• No results found

KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen. Kommunikation 1-30 högskolepoäng Communication 1-30 higher education credits

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "KURSPLAN. HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen. Kommunikation 1-30 högskolepoäng Communication 1-30 higher education credits"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Humanvetenskapliga institutionen HÖGSKOLAN I KALMAR

KURSPLAN

KURS KM1000 Kommunikation 1-30 högskolepoäng Communication 1-30 higher education credits Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområde: Kommunikationsvetenskap Nivå: A

Utbildningsområde: Undervisning 70%, Samhällsvetenskap 30%

Fastställd av Humanvetenskapliga Institutionen 2007-03-13.

Kursplanen gäller fr.o.m. höstterminen 2007.

FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Efter genomgången kurs ska studenten

• kunna kommunicera effektivt i tal och skrift

• ha förvärvat ett kritiskt analyserande förhållningssätt gentemot språket

• ha förvärvat ett grundläggande kritiskt förhållningssätt, skapat en medvetenhet om hur kulturella och sociala faktorer (som kön, klass, etnicitet etc.) påverkar den språkliga situationen samt kunna bidra till en fördjupad etisk diskussion om språkanvändning

• kunna analysera framträdanden och texter.

KURSENS INNEHÅLL

DELKURS 1 Presentationsteknik, 7,5 hp

Kursen tränar förmågan att analysera argument, stil, bild och framförande samt utvecklar de studerandes förmåga att tala väl inom olika genrer och i olika situationer. Vidare tränas praktiskt hur man kan förbereda ett tal genom att samla material, disponera, formulera, memorera och öva framförandet. Ett delmoment innebär framföranden där man improviserar för att utveckla förmågan att tala inför en publik, diskutera och debattera. Talängslan och sätt att övervinna denna

uppmärksammas.

I kursen ingår övningar i stoffsamling och disposition; röstbehandling och andningsteknik; enklare dramatiseringsövningar; mötesteknik och diskussioner; debatter; improviserat tal; skrivande och framförande av tal i olika genrer; uppföljning av talövningarna. Såväl förberedda som improviserade talsituationer övas. Olika retoriska företeelser i det moderna samhället tas upp.

DELKURS 2 Retorik, 7,5 hp

Kursen ger grundläggande kunskaper i retorikens historia, teoribildning och arbetsmetoder.

Den orienterar om den klassiska retorikens grundläggande begrepp, genrer och metoder där man väljer och utformar argument för att ett tal eller en text. För att framförandet skall bli så övertygande som

(2)

möjligt genom dispositionen och lämpligt språk, stilen och framförandet, analyseras tal och görs praktiska tillämpningar.

Under kursens gång kommer deltagarna att läsa, diskutera och analysera tal, text och bild. Exemplen kommer att hämtas från antiken liksom från andra historiska epoker och vår egen tid. Därigenom ges tillfälle att diskutera hur retoriken utvecklats och förändrats samtidigt som vår tids retorik placeras in i ett historiskt sammanhang.

Kursen ger en inblick i skilda typer av retoriska analysmetoder och teorier genom studiet av både teoretiska texter och praktiska exempel på retoriska analyser. Vikt läggs också vid tillämpningen av perspektiven på olika typer av retoriska företeelser från skilda historiska, kulturella och sociala sammanhang. I anslutning till detta skrivs en genomarbetad retorisk analys i form av en uppsats.

DELKURS 3 Diskursivt skrivande, 7,5 hp

Kursen uppövar förmågan att disponera sitt material, övertyga i argumentering, hålla samman en utredande text, formulera sig koncist och ge respons på textutkast. Deltagarnas skicklighet övas genom att skriva inom ett antal sakprosagenrer, till exempel recensioner, utredning eller populärvetenskapliga artiklar. Genom att studera texter visas hur det offentliga språket följer vissa regler och normer.

