Linköpings kommun
Delårsrapport april 2015
Innehållsförteckning
Delårsrapport för kommunen per den 30 april med prognos för helår 2015
Information om kommunens finansiella uppföljning redovisas i en separat finansrapport som behandlades vid kommunstyrelsens sammanträde den 2 juni
Sid
Sammanfattning
3Omvärld
Sveriges Kommuner och Landsting – det ekonomiska läget 5
Befolkning, arbetsmarknad och bostäder 7
Ekonomisk analys av resultatet per den 30 april samt prognos för 2015
10 ResultatResultat för perioden januari – april 2015 10
Årets prognostiserade resultat 10
Balanskravsresultat 11
Ianspråktagande av markeringar 11
Jämförelsestörande poster 11
Verksamhetens kostnader och intäkter, prognos 2015 11
Kontroll
Budgetavvikelser 12
Prognoser 12
Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser 12
Investeringar och exploateringsverksamhet 19
Pågående projekt 19
Exploateringsverksamhet 19
Kapacitet
Skatteintäkter m.m. 21
Risk
Likvida medel 22
Pensionsskuld 22
Redovisningsprinciper 22
Kommunens personal
23Bilagor
Resultaträkning för kommunen per den 30 april 2015 25
Resultaträkning för kommunen, prognos för helår 2015 26
Balanskravsutredning 27
Driftredovisning för nämnder och styrelser per den 30 april 2015 28
Driftredovisning för nämnder och styrelser, prognos 2015 29
Investeringsredovisning per den 30 april 2015 30
Investeringsredovisning, prognos 2015 30
SAMMANFATTNING
Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och inve- steringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner. I resultaten redovisas samtliga pensionså- taganden för kommunens anställda som en avsättning (den så kallade fullkostnadsmodellen).
Bokslutsresultat för åren 2006-2014 samt prognos för 2015
Omsättningen för Linköpings kommun beräknas till ca 8,6 miljarder kronor för 2015.
Kommunens resultat för perioden januari-april 2015 uppgår till plus 189 mnkr. För 2014 uppgick resultatet per den 30 april till 243 mnkr.
För helår 2015 prognostiseras resultatet till plus 81 mnkr. Överskottet jämfört med budget beräknas i prognosen till 144 mnkr eftersom det budgeterade resultatet är minus 63 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar.
Enligt prognosen beräknas kommunen klara balanskravet.
Fördelning av 2015 års budgetavvikelse Belopp mnkr
Prognos april
Nämndernas budgetavvikelse exkl AFA, exploatering -39
Återbetalning av premier AFA 36
Exploateringsverksamheten 4
Resurs- och reservmedel, intern ränta 88
Pensionsenheten inkl finans 28
Skatteintäkter -48
Finansnetto exkl pensionsenheten 75
Budgetavvikelse* 144
Årets resultat 81
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 78
Exklusive jämförelsestörande poster beräknas verksamhetens andel av skatter och finansnetto till 99,5 % i pro- gnosen för 2015. I bokslutet för 2014 var driftkostnadsandelen 96,9 %. Om ökningen fortsätter innebär det att resultatet inte kan bidra till att finansiera de investeringar som överstiger avskrivningarna samt ianspråktagande av markeringar med likvida medel.
För att behålla en fortsatt god ekonomi bör inte verksamhetens kostnader öka snabbare än finansieringen i form av skatteintäkter och statsbidrag under en tidsperiod.
En förutsättning för en ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet i nämndernas verksamhet. Nämndernas sammanlagda prognostiserade underskott jämfört med budget uppgår till -39 mnkr. Omsorgsnämnden, äldre- nämnden, utförarstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, bildningsnämnden, socialnämnden och valnämnden prognostiserar underskott.
352
208
104
388
246
23
398
611
296
81 0
100 200 300 400 500 600 700
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Prognos
2015
Mnkr
Omsorgsnämndens prognostiserade underskott om -18,3 mnkr medför att nämnden enligt kommunens ekonomi- styrningsregler måste vidta åtgärder och upprätta en åtgärdsplan för att få en ekonomi i balans. Underskott avser till största delen individ- och familjeomsorg HVB-placeringar.
Det samlade överskottet för resurs- och reservmedel beräknas till 88 mnkr. Överskottet för reserv för pris, lön och demografi beräknas i prognosen till 66 mnkr. I reserven ingår 1,6 % för ökade priser som redovisas som överskott eftersom nämnderna får 0 % i kompensation på grund av låg inflation. Hela den centrala reserven för demografi på 50 mnkr beräknas förbrukas i prognosen. I budgeten för 2015 finns 57 mnkr budgeterade som re- sursmedel för olika ändamål som i prognosen beräknas förbrukas. Resterande överskott avser nystartad verksam- het som inte kommit igång ännu.
Finansnettot beräknas till plus 294 mnkr vilket är 83 mnkr (75 mnkr exkl pensionsenhet) bättre än budgeterat, överskottet beror främst på vinster vid försäljning på grund av rebalansering till normalnivå.
Likviditeten uppgick till 406 mnkr efter april. Kommunen har inga egna lån. Tidigare beslutade ianspråktagan- den av markeringar kommer att försämra likviditeten med ca 100 mnkr under resten av året. Vid årets början var likviditeten 429 mnkr. Flera förslag om ianspråktagande av markeringar är på väg till kommunstyrelsen för be- slut vilket kommer att påverka likviditeten.
I prognosen beräknas nettoinvesteringarna till 282 mnkr och avskrivningarna till 139 mnkr, därmed överstiger investeringarna avskrivningarna med 143 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit av- skrivningskostnaderna. Linköping har inga lån och hittills har investeringarna kunnat finansieras med egen likvi- ditet. Linköping står dock inför kraftigt ökade investeringar och lokalförhyrningar vilket måste beaktas i den ekonomiska planeringen. Framtagande av en långsiktig ekonomisk plan pågår och kommer att presenteras under 2015.
Kommunstyrelsens observandum
I delårsrapporten redovisas avvikelser och osäkerheter i prognosen som är viktiga för kommunstyrelsen att följa:
• Omsorgsnämndens och socialnämndens fortsatta arbete med att minska placeringstider och särskilt de höga kostnaderna för HvB samt familjehem.
• Äldrenämndens underskott, främst de ökade kostnaderna för köpta administrativa tjänster inom den del av verksamheten som berör Treserva som redovisade underskott även 2014.
• Barn- och ungdomsnämndens anslagsdel prognostiserar ett underskott om -10,9 mnkr som framförallt avser lokaler inom förskoleverksamheten.
• Bildningsnämndens befarade underskott som beror på kraftigt ökade kostnader för elevassistenter.
• Utförarstyrelsens befarade underskott 2015. Huvudanledningen till denna obalans är att ersättningsni- vån inom hemtjänst i tätorten inte motsvarar självkostnaden för att bedriva verksamheten
• Personalförsörjning/kompetensförsörjning.
• Likviditeten med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar, investeringsnivån samt exploate- ringsverksamheten.
• Räntenivån påverkar kommunkoncernen både vad gäller upplåning och placeringar.
OMVÄRLD
Sveriges Kommuner och Landsting - det ekonomiska läget
Den 29 april gjorde Sveriges Kommuner och landsting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i cirkuläret om ” Budgetförutsättningar för åren 2015–2018”.
Svensk ekonomi på gång
Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa.
Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren däref- ter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år.
Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsätt- ningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushål- lens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterli- gare och den svenska exporten behöver få bättre fart.
Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans 2016.
Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneök- ningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI ex- klusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent.
Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneök- ningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 pro- cent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre – eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner.
Nyckeltal för den svenska ekonomin, Procentuell förändring
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
BNP* 0,0 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8
Sysselsättning, timmar* 0,7 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3
Relativ arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5
Konsumentpris, KPIX 1,1 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8
Konsumentpris, KPI 0,9 0,0 -0,2 0,1 1,5 3,3 3,0
Realt skatteunderlag 1,8 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1
*Kalenderkorrigerad utveckling.
Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än un- der de närmast föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteun- derlaget i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och 2018. Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna.
Skatteunderlaget växlar upp ökningstakten
I år tar skatteunderlagstillväxten ett tydligt steg uppåt jämfört med 2014 (se diagram nedan). Det är flera faktorer som bidrar till den tilltagande ökningstakten. Dels beräknas både löner och pensioner stiga mer i år än förra året, dels påverkas skatteunderlaget på olika sätt av ändrade avdragsregler de båda åren. Förra året höll höjda grund- avdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger alltså inte lika brant.
Nästa år beräknas skatteunderlagstillväxten tillta ytterligare. Det beror främst på att den automatiska balanse- ringen av allmänna pensioner ger en extra höjning av pensionsinkomsterna.
Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter, procent respektive procentenheter
Källa: Skatteverket och SKL.
Våra beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar vi också med snabbare ökning av grundavdra- gen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med 2017.
0 1 2 3 4 5 6
2014 2015 2016 2017 2018
Sysselsättning , timmar Timlön
Övrigt Exkl. regeleffekter
Realt Summa
Befolkning, bostäder och arbetsmarknad
Befolkning
Befolkningstillväxten har varit förhållandevis svag i Linköping under inledningen av 2015. Inte sedan 2005 har kommunens folkmängd ökat med lika lite under årets första kvartal som 2015. I första hand är det flyttningsnett- tot gentemot kommuner i andra län som under 2015 har varit betydligt sämre än under de senaste åren. Det som gör att befolkningen ändå ökade under inledningen av 2015 är ett kraftigt födelseöverskott samt inflyttning från andra länder.
Befolkningsförändringar i kommuner med minst 80 000 invånare under första kvartalet 2015 Befolkningsförändringar varav flyttningsnetto mot utlandet 1 kv 2013 1 kv 2014 1 kv 2015 1 kv 2013 1 kv 2014 1 kv 2015
Riket 17 573 22 007 20 002 14 117 16 328 16 276
Stockholm 4 418 3 998 2 920 1 470 1 613 1 082
Göteborg 1 925 1 996 1 860 783 935 913
Malmö 1 347 1 313 1 139 432 410 439
Helsingborg 104 487 658 118 132 319
Uppsala 674 753 619 207 233 344
Örebro 419 562 480 174 167 197
Västerås 309 306 479 111 132 153
Umeå 230 406 445 60 72 103
Norrköping 375 316 396 245 210 220
Borås 148 171 373 178 201 148
Haninge 289 272 269 135 95 81
Södertälje 517 477 255 405 501 315
Eskilstuna 369 363 247 236 287 194
Halmstad 79 336 242 38 245 211
Växjö 283 249 242 218 157 128
Botkyrka 383 416 241 389 364 270
Gävle 150 322 210 79 118 196
Jönköping 208 303 209 126 128 124
Nacka 264 321 203 141 97 40
Huddinge 350 453 168 153 238 72
Karlstad 142 128 159 50 -16 39
Lund 359 363 147 45 137 -293
Linköping 338 370 123 190 189 156
Kristianstad 131 143 93 82 77 81
Sundsvall -101 19 54 111 126 174
Länet 768 995 535 675 660 625
Över 80 procent av folkökningen i landet förklaras av inflyttning från andra länder. I kommuner som Södertälje, Botkyrka, Linköping och Sundsvall har nettoflyttningen från andra länder under det första kvartalet 2015 varit större än den totala folkökningen.
Befolkningsutveckling under det första tertialet 2015
Att folkmängden ökat under inledningen av 2015 beror framförallt på två komponenter. Ett stort födelseöver- skott och ett tydligt flyttningsnetto gentemot andra länder. Under årets 18 första veckor föddes 677 barn i Linkö- pings kommun medan 453 personer avled. Det innebär med andra ord ett födelseöverskott på 224 personer.
De närmast föregående åren har födelseöverskottet uppgått till 222 personer 2013 och 185 personer 2014 under veckorna 1 till 18.
Flyttningsnetto mot andra kommuner i Sverige uppgick till minus 202 under de 18 första veckorna av 2015. Det är ett större negativt inrikes flyttningsnetto än något annat år sedan 2007 under motsvarande veckor. Flyttnings- nettot mot andra länder uppgick till 222 personer. Det var något större än förra året men inte riktigt lika högt som 2013.
Arbetslöshet
Arbetslösheten har fortsatt att minska i Linköpings kommun under inledningen av 2015. Mellan april 2014 och april 2015 minskade arbetslösheten inklusive personer i program med 496 personer och jämfört med april 2013 uppgår minskningen till 1 080 personer. Arbetslösheten har minskat kraftigt både för män och kvinnor samt för ungdomar. Även antalet utrikes födda som är arbetslösa har minskat något. Minskningen för den gruppen är dock betydligt mindre än för andra grupper.
-300 -200 -100 0 100 200 300 400
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal Flyttningsnetto t o m vecka 18
Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal
Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd april 2006 - april 2015
Män Kvinnor Utrikes födda Ungdomar 18-24 år
Den procentuella andelen av befolkningen i åldern 16-64 år som är arbetslös är lägre i Linköping än i andra jämnstora kommuner. Arbetslösheten har genomgående minskat mellan april 2014 och april 2015, både i Linkö- ping, jämförbara kommuner, länet och riket. Även ungdomsarbetslösheten har genomgående minskat i de nämnda kommunerna. När det gäller arbetslösheten för utrikes födda är det däremot en mer varierande bild. An- delen utrikes födda som är arbetslösa har minskat i Linköping och i Örebro. Däremot har andelen utrikes födda som är arbetslösa ökat något i Jönköping, Västerås och Norrköping. Både ungdomsarbetslösheten och arbetslös- heten för de utrikes födda är lägre i Linköping än i jämnstora kommuner och i riket.
Bostäder
Antalet påbörjade bostäder under det första tertialet 2015 är betydligt högre i Linköping än under de senaste åren. Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus är mer än dubbelt så många 2015 än under något annat år sedan 2010. Även antalet påbörjade småhus är något fler än under de tre senaste åren. 2011 påbörjades något fler små- hus under det första tertialet än under 2015.
0 100 200 300 400 500 600
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal
Påbörjade bostäder januari-april 2010-2015
Flerbostadshus Småhus 0
2 4 6 8 10 12
Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Länet Riket Procent
Arbetslösa och i program med aktivitetsstöd april 2014 och april 2015
april 2014 april 2015
EKONOMISK ANALYS AV RESULTATET PER DEN 30 APRIL SAMT PROGNOS FÖR HELÅR 2015
Resultat
Resultat för perioden januari–april 2015
Kommunens resultat för perioden januari-april 2015 uppgår till plus 189 mnkr. För 2014 uppgick resultatet per den 30 april till 243 mnkr. Jämfört med samma period 2014 ökar verksamhetens nettokostnader med 3,8 % (87 mnkr). Skatt, statsbidrag ökar med 2,6 % (61 mnkr). Verksamhetens nettokostnader har bland annat påver- kats av ianspråktagande av markeringar.
