1
Utredning Socialkontoret
2016-10-18 Josefin Daleskog
Dnr 2016/0109 SN-2 Diariekod: 721
Socialnämnden
Uppdrag från Kommunstyrelsen - Lokalt anpassad
introduktion för nyanlända samt ensamkommande barn och unga.
Uppdrag
Socialnämnden har fått i uppdrag att, i samarbete med barn- och ungdomsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, genomföra en
kartläggning, utarbeta ett förslag till upplägg för lokalt anpassad introduktion som
kompletterar den utbildning som Centrum för samhällsorientering i Stockholms län ger för nyanlända samt ensamkommande barn och unga, samt lämna kostnadsförslag och eventuella finansieringsmöjligheter. Utbildningen ska vara, så långt det är möjligt, lokalt förankrad och startar senast under 2017.
Tillvägagångssätt
Området är komplext då det rör flera förvaltningars insatser och utredningen blir därför omfattande. Utredningen har genomförts av Josefin Daleskog, integrationssamordnare och Anders Bjur, strategisk samordningschef för mottagande och integration, i samarbete med representanter från de förvaltningar som nämns i uppdraget, mer specifikt Centrum för integration och flerspråkighet, Kultur- och fritidskontoret, Rudbeckgymnasiet och Kunskapsparken. Samtal har dessutom förts med:
• Enheterna för flyktingstöd samt ensamkommande barn
• Vårljus hem för vård och boende
• Möjligheternas kontor
• Ungdomsmottagningen och familjecentralerna
• Kontaktcenter och bibliotek
• Överförmyndaravdelningen
• Frivilligorganisationer och företagarförening i Sollentuna
• Kommunpolisen i Sollentuna
• Arbetsförmedlingen Arlandaregionen
• Nyanlända personer i Sollentuna
• Centrum för samhällsorientering samt andra kommuner
Utifrån samtalen har en kartläggning sammanställts av vad som redan görs på området. Denna ligger som bilaga till detta dokument. Detta dokument beskriver först bakgrund till
utredningen. Därefter vad som framkommit i samtalen gällande olika målgruppers behov av lokalt anpassad introduktion samt vilket innehåll det finns behov av. På detta följer en kortare analys och slutligen utredningens förslag till upplägg.
2 Allra först finns dock en sammanfattning av utredningens förslag.
Sammanfattning
Utredningens föreslag är att anställa en projektledare för att genomföra ett pilotprojekt
gällande lokalt anpassad introduktion för vuxna som omfattar högst 100 deltagare under 2017.
Efter att ha utvärderat pilotprojektet, kan insatsen eventuellt utökas till att omfatta alla i den potentiella målgruppen.
Syftet är att ge alla nyanlända till Sollentuna oavsett målgrupp ett gott mottagande lokalt, samt en likvärdig samhällsintroduktion till de grupper som inte omfattas av den
samhällsorientering Stockholms län ger.
Introduktionens upplägg utgörs av:
• 13 lokala träffar á 2 timmar i form av besök från eller studiebesök i lokal verksamhet eller kommunal service.
• Matchning av nyanlända med etablerade personer genom ett volontärprogram i samarbete med föreningen Kompis Sverige.
• Social aktivitet för nyanlända och övrigt nyinflyttade, i form av en busstur i Sollentuna alternativt en utflykt till Bögs gård.
• Knytkalas i öppna förskolans lokaler med nyanlända och etablerade kommuninvånare som avslutande festlighet och diplomering.
Introduktionen bör ske med tolkar och vara öppen för Sollentunabor som är nyanlända i sin vidaste bemärkelse, d.v.s. oavsett legal status eller grund för uppehållstillstånd.
Inom pilotprojektet bör även ett föreslaget upplägg för lokalt anpassad introduktion för barn konkretiseras och implementeras i Sollentunas förberedelseklasser 6-9 respektive gymnasiets språkintroduktionsprogram. Syftet är att samhällsintroduktion för barn ska ske på ett enhetligt sätt.
Projektledaren föreslås vara placerad inom Utbildning- och arbetsmarknadskontoret i syfte att föra nyanlända närmare etablering och främja delaktighet i samhället. Projektledarens
uppdrag är att:
• Etablera samarbeten med relevanta aktörer.
• Implementera pilotprojektet gällande lokalt anpassad introduktion för vuxna.
• Planera och genomföra introduktionens träffar.
• Konkretisera och implementera upplägget för lokal introduktion för barn i
grundskolans förberedelseklass 6-9 respektive gymnasiets språkintroduktionsprogram.
Representanter från Sollentuna kommuns olika verksamheter bör även delta i högre grad på utvalda moment i den ordinarie samhällsorienteringen för en större lokal prägel. Centrum för samhällsorientering ombeds därmed se över möjligheten att skapa grupper av endast deltagare från Sollentuna som kan genomföras lokalt i kommunen.
Kostnad beräknas till 1 296 500 kr och finansieras i första hand genom de ersättningar kommunen får från staten för flyktingmottagandet. I andra hand genom en kommunal
budgetsatsning. I tredje hand en eventuell möjlighet att söka medel från Länsstyrelsen för TIA (tidiga insatser för asylsökande).
3
Bakgrund
Personer som kommer till Sverige får olika typer av introduktion till det svenska samhället, alternativt ingen alls, beroende på faktorer som ålder, om man går i skolan, vilket typ av boende man har, om man har uppehållstillstånd eller inte, vilken grund man har för
uppehållstillstånd, när man kom till Sverige, med mera. Det finns därför eventuellt ett behov av en lokalt anpassad introduktion för nyanlända barn och vuxna oavsett dessa faktorer, och som kan vara ett lokalt komplement till den lagstadgade samhällsorientering som genomförs genom Centrum för samhällsorientering i Stockholms län.
