Linköpings kommun
Delårsrapport april 2016
Innehållsförteckning
Delårsrapport för kommunen per den 30 april med prognos för helår 2016
Information om kommunens finansiella uppföljning redovisas för kommunstyrelsen i en separat finans- rapport
Sid
Sammanfattning
3Omvärld
Sveriges Kommuner och Landsting – det ekonomiska läget 5
Befolkning, arbetsmarknad och bostäder 6
Ekonomisk analys av resultatet per den 30 april samt prognos för 2016
9 ResultatResultat för perioden januari – april 2016 9
Årets prognostiserade resultat 9
Balanskravsresultat 10
Ianspråktagande av markeringar 10
Jämförelsestörande poster 10
Verksamhetens kostnader och intäkter, prognos 2016 11
Kontroll
Budgetavvikelser 12
Prognoser 12
Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser 13
Investeringar och exploateringsverksamhet 19
Pågående projekt 19
Exploateringsverksamhet 19
Kapacitet
Skatteintäkter m.m. 20
Risk
Likvida medel 22
Pensionsskuld 22
Redovisningsprinciper 22
Kommunens personal
24Bilagor
Resultaträkning för kommunen per den 30 april 2016 26
Resultaträkning för kommunen, prognos för helår 2016 27
Balanskravsutredning 28
Driftredovisning för nämnder och styrelser per den 30 april 2016 29
Driftredovisning för nämnder och styrelser, prognos 2016 30
Investeringsredovisning per den 30 april 2016 31
Investeringsredovisning, prognos 2016 31
SAMMANFATTNING
Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och inve- steringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner. I resultaten redovisas samtliga pensionså- taganden för kommunens anställda som en avsättning (den så kallade fullkostnadsmodellen).
Omsättningen för Linköpings kommun beräknas till ca 9,0 miljarder kronor för 2016.
Kommunens resultat för perioden januari-april 2016 uppgår till plus 69 mnkr. För 2015 uppgick resultatet per den 30 april till 189 mnkr.
För helår 2016 prognostiseras resultatet till minus 121 mnkr. Överskottet jämfört med budget beräknas i progno- sen till 25 mnkr eftersom det budgeterade resultatet är minus 146 mnkr på grund av ianspråktagande av marke- ringar. Enligt prognosen beräknas kommunen klara balanskravet.
Bokslutsresultat för åren 2006-2015 samt prognos för 2016
Kommunen står inför stora demografiska förändringar som påverka både kommunens kostnader skatteintäkter och andra intäkter från staten. Osäkerheten också är stor vad gäller befolkningsprognoser på såväl riksnivå som kommunnivå. Så här skriver SKL i sin ekonomirapport för april: ”Stora demografiska förändringar åren 2016- 2019 innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Anta- let invånare i Sverige väntas öka med cirka 590 000, varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara på- fallande starkt under perioden.”
Med anledning av flyktingsituationen fattade kommunstyrelsen den 3 maj beslut om tilläggsbudget till nämn- derna år 2016 med totalt 51 mnkr.
Gällande befolkningsprognoser skriver SKL i cirkulär per 28 april att det ”alltid är behäftat med en stor osäker- het att prognostisera den framtida invandringen och i dagens situation med en hög invandring av personer med asylrelaterade skäl är osäkerheten ännu större”.
Den 17 maj 2016 slöt Linköpings kommun en överenskommelse med den s k Sverigeförhandlingen om medfi- nansiering av Ostlänken. Medfinansieringen ingår inte i nuvarande prognos men kan innebära att kommunens resultat för 2016 försämras med ytterligare 173 mnkr. Däremot påverkas inte balanskravet eftersom medfinansie- ringen troligen föreslås finansieras med ianspråktagande av markering för ”infrastrukturåtgärder i anslutning till resecentrum mm”.
En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Några nämnder prognostiserar underskott jämfört med budget. Nämndernas samlade prognostiserade underskott jäm- fört med budget uppgår till -4 mnkr.
352
208 104
388
246
23 398
611
296 190
-121 -200
-100 0 100 200 300 400 500 600 700
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos 2016
Mnkr
Fördelning av 2016 års budgetavvikelse Belopp mnkr
Prognos april
Nämndernas budgetavvikelse exkl exploatering -4
Exploateringsverksamheten -10
Resurs- och reservmedel, intern ränta 38
Pensionsenheten inkl finans -4
Skatteintäkter 7
Finansnetto exkl pensionsenheten -2
Budgetavvikelse* 25
Årets resultat -121
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 25
*Budgeten är -146 mnkr till följd av ianspråktaganden av markeringar.
Utförarstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, omsorgsnämnden, socialnämnden och äldrenämnden prognostise- rar underskott. Socialnämnden och äldrenämndens underskott är dock av mindre omfattning.
Inom intern finansiering redovisas fyra poster; reserv för pris/lön/demografi, resursmedel, medel för nytillkom- men verksamhet samt intern ränta. Det samlade överskottet 2016 beräknas till 38 mnkr. Av överskottet avser 11 mnkr nytillkommenverksamhet som inte kommit igång ännu. Överskottet för reserv för pris, lön och demografi beräknas i prognosen till 27 mnkr. I reserven ingår 1,5 % för ökade priser som redovisas som överskott eftersom nämnderna får 0 % i kompensation 2016 på grund av låg inflation.
Det finns en central reserv på 51 mnkr för demografi som används för att vid årets slut göra regleringar för de- mografiska förändringar jämfört med budget. I prognosen beräknas samtliga medel förbrukas. Äldrenämnden beräknas få en höjd ram med nästan 8 mnkr. Bildningsnämnden beräknas få en ökning med drygt 9 mnkr utifrån antalet elever och programval. Tilläggsbudget 2016 med anledning av flyktingsituationen finansieras med 11 mnkr. 23 mnkr prognostiseras som oförutsedd kostnad 2016 med anledning av det osäkra läget med flykting- situationen.
I budgeten för 2016 finns 64 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål. I prognosen beräknas 54 mnkr att fördelas under 2016. Internräntan prognostiseras ge ett underskott på 10 mnkr på grund av försenade investeringar. Motsvarande överskott redovisas under ”nytillkommen verksamhet”.
Likviditeten uppgick den 31 april till 341 mnkr, föregående år vid samma tidpunkt var likviditeten 406 mnkr.
Jämfört med årsskiftet har likviditeten ökat med 41 mnkr. Kommunen har inga egna lån. Prognosen är att ian- språktaganden av markeringar kommer att försämra likviditeten med ca 146 mnkr under resten av året.
I prognosen beräknas nettoinvesteringarna till 300 mnkr och avskrivningarna till 164 mnkr, därmed överstiger investeringarna avskrivningarna med 136 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit av- skrivningskostnaderna. Linköping har inga lån och hittills har investeringarna kunnat finansieras med egen likvi- ditet. Linköping står dock inför kraftigt ökade investeringar och lokalförhyrningar vilket måste beaktas i den ekonomiska planeringen. Framtagandet av en långsiktig ekonomisk plan för investeringar och lokalförsörjning pågår och kommer att presenteras under 2016.
Kommunstyrelsens observandum
I delårsrapporten redovisas avvikelser och osäkerheter i prognosen som är viktiga för kommunstyrelsen att följa:
• Barn- och ungdomsnämndens anslagsdel prognostiserar ett underskott om 11,4 mnkr som framförallt avser lokaler inom förskoleverksamheten.
• Utförarstyrelsen prognostiserar ett underskott med 9,4 mnkr. Underskottet avser till största delen hem- tjänst och personlig assistans. Utförarstyrelsens befarade underskott 2016 har redovisats för kommun- styrelsens presidium.
• Omsorgsnämnden prognostiserar underskott med 8,2 mnkr för personer med utvecklingsstörning, samt underskott med 4,2 mnkr för hemtjänst.
• Socialnämndens fortsatta arbete med att minska placeringstider och särskilt de höga kostnaderna för HvB samt familjehem. Detta mot bakgrund av de senaste årens kraftiga kostnadsutveckling.
• Flyktingsituationen med anledning av osäkra befolkningsprognoser samt i vilken utsträckning den an- tagna tilläggsbudgeten 2016 täcker verksamhetens behov.