Kursen belyser olika textgenrer, processkrivning, disposition, formulering, hur skrift skiljer sig från tal samt typografins, illustrationernas och bokomslagets betydelse. Den utvecklar kunskaperna i

grundläggande stilanalys.

Språk och övertygandeprocesser inom till exempel politik, reklam, religion och massmedier belyses och diskuteras. Frågor om genus, klass, etnicitet och religiös tillhörighet uppmärksammas.

DELKURS 4 Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp

Kursen klargör hur man författar en vetenskaplig uppsats över ett ämne.

Vid seminarier tränas den kritiska förmågan och skapar en fördjupad kritisk medvetenhet om språkets makt

Deltagarna inhämtar grundläggande kunskaper om de krav som bör ställas på vetenskapligt skrivande.

Stil, disposition, utredande och argumentation hör till de moment som kursen skall uppmärksamma.

Skrivandet av uppsats stöds med handledning och de färdigställda uppsatserna diskuteras vid seminarier.

UNDERVISNING OCH EXAMINATION

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier. De studerande arbetar med muntliga och skriftliga uppgifter individuellt och gruppvis. Alla deltagare läser och kommenterar varandras utkast och färdiga texter. Obligatorisk närvaro krävs eller förekommer under hela eller delar av kursen och detta framgår av respektive schema eller studiehandledning.

Examinationen sker genom aktivt deltagande i seminarierna samt genom utförande av förelagda muntliga och skriftliga uppgifter.

Omtentamen erbjuds inom sex veckor (inom ramen för ordinarie terminstider) och antalet tentamenstillfällen är begränsade till fem och om praktik ingår till två praktikperioder.

(Högskoleförordningen 6 kap 11 a §).

Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd.

BEHÖRIGHETSVILLKOR Grundläggande behörighet.

(3)

KURSVÄRDERING

Kursvärdering genomförs kontinuerligt muntligt och/eller skriftligt under kursens gång. Efter avslutad kurs, 30 hp, utförs skriftligt utvärdering. Kursvärderingen sammanställs och återkopplas till studenterna samt arkiveras.

KURSLITTERATUR Obligatorisk litteratur

Delkurs 1, Presentationsteknik

Karlberg, M., & Mral, B. (1998). Heder och påverkan. Att analysera modern retorik. Stockholm: Natur och Kultur, (193 s).

Mral, B., & Larsson, L. (2004). Reklam & retorik. 10 fallstudier. Åstorp: Retorikförlaget Rhetor förlag, (208 s).

Wallén, M., & Nyström, J. (2003). Gör dig hörd! En bok om att våga tala och att få andra att lyssna.

Malmö: Liber, (132 s).

Tal:

Åslund, L. (1994). Tal i tiden. Stockholm: Natur och Kultur, (254 s).

eller

www.regeringen.se www. retorikporten.se www.svt.se

Svensk handledning i talande, t.ex.

Backlund, B. (2006). Inte bara ord; en bok om talad kommunikation.Lund: Studentlitteratur, (216 s) eller

Nilsson, B., & Waldermarsson, A-K. (2007). Kommunikation. Samspel mellan människor. Pozkal:

Studentlitteratur, (161 2).

Handbok:

Lohr, L L. (2003). Creating Graphics for Learning and Performance. Lessons in Visual Literacy. Merrill Prentice Hall, (317 s).

Delkurs 2, Retorik

Hellspong, L.(2004). Konsten att tala. Praktisk retorik. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur, (281 s).

Johannesson, K. (2006). Retorik eller konsten att övertyga. Falun: Norstedts, (288 s).

Tal:

Johannesson, K., Josephson, O., & Åsard, E. (1998). Ordet är en makt. Svenska tal från Torgny lagman till Carl Bildt och Mona Sahlin (2:a rev. och omarb. uppl.) Stockholm: Norstedts, (314 s).

eller

(4)

webbsidor, se delkurs 1.

