• No results found

26.2. Bilaga 1 Kartläggning lokalt anpassad introduktion

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "26.2. Bilaga 1 Kartläggning lokalt anpassad introduktion"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kartläggning Socialkontoret

2016-10-18 Josefin Daleskog

Dnr 2016/0109 SN-2 Diariekod: 721

Socialnämnden

Hur Sollentunas förvaltningar arbetar eller har arbetat med samhällsintroduktion

Socialkontoret - Enheten för flyktingstöd

Samhällsinformation under det kommunala etableringsansvaret

Under det kommunala etableringsansvaret fram till 2011, då Arbetsförmedlingen tog över ansvaret för nyanländas etablering, arrangerade enheten för ekonomiskt bistånd och integration samhällsinformation. Denna var av generell karaktär men fokus lades på

information om lokalsamhället och kommunens verksamheter. Samhällsinformationen gavs 2 h/vecka under ca 10 veckor. Till respektive tillfälle bjöds en gästföreläsare från respektive aktör in som behandlade bl.a. vuxenutbildningen, brandskydd, socialförsäkringssystemet, arbetsförmedlingen mm. (Program för samhällsinformationen ht10 samt vt11) En gemensam lokal med Upplands Väsby hyrdes och kursen var uppskattad enligt utvärderingar.

Föräldracirklar

Enheten har även haft föräldracirklar som behövs bortprioriteras under perioden med störst inflöde av nyanlända 2015. Till cirklarna bjöds skolan in samt socialtjänstens enhet för barn och unga. Man upplevde att många endast kände till socialtjänstens myndighetsutövande åtgärder såsom omhändertagande av barn, och att få kände till de insatser och stöd av frivillig karaktär som finns. Man besökte även ungdomsmottagningen (Ungdomsmottagningens besök boenden 2015) samt familjevåldsteamet i Sundbyberg. I cirkeln användes Rädda barnens material Barnen i våra hjärtan. Storlek på grupperna i föräldracirkeln var ca 5-6 personer.

Föräldracirklarna planeras att starta igen under hösten 2016 alt våren 2017.

Boendesamordnare och praktiskt etableringsstöd

Boendesamordnare och personal som arbetar med praktiskt etableringsstöd möter alla nyanlända som anvisas kommunen vid lägenheten där de ska bo, skriver kontrakt och går igenom saker som har med boende och bostaden att göra. Samma personer kommer sedan till enheten för flyktingstöd på ett första besök då de personer som bosatts under veckan bjuds in.

Upplägget för detta nybesök planeras för närvarande enligt följande:

• Förklara myndigheters roller muntligen och med hjälp av film.

• Förmedla besökstid till Arbetsförmedlingen för dem som omfattas av etableringsinsatserna.

• Göra adressändring.

• Informera om att söka SFI när adressändring är klar. Liksom att söka skolplats samt hemutrustningslån.

• Informera om öppen mottagning som enheten för flyktingstöd har två timmar på torsdageftermiddagar med drop in för frågor.

(2)

Beroende på behov samt om personen ingår i Arbetsförmedlingens insatser för etablering på arbetsmarknaden eller inte kommer hen på upprepade besök.

Funktionen praktiskt etableringsstöd är resultatet av att Arbetsförmedlingens

etableringshandläggare inte hann hjälpa personer med kringfaktorer som rör annat än det arbetsmarknadsrelaterade men som är nödvända för etablering, som att söka bostadsbidrag, förskoleplats o.s.v. Funktionerna följer bland annat med till Skatteverket för hjälp med Försäkringskassans blanketter, hjälper till med myndighetskontakter, IT-stöd, läkarkontakter samt stöd vid särskilda behov som att förstå post etc.

Socialkontoret - enheten för familjestöd

Till hösten 2016 ska Sollentunas skol- och familjeteam hålla en arabisktalande förenklad form av ABC-grupp. ABC står för alla barn i centrum och är föräldrastöd i form av gruppträffar (för innehåll i ABC se http://www.allabarnicentrum.se/abc-traeffar/ ).