Lagstadgad samhällsorientering
Lagstadgad samhällsorientering (i texten avses denna med ordet ”samhällsorientering”) skall av kommunerna ges till de flyktingar och anhöriga efter uppehållstillstånd, som omfattas av Förordningen om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (SFS 2010:1138) samt den s.k. utökade målgrupp som avses i Lag om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (2013:156), dvs personer som:
• är folkbokförda i en kommun från och med 1 maj 2013 och
• kommer från ett land utanför EES-området/ Schweiz och
• har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning och
• är mellan 18 och 64 år
Samhällsorientering ges alltså efter uppehållstillstånd och ges, för de som omfattas av dessa, inom ramen för etableringsinsatserna som Arbetsförmedlingen ansvarar för. I Stockholms län är det Centrum för samhällsorientering i Stockholms län som tillhandahåller den lagstadgade samhällsorienteringen för länets kommuner samt Håbo. Kursen ges geografiskt i Stockholm stad och innehåller följande block:
1. Att komma till Sverige.
2. Att bo i Sverige.
3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige.
4. Individens rättigheter och skyldigheter.
5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige.
6. Att påverka i Sverige.
7. Att vårda sin hälsa i Sverige.
8. Att åldras i Sverige.
Kursen omfattar 60 timmar på modersmålet och bygger på interaktivitet och reflektion.
Kursledaren för dialog och diskussion kring värderingar, normer och lagar och arbetar utifrån
”case” med målet att deltagarna ska förstå varför Sverige fungerar som det gör, och hur det har blivit så. Nyligen har även 12 timmar ytterligare hälsokommunikation lagts till
samhällsorienteringen. Utvärderingar visar på goda omdömen från deltagarna. I utvärderingar gjorda perioden jan-april 2016 gav 99 procent ett högt värde på frågan ”Vilken förståelse tycker du att du fått för det svenska samhället?” 96 procent tyckte sig kunna rekommendera utbildningen till andra. (Centrum för samhällsorientering Tertialrapport 1, 2016)
De som enligt lag inte omfattas av denna samhällsorientering får om någon alls,
samhällsintroduktion på en mängd skilda sätt. Hur detta sker i Sollentunas olika verksamheter eller andra aktörers insatser beskrivs utförligt i bilagan Kartläggning samhällsintroduktion.
Några slutsatser av kartläggningen presenteras här.
4 Slutsatser från kartläggning av befintliga insatser
De personer som inte omfattas av den lagstadgade samhällsorienteringen får information om samhället på helt skilda sätt.
Ensamkommande barn som bor i Vårljus hem för vård och boende (HVB) får
samhällsintroduktion enligt ett upplägg, medan ett ensamkommande barn som bor i jour- eller familjehem är beroende av familjen eller god man för det samma. Skolan som är den plats där alla barn samlas har inget gemensamt sätt att ge samhällsintroduktion. Det sker på olika sätt som skiljer sig åt mellan skolor och lärare.
En vuxen som går på SFI hos Eductus får samhällsintroduktion enligt en modell, medan en äldre som inte deltar i SFI inte får någon samhällsintroduktion alls. En nyanländ person som anvisats till Sollentuna får ett visst mottagande av kommunen och har sedan rätt till
samhällsorientering. En person som själv bosatt sig i Sollentuna (ebo) får inte motsvarande och har inte förrän efter uppehållstillstånd rätt till samhällsorientering eller insatser som föräldracirklar etc. Innan uppehållstillstånd finns inga formella insatser från kommunen.
Behovet av lokalt anpassad introduktion hos olika målgrupper
Vissa omfattas av samhällsorientering, andra inte
Man kan enligt översikten nedan dela upp kommuninvånare som kommer till Sverige i:
• De som omfattas av samhällsorientering. (Enligt förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare, samt Lag (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare)
• De som inte omfattas av samhällsorientering.
OMFATTAS AV SAMHÄLLSORIENTERING OMFATTAS INTE AV SAMHÄLLSORIENTERING Kommer till Sollentuna
VUXNA
Anvisad flykting, 18-64 år Vid uppehållstillstånd
Anvisad flykting 64 år och äldre Vid uppehållstillstånd
Anhörig till flykting (anknytning), 18-64 år Vid uppehållstillstånd
Anhörig till flykting (anknytning), 64 år och äldre Vid uppehållstillstånd
Anhörig till annan, från land utom EU/EES, 18-64 år Vid uppehållstillstånd
Anhörig till annan, från land utom EU/EES, 64 år och äldre Vid uppehållstillstånd
Anhörig till annan, från EU/EES-land (oavsett ålder) Vid uppehållstillstånd
Egenbosatt (ebo) innan uppehållstillstånd Som asylsökande
Egenbosatt efter uppehållstillstånd 18-64 år Som asylsökande
Egenbosatt efter uppehållstillstånd, 64 år och äldre Som asylsökande
Person med arbetstillstånd Vid uppehållstillstånd
Person med uppehållstillstånd pga studier (oavsett ålder) Vid uppehållstillstånd
BARN
Barn i anvisade familjer Vid uppehållstillstånd
Barn i ebo familjer Som asylsökande
Ensamkommande barn, anvisad Sollentuna och placerad i Sollentuna Som asylsökande
Ensamkommande barn, anvisad Sollentuna, placerad i annan kommun Som asylsökande
Ensamkommande barn, anvisad annan kommun, placerad i Sollentuna Som asylsökande
Fd ensamkommande "barn" över 18 år, efter PUT Som asylsökande
5 Beroende på olika faktorer kommer man till en kommun i olika skeden. Vissa flyttar till Sollentuna redan som asylsökande, till exempel egenbosatta personer (ebo) eller
ensamkommande barn. Andra kommer inte till Sollentuna förrän efter uppehållstillstånd till exempel anvisade personer som har bott på anläggningsboende (abo) eller anhöriga som har fått uppehållstillstånd p.g.a. anknytning.
