FYSIOTERAPI. Hon är där hennes hjärta vill vara Ann-Marie Zakrisson har hittat verktygen mot psykisk ohälsa i primärvården

Hon är där hennes hjärta vill vara

PROFILEN

Slarv, fusk eller okunnighet – varför fastnar företagare i granskningar?

Förbundet tog ställning om vårdval

PALPERA, SIKTA, STICK

Vi hängde med på injektionskurs

Den ledande tidningen för landets fysioterapeuter

FYSIOTERAPI ₁

Tema:

Kvalitet

FORSKNING

Om att förebygga

& behandla psykisk

ohälsa på jobbet

Irradias superpulsad 904 nm laser har bäst inträngning enligt ny studie. Hela 2-3 ggr bättre genomtränglighet än kontinuer- liga (osynliga) lasrar, 808 nm.

Välj lasertyp med bra inträngningsförmåga!

Specialisten på lasermedicin

Vi har över 30 års erfarenhet. Tala med oss om laser.

Irradia

Irradia - Svensktillverkade lasrar och system för de flesta behov och budgetar.

”Behandling med lågeffektlaser är smärtfri, icke-invasiv och verkar inte ge några svåra biverkningar.”

”Metoden är enkel att utföra, tar kort tid och kostnaden är låg per behandling.”

Medicinsk laser är ett bra och tidseffektivt komplement till fysioterapi.

Reducerar inflammation, minskar smärta och främjar läkning.

Axeltendinopati 17 RCT studier Effekt: 20 mm på VAS

Nacksmärta 20 RCT studier Effekt: 20 mm på VAS

Knäartros 10 RCT studier

Effekt: ca 20 mm på VAS

Exempel på vanliga och väldokumenterade indikationer:

The Efficacy of Low-Level Laser Therapy for Shoulder Tendinopathy: A Systematic Review

and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials Pubmed PMID: 25450903

Laserbehandling vid nacksmärta www.sbu.se

Lancet. 2009 Dec 5;374(9705):1897-908.

doi: 10.1016/S0140-6736(09)61522- 1. Epub 2009 Nov 13. Review PMID:

19913903

Short-term efficacy of physical interventions in osteoarthritic knee pain. A systematic review and meta-analysis of randomised placebo- controlled trials.

PMID: 17587446, 22169831 m fl

NYHETER

7. Rekordfå drabbas av hjärtinfarkt.

14. Kortare process för svensk legitimation.

TEMA: KVALITET

26. Kurs ska minska kritik och öka kvalitet.

Måste jag ha ett ledningssystem? Vad ska det innehålla?

Hur bygger jag upp det? Det svarar förbundets kurs på.

AVHANDLING

33. Nytt verktyg för trygg förflyttning.

Nytt bedömningsinstrument kan skapa trygga förflyttningar för både vårdgivare och vårdtagare.

FORSKNING

31. Test kan ge svar om nackutlöst tinnitus.

34. Riktlinjer vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen.

MEDLEMSNYTT

42. Vilka ska sitta i nästa förbundsstyrelse?

Valberedningen söker kandidater och behöver din hjälp inför kongressen 2016.

BÖCKER

52. Från källarkultur till hälsoideal

Fitnessbranschen har på några få decennier utvecklats från en källargymskultur till en global miljard industri.

ALLTID I FYSIOTERAPI

40. Medlemsnytt & förbundets ledare 46. Kursannonser

50. Plats- & etableringsannonser 53. Korsordet

54. Krönikan

Innehåll Fysioterapi – den ledande tidningen för landets fysioterapeuter

8

7 18

PROFILEN

Ann-Marie Zakrisson tar sig an den psykiska ohälsan i primärvården

KLINIK & PRAKTIK Vi hängde med på injektionskurs

AVHANDLING

Styrketräning

kan minska gravidas besvär

32

1

Fortsätt säg ja!