Redovisat resultat för resp period i delårsrapporterna för åren 2012-2015
Årets prognostiserade resultat
Årets prognostiserade resultat uppgår till plus 81 mnkr. På grund av ianspråktagande av markeringar är det budgeterade resultatet minus 64 mnkr därmed blir budgetavvikelsen plus 144 mnkr.
Omsättningen för Linköpings kommun beräknas till 8,6 miljarder kronor för år 2015.
Bokslutsresultat för åren 2006-2014 samt prognos för 2015
För att resultatet ska bli jämförbart med andra kommuner måste det justeras för pensionsredovisningen.
Linköpings jämförbara resultat prognostiseras till plus 18 mnkr för 2015.
0 100 200 300 400 500 600 700
Årsskifte Tertial 1 Tertial 2 31-okt Bokslut
2012 2013 2014 2015 mnkr
352
208
104
388
246
23
398
611
296
81 0
100 200 300 400 500 600 700
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Prognos
2015
Mnkr
Balanskravsresultat
Enligt kommunallagen krävs att kommunernas ekonomi ska vara i balans, det vill säga att årets intäkter ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Vid av- stämningen mot balanskravet räknas inte realiserade vinster och orealiserade förluster med i resultatet.
I prognosen har kommunen ett positivt resultat efter balanskravsjusteringar på 78 mnkr och inget balanskravsre- sultat som behöver återställas. Sedan lagen infördes år 2000 har kommunen inte behövt återställa något negativt balanskravsresultat.
Ianspråktagande av markeringar
Under 2015 beräknas enligt tidigare beslut sammanlagt 130 mnkr förbrukas av de markeringar som gjorts med tidigare års bokslutsresultat. Därefter återstår drygt 1 miljard kronor i markeringar utifrån förbrukning. Dock har det fattas flera beslut om ianspråktagande som ännu inte förbrukats så det finns cirka 840 mnkr kvar att besluta om. Av dessa är 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel och resterande är ”öronmärkta” för specificerade ändamål.
Flera förslag om ianspråktagande av markeringar är på väg till kommunstyrelsen för beslut vilket innebär att lik- viditeten försämras om de beviljas.
Jämförelsestörande poster
De jämförelsestörande posterna i resultatet per den 30 april uppgår till 46 mnkr i nettokostnad och i prognosen till en nettointäkt om 43 mnkr och avser främst återbetalning av AFA-premier samt exploateringsverksamheten.
Verksamhetens kostnader och intäkter, prognos 2015
Exklusive jämförelsestörande poster beräknas verksamhetens andel av skatter och finansnetto till 99,5 % i pro- gnosen för 2015. I bokslutet för 2014 var driftkostnadsandelen 96,9 %. Om ökningen fortsätter innebär det att resultatet inte kan bidra till att finansiera de investeringar som överstiger avskrivningarna samt ianspråktagande av markeringar med likvida medel.
För att behålla en fortsatt god ekonomi bör inte verksamhetens kostnader öka snabbare än finansieringen i form av skatteintäkter och statsbidrag under en tidsperiod.
Skatte- och nettokostnadsutvecklingen
Förändring i % 2015 2014 2013
Nettokostnadsutveckling1 5,6 5,6 2,8
Skatteintäktsutveckling2 3,3 4,5 4,7
1Verksamhetens nettokostnad, exklusive jämförelsestörande poster
2Skatteintäkter inklusive skatteutjämning, generella statsbidrag och fastighetsavgift
Verksamhetens nettokostnader prognostiseras till 7 351 mnkr vilket är en ökning med 6,0 % jämfört med bokslut 2014, exklusive jämförelsestörande poster är ökningen istället 5,6 % (395 mnkr). Finansieringen i form av skat- teintäkter och utjämning beräknas öka med 3,3 % (228 mnkr) och finansnettot beräknas bli 7,5 % (24 mnkr) lägre än förra året. Att resultatet trots det blev positivt beror på att resultatet i bokslutet för 2014 uppgick till plus 296 mnkr och därmed var utgångsläget så bra att resultatet klarar av att verksamhetens kostnader ökar mer än finansieringen i form av bland annat skatteintäkter.
Avskrivningarnas andel av verksamhetens nettokostnader beräknas till 1,9 % för 2015, för 2014 uppgick andelen till 1,9 % vilket var oförändrat jämfört med 2013.
Kontroll
Budgetavvikelser
En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Flera nämnder prognostiserar underskott jämfört med budget. Nämndernas samlade prognostiserade underskott jäm- fört med budget uppgår till -39 mnkr.
Att budgetavvikelsen och resultatet inte är lika beror på att det finns ett budgeterat resultat med minus 63 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar.
Fördelning av 2015 års budgetavvikelse Belopp mnkr
Prognos april
Nämndernas budgetavvikelse exkl AFA, exploatering -39
Återbetalning av premier AFA 36
Exploateringsverksamheten 4
Resurs- och reservmedel, intern ränta 88
Pensionsenheten inkl finans 28
Skatteintäkter -48
Finansnetto exkl pensionsenheten 75
Budgetavvikelse* 144
Årets resultat 81
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 78
Som framgår av tabellen ovan finns flera budgetavvikelser i prognosen som kommenteras nedan.
Prognoser
Linköpings kommun upprättar tre delårsrapporter per år, per den 30 april, per den 31 augusti och per den 31 oktober. I delårsrapporterna upprättas också prognoser för utfallet för helåret. Det är viktigt att dessa hamnar så nära det verkliga utfallet som möjligt, eftersom det kan komma att vidtas ekonomiska åtgärder beroende på hur utfallet förväntas bli.
Prognostiserad budgetavvikelse för kommunens finansnetto
Prognostiserad budgetavvikelse för finansnettot:
De långsiktiga placeringarna 32,2 mnkr
Pensionsmedelsplaceringar 44,8 mnkr
Pensionsenheten (ränteuppräkning av pensionsskulden) 9,0 mnkr
Övriga placeringar -2,5 mnkr
Summa 83,5 mnkr
Finansnettot beräknas för helår 2015 uppgå till plus 269,5 mnkr vilket är 58,9 mnkr bättre än budgeterat.
I prognosen ingår utdelning från Linköpings Stadshus med 34,5 mnkr.
De största avvikelserna avser vinster vid omplacering av pensionsmedelsplaceringar med 62,1 mnkr och för de långsiktiga placeringarna med 62,7 mnkr. De räntebärande placeringarna ger däremot lägre utfall än budgeterat.
Enligt pensionsskuldsprognosen från kommunens pensionsadministratör i december 2014 beräknas kostnaden för ränteuppräkningen av pensionsskulden bli 9,0 mnkr lägre än budgeterat vilket innebär ett överskott jämfört med budget.
Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser
Budgeten är det viktigaste instrumentet för styrning av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige har i budgetbeslutet gjort en prioritering av hur skattemedlen ska användas. En förutsättning för att uppnå god ekono- misk hushållning är därför att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom ramarna för den tilldelade budge- ten. Nämndernas prognostiserade budgetavvikelse uppgår till -39 mnkr vilket motsvarar 0,5 % av deras samlade budget.
I tabellen nedan redovisas de olika nämndernas prognostiserade budgetavvikelser.
Prognostiserade budgetavvikelser för helår 2015 Belopp mnkr
Prognos april
Omsorgsnämnden -18,3
Utförarstyrelsen -11,6
Äldrenämnden -7,8
Bildningsnämnden -5,1
Barn- och ungdomsnämnden -4,4
Socialnämnden -0,5
Samhällsbyggnadsnämnden 0
Kommunstyrelsen exkl AFA-återbetalning 7,8
Övriga nämnder och styrelser 0,7
Delsumma nämndernas verksamheter -39,3
Enligt ekonomistyrningsreglerna ska nämnder vars underskott beräknas bli större än 1 % och uppgår till mer än -1 mnkr redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen.