Totalt antal vuxna som 2017 kommer till Sollentuna av olika anledningar uppskattas till 750 personer. Av dessa uppskattas ca 450 tillhöra de kategorier som omfattas av
samhällsorientering, och ca 400 tillhöra kategorier som inte omfattas. Egenbosatta personer omfattas inte innan uppehållstillstånd, men däremot efter. Samma person kan därför räknas in i båda grupperna, därav stämmer inte delsummorna med totalen. Inkluderas de som varit i Sollentuna en tid, oavsett vilken kategori, kan antalet som skulle kunna vara aktuella för lokal introduktion i Sollentuna vara över 1000 personer. Som en jämförelse hade SFI i Sollentuna 953 unika elever under 2015.
De som omfattas av samhällsorienteringen behöver, vilket bl.a. Centrum för
samhällsorientering beskriver, större kännedom om de lokala funktioner och verksamheter man har tillgång till, och därmed ett antal lokala träffar som relaterar till respektive block som berörs inom kursen, som ett komplement till samhällsorienteringen. De som dock inte har rätt till samhällsorienteringen redogörs under följande rubriker och behöver en insats som liknar denna, med en lokal prägel för ett gott mottagande inom kommunen även för dem.
Personer innan uppehållstillstånd
Samtliga inblandade under utredningen betonar vikten av att få en introduktion direkt när man kommer till Sverige. De nyanlända som tillfrågats upplever alla att det går för lång tid innan man får lära sig svenska och om samhällets olika delar och i väntan på beslut samlar man ibland felaktig information från sina bekanta, i stället för från myndigheter. Dels för att man har en vana att fråga någon man känner, dels för att information på myndigheters hemsidor ofta är på svenska. Under väntan på beslut hinner lång tid gå innan man får information som hade behövts tidigare.
Staten, Migrationsverket, ansvarar för vuxna personer så länge de söker asyl och därmed finns i Migrationsverkets mottagningssystem. Kommunens ansvar tar vid efter uppehållstillstånd.
Ur ett individperspektiv finns dock ett behov av samhällsintroduktion i det nya samhället oavsett legal status. Forskning visar att inte känna sig isolerad eller uppleva tidsspillan under väntan på asyl halverar risken för suicidala tankar hos asylsökande (Upplevd ohälsa hos vuxna asylsökande, Ekblad 2009). Nacka kommun har valt att erbjuda både SFI och samhällsorientering som en kurs inom SFI även till asylsökande. Personer som får
uppehållstillstånd har därmed ett försprång jämfört med om man tvingas vara passiv under väntan på beslut.
Personer äldre än 64 år
Personer äldre än 64 år omfattas inte av Arbetsförmedlingens etableringsplan och därmed inte av samhällsorientering, inte heller genom den utökade målgruppen. Äldre behöver en lokal introduktion då det generellt finns relativt få mötesplatser för äldre. Nyanlända blir en extra utsatt grupp om de inte känner till samhällsservice eller närmiljö. De riskerar bli särskilt isolerade om de inte heller läser SFI.
Anhöriga eller personer med uppehållstillstånd för studier eller arbete
Ca en fjärdedel av de kommunmottagna i Sollentuna 2015 var anhöriga till en flykting. Dessa omfattas av samhällsorientering, vilket även anhöriga till andra gör om man kommer fån ett
6 land utanför EU/EES och är mellan 18-64 år. Denna senare (s.k. utökade) målgrupp känner dock sällan till denna möjlighet och anmäler sig i väldigt låg utsträckning till
samhällsorientering.
Kunskapsparken uppskattar dock att endast en femtedel av de som studerar på SFI är
flyktingar eller deras anhöriga. Ett stort antal som studerar på SFI tillhör andra kategorier till exempel ”kärleksinvandrare” från ett EU-land, personer som har uppehållstillstånd p.g.a.
arbete eller studier eller är s.k. anhörig till en anhörig. Kunskapsparken upplever att personer som fått arbetstillstånd i Sverige klarar sig relativt bra, då de kan försörja sig och finner ett sammanhang på arbetsplatsen. Många arbetar dock på arbetsplatser där de inte har möjlighet att öva svenska eller får kontakter med personer etablerade i Sverige.
Möjligheternas kontor betonar behovet av samhällsintroduktion för de så kallade kärleksinvandrarna som kan ha få kontakter med det svenska samhället.
Barn
Barn under 18 år omfattas inte av samhällsorientering. Antalet barn i potentiell målgrupp är svårt att uppskatta. Dels beror det av hur många som är barn i de ebo- respektive anvisade hushåll som kommer. Dels beror det av hur många ensamkommande barn som anvisas andra kommuner men som placeras i Sollentuna. Det bör dock röra sig om minst 250 barn 2017.
När det gäller lokal samhällsintroduktion generellt finns ingen anledning att göra skillnad på ensamkommande barn och barn som kommer till Sverige med sin familj. CIFS ser ett intresse för att veta hur Sverige fungerar, särskilt hos barn från 12 år och uppåt dvs från
högstadieåldern. Det finns heller ingen anledning att skilja på asylsökande barn och barn som fått uppehållstillstånd. Eftersom alla barn oavsett dessa faktorer går i skolan är dessa grupper blandade i förberedelse- och språkintroduktionsklasser, och nås i skolan.
I kommunens nämndövergripande plan för förebyggande arbete beskrivs att ”Antalet ensamkommande barn och unga ökar och ställer ökade krav på att på ett enhetligt sätt introduceras i det svenska samhället” (Handlingsplan med att förebygga social ohälsa hos barn och unga). Det finns idag ingen enhetlighet i den samhällsintroduktion som skolan ger nyanlända barn. Hur upplägget sker beror på skolan, lärare och i hur hög grad läraren upplever att samhällsinformation kan tillämpas för svenskundervisning. Detta leder till en brist på likvärdighet för de nyanlända barnen. Eftersom barn inte har behov av samma typ av samhällsintroduktion som vuxna är det lämpligt att barn ges en egen introduktion inom ramen för skolundervisningen. Det finns därför ett behov av att föreslå ett upplägg för
samhällsintroduktion som Sollentunas förberedelseklasser och språkintroduktionsprogram kan använda sig av.
