hembesök. Samverkan med landstinget skall uppmuntras.”.

Fastställda värdegrundsord

2011 infördes bestämmelser i Socialtjänstlagen om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Socialnämnden i Vindelns kommun har antagit tre värdegrundsord, utifrån vilka lokala värdighetsgarantier utformas:

- Delaktighet - Bemötande - Trygghet.

Verksamhetsmål 2014 för den kommunala Hälso- och sjukvården:

- En täckningsgrad på minst 90 % för Senior alert, enligt satsningen ”Bättre liv för sjuka äldre”

- 100 % av brukare som identifierats ha risker för undernäring, trycksår eller fall, ska ha ordinerats specifika åtgärder enligt Senior alert

- Minska andelen brukare med MNA < 7 (= undernärd) - Öka antalet munhälsobedömningar

- Minska andelen fall/brukare och andelen läkemedelsavvikelser/brukare - Förbättrade resultat i parametrar enligt Palliativa registret för en så god vård

som möjligt i livets slutskede

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om

ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska vårdgivaren ansvara för att det finns ett ledningssystem som används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.

Ytterst är det vårdgivaren d.v.s. Socialnämnden, som är skyldig bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659). Socialnämnden ansvarar för att den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ställning i organisationen är tydlig och att det finns förutsättningar för henneatt utöva det medicinska ansvaret.

MAS är adjungerad i förvaltningens ledningsgrupp.

Verksamhetschefen för hälso- och sjukvård ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet, samt befrämjar kostnadseffektivitet, ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem och att den löpande verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt.

MAS ansvarar för att upprätthålla och utveckla hälso- och sjukvårdens kvalité och säkerhet utifrån kvalitetssystemet för den kommunala hälso- och sjukvården.

Ansvaret avser den vård och behandling som ges samt de krav som ställs på bland annat läkemedelshantering, dokumentation och informationsöverföring mellan olika vårdgivare.

MAS ska systematiskt arbeta med patientsäkerhet, vårdskador, avvikelsehantering och sprida kunskap om detta.

Detta genom att styra upp riktlinjer och rutiner, kontrollera att

författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs, bevaka att personalen har den kompetens som behövs utifrån krav som ställs på verksamheten.

Utifrån kvalitetsmätningar, avvikelsesammanställningar, resultat från de nationella registren, egenkontroller, utredningar/händelseanalyser samt Lex Maria-anmälningar och synpunkts- och klagomålsärenden, analysera orsaker och åtgärdsbehov för ökad patientsäkerhet, samt rapportera till nämnd och verksamhet.

Enhetschef för kommunens Hälso- och sjukvård, områdes- och enhetschefer för särskilda boenden, korttids, hemtjänst och daglig verksamhet, ansvarar för att alla medarbetare görs delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet, samt att det genomförs och dokumenteras.

Hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att bidra till hög patientsäkerhet. De ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverkar i det systematiska kvalitetsarbetet.

Personalen ska rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört eller kunnat medföra risk för vårdskada.

Struktur för uppföljning och utvärdering

Uppföljning görs utifrån föreslagna förbättringsområden från föregående års patientsäkerhetsberättelse.

I verksamheten analyseras och återkopplas avvikelser regelbundet enligt rutin för avvikelsehantering. MAS följer kontinuerligt upp avvikelser, vårdskador och beslutade åtgärder, vilka återförs till verksamheten och redovisas för socialnämnden.

MAS bedömer om händelsen leder till en Lex Maria anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

MAS gör årliga sammanställningar med orsaksanalys gällande:

 avvikelser, vårdskador och vidtagna åtgärder

 kvalitetsmätning gällande bl.a. trycksår, läkemedelsförskrivning, läkemedelshantering, individuellt utprovade inkontinensprodukter, diagnostiserad demens, indikation för kvarliggande katetrar m.m.

 Lex Maria

 inkomna klagomål

 uppföljning av resultat från de nationella kvalitetsregistren Senior alert (munhälsa, nutrition, trycksår och fall), Palliativa registret (vård i livets slut) och BPSD-registret (bemötande- och aktivitetsplaner).

Dessa redovisas för nämnd och återrapporteras till chefer i verksamheten.

Resultat av Öppna jämförelser analyseras och redovisas årligen till nämnd och verksamhet.

Vid MAS:s årliga sammanställningar, jämförs resultaten mot de uppsatta målen.

Analys görs om ytterligare insatser behövs för att öka patientsäkerheten och nå målen.