Nedan redovisas en sammanfattning av nämndernas kommentarer. Ytterligare kommentarer till nämndernas resultat finns att läsa i respektive nämnds delårsrapport.
Kommunstyrelsen (överskott 43,8 mnkr och 7,8 mnkr exkl AFA-återbetalning)
Den beräknade helårsprognosen för kommunstyrelsen visar på ett överskott på sammanlagt 43,8 mnkr. Till största delen beror överskottet på en återbetalning från AFA försäkring, 36 mnkr.
Övriga delar som prognostiserar överskott är intäkter från fastighetsförsäljningar som redovisar överskott med 1,7 mnkr samt personal och administration. Inom personal prognostiseras överskott på 2,7 mnkr som till stor del avser 100 projektet men osäkerhet finns i nuvarande prognos.
Kommunstyrelsens anställningsmyndighet (överskott 0,6 mnkr)
Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än budgeterat på grund av vakanser.
Valnämnden (underskott -0,1 mnkr)
Valnämnden har en budget på 39 tkr men beräknar ett underskott med -70 tkr. Av underskottet avser 37 tkr kost- nader för valet 2014, 18 tkr kostnader för lokalhyra, arvoden, arkivvård samt 15 tkr en nätverksträff i höst.
Nämnden äskar om ett medgivande om att få gå med underskott med max 70 tkr.
Äldrenämnden (underskott -7,8 mnkr)
Äldrenämnden prognostiserar ett underskott med 7,8 mnkr för 2015. Detta motsvarar 0,7 % av nämndens budget för 2015. Underskottet förklaras av:
- ökade kostnader för köpta administrativa tjänster inom den del av verksamheten som berör Treserva -2,0 mnkr,
- betalningsansvar för utskrivningsklara patienter vid universitetssjukhuset har under våren legat på en högre nivå än budgeterat, -1,7 mnkr. I genomsnitt har kommunen haft kostnader för 7,6 patienter per dag jämfört med budgeterat två patienter per dag
- ökade kostnader för hemsjukvård -2,0 mnkr
- hemtjänst -2,4 mnkr, främst beroende på att nya avtal för servicehusens bas, fritid och lunch har till- kommit och innebär ökade kostnader
Antalet hemtjänstärenden har inte ökat. Däremot har antal timmar per ärende ökat vilket gör att kostnaderna ökat men det regleras mot kommunstyrelsens reserv för demografi.
I de dialoger omsorgskontoret haft med olika utförare framkommer svårigheter att rekrytera personal. Framför allt gäller det sjuksköterskor men utförarna uppger även svårigheter att rekrytera undersköterskor och verksamhets- chefer. Att säkra framtida personalförsörjning och göra arbetet inom äldreomsorgen attraktivt är viktigt.
I 20 år har kommunen arbetat med ”förenklad biståndshandläggning” inom hemtjänsten för personer över 75 år.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har utdömt ett vite på 1 000 000 kr om inte kommunen ändrar sitt ar- betssätt. Linköpings kommun överklagade IVO:s beslut men Förvaltningsrätten gick på samma linje som IVO.
Linköpings kommun har därefter begärt och fått prövningstillstånd hos Kammarrätten.
Omsorgskontoret har utrett och planerar för införande av nyckelfri hemtjänst, tids- och insatsregistrering samt mobil dokumentation. Detta nya arbetssätt bedöms innebära effektiviseringar inom hemtjänsten och möjliggör kvalitetsuppföljning och kontinuitetsmätningar.
Antal hemtjänsttimmar, januari-april
Antalet hemtjänsttimmar för äldrenämnden och omsorgsnämnden tillsammans uppgår till 351 420 för perioden januari-april, det är 23 125 (7 %) fler timmar än motsvarande period 2014. Omsorgsnämnden har 24 % fler tim- mar än budgeterat och äldrenämnden har 5 % fler timmar.
Omsorgsnämnden (underskott -18,3 mnkr)
Det prognostiserade resultatet med underskott -18,3 mnkr medför att nämnden enligt kommunens ekonomistyr- ningsregler snarast måste vidta åtgärder och upprätta en åtgärdsplan för att få en ekonomi i balans.
Underskott redovisas inom tre av nämndens verksamhetsområden:
Individ- och familjeomsorg -18,3 mnkr
Hemtjänst för personer under 65 år -3,5 mnkr Personlig assistans enligt SFB (f.d. LASS) -1,8 mnkr
Inom övriga områden redovisas sammantaget ett överskott, 5,2 mnkr.
En omfattande åtgärdsplan avseende HvB-placeringar för unga beslutades under 2014. Vad avser HvB-unga är det en vikande trend när det gäller antalet vårddygn jämfört med 2014 men gentemot budget är det fortsatt för höga kostnader. Arbetet med att genomföra den beslutade åtgärdsplanen inom HvB-området fortsätter. Arbetet med att fortsätta att utforma ett kommunalt behandlingshem/utslussboende samt alternativa insatser fortskrider och ett förslag till utformning kommer att presenteras på omsorgsnämnden i juni.
För verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg prognostiseras ett underskott på 18,3 mnkr vilket motsvarar 6,6 % av budgeten.
HvB unga -11,6 mnkr HvB vuxna -3,5 mnkr Öppenvård -3,2 mnkr -18,3 mnkr
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Personlig omv Boservice Totalt ant tim Budget Timmar
Underskottet beror på en kraftig ökning av speciallösningar för ungdomar där alternativa insatser bedömts bäst tillgodose den enskildes behov. Även för vuxna har behovet av speciallösningar för att tillgodose den enskildes behov ökat. Prognosen för öppenvården visar också högre kostnader till följd av ökade behov inom öppenvård särskilt avtal.
Inom hemtjänsten som omfattar insatser för personer som är under 65 år är prognosen ett underskott med 3,5 mnkr vilket motsvarar 8,2 % av budgeten. Antalet hemtjänsttimmar beräknas överstiga budgeten med 14 100 timmar. Detta motsvarar 11,2 % av budgeten som är 126 019 timmar. Ökningen beror på ökade behov. Antalet personer och antalet hemtjänsttimmar har ökat. De ökade behoven uppstod i slutet av 2014.
För verksamhetsområdet personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) beräknas ett underskott på 1,8 mnkr som beror på en ökning av antalet personer med personlig assistans samt en något ökad kostnad för sjuklön.
Barn- och ungdomsnämnden inkl kommunala verksamheter (underskott 4,4 mnkr)
Efter preliminär justering av nämndens budgetram med 48,2 mnkr till följd av demografiska förändringar pro- gnostiserar barn- och ungdomsnämnden ett negativt resultat om -4,4 mnkr för 2015. De kommunala enheterna prognostiserar ett överskott om 6,5 mnkr och nämndens anslagsdel ett underskott om -10,9 mnkr.
Det prognostiserade underskottet när det gäller nämndens anslagsdel avser framförallt lokaler inom förskole- verksamheten. Nämnden har redan vid tidigare års budgetredovisning påtalat den ökade kostnadsbilden. Nämn- den har för avsikt att lyfta den problematiska situationen gällande ökade lokalkostnader även i årets budgetbered- ning.