Ensamkommande barn
När det gäller ensamkommande barn och unga förväntas socialsekreteraren prata med
ungdomen om hur samhället fungerar, rättigheter och skyldigheter, hälsa m.m. men detta görs på olika sätt. Det finns behov av rutiner för vilken samhällsinformation som skall ges till barnen i utredningssamtalen. Vissa av de ensamkommande barnen har få skolår bakom sig och inlärningsprocessen kan se olika ut. Därför tycker vissa socialsekreterare att material i form av film vore positivt. Samhällsintroduktion enligt dem behöver fokusera på jobb och egen försörjning och ”att göra sig anställningsbar”. Det betonas även att det är viktigt att ha någon att reflektera tillsammans med och ställa frågor till.
De barn som bor på HVB har en kontaktperson de kan vända sig till med frågor och funderingar. De HVB som drivs av Vårljus har dessutom en samhällsintroduktion som beskrivits i kartläggningen. De barn som bor i andra former av boenden eller jour- eller
7 familjehem är dock beroende av den eventuella samhällsintroduktion som ges i skolan. God man har inget formellt uppdrag att tillhandahålla samhällsintroduktion till ensamkommande barn. Även detta talar för att det finns ett behov av ett standardiserat innehåll för
samhällsintroduktion i skolan.
När anvisningskommun och placeringskommun inte är samma
Många ensamkommande barn som anvisats till Sollentuna är placerade i boenden i andra kommuner. Samtidigt har andra kommuner ensamkommande barn boende i Sollentuna.
Enheten för ensamkommande barn betonar att de barn som placeras i andra kommuner också behöver samhällsintroduktion och att det ur deras perspektiv är olikvärdigt att ge en mindre del av barnen som enheten ansvarar för samhällsintroduktion, d.v.s. de som bor och går i skolan i Sollentuna. Eftersom skolan identifieras som den plats där barnen samlat nås, är det omöjligt att ge lokal samhällsintroduktion till de barn som inte är bosätts i Sollentuna kommun. Förhoppningsvis tar andra kommuner efter ett gott exempel om Sollentuna inför lokal introduktion i skolan. Det är även önskvärt att ta fram en checklista för vad varje socialsekreterare bör gå igenom med barnet. Enheten för ensamkommande barn betonar exempelvis att det finns behov av att öka förståelsen hos de barn som anvisats till Sollentuna men placerats i andra kommuner, vad det innebär att det är Sollentuna kommun som ansvarar för dem. Det är önskvärt att besluta hur man informerar om dessa omständigheter.
Att ge lokal samhällsintroduktion i skolan skulle samtidigt innebära att Sollentuna kommun skulle erbjuda insatsen till ett stort antal barn med en annan anvisningskommun men som bosatts i Sollentuna. Anvisningskommunen kan komma att vilja ”flytta hem” barnet. Det är därmed osäkert var barnet fortsättningsvis kommer placeras. Sollentuna kommun har dock skolansvar för alla barn som bor i kommunen, oavsett vilken anvisningskommun de har.
Lokal introduktion retroaktivt
Vissa nyanlända har bott i Sollentuna i många år, vare sig de genomgått samhällsorientering eller inte. Det kan finnas behov av lokal introduktion oavsett vilken grupp man tillhör, särskilt hos dem som inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden eller studerar. Det skulle även kunna vara dynamiskt att blanda helt nyanlända personer med de som bott i Sollentuna en tid.
Om introduktion ska ges på modersmål kan det även vara nödvändigt för att få ihop grupper med samma språk för så få tolkar som möjligt. Av dessa anledningar kan möjlighet att anmäla sig till lokal introduktion erbjudas även om man varit i Sollentuna en tid.
Behov gällande innehåll i lokalt anpassad introduktion
Många synpunkter som framkommit om vad en lokal introduktion bör innehålla relaterar till de olika blocken i kursplanen för samhällsorienteringen (2016/0188 KS.721 Bilaga kursplan samhällsorientering). Det som framträder som viktigt utöver denna kursplan beskrivs i följande rubriker.
Enligt Centrum för samhällsorientering
Centrum för samhällsorientering som anordnar samhällsorienteringen önskar en större lokal förankring i samhällsorienteringen och önskar besök från lokalsamhället t.ex. det civila samhällets organisationer, lokalt näringsliv och kommunala aktörer under respektive block.
De är även positiva till att genomföra kurser geografiskt i kommunerna. Detta förutsätter dock tillgång till lokal, samt att det är möjligt att få ihop tillräckligt stora grupper med samma
8 modersmål från samma kommun. Centret tycker även det vore positivt med en
kompletterande lokal variant efter genomförd samhällsorientering, som ett tillfälle för
upprepning och fördjupning med en mer lokal förankring. Vissa funderingar kommer efter att man smält kursen.
En blandning av metoder
Människor tar in information på många olika sätt. En blandning av metoder är därför nödvändig för att passa så många olika individers inlärningssätt som möjligt:
• Frågeställningar och dialog.
• Praktisk inriktning, t.ex. studiebesök.
• Möten med etablerade personer.
• Användning av tillgängliga telefonappar och hemsidor.
• Filmvisning och information på teman genom film.
En möjlighet till distansutbildning skulle vara positiv, som en kompletterande variant till dem som av olika anledningar inte kan komma ifrån hem eller arbete.
Vikten av mötesskapande aktiviteter
Vikten av mötesplatser betonas i alla samtal, även i gruppen nyanlända. Behovet av positiva sammanhang och att ”träffa svenskar” är stort. Eftersom segregation gör att antalet naturliga möten minskar finns behov att skapa mötesplatser som förutom fysiska platser kan innebära verksamheter eller aktiviteter som utgör möten och främjar kontakter mellan nyanlända och etablerade personer. I Masteruppsatsen Mötesplatser som verktyg för integration, en fallstudie gällande möten inom området Fisksätra-Saltsjöbaden (Mark, 2015) är en slutsats att
integration möjliggörs genom att skapa mötesplatser som medvetet attraherar segregerade grupper.