MAS och verksamhetschef för hälso- och sjukvård har varje månad träffar med chefer i verksamheten, där kvalitetsfrågor fortlöpande redovisas, för vidare information via områdes-/enhetscheferna ut i verksamheten. Vid dessa träffar diskuteras och planeras förbättringsbehov och utbildningsinsatser.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

Legitimerad personal och övrig vårdpersonal är skyldig att rapportera risker och inträffade avvikelser enligt rutin för avvikelsehantering. Under året fram till oktober har avvikelser registrerats och hanterats i avvikelsemodul i verksamhetssystemet Vård och omsorg. P.g.a.

upphandling och övergång av nytt verksamhetssystem, vars avvikelsemodul inte var färdigutvecklad, har man under en övergångstid fr.o.m. oktober hanterat avvikelser på pappersblanketter (utifrån avvikelserutin).

Vid ingen eller obetydlig avvikelse utreds och vidtas åtgärder direkt av ansvarig legitimerad personal och chef. Vid allvarligare avvikelser/vårdskador utreder MAS direkt för bedömning om ev. Lex Maria-anmälan.

I verksamheten analyseras/återkopplas avvikelser regelbundet vid team/veckoträffar med alla personalkategorier, gällande identifiering av orsaker och beslut om åtgärder, vilka dokumenteras i journal.

Upptäcks och bedöms ett allvarligt missförhållande ska Lex Sara anmälan göras enligt rutin för Lex Sara. Utredningen ska visa orsaker till och konsekvenser av missförhållandet, eller risker för missförhållanden, samt åtgärder för att det inte ska hända igen.

Hantering av klagomål och synpunkter

Om vårdtagare, närstående eller allmänhet uppmärksammar sådant i verksamheten som inte fungerar väl, kan detta rapporteras i vår klagomålshantering. De klagomål och synpunkter som kommer in är viktiga för att kunna förbättra verksamheten. Varje inkommet klagomål hanteras. Information om klagomålshantering finns på

kommunens hemsida.

Klagomål gällande hälso- och sjukvård handläggs av MAS.

Händelse eller riskanalys utförs i dialog med berörda. MAS utreder om ärendet föranleder en Lex Maria anmälan till IVO. Åtgärder föreslås och vidtas.

Sammanställning återrapporteras till patient och/eller närstående.

Patient eller närstående kan också vända sig till IVO och göra en anmälan om man är missnöjd med vården.

Inför den årliga patientsäkerhetsberättelsen gör MAS en sammanställning av inkomna klagomål för att kunna se eventuella mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet och föreslå förbättringsåtgärder. Årlig sammanställning redovisas till nämnden.

Uppföljning genom egenkontroll

Egenkontroll som genomförts under året för ökad patientsäkerhet innefattar:

- Riskbedömningar, händelser (fall, trycksår, viktkontroller) specifika omvårdnadsordinationer och uppföljningar, registreras i Senior alert var 6:e månad eller oftare vid behov för alla våra vårdtagare i särskilda boenden.

Årligen jämförs verksamhetens resultat med uppgifter i det nationella kvalitetsregistret.

- Registreringar i Palliativa registret, på alla som avlidit i våra särskilda boenden, Solhaga äldrerehab och i Hemsjukvården. Årlig analys av resultaten görs för att för att identifiera nya förbättringsområden och säkra kvalitén för vård i livets slut.

- Registrering i BPSD-registret och upprättande av bemötande- och aktivitetsplaner

- Egenkontroll av vårdpersonalens efterlevnad av basala hygienrutiner och klädregler sker 1 gång/år för att förebygga smittspridning

- Årlig jämförelse av verksamhetens resultat i Öppna jämförelse samt jämförelse med andra kommuner/riket

- MAS:s sammanställning och analys av genomförd kvalitétsmätning - MAS:s årliga sammanställning och analys av avvikelser

- Analys av Lex Maria - Analys av klagomålsärenden

- Undersökning om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet

- Granskning av dokumentation i det nya verksamhetssystemet Pulsen combine

Samverkan för att förebygga vårdskador

Länsrutin för samordnad vårdplanering följs, sker via Prator.

Rutiner för avvikelsehantering mot andra huvudmän - slutenvård, primärvård och dosapotek finns.

Tillsammans med sjukhuskoordinator vid NUS har avstämningsmöte genomförts med MAS och biståndshandläggare, gällande avvikelser i informationsöverföringen uppkomna mellan huvudmännen.