Mral, B. (1999). Talande kvinnor. Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key. Nora: Nya Doxa, (238 s).

eller

webbsidor, se delkurs 1.

Svensk handledning i talande, t ex:

Backlund, B. (2006). Inte bara ord; en bok om talad kommunikation. Lund: Studentlitteratur, (216 s).

eller

Nilsson, B., & Waldermarsson, A-K. (2007). Kommunikation. Samspel mellan människor. Pozkal:

Studentlitteratur, (161 s).

Handbok:

Lohr, L L. (2003). Creating Graphics for Learning and Performance. Lessons in Visual Literacy. Merril Prentice Hall, (317 s).

Delkurs 3, Diskursivt skrivande

Hellspong, L., & Ledin, P. (2006). Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys. Lund:

Studentlitteratur, (s 11-218, s 257-282).

Lakoff, G., & Jonson, M. (2003). Metaphors we live by. The University of Chicago Press, (274 s, varav ca 100 läses).

Lindstedt, I. (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur, (142 s).

Løkensgard Hoel, T. (1992). Tanke blir tekst: skrivarhjelp for studentar. Det Norske Samlaget, (183 s).

Handbok:

Cassirer, P. (2003). Stil, statistik och stilanalys. Stockholm: Natur och Kultur, (287 s).

Strömquist, S. (2005).(5:e uppl.). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö:

Gleerup, (238 s).

Delkurs 4, Vetenskapligt skrivande

Augustsson, G. (2007). Akademisk skribent. Om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Pozkal:

Studentlitteratur. (157 s).

Dysthe, O., Hertzberg, F., Hoel, L. T., & Andersson, S. (2002). Skriva för att lära: skrivandet i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur, (209 s).

Kress, G., & van Leeuwen, T. (2001). Multimodal Discourse. London: Arnold, (142 s).

Trost, J. (2002). Att skriva uppsats med akribi. (2:a rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur, (96 s).

(5)

Metodbok från den studerandes ämne.

Handbok:

Cassirer, P. (2003). Stil, stilistik & stilanalys. Stockholm: Natur och Kultur, (287 s).

Strömquist, S. (2005). (5:e uppl.). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö:

Gleerup, (238 s).

Samtliga delkurser:

Ett antal artiklar och nyutkommen litteratur i samråd med kursledaren.

Referenslitteratur

SAOL. Svenska akademiens ordlista över svenska språket, 12 uppl. (1998). Stockholm: Nordstedts ordbok,

(1066 s).

Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden (2005). Stockholm: Liber, (220 s).

References

Related documents

• Konflikt mellan det talade språket och kroppsspråket – det senare går alltid ”vinnande ur matchen”.. • Vid kommunikation på nätet krävs ett mer precist val

Mål enligt Högskoleförordningen (Reviderad examensordning gällande från 2007-07-01) För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga

- Redogöra för grundläggande kunskap om sjukgymnastisk bedömning, behandling och utvärdering.. - Ge exempel på vanligt förekommande bedömningsmetoder inom sjukgymnastik samt

- kunna tillämpa för alla elever grundläggande ämnesdidaktiskt relevanta teorier och metoder med avseende på språkfärdighet inom engelskundervisningen för gymnasieskolan samt

- visa grundläggande förmåga i hur IKT-verktyg kan användas i olika lärandesituationer - visa grundläggande förmåga i att ge perspektiv på svensk politik och förvaltning.. -

Efter avslutad kurs förväntas studenten visa värderingsförmåga och förhållningssätt avseende att:.. - ta fram statistik och värdera data för att analysera internationella

- visa förmåga att göra professionella ställningstaganden kring jämförande politik, vilket inbegriper förmåga att förstå och visa respekt för olika ståndpunkter i och

visa kunskap om grundläggande förhållanden och villkor inom svensk politik och förvaltning visa kunskap om samhällsekonomin och dess historiska bakgrund, dess begrepp och villkor