Socialkontoret - enheten för ensamkommande barn

Socialsekreterarna sätter upp mål för ungdomarna, vilket långsiktigt ska handla om att bli delaktig i samhället. Detta innebär till viss del att prata med ungdomen om hur samhället fungerar. Det finns inga rutiner eller checklistor för sådan information varför handläggare gör detta på olika sätt. Ofta handlar det om att förklara olika myndigheters roller, till exempel skillnaden mellan Migrationsverket och socialtjänsten, samt svara på ungdomens frågor.

Vårljus hem för vård och boende (HVB)

På Vårljus boenden för ensamkommande ungdomar används ett material som heter Framtidsplan. I en pärm finns kortfattad information och länkar till mer information kring områden som hygien, hälsa, SOS alarm, bibliotek och lånekort, jämställdhet, demokrati, rättigheter och skyldigheter m.m. Denna pärm jobbar varje kontaktperson med tillsammans med sina ungdomar och vissa ämnen tas upp i grupp. Informationen anpassas utifrån ungdomens ålder, mognad och intresse.

Vårljus har under ett antal år arrangerat två veckors sommarskola och har även

samhällsintroduktion med teman utifrån Framtidsplanen, vår och höst i två steg, beroende på hur länge man har bott i Sverige. Steg 1 riktar sig till asylsökande och steg 2 till personer med uppehållstillstånd. Steg 1 innehåller information, gruppdiskussioner och ibland praktiska övningar kring exempelvis sociala koder, fritid, skolsystemet i Sverige, sjukvård som asylsökande, ekonomi och om lagar och regler. Ibland är någon från polisen inbjuden gäst. I steg 2 går man vidare med ämnen som sjukvård, söka jobb, CV, arbetsmarknad, CSN osv.

Varje träff i respektive steg är ca två timmar per gång under tre till fyra tillfällen.

Ungdomsmottagningen kommer att besöka flera HVB under hösten och ungdomarna får också tillfälle att gå på ett studiebesök där.

Överförmyndaravdelningen – God mans uppdrag

Överförmyndaravdelningen utser God man till ensamkommande barn. God man företräder barnet som både vårdnadshavare och förmyndare. Det ingår inte i god mans uppdrag att tillhandahålla samhällsintroduktion. Dock beror det på god mans engagemang vad hen gör för barnet utöver sitt uppdrag. Överförmyndaravdelningen planerar under ht 2016 att besöka HVB för att informera om vad God man-skapet innebär. De upplever att många ungdomar tror att god man ska göra mer än vad som ingår i uppdraget.

(3)

Barn och utbildningskontoret – Centrum för integration och flerspråkighet (CIFS) samt grundskolans förberedelseklasser

CIFS är en central mottagning för är att få ett likvärdigt mottagande i Sollentuna kommuns förskolor, skolor och friskolor. En introduktion beskriver det svenska skolsystemet,

modersmålsundervisning och studiehandledning och vilket stöd man kan få, gör pedagogisk och psykosocial kartläggning som underlag för skolplaceringen samt hälsoundersökning. De ger även viss samhällsinformation beroende på vilka förkunskaper och frågor de nyanlända har. Man informerar till exempel familjer om BVC och informerar i sin tur BVC om nyanlända familjer att kalla.

I förberedelseklasserna som finns på ett flertal grundskolor i Sollentuna finns inget fastslaget upplägg för samhällsintroduktion.

Utbildning och arbetsmarknadskontoret - Rudbeck språkintroduktionsprogram På Rudbeckgymnasiet går ht 2016 ca 180 nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet.

Eleverna är uppdelade i mentorsgrupper om ca 16 elever. Respektive lärare ger viss samhällsinformation i samband med svenskundervisningen, men då man inte har ett

formulerat uppdrag att tillhandahålla samhällsintroduktion är det upp till varje lärare hur detta läggs upp. Rektor för språkintroduktionsprogrammet anser att lärarna skulle vara behjälpta av ett upplägg för vilken samhällsintroduktion som ska ges inom programmet.