Sociala aktiviteter
Samtliga nämner sociala aktiviteter som exempelvis utflykter, bussturer, knytkalas och andra tillställningar där nyanlända och andra invånare bjuds in som viktigt i en lokal introduktion.
Socialstyrelsen beskriver i en studie, hur sociala relationer och tillgång till heterogena nätverk är de viktigaste faktorerna för integration i allmänhet, samt att frivilligsektorn kan bidra till integration i samhället, då man arrangerar träffpunkter, festligheter och olika
gruppverksamheter. (Integrationsarbete i civilsamhället – Unga och äldre i blickfånget, Socialstyrelsen 2008) Åtta föreningar i den externa samverkansgrupp på integrationsområdet som finns i kommunen anger att de är intresserade av att delta aktiviteter som knytkalas utflykter eller liknande.
Fadderliknande verksamhet
Fadderliknande verksamhet, kontaktfamiljer och mentorer är också centralt för att bli delaktig i samhället. En stor del av introduktionen till ett nytt samhälle är att få träffa människor och på ett informellt sätt ”lära sig” hur det fungerar. En deltagare i den tillfrågade gruppen nyanlända är kritisk till att Lotssystemet som tidigare var en del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser inte ersatts av någonting motsvarande. Hon betonar att många nyanlända har behov av större nätverk, mer lokalkännedom osv. Hon anser dock att ”lotsen” bör vara en frivillig medmänniska som vill bidra och att anledningen till att Lotssystemet inte fungerade var att lotsarna var avlönade. Flera föreningar i civilsamhället driver etablerade modeller för fadderliknande matchningar exempelvis Kompis Sverige, Kompisbyrån och IM.
9 Att föreningsdeltagande kan fungera som en väg till integration för människor med utländsk bakgrund, är en uppfattning bakom den centrala överenskommelsen på integrationsområdet som 2010 antogs mellan regeringen, idéburna och SKL.
Att bli välkomnad
De nyanlända lyfter fram att känna sig välkommen i sitt nya samhälle spelar stor roll för välmående. Ett gott välkomnande till Sollentuna är därmed en annan aspekt av sociala aktiviteter och fadderskap som en del av introduktionen, vid sidan av det mer
samhällsorienterande syftet. Flera nyanlända beskriver också hur ”majoritetssamhällets”
intresse för deras bakgrund ger en känsla av värdighet – att man har något att komma med i det nya samhället. En person föreslår tillfällen där man får dela med sig av matkultur, dansuppvisningar eller andra traditioner.
Tidig språkinlärning
Både nyanlända och övriga inblandade i utredningen anser att det är viktigt med tidigare språkträning och att det vore önskvärt att kunna läsa SFI även innan uppehållstillstånd vilket skulle kunna snabba på etablering avsevärt.
Studiebesök
Lokalkännedom och att bli bekant med sin närmiljö beskrivs som centralt för känslan av trygghet och delaktighet. De som arbetar i kommunala verksamheter upplever att de har svårt att nå ut till de nyanlända och att nyanlända behöver få ökad kännedom om befintliga
verksamheter som dels kan verka integrationsfrämjande, dels ge viktig service. Nyanlända lyfter även fram problemet att man oftare får sin information från bekanta och inte från myndigheterna själva. Att besöka eller få besök av kommunala och andra centrala samhällsfunktioner som öppna förskolan, familjecentralerna, ungdomsmottagningen, bibliotek, socialtjänsten, BVC, familjevåldsteam, bank, polis och vårdcentral ses därför av samtliga som ett självklart innehåll i en lokal samhällsintroduktion. Förutom att få
information om vilken service eller verksamhet som erbjuds finns ett värde av lokal guidning på plats i lokalerna. Det kan även vara ideella verksamheter eller platser som Jästfabriken i Rotebro eller Bögs gård. Sju föreningar i nämnda samverkansgrupp anger att de har möjlighet att ta emot besök av nyanlända i verksamheten och ännu fler, elva föreningar, anger att de är positiva till att komma och berätta om sin verksamhet för nyanlända under en lokal
samhällsintroduktion.
”Mässor” med föreningsliv och företag
Inom ramen för ett projekt på #Meetsollentuna kommer Individuell Människohjälp (IM) anordna ett antal föreningsmässor där nyanlända kan möta civilsamhället och föreningarna i sin tur har möjlighet att nå en ny målgrupp. Nio föreningar i nämnda samverkansgrupp anger att de är positiva till att delta i ett sådant arrangemang. Arbetsförmedlingen säger sig
eventuellt kunna vara med och samfinansiera sådana insatser. Arbetsförmedlingen är även intresserad av att samarragera mässa eller arbetsmarknadsdag med lokala näringslivet.
Språk
En lokal samhällsintroduktion för vuxna bör ske på modersmålet om det ska bli meningsfullt och likvärdigt. I utvärderingar av den lagstadgade samhällsorienteringen framgår att
deltagarna tycker det är avgörande att kursen sker på modersmålet för möjligheten att ta till sig informationen. Ska insatsen dessutom rikta sig till en bred målgrupp inklusive personer innan uppehållstillstånd är det helt avgörande att introduktionen inte ges på svenska, då dessa personer ännu inte kunnat påbörja SFI.
10 Vid besök i eller från olika verksamheter kan man dock inte räkna med att personal har
aktuella språkkunskaper, lösningen är då att använda tolkar. I en grupp kan flera tolkar till flera språk närvara samtidigt. Visserligen signalerar flera verksamheter i kommunen att man inte är nöjd med den tolkning som går att få. Alternativet är dock att deltagare inte alls kan ta till sig informationen.
Sociala aktiviteter kräver inte i samma utsträckning att man kan ta till sig korrekt information.
Träffar som utgör möten med Sollentunabor bör därmed kunna ske utan tolk. Under
språkcaféer och liknande verksamhet i civilsamhället används inte tolk. Umgänget och mötet står i fokus och med uppfinningsrikedom är viss kommunikation möjlig.