KOLA-träffar en gång i månaden eller vid behov. Medverkande är avdelningschef Vindelns hälsocentral, MAS, HSL-chef och v.b. personal från Hemsjukvården. Syftet är uppföljning av överenskomna rutiner i läkarsamverkansavtal/ronder, samt

genomgång av avvikelser mellan huvudmännen.

Läkemedelsgenomgångar enligt länsrutin med symtomskattning och individuellt bedömda provtagningar, har genomförts på särskilda boenden.

Läkemedelsgenomgångar enligt länsrutin har inte kunnat genomföras under året i ordinärt boende p.g.a. brist på läkare/-kontinuitet på Hälsocentralen.

Teamträffar genomförs varje vecka, där HSL-personal från hemsjukvård, Solhaga äldrerehab, biståndshandläggare och planerare för hemtjänsten deltar.

Samverkan med Vårdhygien, Västerbottens län.

Samverkan med Dosapoteket och det lokala apoteket i Vindeln.

Samverkan med patienter och närstående

Ankomstsamtal sker med samtliga vårdtagare och/eller närstående vid inflyttning.

Information ges om kontaktperson och omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Egna

synpunkter och önskemål efterfrågas och dokumenteras. Vårdtagare/närstående informeras om de nationella kvalitetsregistren. Vårdtagaren/närstående erbjuds närvara vid upprättande och uppföljningar av genomförandeplan. Närstående ska meddelas vid förändrat

hälsotillstånd. Boende och/eller närstående kan efter eget önskemål aktualisera en träff med exempelvis verksamhetens chef, kontaktperson, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, distriktsläkare, verksamhetschef och MAS.

Rutin för brytpunktssamtal finns. Där erbjuds närstående delta, eller lämna synpunkter och få ta del av läkarens bedömning av den fortsatta vården.

Närstående erbjuds ett efterlevandesamtal efter att en närstående avlidit.

Åtgärder för ökad patientsäkerhet som genomförts år 2014

 MAS har deltagit i ett regionalt nätverk för MAS:ar med syfte att synliggöra förbättringsområden, relaterade till kommunernas övertagande av hemsjukvården.

Detta resulterade i ett dokument till socialcheferna som bl.a. beskrev oklarheter kring tröskelprincipen, problem med NPÖ (nationell patientöversikt) och bristfällig informationsöverföring. Syftet var att ge socialcheferna ett underlag i sina diskussioner inom Region Västerbotten.

 MAS har deltagit i en nationell nätverksträff för medicinskt ansvariga sjuksköterskor kring patientsäkerhet och lagstiftning.

 Workshop med FoU Västerbotten för socialförvaltningens ledning, gällande implementering av EBP (Evidensbaserad praktik).

 Reviderat ledningssystem för kvalitet.

 KOLA-träffar (Kommun/Landstinsg) har genomförts där MAS tillsammans med avdelningschef på Vindelns Hälsocentral, HSL-chef och berörd HSL-personal inom hemsjukvården, diskuterat uppföljning av överenskomna rutiner i läkarsamverkansavtal/ronder, samt genomgång av avvikelser mellan huvudmännen.

 Avvikelseträff med HC har genomförts, gällande återkommande likartade avvikelser från Hemsjukvården, samt en gemensam Lex Maria-anmälan.

 MAS har sammanställt och analyserat årets avvikelser och identifierat förbättringsförslag för 2015, vilka redovisats till chefer i verksamheterna och socialnämnd.

 MAS har sammanställt och analyserat resultat av höstens kvalitetsmätning (antal läkemedel, förekomst av laxermedel, individuellt utprovade inkontinensprodukter, diagnostiserad demens, indikation för kvarliggande katetrar m.m.) samt identifierat förbättringsförslag för 2015, vilka redovisats för cheferna i verksamheterna och nämnd.

 Förbättrad vård i livets slut utifrån parametrar i Palliativa registret: Ökning av smärtskattningar, ökning av bedömningar och insatser för att lindra illamående, ångest och rosslig andning samt bedömd munhälsa i livets slutskede.

 Skattningar i BPSD-registret har genomförts och bemötande- och

aktivitetsplaner har upprättats för förbättrad hälsa för demenssjuka, dock inte i den omfattning som det funnits behov av.

 Läkemedelsgenomgångar enligt länsrutin, med symtomskattning och individuellt bedömd provtagning, i samband med årlig förnyelse av apodos, har gjorts på särskilt boende.