Det positiva prognostiserade resultatet när det gäller de kommunala enheterna finns främst inom förskola och fritidshem och finns företrädelsevis att finna i svårigheten med att rekrytera behöriga förskollärare och fritidspe- dagoger. Åtgärder i en handlingsplan rörande personal och kompetensförsörjning för utbildningsförvaltningen, år 2015-18, kommer att presenteras i budgetarbetet.
Antalet barn i förskolan är betydligt högre än vad som budgeterats i enlighet barnomsorgsprognosen som kom 2014. En relativt kraftig ökning av antalet barn sker även inom förskolan under kommande år. En fortsatt omfat- tande byggnation av förskolor är nödvändig för att möta det ökade barnantalet samt möta behovet av ersättnings- lokaler för mindre och uttjänta förskolelokaler. Vidare krävs nya förskolor för att familjer ska få barnomsorg där de önskar och där de bor och även för att erbjuda barnomsorg på s.k. obekväma tider, kvällar och helger.
Antalet elever inom grundskolan inklusive förskoleklassen fortsätter att öka. Antalet elever är i år ca 400 fler än föregående år. Enligt prognos kommer denna kraftiga ökning fortsätta årligen. Elevökningen inom grundskolan innebär att flera av kommunens befintliga skolor byggts om. Planering för modernisering och ombyggnationen har skett på ett antal skolor. Beslut har tagits av nämnden som innebär ett intensifierat arbete med att skapa nya 7-9 skolor i Linköpings innerstad samt ny- och ombyggnation för att möta den kraftiga elevökningen inom grundskolan i Linköpings kommun.
Bildningsnämnden inkl kommunala verksamheter (underskott -5,1 mnkr)
Prognosen för årets resultat för hela bildningsnämndens ansvarsområde beräknas bli -5,1 mnkr varav nämndens anslagsdel prognostiserar ett underskott på -4,3 mnkr och enheterna ett underskott på -0,8 mnkr. Nämndens un- derskott beror på kraftigt ökade kostnader för elevassistenter. Enheternas underskott beror på att Anders Ljungs- tedts program för Språkintroduktion hade planerat för ett ökat antal elever som sedan inte kom till enheten. De har därför för höga personalkostnader i förhållande till antal elever.
Den största avvikelsen mot budgeten avser tilläggsbelopp inom gymnasieskolan. Gymnasieskolornas ansökan om extra resurser i form av tilläggsbelopp för elever i behov av stöd har ökat. För att förstå de bakomliggande orsakerna till denna ökning och hur resurserna på bästa sätt kommer elever i behov av stöd tillgodo har en utred- ning tillsatts.
Eleverna i år 9 genomför ansökan till gymnasieskolan efter nyår och efter ett preliminärt antagningsbesked har de möjlighet att göra ett omval under tiden 15 april till 1 maj. I Linköping finns 18 skolor (5 kommunala, 12 friskolor, 1 Region Östergötland). 2 083 elever har sökt till gymnasieskolorna i Linköping. 680 sökande kommer från andra kommuner. 102 Linköpingsbor har sökt utbildning i annan kommun. I den preliminära antagningen har 70 % av eleverna antagits till högskoleförberedande program och 30 % till yrkesprogram.
Under våren har det varit en ökad efterfrågan på vuxenutbildning och det förväntas vara så under resten av året.
Bland annat är det fler ungdomar än tidigare som läser in sin gymnasiekompetens.
Kultur- och fritidsnämnden (budgetavvikelse 0 mnkr)
Kultur- och fritidsnämnden redovisar i sin helårsprognos ett nollresultat. Resultatenheten Friluftsmuseet Gamla Linköpings redovisar i helårsprognosen ett underskott om 0,5 mnkr. Åtgärder som kommer att vidtas och en detaljerad åtgärdsplan redovisas vid nämndens möte i juni.
Samhällsbyggnadsnämnden (budgetavvikelse 0 mnkr)
Snöröjning och bortforsling av snö har överskridit den periodiserade budgeten med 1,9 mnkr och detta under- skott beräknas bestå året ut. För att täcka upp det upparbetade underskottet tas posten ofördelat i anspråk. I sam- band med internbudgeten omfördelades medel för att täcka en befarad fördyring för den särskilda kollektivtrafi- kens beställningscentral. Den särskilda kollektivtrafiken är 2,5 mnkr dyrare jämfört med samma period föregå- ende år men kostnaderna är 0,5 mnkr lägre än budgeterat.
Samhällsbyggnadsnämnden, exploateringsverksamheten (överskott 4,2 mnkr)
I takt med att tomtförsäljningar genomförs, ska dessa redovisas som intäkter i kommunens resultaträkning. Sam- tidigt ska motsvarande kalkylerade kostnader för tomtens iordningsställande avräknas. För exploateringsverk- samheten prognostiseras ett resultat vid årets slut på plus 4,2 mnkr jämfört med minus 25,7 mnkr i budget. Avvi- kelserna mellan prognosticerat utfall och budget beror främst på att exploateringsprojekt har skjutits i tid.
Exploateringsverksamhetens resultatpåverkan
Exploatering, resultat Prognos Prognos Prognos Budget
Belopp tkr 2015 2015 2015 2015
Ändamål Kostnader Intäkter Resultat
Bostäder -222 821 218 850 -3 970 -24 111
Verksamheter -14 453 22 607 8 154 -1 624
Summa -237 274 241 457 4 183 -25 735
De största inkomsterna från tomtförsäljningar kommer att göras i Harvestad, Bo2017, Vallastaden, Norrberga och i Exploateringsområdena i Vasastaden. Försäljningarna i BO2017 och Vasastaden har negativ påverkan exploate- ringsresultatet. Detta är anledningen till nettot för bostäder är negativt i prognosen.
Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet.
Exploatering har under årets fyra första månader haft en positiv påverkan på kommunens likviditet med 87,4 mnkr.
Enligt exploateringsplanen beräknades ett positivt tillskott på 6,7 mnkr för helåret 2015, men prognosen pekar nu istället mot ett tillskott på 35,1 mnkr.
Socialnämnden (underskott -0,5 mnkr)
Sammantaget visar Socialnämndens prognos för 2015 ett mindre underskott med totalt 500 tkr, vilket beror på ökade kostnader för familjehem, framförallt längre placeringar i jourfamiljer. Kostnaden för ekonomiskt bistånd förefaller ha stabiliserats trots att ett antal EU-migranter beviljats hemresa under vintermånaderna. Antal utbetal- ningshushåll har minskat jämfört med föregående år, inte minst inom ungdomshushållen, åldersgruppen 18-24 år.
Det totala antalet hushåll som söker försörjningsstöd sjunker i likhet med föregående år. Även snittutbetalningen per hushåll och månad räknat har minskat.
Antal hushåll med långvarigt bistånd har minskat. Det är positivt, men gruppen är fortfarande stor i jämförelse med hur det ser ut i andra kommuner i landet. Här finns en stor utmaning som kräver långsiktiga satsningar och en tydlig strategi för att kunna minska målgruppen och få så många som möjligt ut i egen försörjning. Projekt 100 inom avdelningen för försörjningsstöd som pågått sedan hösten 2014 är ett led i detta arbete som visat goda resul- tat.
Antal aktuella hushåll totalt
Ungdomshushåll 18-24 år med bistånd
Hushåll med bistånd med hemmavarande barn
Hushåll med långvarigt bistånd 10-12 mån av 12
Bygg- och miljönämnden (budgetavvikelse 0 mnkr)
Inom bygg- och miljönämndens bygglovsverksamhet har under första tertialet antalet inkommande ärenden ökat med 19 % jämfört med motsvarande period förra året. Fakturerade bygglovsavgifter har under perioden medfört intäkter som är högre än budget. Ärendeökningen beror i huvudsak på ökat bostadsbyggande. En viss osäkerhet råder dock kring om utvecklingen fortsätter i samma riktning resten av året.