En samhällsintroduktion för barn som ges i skolan bör rimligtvis kunna ske på lätt svenska. I den reguljära språkundervisningen i förberedelseklasser och på språkintroduktion används inte tolk. Då fokus inledningsvis ligger på språkinlärning bör samhällsintroduktion ske när en viss nivå av svenska har uppnåtts.
Omfattning och upplägg
En lokal introduktion för vuxna bör ha ett flexibelt upplägg liksom SFI där man har möjlighet att läsa en kurs på kvällstid, dagtid, koncenterat eller under en längre period. Det innebär rimligtvis att lägga upp olika varianter att välja bland. Besök i eller från viss kommunal eller annan verksamhet behöver visserligen ske under kontorstid. Det är viktigt att ha olika målgrupper som föräldralediga, personer i etableringsinsatser och/eller SFI samt personer i jobb dag eller kväll, i åtanke i planeringen av insatsen. I planeringen bör även någon form av uppföljning eller repetition övervägas. För att skapa förtroende hos deltagarna och behålla någon form av relation, kan en uppföljningsträff vara aktuell där man tar kontakt med deltagarna igen.
Analys
Det finns sammanfattningsvis många insatser från olika aktörer som syftar till
samhällsintroduktion. För de som inte har rätt till samhällsorientering är problemet dock bristen på likvärdighet gällande det som erbjuds.
Två syften med lokal introduktion har identifierats
Två syften har kunnat identifieras med att skapa en lokal introduktion:
• Att ge likvärdig samhällsintroduktion till de grupper som inte omfattas av samhällsorientering.
För de som inte har rätt till samhällsorientering behövs en liknande insats för ett gott
mottagande inom kommunen även för dem. Denna bör ha en lokal prägel och fokus på besök i eller från samhällets olika delar.
• Att ge alla nyanlända till Sollentuna oavsett målgrupp ett gott mottagande lokalt.
Även de som omfattas av samhällsorienteringen behöver, som Centrum för
samhällsorientering beskriver, större kännedom om de lokala funktioner och verksamheter man har tillgång till. Därmed skulle ett lämpligt komplement till samhällsorienteringen vara ett antal lokala träffar som relaterar till respektive block som berörs inom kursen. Det är viktigt att bygga på det som finns i form av verksamhet vid familjecentraler, bibliotek, skola samt SFI-leverantörer som redan blandar samhällsintroduktion i språkundervisningen.
11 De intervjuer som gjorts med nyanlända visar att det är språkträning och att träffa människor de saknar mest. ”Att få träffa svenskar” och att känna sig välkommen upprepas i intervjuerna.
Därmed bör insatsen även innehålla sociala aktiviteter och träffpunkter mellan nyanlända och etablerade personer.
Dessa behov kan med fördel slås ihop inom en insats för hela målgruppen.
Största möjliga tillgänglighet
Slutsatsen från utredningen är att alla som är nyanlända i kommunen behöver
samhällsintroduktion, inte bara flyktingar och deras anhöriga. Kommunen bör erbjuda en samhällsintroduktion till så många som möjligt och utesluta så få som möjligt baserat på kategorier. Detta för att nyanlända personer i sin vidaste bemärkelse ska få en likvärdig introduktion till Sollentuna. Detta oavsett barn eller vuxen, asylsökande eller uppehålls- tillstånd, flykting, anhörig eller arbetskraftsinvandrare, ett eller flera år i Sverige o.s.v.
Personer innan uppehållstillstånd har varken rätt till samhällsorientering eller andra insatser som kommunen och dess leverantörer erbjuder. De som befinner sig i Sollentuna redan som asylsökande kan vistas i Sollentuna i upp till två år innan beslut om uppehållstillstånd eller avslag. Gällande de 75 % som i nuläget får uppehållstillstånd är det problematiskt att
introduktion inte ges när personen är ny i samhället. Det råder i nuläget en situation där man under lång tid som asylsökande inte får, till att man vid dagen för uppehållstillstånd måste, en rad saker som främjar etablering i samhället. Att bevara fler motiverade kommuninvånare är en anledning att inkludera asylsökande i en lokal samhällsintroduktion. Staten är visserligen formellt ansvarig för asylsökande personer men det finns mycket knappa medel avsatta för insatser gällande sysselsättning och språkträning för asylsökande.
Mellan 20 och 30 % av asylsökande flyktingar som kommer till Sverige beräknas lida av psykisk ohälsa (Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter, Socialstyrelsen, 2015). Adderas väntan med oro för anhöriga, osäkerhet kring sin framtid i kombination med passivitet finns risk för ökade kostnader för psykisk ohälsa på lång sikt.
Den psykiska ohälsan kan ge upphov till större kostnader än det skulle innebära att erbjuda samhällsintroduktion (eller SFI) innan uppehållstillstånd. Skandia Livs kalkylverktyg utanförskapets pris (https://www.utanforskapetspris.se/kalkyl/ ) beräknar långsiktig vinst för både kommunen och samhället som helhet, om endast en av tio som ingår i ett projekt där kommunen satsat 1 000 000 kr, därigenom undviker att hamna i psykisk ohälsa. Tillämpas ett barnperspektiv kan skälen vara långt fler att erbjuda vuxna sysselsättning av detta slag i väntan på uppehållstillstånd.
Utredningens förslag
1. Lokalt anpassad introduktion för vuxna
En introduktion för vuxna föreslås vara upplagd på 13 lokala träffar á 2 timmar. Detta
kompletteras med ”fadderverksamhet” i samarbete med Föreningen Kompis Sverige samt två ytterligare aktiviteter för sociala kontakter. Introduktionen föreslås vara öppen för de som upplever behov att delta, bor i Sollentuna och har ett annat modersmål än svenska.
13 lokala träffar eller studiebesök Förslagsvis:
1. Besök från hälsokommunikatörer, Transkulturellt centrum.
12 2. Besök från Sollentunahem och lokal Hyresgästförening.