Rudbeckgymnasiets elevcoach har utvecklat en kompisskapsverksamhet mellan ungdomar från språkintroduktionsprogrammet och övriga program. En gång/vecka erbjuds språkcafé och läxhjälp, bland annat med hjälp av volontärer från Svenska kyrkan.

Utbildning och arbetsmarknadskontoret – Svenska för invandrare (SFI) Eductus är den största anordnaren av SFI i Sollentuna kommun och tillhandahåller viss samhällsintroduktion till eleverna i kombination med språkundervisningen. Lärarna följer en hjulmodell med teman enligt nedan.

Studierna är temaindelade på alla nivåer och anpassas efter elevernas språknivå och språkkunskaper. Temana berör samhällsintroduktion som hälsa och vård, ekonomi, arbete, skola etc. Lärarna gör jämförelser mellan vad som gäller i Sverige och hemlandet och tar upp de samhällsfrågor som eleverna själva vill diskutera. På studieväg 1 ges information på de största språken inom gruppen, arabiska, persiska och dari då alla elever ska kunna ta del av viktig information.

(4)

Eductus bjuder in externa föreläsare t.ex. studie- och yrkesvägledare och personal från olika yrkesgrupper, till exempel Arbetsförmedlingen, Folksam, och föreningen Terrafem som arbetar mot kvinnovåld. De har även haft tema brandskydd och livräddning.

Gällande lokalsamhället finns samarbete med Biblioteket, Naturskyddsföreningen och

Arbetsförmedlingen i Sollentuna. Grupperna besöker olika platser i Sollentuna. Studiebesöken kopplas i första hand till det tema gruppen arbetar med men man besöker också olika muséer.

Exempel på besök som gjorts är Skansen, Drottningholm, Myntkabinettet, Polisen och Stadshuset. Till studiebesöken görs alltid ett för- och efterarbete. (Sanela Curic, utbildningsansvarig, Eductus)

Ett nytt SFI-avtal innebär att man kan lägga en del av SFI-studierna som praktik. Det finns dock inte möjlighet att tvinga till praktik inom SFI.

Utbildning och arbetsmarknadskontoret - Möjligheternas kontor

Till Möjligheternas kontor kommer personer på frivillig basis för att få coachning till arbete.

Möjligheternas kontor är öppet för alla och ägnar därför väldigt lite åt att urskilja vem som har rätt till insatser eller ej. De möter ofta personer som inte deltar i SFI och uppmuntrar personer att satsa på utbildning. De förklarar hur studier och arbetsmarknaden fungerar i Sverige, hur man bör förhålla sig till en svensk arbetsgivare, hur en svensk arbetsplats fungerar, olika myndigheters roller, och vilken typ av jobb som finns lokalt.

Kommunledningskontoret – Kontaktcenter (KC)

Till kontaktcenter i kommunhusets entré kommer människor som har svårt med svenska, både personer som är asylsökande och har uppehållstillstånd. Många är föräldrar med barn inom skola och barnomsorg, få är pensionärer eller äldre. Det mesta KC hjälper till med är kommunrelaterat men det kommer mycket varierande frågor.

Många behöver hjälp med skola och barnomsorg. De som är asylsökande behöver ofta göra en familjekoppling för att sedan kunna ansöka om skola och barnomsorg. I övrigt hjälper KC till med frågor om bostad, var man ska vända sig efter att etableringen har tagit slut, ansökan till SFI, flyttanmälan till Skatteverket, att förstå ett brev, mejl eller röstmeddelande och hjälper till med olika blanketter från migrationsverket eller exempelvis skolskjuts.

Kultur och fritidskontoret

Det finns nu en broschyr som heter Kultur och fritid för dig som är ny i Sollentuna, översatt till engelska, tigrinja, arabiska, persiska och dari. Broschyren ger kortfattad information om vad fritidssysselsättning är och om fritid i Sollentuna. Det finns även en hemsida med information som riktar sig till nyanlända, dock på svenska;

https://www.sollentuna.se/sv/uppleva--gora/ny-i-sverige-och-sollentuna/. Sidan innehåller information om aktiviteter som till exempel språkcaféer, läxhjälp och information från simhallen på språken som nämns ovan.