• Likviditeten med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar, investeringsnivån samt exploate- ringsverksamheten.
• Räntenivån påverkar kommunkoncernen både vad gäller upplåning och placeringar.
OMVÄRLD
Sveriges Kommuner och Landsting - det ekonomiska läget
SKL´s ekonomirapport för april inleds med följande:
”Stora demografiska förändringar åren 2016-2019 innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka 590 000, varav utlands- födda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern.
Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden.”
Den 28 april gjorde Sveriges Kommuner och landsting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i cirkuläret om ”Budgetförutsättningar för åren 2016–2019”: ”Den 28 april gjorde Sveriges Kommuner och lands- ting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i cirkuläret om ” Budgetförutsättningar för åren 2016–2019”. En viktig beståndsdel i beräkning av skatteprognoser är befolkningsutvecklingen. SKL bygger sin senaste skatteprognos på Statistiska centralbyråns (SCB) senaste befolkningsprognos. SKL anger att SCB´s pro- gnos om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvand- ringen samt dödligheten utvecklas i framtiden. Antagandena utgår från både historiska trender och bedömningar om den framtida utvecklingen. På kort sikt utgår antagandena om den asylrelaterade invandringen från Migrat- ionsverkets senaste prognos. SCB påpekar att det alltid är behäftat med en stor osäkerhet att prognostisera den framtida invandringen och i dagens situation med en hög invandring av personer med asylrelaterade skäl är osäkerheten ännu större. Både antalet som söker asyl och antalet som får uppehållstillstånd påverkas av politiska beslut, såväl i Sverige som i andra länder och på EU-nivå och kan snabbt komma att ändras.
”Svensk ekonomi mot ”mild” högkonjunktur
Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt i fjol med en ökning av BNP på närmare 4 procent i kalen- derkorrigerade termer. Framöver beräknas tillväxten bli något lägre och BNP väntas i år och nästa år öka med omkring 3 procent. Den svenska ekonomin fortsätter därmed att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Förklaringen är en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna och inte minst byggnadsinvesteringarna växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält som en konse- kvens av den omfattande flyktinginvandringen.
Jämfört med bedömningen som presenterades i februari har en del förändringar skett. Den mest avgörande är en ny befolkningsprognos som innebär att befolkningen framöver inte växer lika mycket som i tidigare bedömning.
I bedömningen från februari antogs befolkningen öka med uppemot 1 miljon mellan 2014 och 2019, men i den nya befolkningsprognosen begränsas ökningen till cirka 690 000. Skillnaden hänger samman med en inte lika omfattande nettoinvandring.
Förändringen av befolkningsprognosen har resulterat i en något svagare bedömning av den ekonomiska utveckl- ingen jämfört med vad vi räknade med i februari och inte minst då vad avser utvecklingen av offentlig konsumt- ion. Till det ska läggas att den svenska ekonomin under början av i år har utvecklats svagare än beräknat vilket dragit ner bedömningen för i år. Trots de nedjusteringar som gjorts är bilden att den svenska ekonomin utvecklas i relativt god takt i år och nästa år. Det innebär att svensk ekonomi lämnar lågkonjunkturen bakom sig och når konjunkturell balans. Konjunkturläget nästa år kan beskrivas i termer av ”mild högkonjunktur”. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skat- teunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer vilket är ungefär dubbelt mot normalt. Sam- tidigt når arbetslösheten nästa år ner mot 6,5 procent.
För åren 2018 och 2019 har ingen egentlig prognos gjorts. Den svenska ekonomin förutsätts nå konjunkturell balans och därefter utvecklas i linje med potentiell tillväxt. Det innebär BNP-ökningar på 1,8 procent dessa båda år och en tillväxt i inhemsk efterfrågan som är av ungefär samma omfattning. Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de växande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. Sam- tidigt utvecklas hushållens konsumtionsutgifter långsammare än under 2016 och 2017 till följd av en väsentligt svagare inkomstutveckling. För att kommunsektorn ska kunna klara sina åtaganden beräknas skatten behöva höjas med sammantaget 1 krona och 82 öre fram till 2019 jämför med i dag. Dessa skattehöjningar tillsammans med högre räntor innebär att hushållens disponibla inkomster under dessa båda år minskar i reala termer räknat per invånare.
Befolkning, bostäder och arbetsmarknad
Befolkningstillväxten har varit mycket bra i Linköping under inledningen av 2016. Under endast ett år, 1992, sedan kommunsammanslagningen 1971 har kommunen haft en snabbare ökning av sin befolkning under det första kvartalet än under 2016. Alla komponenter bidrar till den kraftiga ökningen. Stort födelseöverskott, samt positivt flyttningsnetto mot såväl andra kommuner i Östergötland, kommuner i andra län och i förhållande till utlandet.
Befolkningsförändringar i kommuner med minst 100 000 invånare under första kvartalet 2016
Befolkningsförändring
varav flyttningsnetto mot utlandet 1 kv 2014 1 kv 2015 1 kv 2016 1 kv 2014 1 kv 2015 1 kv 2016
Riket 22 007 20 002 24 361 16 328 16 276 19 101
Stockholm 3 998 2 920 2 418 1 613 1 082 1 757
Göteborg 1 996 1 860 1 599 935 913 1 077
Malmö 1 313 1 139 1 388 410 439 783
Uppsala 753 619 918 233 344 390
Linköping 370 123 605 189 156 216
Örebro 562 480 557 167 197 151
Umeå 406 445 494 72 103 81
Helsingborg 487 658 384 132 319 260
Eskilstuna 363 247 382 287 194 280
Lund 363 147 376 137 -293 153
Norrköping 316 396 291 210 220 263
Jönköping 303 209 287 128 124 130
Huddinge 453 168 255 238 72 211
Borås 171 373 253 201 148 150
Västerås 306 479 241 132 153 139
Länet 995 535 1002 660 625 785
Nästan 80 procent av folkökningen i landet förklaras av inflyttning från andra länder. Inte i någon av landets 15 största kommuner har dock nettoflyttningen från andra länder varit större än den totala folkökningen under det första kvartalet 2016.
Befolkningsutveckling under det första tertialet 2016
Att folkmängden ökat under inledningen av 2016 beror både på en ökning av antalet födda barn och en ökad inflyttning till kommunen. Under årets 17 första veckor föddes 637 barn i Linköpings kommun medan 424 perso- ner avled. Det innebär med andra ord ett födelseöverskott på 213 personer. De närmast föregående åren har födel- seöverskottet uppgått till 206 personer 2015 och 179 personer 2014 under veckorna 1 till 17.
Inrikes och utrikes flyttningsnetto t o m vecka 17
Flyttningsnetto mot andra kommuner i Sverige uppgick till 213 personer under de 17 första veckorna av 2016.
Ett så stort flyttningsnetto mot andra kommuner i Sverige har inte redovisats under det senaste decenniet. Flytt- ningsnettot mot andra länder uppgick till 319 personer, vilket är det näst högsta nettot under de senaste tio åren.
Antalet kommunmottagna flyktingar har börjat öka något i Linköping under inledningen av året. Någon stor ök- ning jämfört med tidigare år var det dock inte under det första kvartalet. Den nya anvisningslagen får genomslag senare under året och då förväntas ökningen bli större. Totalt blev 107 personer kommunmottagna i Linköping under det första kvartalet. Antalet personer som kommer från anläggningsboende och anhöriga har ökat något, medan de självbosättande var ungefär oförändrat jämfört med förra året.
Arbetslöshet
Antal arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i april 2006 - april 2016
Arbetslösheten har fortsatt att minska i Linköpings kommun under inledningen av 2016. Mellan april 2015 och april 2016 minskade arbetslösheten inklusive personer i program med aktivitetsstöd från 4 615 till 4 311 perso- ner i åldern 16-64 år, dvs med 304 personer. Jämfört med april 2013 uppgår minskningen till 1 433 personer. Ar- betslösheten har minskat kraftigt både för män och kvinnor samt för ungdomar. Under inledningen av 2016 har antalet utrikes födda som är arbetslösa dock börjat öka något. Den procentuella andelen utrikes födda som är ar- betslösa har dock minskat svagt.