 Hemsjukvården har satt in fler vårdtagare på aopdos för säkrare läkemedelshantering.

 Tätare dialog mellan hemtjänsten och hemsjukvården efter överförandet av hemsjukvården.

 Hemsjukvårdens paramedicinska personal har genom ökad tillgänglighet och bättre kontinuitet kunnat följa patienternas rehabilitering från korttids till ordinärt boende och snabbare kunnat förskriva hjälpmedel och bedöma träningsbehov.

 Fortsatt kvalitetsarbete via Senior alert.

 Ökning av antalet munhälsobedömningar med ordinerade åtgärder, vid risk för ohälsa

 Kampanjvecka ”Fall int” för våra vårdtagare och för allmänheten, med aktiviteter, föreläsningar, material och tips på åtgärder för att förebygga fall.

 Halverat antal läkemedelsavvikelser i ordinärt boende.

 Samverkan mellan Pulsen combine, HSL-personal från Vindeln, Lycksele och Robertsfors kommuner, för utformning av HSL-journal och

avvikelsemodul, vilka inte uppfyllde krav för patientsäkerhet vid upphandlingen.

 Utbildning i dokumentation i Pulsen combine för alla personalkategorier.

 Förändrat arbetssätt/reviderade rutiner kring avvikelsehantering och läkemedelshantering.

 Utökning av sjuksköterskebemanningen och anställning av fler sjuksköterskor i slutet av året.

Utbildningsinsatser under året:

- Hygienutbildning för hemtjänsten via Vårdhygien NUS

- Sårvårdsutbildning med läkare från olika specialitéer, för sjuksköterskor och undersköterska i hemsjukvården

- Dokumentationsutbildning i Pulsen för alla personalkategorier - Nätverksdag demensteam

- Nätverksdag med AHS (Avancerad hemsjukvård) /PKT (Palliativa konsultteamet) för hemsjukvården

- Utbildning för registrering i BPSD-registret (för 4 undersköterskor, 4 sjuksköterskor)

- Strokekompetensutbildning à 6 träffar (för 3 usk:or, 3 ssk) - Förflyttningskunskap för sjukgymnast och arbetsterapeut - Förflyttningsutbildning för vårdpersonal

- Utbildning för sommarvikarier

MAS har under året reviderat följande rutiner:

 Avvikelser/vårdskada

 Blodtransfusion

 Delegering

 Läkemedelshantering

 Senior alert

 Palliativ vård

I samverkan med Lycksele och Robertsfors kommun har rutiner utarbetats:

 Dokumentation i Pulsen combine

I samverkan mellan Vårdhygien och MAS-nätverket har följande rutiner reviderats 2014:

 Riktlinjer för att förhindra vårdrelaterade infektioner i kommunal vård och omsorg

 Virusorsakad magsjuka – Rutin vid utbrott på särskilt boende och korttidsboende Länsgemensam rutin har utarbetats:

 Nutrition för patienter i hemsjukvården

Resultat och måluppfyllelse

Senior alert:

- Mål att minst 90 % av brukare i särskilda boenden skulle vara riskbedömda i Senior alert vid mätperiodens slut (2014 09 30): Vindelns kommun hade 100% riskbedömda vid detta tillfälle.

- Mål att100 % av brukare som identifierats ha risker för undernäring, trycksår eller fall och ohälsa i munnen, ska ha ordinerats specifika åtgärder:

Av de som bedömts ha fallrisk hade 92 % fått ordination på förebyggande åtgärder. Av de som bedömts ha trycksårsrisk hade 95 % fått ordination på förebyggande åtgärder. Av de med risk för undernäring hade 90 % fått

ordination på förebyggande åtgärder. Av de med risk för ohälsa i munnen hade 87 % av fått ordination på förebyggande åtgärder.

- Mål att minska antalet undernärda: Andel undernärda på särskilda boenden har ökat från 11,5 % till 13,1 %.

- Mål att öka antalet munhälsobedömningar: Antalet munhälsobedömningar har ökat från 95 till 116.

- Mål att minska antalet fall: Antalet fall/boendeplats och år har ökat från 2,3 till 2,4. Antalet fall med allvarliga konsekvenser t.ex. höftfrakturer är oförändrat (3).