#Meetsollentuna på huvudbiblioteket, bland annat i samarbete med Individuell Människohjälp (IM) är paraplyet för verksamhet som främjar möten mellan nyanlända och etablerade, och är en stor satsning innevarande år. Det har skapats ett ”Ny i Sverige”-rum med böcker,

information och blanketter specifikt riktat till nyanlända. Här erbjuder biblioteket även språkcafé och läxhjälp med hjälp av volontärer. Biblioteken tillhandahåller relevanta broschyrer, svarar på en bredd av frågor och tillhandahåller lånekort till alla, även asylsökande.

(5)

Civilsamhällets insatser gällande samhällsintroduktion

Vid #Meetsollentuna erbjuder även Röda korsets Sollentunakrets språkträning två kvällar i veckan. De kommer under hösten även erbjuda en kurs i kvinnohälsa på lätt svenska.

IM tillhandahåller genom ett projekt finansierat av Länsstyrelsen en

volontärsamordnarfunktion vid #Meetsollentuna som dels kommer starta ytterligare volontärverksamheter som främjar möten samt konceptet Move It, föreningsguidning för nyanlända ungdomar. Slutligen kommer ett antal föreningsmässor för nyanlända anordnas.

Under hösten kommer även RådRum utvecklas på biblioteket. RådRum arbetar för att öka kunskapen om Mänskliga Rättigheter för att alla ska kunna tillvarata de egna och respektera andras. RådRum är ett samarbete mellan Hållbar Utveckling Skåne, Individuell

Människohjälp, studieförbundet Sensus, Malmö Stad och Region Skåne och är inspirerat av Citizens Advice Bureau i Storbritannien, samhällsrådgivning genom utbildade volontärer.

Hälften av volontärerna är personer som själva kommit till Sverige, många av dem som flyktingar och hälften är väletablerade gamla svenskar. (http://radrumskane.se/?page_id=127) Utöver verksamheterna kopplat till #Meetsollentuna driver Svenska kyrkan och Pingstkyrkan språkcafé i sina respektive lokaler.

Andra aktörers insatser gällande samhällsintroduktion

Migrationsverket

Staten, genom Migrationsverket, ansvarar formellt för asylsökande personer.

Migrationsverket ger samhällsinformation i grupp till asylsökande i samband med

inskrivning. Vid detta enskilda tillfälle beskrivs rättigheter och skyldigheter i Sverige samt samhällets olika funktioner.

Staten tilldelade under 2015 30 miljoner kr till Folkbildningsrådet nationellt att fördela till civilsamhällets studieförbund för att bedriva aktiviteter som främjar språkinlärning och sysselsättning för asylsökande. Detta har lett till att ett flertal studieförbund har startat språkkurser för breda målgrupper inklusive asylsökande. Inget studieförbund har dock sådan verksamhet lokalt i Sollentuna.

I och med ett lagförslag som förväntas träda i kraft 1 januari 2017 kommer Migrationsverket inte längre ansvara för samhällsinformation eller sysselsättning för asylsökande. Detta betyder att Migrationsverket inte längre kommer ansvara för praktikplatser till asylsökande.

Gruppinformationen kommer dock fortsätta genomföras.

Länsstyrelsens nya uppdrag ”tidiga insatser för asylsökande” (TIA)

I och med nämnda lagförslag får Länsstyrelsen från 1 januari 2017 i uppdrag att samordna tidiga insatser för asylsökande (TIA). Bland annat innebär det att ta fram och tillhandahålla ett digitalt språkinlärningspaket för självstudier i svenska. Länsstyrelserna kommer även få 135 miljoner kr att fördela nationellt i form av projektmedel gällande TIA. Det är dock inte utrett vilka som kommer ha möjlighet att söka dessa. I huvudsak kommer de avsättas för

civilsamhället men eventuellt kommer även kommuner kunna söka medel. Målgruppen för TIA kommer vara asylsökande i anläggningsboende (abo), egenbosatta asylsökande (ebo) samt abo som fått uppehållstillstånd men väntar på kommunplacering. Ensamkommande barn ingår inte i målgruppen.