-300 -200 -100 0 100 200 300 400
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Antal
Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Antal
Män Kvinnor Utrikes födda Ungdomar 18-24 år
Andel arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i april 2015 och i april 2016
Den procentuella andelen av befolkningen i åldern 16-64 år som är arbetslös är lägre i Linköping än i andra jämnstora kommuner. Arbetslösheten har genomgående minskat mellan april 2015 och april 2016, både i Linkö- ping, jämförbara kommuner, länet och riket.
Bostäder
Antal påbörjade bostäder under perioden januari till april 2010-2016
Antalet påbörjade bostäder under det första tertialet 2016 är i stort sett lika många som vid motsvarande tidpunkt 2015. Både 2015 och 2016 sticker ut tydligt jämfört med de senaste åren när det gäller antalet påbörjade bostä- der. Främst är det en ökning av påbörjade lägenheter i flerbostadshus som är orsak till den kraftiga ökningen.
0 2 4 6 8 10 12
Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Länet Riket Procent
april 2015 april 2016
0 100 200 300 400 500 600
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Antal
Flerbostadshus Småhus
EKONOMISK ANALYS AV RESULTATET PER DEN 30 APRIL SAMT PROGNOS FÖR HELÅR 2016
Resultat
Resultat för perioden januari–april 2016
Kommunens resultat för perioden januari-april 2016 uppgår till plus 69 mnkr. För 2015 uppgick resultatet per den 30 april till 189 mnkr. Jämfört med samma period 2015 ökar verksamhetens nettokostnader med 4,7 % (113 mnkr). Skatt, statsbidrag ökar med 4,4 % (104 mnkr). Verksamhetens nettokostnader har bland annat påver- kats av ianspråktagande av markeringar. Finansnettot är 56,5 % (111 mnkr) lägre än motsvarande period förra året (vilket beror på reavinster under första kvartalet 2015).
Redovisat resultat för resp period i delårsrapporterna för åren 2013-2016
Årets prognostiserade resultat
Årets prognostiserade resultat uppgår till minus 121 mnkr. Enligt den av Kommunfullmäktige fastställda budge- ten var det budgeterade resultatet 0 vid årets början. På grund av ianspråktagande av markeringar är det budgete- rade resultatet nu istället minus 146 mnkr. Därmed blir budgetavvikelsen plus 25 mnkr. I det budgeterade resul- tatet är inräknat prognostiserat ianspråktagande av markering 2016 enligt befintliga beslut med drygt 123 mnkr samt prognostiserat ianspråktagande 2016 till följd av nya beslut i juni 2016 med drygt 22 mnkr.
Bokslutsresultat för åren 2006-2015 samt prognos för 2016
Omsättningen för Linköpings kommun beräknas till 9,0 miljarder kronor för år 2016.
För att resultatet ska bli jämförbart med andra kommuner måste det justeras för pensionsredovisningen. Eftersom den del av pensionsskulden som är intjänad före 1998 sjunker innebär det att kommunens resultat försämras vid en sådan justering. Linköpings jämförbara resultat prognostiseras till minus 191 mnkr för 2016, vilket är en för- sämring med 70 mnkr.
0 100 200 300 400 500 600 700
Årsskifte Tertial 1 Tertial 2 31-okt Bokslut
2013 2014 2015 2016 mnkr
352
208 104
388
246
23 398
611
296 190
-121 -200
-100 0 100 200 300 400 500 600 700
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos 2016
Mnkr
Den 17 maj 2016 slöt Linköpings kommun en överenskommelse med den s k Sverigeförhandlingen om medfi- nansiering av Ostlänken. Överenskommelsen innebär att kommunen ska medfinansiera utbyggnaden med 173 mnkr. Dessutom ska kommunen förskottera 153 mnkr som ett lån. Lånet återbetalas när kommunen uppfyllt sitt åtagande om att bygga 15 300 nya bostäder från och med 2016 och till och med 2035. Medfinansieringen beräk- nas kunna finansieras genom ianspråktagande av markeringen för infrastrukturåtgärder.
Det är enbart medfinansieringsposten som kommer att påverka kommunens resultat. Båda posterna kommer dock att påverka kommunens likviditet negativt eftersom de innebär utbetalningar.
Medfinansieringen kan bokföras i sin helhet som en kostnad det år som hela beloppet betalas ut, eller periodise- ras under högst 25 år. Medfinansieringen ingår inte i nuvarande prognos men kan alltså ytterligare försämra kommunens resultat för 2016 med 173 mnkr. Däremot påverkas inte balanskravsresultatet eftersom medfinansie- ringen troligen föreslås finansieras med ianspråktagande av markering för ”infrastrukturåtgärder i anslutning till resecentrum m m”.
Vad gäller asyl- och flyktingmottagandet så anger SKL bl a följande i sin ekonomirapport för april: ”Osäker- heten är stor kring vilka de ekonomiska konsekvenserna av asyl- och flyktingmottagandet kommer att bli.
Utifrån den information som finns i dagsläget räknar vi totalt med en mycket kraftig ökning av kostnaderna i kommunerna för 2016, med ca 9 % i löpande priser”.
Med anledning av flyktingsituationen fattade kommunstyrelsen den 3 maj beslut om tilläggsbudget till nämn- derna år 2016 med totalt 51 mnkr.
Balanskravsresultat
Enligt kommunallagen krävs att kommunernas ekonomi ska vara i balans, det vill säga att årets intäkter ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Vid av- stämningen mot balanskravet räknas inte realiserade vinster och orealiserade förluster med i resultatet.
Om balanskravsresultatet är negativt ska fullmäktige anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske.
I prognosen har kommunen ett positivt resultat efter balanskravsjusteringar på 25 mnkr och inget balanskravs- resultat som behöver återställas. Sedan lagen infördes år 2000 har kommunen inte behövt återställa något nega- tivt balanskravsresultat.
Ianspråktagande av markeringar
Under 2016 beräknas enligt tidigare beslut sammanlagt drygt 123 mnkr förbrukas år 2016 av de markeringar som gjorts med tidigare års bokslutsresultat. Därtill beräknas drygt 22 mnkr förbrukas år 2016 till följd av nya beslut i juni 2016. Ianspråktagande av markeringar försämrar kommunens likviditet.
Det finns ca 900 mnkr i markeringar kvar att besluta om. Efter beslut i juni samt medfinansiering Ostlänken, som kan komma att finansieras med ianspråktagande av markering, kommer drygt 750 mnkr att finnas kvar att be- sluta om. Av dessa är 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäk- ter över en konjunkturcykel och resterande är ”öronmärkta” för specificerade ändamål.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster är större poster av engångskaraktär som särskilt bör beaktas vid jämförelser av resultat mellan olika år. Till jämförelsestörande poster räknas också återkommande poster som varierar stort mellan åren, till exempel kostnader och intäkter för exploatering och realisationsvinster vid försäljning av anläggningstill- gångar. ”Normala” vinster och förluster vid försäljning av finansiella tillgångar redovisas dock inte som jämfö- relsestörande poster. Återföringar och nedskrivningar av finansiella tillgångar redovisas dock som jämförelsestö- rande poster.
De jämförelsestörande posterna i resultatet per den 30 april uppgår till 2 mnkr i nettointäkt och i prognosen till en nettointäkt om 10 mnkr. Intäkterna avser exploateringsverksamheten.
Verksamhetens kostnader och intäkter, prognos 2016
Exklusive jämförelsestörande poster beräknas verksamhetens andel av skatter och finansnetto till 101,9 % i prognosen för 2016. I bokslutet för 2015 var andelen 97,4 %. Prognosen för 2016 innebär att resultatet inte gene- rerar tillräckliga likvida medel för att finansiera de investeringar som överstiger avskrivningarna samt för att finansiera ianspråktagande av markeringar.
Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Förändring i %
Prognos 2016
Bokslut 2015
Bokslut 2014
Bokslut 2013
Nettokostnadsutveckling1 7,5 3,9 5,6 2,8
Skatteintäktsutveckling2 4,5 3,1 4,5 4,7
Verksamhetens nettokostnader prognostiseras till 7 803 mnkr vilket är en ökning med 8,4 % jämfört med bokslut 2015, exklusive jämförelsestörande poster är ökningen istället 7,5 % (544 mnkr). Finansieringen i form av skatte- intäkter och utjämning beräknas öka med 4,5 % (317 mnkr) och finansnettot beräknas bli 7,6 % (20 mnkr) lägre än förra året.