Utförarstyrelsen (resultat -11,6 mnkr)
För 2015 prognostiserar Utförarstyrelsen ett underskott med -11,6 mnkr i den ekonomiska resultatprognosen. Det avslutas mot styrelsens egna kapital som består av tidigare års resultat och uppgår till plus 53 mnkr. Huvudanled- ningen till denna obalans är att ersättningsnivån inom hemtjänst i tätorten inte motsvarar självkostnaden för att bedriva verksamheten. Affärsområde Kost & Restaurang prognostiserar underskott på grund av högre kostnader för livsmedel och de fortsätter arbetet enligt åtgärdsplanen för att vända den negativa resultatutvecklingen som uppstod under 2014.
Intern ränta, resursmedel och reserv för demografi, pris- o löneökningar (överskott 88 mnkr)
Inom intern finansiering redovisas fyra poster; reserv för pris/lön/demografi, resursmedel, medel för nytillkom- men verksamhet samt intern ränta. Det samlade överskottet beräknas till 88 mnkr. Av överskottet avser 31 mnkr nystartad verksamhet som inte kommit igång ännu.
Överskottet för reserv för pris, lön och demografi beräknas i prognosen till 66 mnkr. I reserven ingår 1,6 % för ökade priser som redovisas som överskott eftersom nämnderna får 0 % i kompensation på grund av låg inflation.
I budgeten finns även en reserv för höjda arbetsgivaravgifter för unga som inte kommer att användas. Det finns en central reserv på 50 mnkr för demografi som används för att vid årets slut göra regleringar för demografiska förändringar jämfört med budget. I prognosen beräknas äldrenämnden få en utökad ram med 2 mnkr för fler hemtjänsttimmar och barn- och ungdomsnämnden en ökning med 48 mnkr netto för fler barn i förskolan men färre elever i grundskolan än prognosen som låg till grund för budgeten. Bildningsnämnden beräknas få en ök- ning med drygt 10 mnkr för elever/program. Att nämnderna erhåller 61 mnkr innebär att hela den centrala reser- ven om 50 mnkr förbrukas.
2900 3000 3100 3200 3300 3400
jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 1050
1100 1150 1200 1250 1300
jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15
300 350 400 450 500 550 600
jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 15601580160016201640166016801700
jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15
I budgeten för 2015 finns 57 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål. Av dessa har 10 mnkr som avser ”Resurs för disposition av tidigare års överskott” fördelats till nämnderna. I prognosen beräknas även de resterande resursmedlen att förbrukas.
Internräntan prognostiseras ge ett underskott på 12 mnkr på grund av försenade investeringar. Motsvarande över- skott redovisas under ”nytillkommen verksamhet”.
Pensionsenheten (överskott 28 mnkr inkl finansiella kostnader och 19 mnkr exkl finansnetto)
Pensionsenhetens budget för 2015 grundade sig på den prognos som pensionsförvaltaren lämnade i augusti 2014.
Prognosen i delårsrapporten bygger på den prognos som lämnades i december 2014.
Förändringarna gentemot budget beror på flera orsaker; intäkterna i form av kalkylerad pensionskostnad beräk- nas bli något högre, pensionsskulden avseende pension intjänad före 1998 beräknas bli något mindre och ränte- kostnaden för pensionen som är intjänad före 1998 beräknas bli lägre än budgeterat.
Investeringar och exploateringsverksamhet Ackumulerade investeringar för respektive månad
Nettoinvesteringarna uppgick efter april 2015 till 37 mnkr jämfört med linjärt periodiserad budget på 98 mnkr.
Investeringsbidragen uppgår till 19 mnkr. Motsvarande period förra året uppgick nettoinvesteringarna till 51 mnkr.
Investeringsbudgeten för helåret uppgår till 294 mnkr. Prognosen för helåret uppgår till 282 mnkr. I prognosen lig- ger att utförarstyrelsen och äldrenämnden beräknas få utökad budgetram med sammanlagt 12 mnkr. Detta beror på en förskjuten investering för Officelicenser, ökad efterfrågan på IT-utrustning från kommunens enheter samt ökade inköpspriser på grund av dollarkursens uppgång. En annan orsak är att äldrenämnden behöver införskaffa inventarier till det nya vårdboendet Sandrinoparken. Utförarstyrelsen och Äldrenämnden kommer i särskilda fram- ställningar att begära utökade investeringsramar.
Nettoinvesteringarna i prognosen överstiger avskrivningar med 143 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. Under perioden januari – april uppgick avskrivningskostnaderna till 46 mnkr att jämföra med 43 mnkr under motsvarande period förra året. För helåret prognostiseras avskriv- ningskostnaderna till 139 mnkr jämfört med 129 mnkr i 2014 års bokslut.
Pågående projekt
Pågående projekt är sådana investeringar som inte har blivit slutförda och aktiverade. Det innebär att avskriv- ningar och intern ränta inte beräknas för pågående projekt. Utgifterna för pågående projekt uppgår per sista oktober till 334 mnkr, jämfört med 277 mnkr för samma datum föregående år.
Exploateringsverksamhet
Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet.
Av nedanstående sammanställning framgår att årets exploatering till och med april 2015 haft en positiv påverkan på kommunens likviditet med 87 mnkr.
Balansräkning, likviditetspåverkan
Årets exploatering Redovisning Redovisning Prognos Prognos Prognos
Belopp mnkr 31/4 2015 31/4 2015 2015 2015 2015
Ändamål Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster netto
Bostäder 21 -105 195 -243 -48
Verksamheter 6 -9 45 -32 13
Summa 27 -114 240 -275 -35
0 50 100 150 200 250 300 350
Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
2015 2012 2013 2014 Budget mnkr
I takt med att tomtförsäljningar genomförs, ska dessa redovisas som intäkter i kommunens resultaträkning. Sam- tidigt ska motsvarande kalkylerade kostnader för tomtens iordningsställande avräknas. Av tabellen nedan framgår att nettot till och med april 2015 har förbättrat årets resultat med 7 mnkr. Till årets slut beräknas resultatet bli ett överskott på 4 mnkr.
Resultaträkning
Exploatering, resultat Redovisning Redovisning Prognos Prognos Prognos
Belopp mnkr 31/4 2015 31/4 2015 2015 2015 2015
Ändamål Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Resultat
Bostäder -43 50 -223 219 -4
Verksamheter -2 2 -14 23 8
Summa -45 52 -237 242 4
Exploateringen (bostad och verksamhet) har ett eget kapital på drygt 365 mnkr. Årets resultat från exploate- ringen bedöms ge en ökning av eget kapital med 4 mnkr. Exploateringsverksamheten bedöms påverka likvidite- ten positivt med 35 mnkr för helåret 2015.
Kapacitet
Skatteintäkter m.m.
Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgiften beräknas enligt Sveriges Kom- muner och Landsting (SKL:s) prognos den 29 april till 7 138 mnkr för helår 2015, det är 48 mnkr lägre än bud- geterat. Jämfört med 2014 är det en ökning med 228 mnkr vilket motsvarar 3,3 %.