Litomove innehåller nypon som bidrar till att bibehålla rörliga och hälsosamma leder.

Nyponen handplockas innan de bearbetas i en skonsam och patent sökt process där nyponens egenskaper bevaras. Enkelt uttryckt handlar det om kraften och möjligheten att fortsätta säga ja!

Ja! till cykelturer med barnbarnen till exempel.

Läs allt på litomove.se PENGARNA TILLBA

AK GA RA N TI*

Ett gott nytt år för arbetsmiljön?

S

jarder kronor årligen. Och Försäkringskassans senaste prognos visar inte på något trendbrott. Tvärtom kan skenandet fortsätta, spår man.

Regeringen måste bryta denna utveckling och lanserade i höstas ett åtgärdsprogram i sju delar. Här nämner jag bara två av dem kort: En primärvård som är bättre på psykisk ohälsa och långvarig smärta. Psykisk ohälsa ligger exempelvis bakom 46 procent av kvinnornas sjukskrivningar. Det är primärvården inte anpassad till, varför regeringen satsar sammanlagt 510 miljoner på ungas psykiska ohälsa och kvinnors ohälsa i sin budget. Arbetsgivare ska ta sitt rehabiliterings- och arbetsmiljö- ansvar. Regeringen vill särskilt komma åt brister i rehabilitering för anställda i kommuner och landsting. Bättre arbetsmiljö ska bland annat uppnås via ökad bemanning i äldreomsorg samt sjukvård och via Arbetsmiljöverkets nya föreskrift

om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den sistnämnda träder i kraft i vår och sätter tryck på arbetsgivarna att ta itu med stress och psyko­

sociala problem som orsakar ökade sjukskrivningstal. De handlar om faktorer som hög arbetsbelastning, snäva tidsramar, otydlighet, samarbetsproblem, konflikter och kränkande sär behandling.

bristeriarbetsmiljön drabbar även fysioterapeuter. Ombuds­

männen på Fysioterapeuterna flaggar nu för att allt fler ärenden handlar om utmattning och arbetsmiljöproblem. Förbundet väl­

komnar därför, liksom andra fackliga organisationer, den nya föreskriften som förespås bli ett starkt kort

i kommande förhandlingar då den stärker arbets­

tagaren. Den som blir sjuk av sin arbetsmiljö ska inte längre kunna lämnas åt sitt öde!

Min nyårsönskan är att 2016 blir ett bättre år för din och dina kollegors arbetsmiljö. Att

arbetets upplägg ska styras mindre av att jaga pinnar i ersättningsystem och mer av hur fysioterapeuter ska kunna utföra ett bra jobb. Vad är en rimlig arbetsbörda om du ska jobba evidensbaserat och följa lagar och föreskrifter? Vad tycker du själv, hinner man bedöma, behandla och journalföra 12–14 patienter per dag? Inspiration till ett bättre kvalitets­ och

ledningsarbete finner du i Tema Kvalitet!

Medarbetare i detta nummer:

Johan Gunseus frilansfotograf

Gustav Gräll frilansfotograf

Birgit Rösblad red. Forskning pågår

Åsa Fagerström red. Fackpress

LEDARE

Lois Steen

chefredaktör

”Den som blir sjuk av sin arbetsmiljö ska

inte längre kunna lämnas åt sitt öde!”

Tidningens nya form:

Äntligen kan vi presentera en modern kvalitetstidning med fräschare fysisk form och mer tempoväxlingar.

Urholkad asylrätt:

Identitetskontroller, stängda gränser och tillfälliga uppehållstillstånd som riskerar att urholka asylrätten.

Hilda Zollitsch Grill redaktör & reporter

FOTO: GUSTAV GRÄLL

NYHETER

i oktober, där Marie Granberg visade upp det senaste utkastet till den kommande policyn. Vid det tillfället fick både åhö­

rarna och panelen med regionpolitiker, tjänstemän från Sveriges kommuner och landsting, verksamhetschefer och privat­

praktiserande fysioterapeuter komma med sina synpunkter på förslaget. Många passade också på att tala om vilka brister och fördelar de såg med olika vårdvals­

modeller.