För att behålla en fortsatt god ekonomi bör inte verksamhetens kostnader öka snabbare än finansieringen i form av skatteintäkter och statsbidrag under en längre tidsperiod. Nettokostnaden har under några år ökat på grund av ianspråktagande av markeringar. Kommunen har haft positiva resultat trots detta.
Avskrivningarnas andel av verksamhetens nettokostnader beräknas till 2,1 % för 2016. För 2015 uppgick ande- len till 2,0 % och för 2014 uppgick andelen till 1,9 %.
1 Verksamhetens nettokostnad, exklusive jämförelsestörande poster
2 Skatteintäkter inklusive skatteutjämning, generella statsbidrag och fastighetsavgift
Kontroll
Budgetavvikelser
En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Flera nämnder prognostiserar underskott jämfört med budget. Nämndernas samlade prognostiserade underskott jäm- fört med budget uppgår till -4 mnkr.
Att budgetavvikelsen och resultatet inte är lika beror på att det finns ett budgeterat resultat med minus 146 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar.
Fördelning av 2016 års budgetavvikelse Belopp mnkr
Prognos april
Nämndernas budgetavvikelse exkl exploatering -4
Exploateringsverksamheten -10
Resurs- och reservmedel, intern ränta 38
Pensionsenheten inkl finans -4
Skatteintäkter 7
Finansnetto exkl pensionsenheten -2
Budgetavvikelse* 25
Årets resultat -121
Årets resultat efter balanskravsjusteringar 25
*Budgeten är negativ till följd av ianspråktaganden av markeringar.
Som framgår av tabellen ovan finns flera budgetavvikelser i prognosen som kommenteras nedan.
Prognoser
Linköpings kommun upprättar tre delårsrapporter per år, per den 30 april, per den 31 augusti och per den 31 oktober. I delårsrapporterna upprättas också prognoser för utfallet för helåret. Det är viktigt att dessa hamnar så nära det verkliga utfallet som möjligt, eftersom det kan komma att vidtas ekonomiska åtgärder beroende på hur utfallet förväntas bli.
Prognos för finansnettot
Prognostiserad budgetavvikelse för kommunens finansnetto Prognostiserad budgetavvikelse för finansnettot:
Långsiktiga placeringar
Räntor, utdelningar och rabatter -20 mnkr
Vinster finansiella placeringar 22 mnkr
Netto avvikelse 2 mnkr
Pensionsmedelsplaceringar
Räntor, utdelningar och rabatter -5 mnkr
Vinster finansiella placeringar 5 mnkr
Kostnad pensionsskuld, förlust fondbyte, bankkostnader -5 mnkr
Netto avvikelse -5 mnkr
Kommunens övriga placeringar 1 mnkr
Summa -2 mnkr
Finansnettot prognosticeras för helår 2016 uppgå till plus 245 mnkr vilket är 2 mnkr lägre än budgeterat. Progno- sen bygger på att ytterligare vinster realiseras, 29 mnkr i Långsiktiga placeringar och 21 mnkr i pensionsmedel.
Möjlighet att realisera vinster beror av hur marknaden utvecklas resten av året.
Riksbanken har sänkt styrräntan till negativa -0,50 %. Avkastningen på räntebärande placeringar har därför sjunkit till historiskt låga nivåer. Detta betyder att prognosen för räntor, utdelningar på fonder och rabatter under- stiger budgeterade intäkter. Detta förväntas kompenseras av större vinster än vad som budgeterats, se ovan. Detta gäller både för den långsiktiga portföljen och för pensionsmedelsförvaltningen
Enligt pensionsskuldsprognosen från kommunens pensionsadministratör i december 2015 beräknas kostnaden för ränteuppräkningen av pensionsskulden bli 1,7 mnkr högre än budgeterat vilket innebär ett underskott jämfört med budget.
Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser
Budgeten är det viktigaste instrumentet för styrning av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige har i budgetbeslutet gjort en prioritering av hur skattemedlen ska användas. En förutsättning för att uppnå god ekono- misk hushållning är därför att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom ramarna för den tilldelade budge- ten. Nämndernas prognostiserade budgetavvikelse uppgår till -4 mnkr vilket motsvarar knappt 0,1 % av deras samlade budget.
I tabellen nedan redovisas de olika nämndernas prognostiserade budgetavvikelser.
Prognostiserade budgetavvikelser för helår 2016 Belopp mnkr
Prognos april
Utförarstyrelsen -9,4
Barn- och ungdomsnämnden -7,7
Omsorgsnämnden -5,0
Socialnämnden -1,0
Äldrenämnden -0,2
Kommunstyrelsen 1,6
Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 0,0
Kultur- och fritidsnämnden 0,0
Bygg- och miljönämnden 1,8
Bildningsnämnden 5,6
Samhällsbyggnadsnämnden 9,8
Övriga nämnder och styrelser 0,1
Delsumma nämndernas verksamheter -4,4
Enligt ekonomistyrningsreglerna ska nämnd som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad nettobudgetram, om underskottet då uppgår till mer än 1 mnkr, snarast redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen.
Ingen nämnd eller styrelse uppfyller i nuläget kriteriet för åtgärdsplan. Likväl noteras att utförarstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, omsorgsnämnden tillsammans prognostiserar ett underskott med 22 mnkr. Kommunsty- relsen följer utvecklingen för dessa nämnder.
Socialnämndens och äldrenämndens underskott är av mindre omfattning.
Nedan redovisas en sammanfattning av nämndernas kommentarer. Ytterligare kommentarer till nämndernas resultat finns att läsa i respektive nämnds delårsrapport.
Kommunstyrelsen (överskott 1,6 mnkr)
Totalt visar helårsprognosen per sista april för kommunstyrelsen på ett överskott på 1,5 mnkr inkl nämndens verksamhet. Största differenserna återfinns inom HR som visar på ett överskott med drygt 1 mnkr. För övrigt är variationerna ganska små mellan de olika verksamhetsområdena och håller sig nära budget.
Kommunstyrelsens anställningsmyndighet (budgetavvikelse 0,0 mnkr)
Samtliga förvaltningar inom kommunstyrelsens anställningsmyndighet prognostiseras efterleva budget.
Äldrenämnden (underskott -0,2 mnkr)
Efter preliminär justering av nämndens budgetram till följd av demografiska förändringar prognostiserar äldre- nämnden ett negativt resultat om -0,2 mnkr för 2016. Nämndens ekonomiska uppföljning per den 30 april 2016 visar ett överskott med 7,6 mnkr.
För helårsprognosen gäller följande:
• Inom områdena nämndens egen verksamhet, köpta administrativa tjänster och föreningsbidrag progno- stiseras inte någon avvikelse.
• Inom särskilda boendeformer är prognosen ett överskott 1,3 mnkr.
• Underskott med 3,0 mnkr redovisas för betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter vid Universi- tetssjukhuset.
• Underskott med 0,8 mnkr redovisas för verksamheten vid Åleryd som 2016-12-01 övergår från Attendo till Leanlink. Dessa avvikelser justeras mot det statsbidrag på 27,2 mnkr som erhållits för ökad beman- ning. I budgeten ingår kostnader med 3,9 mnkr för ett trygghetsteam. Detta team beräknas starta i sep- tember 2016. Trygghetsteamets kostnader är i budgeten finansierade med statsbidraget.
• För hemtjänsten prognostiseras inte någon avvikelse.
• För hemsjukvården i ordinärt boende som drivs av Leanlink prognostiseras ett underskott, -1,0 mnkr.
Antalet hemtjänsttimmar för äldrenämnden och omsorgsnämnden tillsammans uppgår till 365 406 för perioden januari-april, det är 13 913 (4 %) fler timmar än motsvarande period 2015. I ovanstående tabell ingår även om- sorgsnämndens hemtjänsttimmar. Omsorgsnämnden har 9,2 % fler timmar än budgeterat och äldrenämnden har % fler timmar.