Budgeten för skatteintäkter fastställdes av kommunfullmäktige den 2 december och grundade sig på SKL:s då aktuella prognos. Därefter har SKL:s prognoser försämrats och avvikelsen mot budget beräknas till minus 48 mnkr. Det är främst regleringsposten för 2015 som försämrats som en konsekvens av minskningen av ansla- get för kommunalekonomisk utjämning. Därutöver är slutavräkningarna för skatt sämre än tidigare prognoser både för 2014 och 2015.
Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring
2014 2015 2016 2017 2018 2013–2018
SKL, apr 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 23,9
Reg, apr 2,6 5,3 5,7 5,3 4,7 25,9
ESV, mars 3,1 4,9 4,5 4,5 4,4 23,3
SKL, feb 3,2 5,1 5,1 4,5 4,3 24,1
Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL
Regeringens räknar med betydligt mindre ökning av skatteunderlaget 2014 än såväl SKL som Ekonomistyrnings- verket. Skillnaden förklaras av att regeringen gör en försiktigare bedömning på flera punkter, bland annat när det gäller utvecklingen av lönesumman, arbetsmarknadsersättningar och grundavdrag.
För 2015 förutser regeringen en snabbare skatteunderlagstillväxt än SKL och ESV. Även här skiljer sig progno- serna åt på en rad punkter, bland annat när det gäller utvecklingen av arbetade timmar och flera sociala ersättningar.
Att regeringens prognos visar starkare skatteunderlagstillväxt än SKL:s och ESV:s för åren 2016–2018 beror fram- förallt på större ökning av arbetade timmar. Det spelar också roll att regeringen utgår från mindre höjningar av grundavdragen än SKL.
Risk
Likvida medel
Likvida medel den 31 december för åren 2010 – 2013 samt per månad för 2014 och 2015, mnkr
Likviditeten uppgick till 406 mnkr den 30 april, tidigare beslutade ianspråktaganden av markeringar kommer att försämra likviditeten med ca 100 mnkr under resten av året. Vid årets början uppgick likviditeten till 429 mnkr.
Förklaringar till likviditetens utveckling under 2015:
• Nettoinvesteringarna uppgick efter april 2015 till 37 mnkr jämfört med linjärt periodiserad budget på 98 mnkr vilket förbättrar likviditeten jämfört med planerad påverkan.
• Resultatet per den 30 april är positivt och uppgår till 189 mnkr. En del av resultatet beror dock på bokförings- mässiga poster som inte påverkar kommunens likviditet. Dit hör till exempel vinster som uppstått vid ompla- cering av kommunens placeringar som inte påverkar kommunens likviditet eftersom de omedelbart återinve- sterats i andra tillgångsslag.
• Exploateringsverksamhetens har påverkat likviditeten positivt med 87,4 mnkr t o m april.
Pensionsskuld
Per den 31 december 2015 beräknas pensionsskulden uppgå till 3 194 mnkr, varav 2 683 avser pensioner intjä- nade före år 1998 och 511 mnkr avser pensioner som är intjänade från och med 1998. Per den sista december 2014 uppgick pensionsskulden till 3 256 mnkr. Att pensionsskulden minskar beror på att den del som är intjänad före 1998 utgjordes av förmånsbestämd pension som nu successivt minskar och att den största delen av den pension som är intjänad efter 1998 utgörs av avgiftsbestämd pension som inte leder till att pensionsskulden acku- muleras.
Kommunen har årligen från år 1997 satt av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetal- ningarna. För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns hela beloppet avsatt externt. De externa placeringarna minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 30 april till 1 736 mnkr. Det motsvarar 100 % av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 45 % av pens- ionsskulden som är intjänad före 1998. Återlånade medel uppgår till 1 458 mnkr.
Redovisningsprinciper
Kommunens delårsrapport är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed med ett undantag. Kommunfullmäktige i Linköping har beslutat att i kommunens redovisning ska hela pensions- åtagandet redovisas som avsättning i balansräkningen vilket gör att Linköpings kommun har en annan pensions- redovisning än redovisningslagen.
Väsentliga belopp har periodiserats.
Uppdateringen av RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar innebär ett explicit krav på tillämpning av kompo- nentavskrivning för investeringar. Linköpings Kommun har påbörjat arbetet med att implementera komponent- avskrivning genom att tillämpa metoden för de investeringar som aktiverats under räkenskapsåret 2014. En följd av den ändrade redovisningsprincipen blir att beläggningsprogrammet för asfalt kommer att klassas som investe- ring. Under 2015 påbörjas en inventering av befintliga anläggningstillgångar. Tillgångar med högt redovisat värde och lång kvarvarande nyttjandetid kommer första hand bli föremål för uppdelning i olika komponenter.
0 100 200 300 400 500 600 700 800
2010 2011 2012 2013
2010-2013 2015 2014
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec mnkr
KOMMUNENS PERSONAL
Anställd personal
Personalomsättningen1 är 1,5 %, föregående år var den 1,9 %. Nettoeffekten är en ökning med 393 personer till 7 994 anställda med månadslön. Det motsvarar 7 574 årsarbeten vilket är en ökning med 357 årsarbeten. Föränd- ringar i personalstaten får olika uttryck. Inom Barn och ungdomsnämndensverksamheter återfinns största delen av den personalökning som redovisas. Bildningsnämndens verksamheter minskar personalstyrkan främst bero- ende på ett vikande elevunderlag inom gymnasieskolan. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och Sociala förvaltningen har fått förstärkta resurser. Övriga förvaltningar har mindre förändringar i personalstaten. Antalet visstidsanställda ökar vilket till stor del kan förklaras med att lärare och förskollärare är visstidsanställda under introduktionsperioden. I tabellen nedan redovisas antal anställda med månadslön i Linköpings kommun.
Tabell 1, Tillsvidare och visstidsanställd personal fördelat på hel- och deltid
Anställningsform 2014 2015 Förändring
Tillsvidare heltid 5 453 5 620 167
Tillsvidare deltid 1 613 1 622 9
sa tillsvidare 7 086 7 242 156
Visstid heltid 320 425 105
Visstid deltid 215 327 112
sa visstid 535 752 217
Totalt 7 601 7 994 393
Utförd tid och frånvaro
Under första tertialet har drygt 4,18 miljoner arbetstimmar utförts, det är en ökning med 3 procentenheter (118 440 timmar). Där av har tillfällig personal med timlön utfört arbete med 374 940 timmar vilket är en ökning med 15 400 timmar. Omvandlat motsvarar den timanställda personalresursen 220 årsarbeten till en kostnad av ca 53 mkr. Under perioden ökar mertidsarbete i form av fyllnadstid2 med 4200 timmar och övertidsarbete ökar med 2660 timmar. Frånvaron har ökat med 6 % eller ca 50 400 timmar. Den enskilt största frånvaro orsaken är egen sjukdom där efter föräldraledighet och semester. Tabell 2 beskriver hur stor andel av planerad tid som ut- förs genom övertidsarbete per förvaltning.
Tabell 2, Andel utförd övertid av planerad tid
Förvaltning 2014 2015
Kultur och fritidsförvaltningen 0,10 % 0,22 % Kommunstyrelsens förvaltning 0,36 % 0,24 % Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 0,31 % 0,16 % Omsorg och äldreförvaltning 0,46 % 0,31 %
Socialförvaltning 0,17 % 0,35 %
Utbildningsförvaltningen 0,33 % 0,38 %
Barn och ungdomsnämndens verksamheter 0,34 % 0,40 % Bildningsnämndens verksamheter 0,29 % 0,32 %
Leanlink 0,80 % 0,88 %
Omsorg 0,79 % 0,93 %
Övriga 0,90 % 0,61 %
Hela kommunen 0,40 % 0,45 %
Sjukfrånvaro
Antal sjukfrånvaro timmar ökar i jämförelse med samma period föregående år och uppgår till 322 790 timmar, en ökning med 43 300 timmar. Sjukfrånvarotimmarna fördelas inom olika intervall baserad på frånvarons längd.