– Det främsta som kom fram då var att vi behövde förtydliga texten i policyn så att det klargörs att Fysioterapeuterna inte förordar någon speciell vårdvalsmodell.

Vi har inga synpunkter där. Däremot betonar vårdvalspolicyn att för att vård­

valet ska fungera optimalt måste det utformas utifrån regionala förutsätt­

ningar, berättar Marie Granberg.

Under workshopen betonade hon själv att ”fysioterapeuternas kunskapsutveck­

ling har exploderat och att vårdvalens konstruktioner måste ta höjd för det”.

Detsamma styrks under i Fysioterapeu­

ternas nya vårdvalspolicy.

– Det finns evidensbaserad kunskap och vetenskapligt stöd för att fysioterapi kan förebygga, lindra och i vissa fall bota många stora folksjukdomar. Ändå är fysioterapi en underutnyttjad kompetens i dagens hälso­ och sjukvård, och det vill vi ändra på. Denna vårdvalspolicy är ett sätt att arbeta för det, avslutar Marie Granberg.

Förbundet klubbade

ny vårdvalspolicy

VÅRDVAL Fysioterapeuterna är positiva till vårdval, utifrån vårdvalets syfte att öka tillgängligheten i primärvården och att stärka patientens ställning i hälso­

och sjukvården. Det skriver förbundet inledningsvis i sin policy.

– Syftet med den nya vårdvalspolicyn är att erbjuda generella riktlinjer för hur vårdvalssystemen kan förbättras så att vår fysioterapeutiska kompetens i högre grad görs tillgänglig för de patienter som behöver den, säger förbundsstyrelseleda­

mot Marie Granberg, som lett arbetet med att ta fram policyn.

Arbetsprocessen har varit ovanligt transparent, bland annat hölls en webb­

sänd workshop under Fysioterapi 2015

Strax före årsskiftet beslutade förbundsstyrelsen för Fysioterapeuterna om en ny vårdvalspolicy.

Den tar inte ställning till vilken vårdvalsmodell som är mest lämplig. Målet är i stället att visa hur vårdvalssystemen kan bli bättre på att erbjuda fysioterapeutisk kompetens där den behövs.

 Fysioterapi ska vara en självklar del av den hälso- och sjukvård som görs tillgänglig genom vårdval. För att tydlig- göra och underlätta patienters val av vårdgivare ska fysioterapi specificeras som en del av det samlade utbudet. Det kan göras genom särskilda vårdval för fysioterapi eller rehabilitering, eller genom generella vårdval där tillgången till fysio- terapi som en del av ett vårdenhetsutbud säkras genom förfrågningsunderlag eller ersättningssystem.

 Vårdval ska omfatta även specialiserad fysioterapi. Sådana vårdval ger möjlighet till ett resurseffektivt arbetssätt där rätt

kompetens möter patienten. Det bidrar till bättre hälsa och sparar samhällets resurser.

 Patienter ska få bättre information om hälso- och sjukvårdens fysioterapeutiska innehåll inklusive olika inriktningar och de möjligheter som e-hälsa ger bör användas i väsentligt större omfattning.

 Vårdvalsystem ska vara förenligt med gällande lagstiftning och grundas på stabila och långsiktiga villkor. Vårdval måste utformas konkurrensneutralt så att även småskaligt företagande möjlig- görs. Samverkan och vårdkedjor ska organiseras så att de fungerar oavsett organisationsform, exempelvis i form av nätverk.

 Ersättningssystem ska utformas så att patienter med stora vårdbehov inte missgynnas. Vård efter behov ska priori- teras framför tillgänglighet för alla.

Ersättningssystem ska också uppfylla grundläggande krav på affärsmässighet och skäliga ersättningsnivåer.

 Förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV ska utformas med utrymme för utveckling och innovation. Detalj- styrning som hämmar utveckling ska undvikas.

 Vårdval ska införas och revideras i nära dialog och samverkan med professionerna.

www.fysioterapeuterna.se/vardval

Förbundets nya vårdvalspolicy i sju punkter

FAKTA

7 I den nya vårdvalspolicyn står det att Fysioterapeuterna ska arbeta för att:

foto: evadalin

Nyhetsartiklar & notiser:

Lois Steen & Hilda Zollitsch Grill

NYHETER

Svar på tal om dubbla examina

Lars Haikolas utredning om högskolan får kritik i Fysioterapeuternas remiss- svar. Ett av förslagen är att ta bort dubbla examina. Förbundet anser att dubbla examina ger den koppling mellan akade- miska kunskaper och professionskun- skaper som fysioterapeuter i morgon- dagens hälso- och sjukvård behöver.

UTBILDNING I april 2014 utsåg alliansreger- ingen den tidigare universitetskanslern och högskolerektorn Lars Haikola att bland annat utreda vilka utbildningar högskolan erbjuder, hur väl de möter behoven och vilka förändringar som behövs. När den rödgröna regeringen tillträdde bantade de uppdraget något och förkortade utrednings-

tiden med ett halvår. Den 1 juli blev utred- ningen klar och i november gick remiss- tiden ut.

Fysioterapeuterna är särskilt kritiska till utredarens förslag att ta bort dubbla exa- mina, det vill säga att man kan få både en yrkesexamen och en akademisk examen för samma utbildning; fysioterapeutstudenter kan ju kvittera ut både en yrkesexamen och en kandidatexamen samtidigt. Lars Haikola anger som skäl för borttagandet bland annat att ”ingen av de två examina blir optimalt planerad och genomförd”.

I sitt remissvar skriver Fysioterapeuterna att kopplingen mellan akademiska kun- skaper och professionskunskaper är en framgångsfaktor för en utbildning med

hög kvalitet. Kravet på legitimationsyrken att arbeta evidensbaserat förutsätter en stark forskningsanknytning.

Risken är stor att forskningen får stryka på foten till förmån för yrkesinslagen i utbildningen om man bara har en examen, menar Fysioterapeuterna.

– Det bästa vore om yrkes- och kandidat- examen kunde slås ihop till en generell kandidatexamen, men det medger inte den nuvarande högskoleförordningen. I väntan på en ny förordning vill vi därför ha kvar bägge examina, säger Birgit Rösblad, FOU-chef hos Fysioterapeuterna.

foto: colourbox

Förbundet Sveriges Arbetster- apeuter, FSA, beslutade vid sitt fullmäktige i slutet på november att byta namn till Sveriges Arbetsterapeuter.

Det nya namnet trädde i kraft omedelbart. Förbundets ansikte utåt blir också nytt, då Ida Kåhlin valdes till ny ordförande efter avgående Lena Haglund.

Arbetsterapeuternas förbund bytte namn

och ansikte

TITELMISSBRUK Det innebär inte ett automa- tiskt titelskydd som på humansidan, men öppnar en möjlighet att få bort ”missbruket” av titeln fysioterapeut inom veterinärmedicinområdet.

För att få behandla sjuka djur enligt behörighets- lagen för djurens hälso- och sjukvård måste en legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast vara godkänd av Jordbruksverket. Inom djur- vården används dock ofta titeln fysioterapeut av aktörer med kort eller oseriös utbildning.

– Nu kan man kanske åberopa förväxlingslagen som säger att man inte får

använda en titel som kan förväxlas med en skyddad titel. Men eftersom humansidans och djursidans hälso- och sjukvård regleras av olika lagar och myndigheter så är det inte säkert att det håller juridiskt, säger Cajsa Ericson, ordförande i Fysioterapeuternas sektion för veterinärmedicin.