3. ”Arbetsmarknadsdag” för att träffa Sollentunas näringsliv.
4. Besöka lokal Arbetsförmedling alternativt Möjligheternas kontor.
5. Besöka bibliotek samt familjecentral; BVC, öppen förskola och kurator.
6. Besöka Kunskapsparken; SFI, komvux m.m.
7. ”Föreningsmässa” då lokala civilsamhället inklusive religiösa samfund presenterar sig.
Planeras inom ramen för projekt på #Meetsollentuna.
8. Besök på Familjevåldsteamet, Sundbyberg. Uppdelat efter kön.
9. Besök från Kvinnojour samt socialtjänstens avdelning för barn/unga samt vuxen.
10. Informationspass om CIFS, förskola, skola, gymnasium.
11. Besök i kommunfullmäktige eller nämnd.
12. Besök från Kommunpolisen.
13. Besök i Edsbergsstugan eller Eveo dagverksamhet för äldre.
En lokal samhällsintroduktion för vuxna bör ske på modersmålet första största likvärdighet.
Vid besök i eller från olika verksamheter kan man dock inte räkna med att personal har aktuella språkkunskaper, därför är förslaget att använda tolkar.
Sociala aktiviteter Förslagsvis:
1. Matchning mellan nyanländ och etablerad person genom föreningen Kompis Sverige.
Föreningen erbjuder ett program där det ingår rekrytering av nyanlända deltagare och etablerade volontärer, matchning i kompispar för träffar under en viss period,
volontärsamordning, uppföljning, sociala aktiviteter och resultatmätning.
2. En busstur alternativt utflykt i Sollentuna då nyanlända och övrigt nyinflyttade
blandas. En busstur arrangerades hösten 2016 av Hyresgästföreningen med nyanlända och andra hyresgäster. Denna kan eventuellt upprepas med stöd av kommunen.
Alternativ är utflykt till Bögs gård eller att i samarbete med Friluftsfrämjandet cykla, åka skridskor, fiska etc.
3. Ett knytkalas med nyanlända och etablerade kommuninvånare som avslutande festlighet samt diplomering. Öppna förskolans lokaler på Mässvägen kan eventuellt användas.
Träffarna 1-13 ovan relaterar till ett innehåll i respektive block inom samhällsorienteringen.
”Boken om Sverige” (https://www.informationsverige.se/Svenska/Samhalle/Sidor/Boken- Om-Sverige-p%C3%A5-flera-spr%C3%A5k.aspx) som behandlar respektive block kan användas. Likaså rekommenderas att använda de mobil-appar och hemsidor med information anpassad till nyanlända, som beskrivs i bilagan kartläggning.
Det är av största vikt att information som ges vid träffarna anpassas efter att grupperna kan vara blandade av asylsökande och personer med uppehållstillstånd.
Mer lokalt deltagande i den ordinarie samhällsorienteringen
Sollentuna kommun bör även delta i högre grad med representanter från olika verksamheter på utvalda moment på den ordinarie samhällsorienteringen. Exempelvis att representanter från kommunens verksamhet berättar om den kommunala servicen, att representanter från
Sollentunas föreningsliv besöker kursen under det block som berör civilsamhället, samt att representanter från lokalt näringsliv berättar gällande arbetsmarknad och företagande.
13 2. Lokalt anpassad introduktion för barn
Introduktion för barn föreslås ske på ett enhetligt sätt i Sollentunas förberedelseklasser 6-9 respektive gymnasiets språkintroduktionsprogram. Förslaget är en checklista för lärare att gå igenom i undervisningen, inspirerad av Centrum för samhällsorienterings olika block.
Förslagsvis:
1. Att komma till Sverige.
2. Utbildning i Sverige
3. Arbete och fritid i Sverige. Bjuda in föreningar samt personer med olika yrken.
4. Individens rättigheter och skyldigheter samt barnkonventionen.
5. Hjälp och stöd. Socialtjänstens Barn och Unga. BRIS
6. Att påverka i Sverige. Besöka riksdagen, nämnd i Sollentuna.
7. Hälsa, kropp och sexualitet. Besök på Ungdomsmottagning, Akillesjouren och eventuellt tjejjour.
Materialet Hitta rätt (se bilaga kartläggning) kan förslagsvis användas under dessa block då det behandlar områdena identitet och utveckling, utbildning, familj och relationer, socialt samspel och klara sig själv. Materialet har sin utgångspunkt i socialtjänstens system Barnets behov i Centrum (BBIC).
3. Pilotprojekt
Förslaget är att genomföra ett pilotprojekt gällande lokal introduktion för vuxna enligt ovan med ett mindre antal, högst 100, deltagare. Efter utvärdering om insatsen gett goda resultat, kan insatsen utökas till hela den potentiella målgruppen. Maximal potentiell målgrupp är 750- 1000 personer 2017. En realistisk bedömning är dock att högst varannan person skulle välja att delta. ”Full omfattning” skulle enligt det scenariot innebära 500 deltagare per år.
4. En projektledare inom UAK
En person anställs som etablerar nödvändiga samarbeten samt mer konkret planerar upplägget och genomför pilotprojektet enligt förslaget. Synkronisering med ordinarie
samhällsorientering är viktig. Personen fungerar som gruppledare för de lokala träffarna och studiebesöken samt de moment som rör sociala kontakter. Att närmare konkretisera upplägget för lokal introduktion för barn i förberedelseklass och språkintroduktionsprogram bör också rymmas inom tjänsten.
Organisatoriskt föreslås denna tjänst placeras inom UAK där SFI och CIFS, där flertalet av målgruppen finns, ligger i samma hus som Möjligheternas kontor. Insatsen syftar till att föra nyanlända närmare etablering och främja delaktighet i samhället varför koppling till UAK finns. Om beslut om lokal introduktion enligt detta förslag fattas bör organisatorisk tillhörighet tydliggöras i det fortsatta arbetet.