(6)

Samhällsorientering i andra kommuner

I Stockholms län är det Centrum för samhällsorientering som anordnar samhällsorienteringen länsgemensamt. Denna blir då mer övergripande än i kommuner som anordnar den själv. Ett annat sådant exempel är Umeåregionens; http://flyktingmottagningen.se/samhallsorientering/.

Det finns även enskilda kommuner som ordnar egen samhällsintroduktion som då automatiskt blir mer lokal. Ett sådant exempel är Falun; http://www.falun.se/stod--omsorg/nyhetsarkiv- stod-och-omsorg/stod--omsorg/2016-04-01-samhallsorientering-for-nyanlanda.html

Nacka kommun

Nacka kommun är den enda kommun i Stockholms län som valt att själv anordna

samhällsorienteringen, vilket görs tätt förknippat med SFI inom ramen för vuxenutbildningen.

SFI kan till exempel använda sig av samhällsorientering som pedagogik för språkinlärningen.

Samhällsorientering ges av auktoriserade jobb- och utbildningsexperter valbara för individen.

Nacka kommun har ”fri tillgång” till både samhällsorientering och SFI för alla som är

folkbokförda i Nacka men inte har svenska som modersmål. Kommunen har därmed utvidgat målgruppen då man kan se det som en investering att låta alla som vill, lära sig svenska och få samhällsintroduktion. Målgruppen är samtliga nyanlända, vilket även inkluderar asylsökande, personer under 18 år samt de som funnits i Nacka sedan en längre tid. När kommunen

öppnade denna möjlighet kom enligt rektor för vuxenutbildningen en stor mängd anmälningar.

Samtliga block obligatoriska i kursplanen för samhällsorientering ingår i Nackas kurs samt ett ytterligare block om ”Nackasamhället” på totalt fyra timmar och innehåller:

• Lokalkännedom om Nacka

• Nackas fritid, kultur- och föreningsliv

• Nackas skolor, förskolor, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet.

• Egenvård: Nackas hälso-, sjuk- och tandvård.

• Nackas kommunala service, t.ex. studie- och yrkesvägledning, socialtjänst.

(http://www.nacka.se/underwebbar/for-jobb-och

utbildningsexperter/vuxenutbildning/samhallsorientering/)

I praktiken ges detta block under en halvdag, två till tre gånger per år på kommunens kontaktcenter, och anpassas efter de frågor som deltagarna har. Anordnarna tar då med sig eleverna till stadshuset. Tillfället ges i slutet av utbildningen då personer lärt sig något mer svenska. Utbildningen i övrigt ges enligt förordningen på modersmålet eller annat språk som personen behärskar väl.

Uppskattningsvis har ca 300 elever genomgått utbildningen t.o.m. juli 2016. Rekrytering görs av anordnarna själva eftersom varje deltagare genererar intäkter. SFI och samtliga andra kommunala instanser som kommer i kontakt med nyanlända rekommenderar

samhällsorienteringen. Efter att en elev genomfört samhällsorientering lämnas ett intyg som undertecknas av jobb- och utbildningsexperten. (Staffan Ström rektor vuxenutbildningen, Nacka kommun)

Landningsbanan Växjö

Landningsbanan är ett mottagningscenter i Växjö för nyanlända flyktingfamiljer. Insatsen fungerar som ”en väg in” i Växjö och jobbar med att barn och föräldrar ska få stöd för att snabbare komma in i skolan och i det svenska samhället. Landningsbanan fungerar som ett CIFS, Möjligheternas Kontor och Centrum för samhällsorientering kombinerat eftersom de

(7)

kartlägger barnens kunskaper, erfarenheter och behov inför skolplacering, ge

samhällsinformation om utbildning, föräldraskap i Sverige, fritidsaktiviteter och liknande på det egna modersmålet, samt tar emot föräldrarna på olika sätt. http://www.vaxjo.se/-

/Invanare/Stod--Omsorg-/Ny-i-Sverige/Mottagningscentret-for-nyanlanda-flyktingfamiljer/

Material med samhällsintroduktion som tema Hitta rätt

Hitta rätt är ett material för boendepersonal eller socialsekreterare för att jobba med

ensamkommande barn. Materialet består av en pärm, en handledning och en webbutbildning.