Framför allt ökar sjukfrånvaron inom intervallet dag 60- men även sjukfrånvaron i sjuklöneperioden ökar. Utfallet varierar mellan förvaltningarna, i graf 1 beskrivs nettoförändringen i timmar per förvaltning.
1 Nyckeltal; Avser tillsvidareanställda antal externa avgångar/antal anställda
2 Deltidsanställd som arbetar utöver fastställd arbetstid.
Graf 1. Förändring av antal sjukfrånvarotimmar i intervall, jämfört med tertial 1 2014 per förvaltning
Total sjukfrånvaro3
Den totala sjukfrånvaron är 6,7 % vilket är en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med samma period föregå- ende år. Männens sjukfrånvaro har ökar med 0,1 procentenheter medan kvinnornas sjukfrånvaro ökat med 1,0 procentenheter. Sjukfrånvaro fördelas olika mellan åldersgrupperna. Åldersgruppen -29 år redovisar en minskad sjukfrånvaro. Både åldersgruppen 50- år och 30-49 ökar sin sjukfrånvaro. En kraftig ökning med 1,3 procenten- heter för åldersgruppen 30-49 år medan åldersgruppen 50- år ökar med 0,7 procentenheter. Långtidssjukfrånva- ron ökar med 1,8 procentenheter jämfört med 2014 och är 44,6 % av total sjukfrånvaro. Andelen långtidssjuk- frånvaro för kvinnor har ökat med 3,3 procentenheter andelen långtidssjukfrånvaro för män redovisar en minsk- ning med 7 procentenheter. I tabell 3 redovisas total sjukfrånvaro per förvaltning.
Tabell 3. Total sjukfrånvaro per förvaltning
Förvaltning 2014 2015
Kultur och fritidsförvaltningen 6,6 % 7,2 % Kommunstyrelsens förvaltning 3,0 % 3,3 % Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 4,1 % 4,3 %
Omsorg och äldreförvaltning 1,3 % 2,8 %
Socialförvaltning 4,5 % 6,0 %
Utbildningsförvaltningen 5,8 % 6,5 %
Leanlink 6,9 % 7,7 %
Hela kommunen 5,9 % 6,7 %
3 Lag reglerad redovisning av den totala sjukfrånvaron. Beräknas som sammanlagd sjukfrånvaro i timmar delat med sammanlagd ordinarie arbetstid i timmar för alla anställda
-5000 0 5000 10000 15000 20000 25000
dag -14 Dag 15-59 Dag 60 -
Kultur o Fritids Kommunstyrelsens Leanlink Miljö o samhällsbyggnads Omsorg o äldre Social Utbildnings
Bilagor
Resultaträkning för kommunen per den 30 april 2015
Redovisning Redovisning Förändring Förändring
Belopp mnkr 30 april 2015 30 april 2014 mnkr %
Verksamhetens intäkter 385 462 -76
Verksamhetens kostnader -2 768 -2 732 -36
Jämförelsestörande poster 46 17 28
Avskrivningar -46 -43 -3
Verksamhetens nettokostnader -2 383 -2 296 -87 3,8
Skatteintäkter 2 053 1 956 97
Generella statsbidrag, utjämning 246 285 -38
Kommunal fastighetsavgift 76 74 2
Summa skatteintäkter o bidrag 2 375 2 315 61 2,6
Finansiella intäkter 205 224 -20
Finansiella kostnader -8 -7 -1
Jämförelsestörande poster 7 -7
Summa finansnetto 197 224 -27 -12,2
Resultat före extraordinära poster 189 243 -54
Extraordinära intäkter - -
Extraordinära kostnader
PERIODENS RESULTAT 189 243 -54
Resultaträkning för kommunen, prognos för helår 2015
Prognos Budget Avvikelse Bokslut Förändring
helår prognos 2014-2015
Belopp mnkr 2015 2015 +/- 2014 %
Verksamhetens intäkter 1 381 1 280 101 1 270
Verksamhetens kostnader -8 636 -8 594 -41 -8 132
Jämförelsestörande poster
43 43 67
Avskrivningar -139 -145 6 -136
Verksamhetens nettokostnader -7 351 -7 459 109 -6 932 6,0
Skatteintäkter 6 170 6 182 -12 5 835
Generella statsbidrag, utjämning 739 774 -35 854
Kommunal fastighetsavgift 229 230 -1 221
Summa skatteintäkter o bidrag 7 138 7 186 -48 6 910 3,3
Finansiella intäkter 319 244 75 336
Finansiella kostnader -25 -34 9 -26
Jämförelsestörande poster 0 8
Summa finansnetto 294 211 83 318 -7,5
Resultat före extraordinära poster 81 -63 144 296
Extraordinära intäkter - - - -
Extraordinära kostnader - - - -
ÅRETS RESULTAT 81 -63 144 296
Jämförelsestörande poster som ingår i det prognostiserade resultatet
Jämförelsestörande poster är större poster av engångskaraktär som särskilt bör beaktas vid jämförelser av resulta- tet mellan olika år. Till jämförelsestörande poster räknas också återkommande poster som varierar stort mellan åren, till exempel kostnader och intäkter för exploatering och realisationsvinster vid försäljning av anläggnings- tillgångar. ”Normala” vinster och förluster vid försäljning av finansiella tillgångar redovisas dock inte som jäm- förelsestörande poster. Återföringar och nedskrivningar av finansiella tillgångar redovisas dock som jämförelse- störande poster.
De jämförelsestörande posterna i prognosen uppgår sammanlagt till 43 mnkr i nettointäkt. Det prognostiserade resultatet exkl jämförelsestörande poster är plus 38 mnkr.
De jämförelsestörande posterna i verksamhetens nettokostnader består av:
• Återbetalning av tidigare inbetalda försäkringspremier till AFA 36 mnkr
• Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 3 mnkr
• Exploateringsverksamhetens nettoresultat 4 mnkr
Summa jämförelsestörande poster i verksamhetens nettokostnader 43 mnkr
Summa jämförelsestörande poster i finansnettot 0 mnkr
Balanskravsutredning
Enligt kommunallagen krävs att kommunernas ekonomi ska vara i balans, det vill säga att årets intäkter ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Vid av- stämningen mot balanskravet räknas inte realiserade vinster och orealiserade förluster med i resultatet.
Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet av ett negativt balanskravsresultat ska ske.
Kommunen har ett positivt resultat efter balanskravsjusteringar på 78 mnkr och inget balanskravsresultat som behöver återställas. Sedan lagen infördes år 2000 har kommunen inte behövt återställa något negativt balans- kravsresultat.
Balanskravsutredning, mnkr 2015 2014
Årets resultat 81 296
Samtliga realisationsvinster -3 -15
Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0
Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0
Orealiserade förluster i värdepapper 0 0
Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 78 281
Medel till resultatutjämningsreserv 0 0
Medel från resultatutjämningsreserv 0 0
Årets balanskravsresultat 78 281
Synnerliga skäl:
Medel till övriga markeringar 0 -155
Medel från övriga markeringar (som ingår i prognosen) 64 196
Sänkt diskonteringsränta för pensionsskuldsberäkning - -
Årets balanskravsresultat efter synnerliga skäl 142 322
Balanskravsresultat att återställa 0 0