Eductus undervisning innehåller redan delar som rör samhällsintroduktion. På sikt skulle denna lokala introduktion kunna utgöra en del av SFI-undervisningen, som ett krav vid upphandling.
Hur nås målgruppen - marknadsföring
Målgruppen nås i hög grad genom SFI då nyanlända av vitt skilda anledningar studerar här (953 unika deltagare 2015). Insatsen behöver därför aktivt marknadsföras på Kunskapsparken och av samtliga SFI-leverantörer. Idag finns svårigheter att nå personer från den så kallade utökade målgrupp som är berättigade samhällsorienteringen varför det är en utmaning att nå ytterligare fler. Därför bör marknadsföring även ske via CIFS där samtliga föräldrar eller
14 vårdnadshavare till barn både innan och efter uppehållstillstånd, nås i samband med
skolplacering.
I övrigt bör information om möjligheten till lokal introduktion spridas internt i kommunen så att alla som möter nyanlända i vid bemärkelse kan rekommendera och hänvisa till
introduktionen. Kontakt bör även tas med Migrationsverket för att hänvisa boende i Sollentuna till insatsen. Efter att ett antal genomgått introduktion bör även möjligheten till lokal introduktion spridas mellan nyanlända.
Incitament
För de som ingår i etableringsinsatserna kan en insats av detta slag skrivas in i etableringsplanen. För övriga finns det inga sanktioner att tillgå om man inte deltar.
Introduktionen bör därför vara frivillig att anmäla sig till men med morötter om att den dels främjar personens möjlighet till etablering, dels att det är någonting kul. För största möjliga intresse är det viktigt att göra introduktionen till någonting attraktivt för att det verkar roligt och för att det ger kontakter, nätverk och möjlighet att delta i trevliga aktiviteter.
I ett senare skede är det önskavärt att marknadsföra insatsen genom filmer och andra medier.
Att fundera vidare på
Befintliga filmer och webbaserade utbildningar för ensamkommande barn
De befintliga filmer och webutbildningar som beskrivs i kartläggningen kan användas för att öka likvärdigheten i vilken information om samhället specifikt ensamkommande barn får i mötet med sin socialsekreterare. En film skulle även kunna skapas för Sollentunas anvisade ensamkommande barn som är placerade i andra kommuner.
SFI för asylsökande
Utredningen föreslår att utreda möjligheten att tillhandahålla SFI-studier för asylsökande, med en barnkonsekvensanalys av vad det innebär att avstå.
Översättning
Det finns mycket information att få om kommunen, andra myndigheter och samhällets övriga delar genom att söka på internet. Personer med utbildning samt vana att söka information skulle i hög grad kunna hänvisas till hemsidor och appar. Kommunen bör överväga att översätta hemsidan och annan information från kommunen till de tre vanligaste språken, alternativt skriva på lätt svenska så att översättningsverktyg kan kopplas till sidan.
Kostnadskalkyl
Kalkylen beräknas på ett års pilotprojekt med totalt 100 deltagare i lokal introduktion.
Uppskattningsvis genomförs då introduktionen 5 ggr med 20 deltagare varje gång.
En projektledare behöver anställas för att implementera lokal introduktion, som då arbetar vidare med detaljerna runt upplägg och genomförande m.m.
KOSTNAD 2017 (skr) KOMMENTAR
Personal helheten
Samordnartjänst. 550 000 Lön och relaterade kostnader IT-arbetsplats, utbildning, 40 000
15 telefon
Lokala studiebesök och träffar
Resor lokaltrafik 4000
Arbetstimmar kommunpersonal 12 500 7 träffar*2h*5 omgångar*timlön.
Gåva/blomma 6000 till extern personal som bidrar m föredrag etc Tolk 150 000 13 träffar *2h*5 omgångar*3 språk/gång* 389 kr/h
Sociala aktiviteter Kompis Sverige-programmet
volontärverksamhet 450 000 Rekrytering, matchning, volontärsamordning, uppföljning, sociala aktiviteter, resultatmätning 5 bussturer i Sollentuna 50 000 40 personer per tillfälle. Ev samarbete med
Hyresgästföreningen 5 knytkalas Kaffe/te 500 I öppna förskolans lokaler 5 utflykter/sociala aktiviteter.
Förtäring och ev resor 10 000
Ingår i Kompis Sverige-programmet. Ev samarbete m Bögs gård, friluftsfrämjandet el.
likn.
TOTAL 1 296 500
Finansieringsmöjligheter
Det första alternativet till finansiering är att rymma åtminstone vissa kostnader för en lokalt anpassad introduktion inom ramen för de ersättningar kommunen återsöker från staten för flyktingmottagandet. I dagsläget finns ett överskott från de återsökta medlen som dock minskar snabbt vid ytterligare rekrytering, eller om kommunen åter måste använda ett större antal tillfälliga boenden i flyktingmottagandet. Dessa pengar ska dock endast användas till insatser för flyktingar och deras anhöriga. Därför bör man i efterhand beräkna hur många deltagare som omfattas av ersättningsförordningen (Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar) och proportionellt bekosta introduktionen från dessa medel.
Sollentuna kommuns ambition att bli Sveriges bästa integrationskommun bör rimligtvis förenas med vissa kostnader, varför en satsning utöver den summa kommunen får från staten för själva flyktingmottagandet är ett andra alternativ för finansiering av integrationsfrämjande insatser som denna.
Ett tredje eventuellt alternativ är att söka de kommande projektmedel från Länsstyrelsen för TIA (tidiga insatser för asylsökande) som utlyses 2017 och som beskrivits i utredningen.
Insatsens målgrupp är visserligen inte bara asylsökande, men då förslaget är att insatsen ska vända sig till en bred målgrupp inklusive asylsökande kan delar av insatsen möjligen bekostas av sådana projektmedel. Det är dock inte färdigutrett om eller hur stor del av dessa medel som ska kunna sökas av kommuner respektive civilsamhälle, därav är alternativet eventuellt.