Pärmen innehåller arbetsblad uppdelade på sex områden – utbildning, identitet och

utveckling, familj och relationer, socialt samspel och klara sig själv. Handledningen är ett stöd för personal att med Hitta rätt jobba tillsammans med ungdomarna. Materialet togs fram 2012 i boenden för ensamkommande ungdomar i Göteborgs Stad när personalen såg ett behov av att kvalitetssäkra och systematisera arbetet med ungdomarna. Materialet har sin utgångspunkt i socialtjänstens system Barnets behov i Centrum (BBIC) och pärmens områden är kopplade till BBICs behovsområden. Man ville skapa förutsättningar för en lyckad integration.

(https://www.informationsverige.se/Svenska/Barn-och-foraldrar/Sidor/Hitta- r%C3%A4tt.aspx)

Webbutbildning för ensamkommande barn

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en webbutbildning som tydliggör olika aktörers ansvar för ensamkommande barn. Utbildningen går igenom socialtjänstens, Migrationsverkets, överförmyndarens, hälso- och sjukvårdens och skolans ansvar och roll.

(http://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/placeradebarnochunga/ensa mkommandebarnochunga/webbutbildningarforensamkommandebarn.3968.html)

Filmen: https://adobeconnect.skl.se/ensamkommande-barn/ (svenska) Filmer för ensamkommande barn

Socialstyrelsen har tagit fram filmer på svenska och elva ytterligare språk (bl.a. arabiska, dari, somaliska, farsi, tigrinja och pashto) och finns på Youtube. Filmerna vänder sig till barnen och informerar om vad de kan förvänta sig under den första tiden i Sverige. Filmerna heter

”vad händer nu” och finns i olika versioner, för ensamkommande barn på HVB respektive familjehem.

(http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2016/socialstyrelseninformerarensamkommandebarnp ayoutube )

Filmerna: https://www.youtube.com/watch?v=VkwTWXkGEtg (HVB) https://www.youtube.com/watch?v=U4gjTOZ3_Mo (Familjehem)

Övrigt

Det finns även ett stort antal appar för smarta telefoner samt hemsidor med

samhällsinformation för nyanlända, eller som möjliggör möten. Exempelvis hemsidorna www.nyistockholm.se, www.thenewbieguide.se, www.informationsverige.se, eller apparna Mobilearn, Meet up, Welcome app. Apparna Lingio och Justarrived fokuserar på språkträning respektive jobbsökande.

References

Related documents

Personer som kommer till Sverige får olika typer av introduktion till det svenska samhället, alternativt ingen alls, beroende på faktorer som ålder, om man går i skolan, vilket typ av

Det finns ett behov av en lokalt anpassad introduktion för nyanlända samt ensamkommande barn och unga och som kan vara ett komplement till den samhällsorientering som genomförs

Bifogat dokument utgör en myndighets standard för anskaffning och nyttjande av tillfälliga boendeplatser om en extra ordinär situation skulle uppkomma i någon kommun där

andraspråksutveckling. Under VFU på lärarprogrammet har jag befunnit mig i ett mångkulturellt område där många barn inte har svenska som modersmål. Ofta har jag sett barn som

Det finns flera anledningar till detta och jag ska göra ett försök att rada upp några av dem, om inte annat eftersom det nog samtidigt säger något om mitt val att arbeta med ljud

– Två av mina bröder mördares och ytter- ligare en av mina bröder står inför rätta för att ha ockuperat mark i Marina Kue, berät- tar den lokala småbrukarledaren Martina

som sköljer ner i havet det mesta går att slänga i sjön som alla goda råd om hur man blir perfekt här jo tack, men jag vet vad jag gör jag skrev mitt namn på stranden havet

Min undersökning knyter an till biblioteks- och informationsvetenskapen på två skilda nivåer: dels genom att behandla själva begreppet digitalisering, vilket är centralt för