Det totala antalet hemtjänsttimmar (omsorgs- och äldrenämnden) har under januari-april 2016 legat över budge- terad nivå, sammanlagt 10 600 timmar (3 %) över budgeterad nivå. För 2016 görs bedömningen att timmarna kommer att överstiga budget med cirka 33 600 timmar (3,1 %).
Omsorgsnämnden (underskott -5,0 mnkr)
Omsorgsnämnden prognostiserar ett negativt resultat om -5,0 mnkr för 2016. Nämndens ekonomiska uppföljning per den 30 april 2016 visar ett överskott med 6,5 mnkr.
Verksamheterna HVB-unga och HVB-vuxna är överflyttade till socialnämnden fr o m 2016. Totalt flyttades 126 mnkr till socialnämnden.
Kostnaderna för ensamkommande barn är 299,2 mnkr i prognos för 2016. Detta kommer att finansieras av Migrationsverket via socialnämnden.
För evakueringsboende för flyktingar prognostiseras kostnader om 7,3 mnkr för 2016. Detta finansieras av mi- grationsverket via kommunstyrelsen. Här finns en osäkerhet om kommande kostnader.
Årsutfallsprognosen förklaras av:
• För verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg beräknas ett överskott med 3,4 mnkr, vilket mots- varar 2,1 % av budgeten. Detta beror på vakanta fältsekreterartjänster, som varit svårt att återbesätta samt försenade verksamhetsuppdrag avseende stöd till ungdomar och familjer.
• För området socialpsykiatri prognostiseras ett överskott på 2,3 mnkr (1,2 % av budgeten). Kostnaderna överstiger budget med 0,8 mnkr och intäkterna överstiger budget med 3,1 mnkr. Socialnämnden redovi- sar 10 färre placeringar på enskilda vårdhem. Flera personer har flyttat till boende i Linköping och några till planeras flytta till Linköping senare under året. Kostnaderna för enskilda vårdhem är dock högre än budgeterat men vägs upp av försenad utbyggnad i Slaka och Gottfridsberg. Intäkterna är högre till följd av ett sent beslutat statsbidrag som utbetalats i början av året.
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
Personlig omv Boservice Totalt ant tim Budget Timmar
• För hemtjänsten som omfattar insatser för personer som är under 65 år är prognosen ett underskott på 4,2 mnkr, vilket motsvarar 8,7 % av budgeten. Antalet hemtjänsttimmar beräknas överstiga budgeten med 12 000 timmar (8,6 %).
• Verksamhetsområdet LSS-insatser visar ett överskott på 1,0 mnkr vilket motsvarar 1,6 % av budgeten.
Detta beror på lägre kostnader inom personlig assistans och ledsagarservice.
• För personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) beräknas ett överskott med 2,2 mnkr me- dan sjuklönekostnaderna visar ett underskott på 1,5 mnkr. För verksamhetsområdet totalt prognostiseras ett överskott på 0,7 mnkr (1,0 % av budgeten).
• För området insatser för personer med utvecklingsstörning är prognosen ett underskott på 8,2 mnkr, vilket motsvarar 1,9 % av budgeten. Inom daglig verksamhet finns ett ökat behov, fler personer har be- hov av insatsen. Övriga delar av underskottet beror på uteblivna besparingseffekter av åtgärdsplanen.
Barn- och ungdomsnämnden inkl kommunala verksamheter (underskott 7,7 mnkr)
Efter preliminär justering av nämndens budgetram till följd av demografiska förändringar prognostiserar barn- och ungdomsnämnden ett negativt resultat om -7,7 mnkr för 2016. De kommunala enheterna prognostiserar ett positivt resultat om 3,7 mnkr och nämndens anslagsdel ett negativt resultat om 11,4 mnkr.
Det prognostiserade negativa resultatet avseende nämndens anslagsdel om 11,4 mnkr. Detta beror framförallt på ökade hyreskostnader gällande förskoleverksamheten när det gäller lokalhyror som inte ryms inom nämndens ram för lokaler. Ett underskott finns även när det gäller nyanlända som inte fullt ut möts av den tilläggsbudget gällande ökat flyktingmottagande som nämnden beviljats. Sammanlagt är underskottet 13 mnkr. I nämndens in- ternbudget för 2016 ligger en ofördelad effektivisering när det gäller nämndens lokalkostnader på detta belopp, vilket beror på att nämnden har ett upparbetat underskott när det gäller kostnader i förhållande till den budgetram som finns för lokaler. Underskottet beräknas till ca 13 mnkr för 2016 och beräknas öka de närmaste åren. Detta i kombination med den elev- och barnökning samt ökningen av antalet nyanlända gör att det är svårt för nämnden att i nuläget planera för ytterligare effektiviseringar när det gäller lokalkostnaderna.
Ett underskott finns även inom särskola och särskolefritids, där nämnden inte får demografisk kompensation för förändrade volymer, underskottet beräknas till ca 2 mnkr. Ett underskott finns även gällande nyanlända elever där nämndens ökade kostnader inte möts fullt ut av den tilläggsbudget gällande ökat flyktingmottagande som nämnden beviljats. Nämnden avvaktar utvecklingen till delårsbokslutet i augusti men kommer eventuellt behöva begära tilläggsanslag gällande dessa delar.
Underskotten möts till viss del upp av nämndens reservmedel, även ett överskott prognostiseras gällande vård- nadsbidraget.
De kommunala enheterna prognostiserar ett positivt resultat om 3,7 mnkr. Prognosen förutsätter att tjänster till- sätts enligt den planering som gjorts för hösten. Det positiva prognostiserade resultatet finns främst inom grund- skola och fritidshem. Den positiva prognosen beror framförallt på att beslut gällande statsbidrag kommit sent från Skolverket och att omställning gällande personal inte kan göras fullt ut innevarande år. Fortfarande finns svårigheter att rekrytera rätt kompentenser inom samtliga verksamhetsområden.
Bildningsnämnden inkl kommunala verksamheter (överskott 5,6 mnkr)
Prognosen för årets resultat för hela bildningsnämndens ansvarsområde beräknas bli 5,6 mnkr varav nämndens anslagsdel prognostiserar ett överskott på 5,5 mnkr och enheterna ett överskott på 0,1 mnkr.
Den största avvikelsen mot budgeten avser lokaler inom gymnasieskolan. Detta beror på att lokalförhyrningen fram till delårsrapporten ej har följt det snabbt ökade elevantalet. Från och med höstterminen 2016 förväntas nämndens lokalförhyrning åter vara i fas med prognostiserat elevantal.
En negativ avvikelse finns i form av tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder inom gymnasieskolan. Under 2015 genomfördes en utredning kring hantering och beredning av beslut om tilläggsbelopp för att komma till rätta med de ökade kostnaderna. Efter bildningsnämndens principbeslut i februari har nya tillämpningsanvis- ningar inom gymnasie- och gymnasiesärskolan tagits fram och implementerats. Gymnasieskolorna söker till- läggsbelopp per läsår vilket innebär att nuvarande underskott härrör från hösten 2015 och vilket utgör en förkla- ring till underskottet för perioden.
Eleverna i år 9 genomför ansökan till gymnasieskolan efter nyår och efter ett preliminärt antagningsbesked har de möjlighet att göra ett omval under tiden 15 april till 1 maj. I Linköping finns 18 skolor (5 kommunala, 12 friskolor, 1 Region Östergötland).
2 336 elever har sökt till gymnasieskolorna i Linköping. Av de sökanden kommer 67 % från Linköpings kom- mun. I den definitiva ansökan har 64 % av eleverna sökt till högskoleförberedande program och 36 % till yrkes- program.
I delårsrapporten per augusti kommer den slutliga antagningen att redovisas och i oktoberuppföljningen redovi- sas det slutliga utfallet, samt de förändringar som sker vid terminsstarten.
Under 2015 genomfördes en upphandling av vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) där avtalen med de fristående utbildningsanordnarna började gälla 1 januari 2016. Den största avvikelsen finns inom SFI (SFI flykting, SFI invandrare) där priset per elevtimme har sjunkit och antalet deltagare inte har ökat i den omfattning som var beräknad. En ökning av antalet deltagare är att förvänta på sikt men har fram till delårsrapporten ännu ej inträffat.