Palliativa registret:

- Förbättrad vård i livets slut: Ökning av lindring från smärta från 92 till 100

%, lindring från illamående från 95 till 100 %, Lindring från ångest från 90 till 100 %, lindring från rosslig andning från 70 till 80 %. Ökning av bedömd munhälsa från 55 till 80 %.

Läkemedelsavvikelser:

- Mål att minska antalet läkemedelsavvikelser: Antalet

läkemedelsavvikelser/boendeplats och år har ökat från 1.3 till 1.6 på särskilt boende

- Halverat antal läkemedelsavvikelser inom ordinärt boende.

Hemsjukvården:

- Hemsjukvårdens patienter (personer över 18 år) nöjda, upplever bättre tillgänglighet än innan hemsjukvårdsövertagandet.

Faktorer som orsakat negativa resultat

- Vakanta sjukskötersketjänster under stor del av året. Stort flöde av tillfälliga vikarier för sjuksköterskor, vilket försvårat ordentlig inskolning och uppföljning av kvalitetsregister m.m.

- Minskning av chefstjänster på ett av boendena vid halvårsskiftet.

Sjukfrånvaroperiod där enhetschef inte ersatts helt.

- Ej fungerande teamträffar.

- Minskad möjlighet för sjukgymnast att delta på teamträffar efter övertagandet av hemsjukvården.

- Bristande läkarbemanning på hälsocentralen har inneburit att inga läkemedelsgenomgångar kunnat genomföras i Hemsjukvården.

- Byte av verksamhetssystem. Det som inköpts visade sig inte uppfylla kraven för patientsäkerhet. Det har inneburit mycket merarbete för HSL-personal i de Vindeln, Lycksele och Robertsfors kommuner att i dialog med

leverantören medverka till uppbyggnad av HSL-journal och avvikelsemodul, vilket fortfarande inte är färdigt.

Övergripande strategier och planerade åtgärder för kommande år (2015)

HSL-mål för 2015

- Skapa rutiner kring BPSD-registrering för utökad användning, registrering och uppföljning

- Införa en HSL-kvart på APT:ar ute i verksamheterna för utbildning och information till omvårdnadspersonalen

- Bilda en palliativ grupp för att öka kunskapen och kvalitén kring palliativ vård

- HSL-gruppen på särskilt boende ska fortsätta förbättra samarbetet mellan enheterna (Almagården, Älvbacken, korttids, Hemsjukvården) och även förbättra samarbetet mellan alla yrkesgrupper på enheterna

- HSL-gruppen på särskilt boende ska förbättra rutinen kring kontakt med sköterskan, så att informationsöverföring sker så smidigt som möjligt - Hemsjukvården ska initiera Senior Alert i samband med inskrivning från och

med februari 2015

- Hemsjukvården ska i samråd med delegeringsansvarig förtydliga delegeringsansvaret för hemtjänstpersonal

- Hemsjukvården ska utnyttja HSL-kvarten till att utbilda hemtjänstpersonalen kring delegeringsansvar

- Förflyttningsutbildning för ordinarie omvårdnadspersonal påbörjas.

Förflyttningsutbildningen för nyanställda fortsätter

- Paramedicin-gruppen ska utnyttja HSL-kvarten till att utbilda ordinarie personal i hemtjänst och särskilt boende kring tryckavlastande åtgärder och hjälpmedel. HSL-kvarten ska även användas till fallförebyggande utbildning av hemtjänstpersonal

- Paramedicin-gruppen ska utforma en rutin angående fallförebyggande information till personer i ordinärt boende

Övriga planerade åtgärder

- Fortsatt förändringsarbete av Pulsens HSL-journal samt avvikelsemodul för att uppfylla kraven för patientsäkerhet

- Journalgranskning på slumpvis utvalda vårdtagare från respektive enhet - Fortsatt fördjupat arbetet med Senior alert, uppföljning av att ordinerade

förebyggande åtgärder utförs.

- Fortsatt fördjupat arbete med Palliativa registret.

- Förbättrad samverkan och informationsöverföring från Hälsocentral till Hemsjukvård

- Förbättrad hantering av SIP:ar för in- och utskrivning i Hemsjukvård - Läkemedelsgenomgångar enligt länsrutin även i hemsjukvården - Revidering av läkarsamverkansavtal för särskilt- och ordinärt boende - Läkarnas åtkomst till landstingsjournalen från särskilda boenden - Förbättrad efterlevnad av avvikelserutin

- Kompetensökning inom inkontinensvård - NPÖ-åtkomst via Pulsen