Kultur- och fritidsnämnden (budgetavvikelse 0,0 mnkr)
Kultur- och fritidsnämnden redovisar i sin helårsprognos ett nollresultat. Samtliga verksamheter inom kultur- och fritidsnämnden prognostiseras efterleva budget.
Samhällsbyggnadsnämnden (överskott 9,8 mnkr)
Prognosen för året visar ett överskott mot budget på knappt 10 mnkr. Den största avvikelsen beror på 5 mnkr i lägre kostnader för snöröjning och vinterväghållning. Kostnaderna för snöröjning och vinterväghållning är också 4 mnkr lägre än föregående år.
I prognosen visar kollektivtrafik ett överskott på knappt 5 mnkr jämfört med budget. I samband med internbud- geten 2015 omfördelades medel för att täcka en befarad fördyring för den särskilda kollektivtrafikens beställ- ningscentral. Fördyrningen bedöms bli lägre än förväntat. Även kostnaderna för skoltaxi bedöms bli lägre än budgeterat.
Kostnaderna för planering, mark och byggande bedöms bli 0,4 mnkr dyrare än budget till följd av att nämnden påbörjat flertalet större utredningar under året.
Kommunstyrelsen beslutade under 2014 att samhällsbyggnadsnämnden medges utökad ram med högst 19,2 mnkr för perioden 2014-2016 för byte till energisnålbelysning som finansieras med ianspråktagande av marke- ring för stadsmiljöåtgärder. Arbetet har blivit försenat på grund av en överprövad upphandling men bedöms vara färdigställt i sin helhet under året.
Samhällsbyggnadsnämnden, exploateringsverksamheten (underskott 9,8 mnkr)
I takt med att tomtförsäljningar genomförs, ska dessa redovisas som intäkter i kommunens resultaträkning. Sam- tidigt ska motsvarande kalkylerade kostnader för tomtens iordningsställande avräknas. För exploateringsverk- samheten prognostiseras ett positivt resultat med 10,2 mnkr. I kommunens budget ingår ett nettoresultat för ex- ploateringsverksamheten med 20 mnkr beroende av detta blir årets budgetavvikelse enligt prognosen -9,8 mnkr.
Exploateringsverksamhetens resultatpåverkan
Exploatering, resultat Prognos Prognos Prognos Bokslut
Belopp tkr 2016 2016 2016 2015
Ändamål Kostnader Intäkter Resultat
Bostäder -113 098 115 505 2 407 10 874
Verksamheter -15 236 23 044 7 808 14 646
Summa -128 334 138 549 10 215 25 520
Försäljningen av verksamhetsmark visar ett överskott på knappt 8 mnkr. Försäljning av bostadsmark visar ett överskott på drygt 2 mnkr trots att försäljningarna i BO2017 och Vallastaden har ett negativ påverkan på resulta- tet. Det egna kapitalet för exploateringsverksamheten uppgick vid årsskiftet 2015/2016 till 390 mnkr.
Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet.
Socialnämnden (underskott 1,0 mnkr)
Sammantaget visar socialnämndens prognos för helåret 2016 ett underskott med 1,0 mnkr. Förra årets stabilise- ring av kostnaden för ekonomiskt bistånd har kvarstått under årets första månader. Dock finns viss osäkerhet
framåt i tiden, inte minst då ett antal personer som avslutar etableringen hos arbetsförmedlingen, vilka tillsam- mans med de som inte fått plats i etableringen på grund av lägre arbetsförmåga än 25 %, sannolikt kommer att behöva söka försörjningsstöd. Även ett antal av ensamkommande barn som blir vuxna och får permanent uppe- hållstillstånd kommer att påverka det ekonomiska biståndet. Resultatet per den sista april för ekonomiskt bistånd är ett överskott med 3,1 mnkr. Prognosen för året är mycket osäker, men bedömningen är att överskottet kommer att bli cirka 5 mnkr.
Verksamheterna HVB-unga och HVB-vuxna är överflyttade till socialnämnden fr o m 2016. Totalt flyttades 126 mnkr till socialnämnden.
För HVB unga och vuxna är underskottet per den sista april 1,7 mnkr och en försiktig bedömning är här att verk- samheten kommer att visa ett underskott i år med ca 6 mnkr. Underskottet för HVB kommer dock sannolikt att till stor del vägas upp av överskottet för det ekonomiska biståndet.
Övriga verksamheter beräknas i år kunna rymmas inom nämndens budget.
Bygg- och miljönämnden (överskott 1,8 mnkr)
Inom bygg- och miljönämndens bygglovsverksamhet har under första tertialet antalet inkommande ärenden ökat med 2 % jämfört med motsvarande period förra året. Fakturerade bygglovsavgifter har under perioden medfört intäkter som är högre än budget. Ärendeökningen beror i huvudsak på fortsatt ökat bostadsbyggande. En viss osäkerhet råder, men en stabil efterfrågan på bostäder förväntas under resten av året.
Utförarstyrelsen (resultat -9,4 mnkr)
Utförarstyrelsen prognostiserar ett underskott med 9,4 mnkr i den ekonomiska resultatprognosen. Det avslutas mot styrelsens egna kapital som består av tidigare års resultat och uppgår till plus 24 mnkr. Huvudanledningen till denna obalans är att utförarrstyrelsen de senaste åren har haft en underbalanserad internbudget. Detta p g a alltför låg ersättningsnivå inom hemtjänsten i tätorten samt alltför för låg utveckling av ersättningsnivån inom personlig assistans (täcker inte de generella löneökningarna de senaste tre åren). Utöver detta råder osäkerhet kring nu pågående livsmedelsupphandling.
Utförarstyrelsens befarade underskott 2016 har redovisats för kommunstyrelsens presidium.
Intern ränta, resursmedel och reserv för demografi, pris- o löneökningar (överskott 38 mnkr)
Inom intern finansiering redovisas fyra poster; reserv för pris/lön/demografi, resursmedel, medel för nytillkom- men verksamhet samt intern ränta. Det samlade överskottet beräknas till 38 mnkr. Av överskottet avser 11 mnkr nystartad verksamhet som inte kommit igång ännu.
Överskottet för reserv för pris, lön och demografi beräknas i prognosen till 27 mnkr. I reserven ingår 1,5 % för ökade priser som redovisas som överskott eftersom nämnderna får 0 % i kompensation på grund av låg inflation.
Det finns en central reserv på 51 mnkr för demografi som används för att vid årets slut göra regleringar för de- mografiska förändringar jämfört med budget. I prognosen beräknas samtliga medel förbrukas. Äldrenämnden beräknas få en höjd ram med nästan 8 mnkr. Bildningsnämnden beräknas få en ökning med drygt 9 mnkr utifrån antalet elever och programval. Tilläggsbudget 2016 med anledning av flyktingsituationen finansieras med 11 mnkr. 23 mnkr prognostiseras som oförutsedd kostnad 2016 med anledning av det osäkra läget med flyktingsitu- ationen.
I budgeten för 2016 finns 64 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål. I prognosen beräknas 54 mnkr att fördelas under 2016.
Internräntan prognostiseras ge ett underskott på 10 mnkr på grund av försenade investeringar. Motsvarande över- skott redovisas under ”nytillkommen verksamhet”.
Pensionsenheten (underskott 5 mnkr inkl finansiella kostnader och underskott 4 mnkr exkl finansnetto) Pensionsenhetens budget för 2016 grundade sig på den prognos som pensionsförvaltaren lämnade i augusti 2015.
Prognosen i delårsrapporten bygger på den prognos som lämnades i december 2015.
Förändringen gentemot budget beror på framförallt på att pensionsutbetalningarna för ansvarsförbindelsen beräk- nas bli något högre än i budgeten.
Investeringar och exploateringsverksamhet Ackumulerade investeringar för respektive månad
Nettoinvesteringarna uppgick efter april 2016 till 34 mnkr jämfört med linjärt periodiserad budget på 111 mnkr.
Investeringsbidragen uppgår till 15 mnkr. Motsvarande period förra året uppgick nettoinvesteringarna till 37 mnkr.
Investeringsbudgeten för helåret uppgår till 332 mnkr. Prognosen för helåret uppgår till 300 mnkr.
Nettoinvesteringarna i prognosen överstiger avskrivningarna med 136 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. Under perioden januari – april uppgick avskrivningskostna- derna till 53 mnkr att jämföra med 46 mnkr under motsvarande period förra året. För helåret prognostiseras av- skrivningskostnaderna till 164 mnkr jämfört med 139 mnkr i 2015 års bokslut. Denna ökning beror på ett omfat- tande färdigställande av investeringar (varefter avskrivningar påbörjas) i slutet av 2015 samt effekter av över- gången till s k komponentavskrivning.
Linköping står dock inför kraftigt ökade investeringar och lokalförhyrningar vilket måste beaktas i den ekono- miska planeringen. Framtagandet av en långsiktig ekonomisk plan för investeringar och lokalförsörjning pågår och kommer att presenteras under 2016.
Pågående projekt
Pågående projekt är sådana investeringar som inte har blivit slutförda och aktiverade. Det innebär att avskriv- ningar och intern ränta inte beräknas för pågående projekt. Utgifterna för pågående projekt uppgår per sista april till 327 mnkr, jämfört med 334 mnkr för samma datum föregående år.
Exploateringsverksamhet
Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet.
Av nedanstående sammanställning framgår att årets exploatering under årets fyra första månader haft en positiv påverkan på kommunens likviditet med 26 mnkr. Enligt exploateringsplanen beräknades ett positivt tillskott på 5 mnkr för helåret 2016, men prognosen pekar nu istället mot ett tillskott på 24 mnkr.
Balansräkning, likviditetspåverkan
Årets exploatering Redovisning Redovisning Prognos Prognos Prognos
Belopp mnkr 30/4 2016 30/4 2016 2016 2016 2016
Ändamål Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster netto
Bostäder 21 -44 126 -141 -15
Verksamheter 3 -6 18 -27 -9
Summa 24 -50 144 -168 -24
0 50 100 150 200 250 300 350
Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 2016 2013 2014 2015 Budget mnkr
Kapacitet
Skatteintäkter m m
Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgift beräknas SKL´s prognos den 28 april till 7 437 mnkr för helår 2016, det är 7 mnkr högre än budgeterat. Jämfört med 2015 är det en ökning med 317 mnkr vilket motsvarar 4,5 %.
Budgeten för skatteintäkter fastställdes av kommunfullmäktige den 24 november och grundade sig på SKL´s då aktuella prognos. SKL´s prognos från april månad (cirkulär 16:17) pekar på en positiv avvikelse med 7 mnkr.
SKL förutser i denna prognos en betydligt svagare utveckling av arbetade timmar än den bedömning som gjor- des i februari.
En viktig beståndsdel i beräkning av skatteprognoser är befolkningsutvecklingen. SKL bygger sin senaste skatte- prognos på Statistiska centralbyråns (SCB) senaste befolkningsprognos. SKL anger att SCB´s prognos om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt död- ligheten utvecklas i framtiden. Antagandena utgår från både historiska trender och bedömningar om den framtida utvecklingen. På kort sikt utgår antagandena om den asylrelaterade invandringen från Migrationsverkets senaste prognos. SCB påpekar att det alltid är behäftat med en stor osäkerhet att prognostisera den framtida invandringen och i dagens situation med en hög invandring av personer med asylrelaterade skäl är osäkerheten ännu större.
Både antalet som söker asyl och antalet som får uppehållstillstånd påverkas av politiska beslut, såväl i Sverige som i andra länder och på EU-nivå och kan snabbt komma att ändras.
Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2014–2019
SKL, apr 3,2 5,0 5,0 5,2 4,3 4,3 30,1
Reg, apr 3,2 5,0 5,7 5,4 4,6 4,3 31,7
ESV, mars 3,2 5,6 5,4 4,7 4,1 3,8 30,0
SKL, feb 3,2 4,9 5,6 5,6 5,2 4,4 32,5
Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL
Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar nästan exakt lika stor ökning av skatteunderlaget som SKL´s om man ser till hela perioden 2014 – 2019, men det är stora skillnader mellan förloppen. I början av perioden visar ESV:s prognos störst ökning medan det omvända gäller längre fram. ESV prognostiserar större ökning av pens- ioner och mindre ökning av grundavdragen än SKL år 2015. Att ESV förutser större ökning år 2016 beror fram- förallt på att de räknar med större ökning av arbetade timmar medan SKLs prognos visar större ökning av sociala ersättningar än ESV:s mot slutet av perioden.
Regeringens prognos visar större ökning av skatteunderlaget än SKL´s. Det beror framförallt på större ökning av arbetade timmar. Till viss del beror skillnaden också på att regeringen prognostiserar större ökning av pensionsin- komster.
Tillfälligt hög skatteunderlagstillväxt 2015–2017
Skatteunderlagsprognosen är baserad på den samhällsekonomiska bild som presenteras utförligt i Ekonomirap- porten, april 2016. År 2014 växte skatteunderlaget långsammare än det historiska genomsnittet. År 2015 tilltog ökningen väsentligt och den höga ökningstakten väntas bestå både i år och nästa år innan den avtar mot slutet av prognosperioden (diagram 1). Det är främst tre faktorer som förklarar varför det nu växer så mycket snabbare än under 2014. Framförallt handlar det om att utvecklingen på arbetsmarknaden medför större ökning av lönesum- man. Indexeringen av inkomstanknutna pensioner ger också större ökning av pensionsinkomsterna och slutligen leder samspelet mellan pris- och löneökningar till en mer gynnsam utveckling av grundavdragen. Men dessutom bidrar ett par ändringar i skattelagstiftningen. År 2014 höll en höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år tillbaka skatteunderlaget medan det fick en extra skjuts år 2015 av att avdragsrätten för pensionssparande då trappades ned.
Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter
Källa: Skatteverket och SKL.
Att skatteunderlagstillväxten avtar efter 2017 beror till stor del på att arbetsmarknadsläget leder till svagare sysselsättningstillväxt. Dessutom upphör grundavdragen att bidra till ökat skatteunderlag, eftersom våra beräk- ningar på ett par års sikt utgår från att de stiger i samma takt som taxerad inkomst.”
0 1 2 3 4 5 6
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Övrigt Timlön
Sysselsättning , timmar Exkl. regeleffekter
Realt Summa
Risk
Likvida medel
Likvida medel den 31 december för åren 2012 – 2014 samt per månad för 2015 och 2016, mnkr
Likviditeten uppgick den 31 april till 341 mnkr, föregående år vid samma tidpunkt var likviditeten 406 mnkr.
Jämfört med årsskiftet har likviditeten ökat med 41 mnkr. Kommunen har inga egna lån. Prognosen är att ianspråktaganden av markeringar kommer att försämra likviditeten med ca 146 mnkr under resten av året.
Flyktingmottagandet har försämrat likviditeten då det finns en stor eftersläpning gällande kommunens intäkter för flyktingmottagande. Denna eftersläpning beror dels på att såväl kommunen som migrationsverket inte ligger i fas med återsökning av statliga medel, dels på grund av regelsystemet som medför stort dröjsmål mellan att återsökningen kommit till migrationsverket och att ersättning utbetalas. Kommunstyrelsen följer denna fråga.
Pensionsskuld
Per den 31 december 2016 beräknas pensionsskulden uppgå till 3 218 mnkr, varav 2 603 avser pensioner intjä- nade före år 1998 och 541 mnkr avser pensioner som är intjänade från och med 1998. Pensioner för räddnings- tjänstpersonal anställda i RTÖG beräknas uppgå till 34 mnkr och pension till politiker till 40 mnkr. Per den sista december 2015 uppgick pensionsskulden till 3 270 mnkr. Att pensionsskulden minskar beror på att den del som är intjänad före 1998 utgjordes av förmånsbestämd pension som nu successivt minskar och att den största delen av den pension som är intjänad efter 1998 utgörs av avgiftsbestämd pension som inte leder till att pensionsskul- den ackumuleras.
Kommunen har årligen från år 1997 satt av särskilda medel för att täcka en del av de framtida pensionsutbetal- ningarna. För pensionsskuld som är intjänad från och med 1998 finns hela beloppet avsatt externt. De externa placeringarna minskar pensionsutbetalningarnas påverkan på likviditeten. Marknadsvärdet uppgick den 30 april till 1 608 mnkr. Det motsvarar 100 % av pensionsskulden som är intjänad från och med 1998 samt 41 % av pensionsskulden som är intjänad före 1998. Återlånade medel uppgår till 1 533 mnkr.
Redovisningsprinciper
Kommunens delårsrapport är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed med ett undantag. Kommunfullmäktige i Linköping har beslutat att i kommunens redovisning ska hela pensions- åtagandet redovisas som avsättning i balansräkningen vilket gör att Linköpings kommun har en annan pensions- redovisning än redovisningslagen.
Väsentliga belopp har periodiserats.
Avskrivningar görs med linjär avskrivning utifrån historiska anskaffningsvärden. Avskrivningarna bestäms indi- viduellt för varje investering utifrån bedömd nyttjandeperiod. Större investeringar delas upp på olika ingående komponenter och skrivs av separat. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskriv- ningar.
0 100 200 300 400 500 600
2012 2013 2014
2012-2014 2016 2015
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec mnkr
Jämförelsestörande poster redovisas på separata rader i resultaträkningen, dels bland verksamheten verksamhet- ens nettokostnader, dels i finansnettot. Som jämförelsestörande poster betraktas poster som är sällan förekom- mande och överstiger fem miljoner kronor. Kostnader och intäkter till följd av exploateringsverksamheten redo- visas alltid som jämförelsestörande.
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en bedömd nyttjandeperiod längre än tre år, klassi- ficeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett prisbasbelopp (44 300 kronor för 2016) och gäller som gemensam gräns för materiella och immateri- ella tillgångar.
KOMMUNENS PERSONAL
Anställd personal
Personalomsättningen3 är 2,5 %, föregående år var den 1,5 %. Nettoeffekten är en ökning med 428 personer till 8 422 anställda med månadslön. Det motsvarar 8 000 årsarbeten vilket är en ökning med 426 årsarbeten. Framför allt är det inom barn- och ungdomsnämndens verksamheter och Leanlink omsorg som personalökningen åter- finns. Förändringen relateras till volymökningar. Övriga förvaltningar har mindre förändringar i personalstaten.
Antalet visstidsanställda ökar vilket till del kan förklaras med att lärare och förskollärare är visstidsanställda un- der introduktionsperioden. I tabellen nedan redovisas antal anställda med månadslön i Linköpings kommun.
Tillsvidare och visstidsanställd personal fördelat på hel- och deltid
Anställningsform 2016 2015 Förändring
Tillsvidare heltid 6 041 5 620 421
Tillsvidare deltid 1 589 1 622 -33
sa tillsvidare 7 630 7 242 388
Visstid heltid 333 425 -92
Visstid deltid 459 327 132
sa visstid 792 752 40
Totalt 8 422 7 994 428
Utförd tid och frånvaro
Under första tertialet har drygt 4,4 miljoner arbetstimmar utförts, det är en ökning med 6 procentenheter (248 636 timmar). Där av har tillfällig personal med timlön utfört arbete med 382 948 timmar, en ökning med 8 000 timmar. Omvandlat motsvarar den timanställda personalresursen 225 årsarbeten till en kostnad av cirka 53 mnkr. Under perioden minskar mertidsarbete i form av fyllnadstid4 med 1 580 timmar och övertidsarbete ökar med 1 150 timmar. Frånvaron har ökat med cirka 31 700 timmar. Den enskilt största frånvaroorsaken är egen sjukdom där efter föräldraledighet och semester. Tabellen nedan beskriver hur stor andel av planerad tid som utförs genom övertidsarbete per förvaltning.
Andel utförd övertid av planerad tid
Förvaltning 2016 2015
Kultur- och fritidsförvaltningen 0,20 % 0,22 %
Kommunstyrelsens förvaltning 0,10 % 0,24 %
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 0,20 % 0,16 %
Omsorg- och äldreförvaltning 0,10 % 0,31 %
Socialförvaltning 0,30 % 0,35 %
Utbildningsförvaltningen 0,30 % 0,38 %
Barn- och ungdomsnämndens verksamheter 0,30 % 0,40 % Bildningsnämndens verksamheter 0,30 % 0,32 %
Leanlink 0,70 % 0,88 %
Omsorg 0,90 % 0,93 %
Övriga 0,40 % 0,61 %
Hela kommunen 0,40 % 0,45 %
Sjukfrånvaro
Antal sjukfrånvaro timmar ökar i jämförelse med samma period föregående år och uppgår till 337 570 timmar.
En nettoökning med 14 940 timmar. Sjukfrånvarotimmarna fördelas inom olika intervall baserad på frånvarons längd. Framför allt ökar sjukfrånvaron i sjuklöneperioden men även inom intervallet dag 60. Utfallet varierar mellan förvaltningarna, i graf 1 beskrivs nettoförändringen i timmar per förvaltning.
3 Nyckeltal; Beräknas tillsvidareanställda antal externa avgångar/antal anställda
4 Deltidsanställd som arbetar utöver fastställd arbetstid.
Förändring av antal sjukfrånvarotimmar i intervall, jämfört med tertial 1 2015 per förvaltning
Total sjukfrånvaro5
Sjukfrånvaro i relation till arbetad tid redovisas som - total sjukfrånvaro. I tertial 1 2016 är den totala sjukfrånva- ron 6,5 % vilket är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Männens sjukfrånvaro har ökat med 0,1 procentenheter medan kvinnornas sjukfrånvaro minskar med 0,3 procentenheter.
Sjukfrånvaro utvecklas olika. I åldersgruppen -29 år sker en ökningen av sjukfrånvaron framför allt bland kvin- nor inom utbildningsförvaltningen6, Leanlink omsorg och socialförvaltningen. Både åldersgruppen 30-49 år och 50- år har en lägre sjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaron minskar med 0,8 procentenheter, men en ökning med 1,5 procentenheter redovisas bland män. I tabell 3 redovisas total sjukfrånvaro per förvaltning.
Tabell 3.Total sjukfrånvaro per förvaltning
Förvaltning 2016 2015
Kultur- och fritidsförvaltningen 4,5 % 7,2 % Kommunstyrelsens förvaltning 3,6 % 3,3 % Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 4,3 % 4,3 % Omsorg- och äldreförvaltning 2,9 % 2,8 %
Socialförvaltning 5,1 % 6,0 %
Utbildningsförvaltningen 6,4 % 6,5 %
Leanlink 7,2 % 7,7 %
Hela kommunen 6,5 % 6,7 %
5 Lag reglerad redovisning av den totala sjukfrånvaron. Beräknas som sammanlagd sjukfrånvaro i timmar delat med sammanlagd ordinarie arbetstid i timmar för alla anställda
6Barn och ungdomsnämndens verksamheter -6000
-4000 -2000 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000
dag -14 Dag 15-59 Dag 60 -
Kultur o Fritids Kommunstyrelsens Leanlink Miljö o samhällsbyggnads Omsorg o äldre Social Utbildnings
Bilagor
Resultaträkning för kommunen per den 30 april 2016
Redovisning Redovisning Förändring Förändring
Belopp mnkr 30 april 2016 30 april 2015 mnkr %
Verksamhetens intäkter 518 385 133
Verksamhetens kostnader -2 964 -2 768 -196
Jämförelsestörande poster 2 46 -44
Avskrivningar -53 -46 -7
Verksamhetens nettokostnader -2 496 -2 383 -113 4,7
Skatteintäkter 2 171 2 053 119
Generella statsbidrag, utjämning 229 246 -17
Kommunal fastighetsavgift 78 76 2
Summa skatteintäkter o bidrag 2 479 2 375 104 4,4
Finansiella intäkter 100 205 -105
Finansiella kostnader -14 -8 -6
Jämförelsestörande poster 0 0 0
Summa finansnetto 85 197 -111 -56,5
Resultat före extraordinära poster 69 189 -120
Extraordinära intäkter - -
Extraordinära kostnader - -
PERIODENS RESULTAT 69 189 -120