Ett steg närmare titelskydd på djursidan

Tidig hjärt-lungräddning, HLR, och en tidig strömstöt via hjärtstartare räddade 1 263 människors liv under 2014, enligt Svenska hjärt-lung- räddningsregistret.

– Med över 1 200 räddade liv har HLR i Sverige verkligen blivit en folkrörelse, anser Johan Herlitz, professor i akutsjukvård och registeransvarig.

Antalet personer som får hjärtinfarkt har minskat kraftigt under de senaste tio

åren, enligt ny statistik från Social- styrelsen. Under år 2014 fick 27 241 personer en hjärtinfarkt, att jämföra med 37 025 år 2005, en minskning på 26 procent. Bättre livsstilsråd och effektivare behandling av hjärt-kärl- sjukdomar är viktiga skäl till att hjärt- infarkterna nu är rekordfå.

Källa: Hjärt-Lungfonden

1 263 liv

räddades med HLR

Rekordfå drabbas av hjärtinfarkt

foto: colourbox

foto: jonaseriksson

”I väntan på en ny förordning

vill vi ha kvar bägge examina.”

klockanäråtta på morgonen och soluppgången över den snöiga parkeringen på Ersboda hälso­

central i utkanten av Umeå är vackert rosa. Uppe på andra våningen är det möte med läkarna och fysioterapeuterna på hälsocentralen, en ny vecko­

rutin sedan några månader. För dagen deltar fem läkare och tre fysioterapeuter. En av anledningarna till den nya mötesrutinen är behovet av samordning kring patienter med psykisk ohälsa. På ett och ett halvt år har antalet patienter sjukskrivna för psykisk ohälsa tredubblats på Ersboda hälsocentral, och trenden ser i stort sett likadan ut i hela landet, berättar Ulrika Holmgren som är fysioterapeut och rehabkoordinator på hälsocentralen.

Men det är en av de andra fyra fysioterapeuterna på vårdcentralen, Anne­Marie Zakrisson, som jag stämt möte med. Anledningen är att hon arbetar med gruppverksamhet som riktar sig specifikt till patienter med psykisk ohälsa.

– Det är en stor lättnad att Anne­Marie numera finns som resurs för ingen har tidigare haft något att erbjuda dessa patienter utöver läkemedel, säger en av de yngre läkarna kring bordet och får eftertryckligt medhåll från sina kolleger.

Vid dagens möte diskuterar man möjligheten att bilda en tvärprofessionell arbetsgrupp för psykisk ohälsa på hälsocentralen där man även försöker få med några sjuksköterskor. De blå foppatofflorna och de blommiga träskorna som samsas under bordet vippar samstämt, alla gillar förslaget.

Det Anne­Marie Zakrisson, som är specialist­

sjukgymnast i psykiatri och psykosomatik, bland annat har gjort är att starta en gruppverksamhet med KBT och rörelse i kombination. Att det råder brist på KBT­kompetens lite varstans i landet har beskrivits i många sammanhang, men i Väster­

bottens län låg man häromåret sämst till i hela landet vad gäller tillgången på KBT. Gruppverk­

samheten startades 2013 som projekt med stöd från landstingets försäkringsmedicinska enhet och finansierades med pengar från rehabiliterings­

garantin. Tanken är att fler patienter ska få tillgång till huvudreceptet mot psykisk ohälsa i rehabili­

teringsgarantin, kognitiv beteendeterapi, KBT.

Anne­Marie har utformat ett program som löper över tretton veckor, med en individuell träff, sju gruppträffar och fyra uppföljningsträffar som förutom KBT även innehåller BK­övningar och

Eldsjälen Anne-Marie Zakrisson är specialistsjukgymnast i psykiatri och psykosomatik och var nominerad till

Fysioterapeuternas Kvalitetspris 2015. Hennes gruppbaserade arbete med psykisk ohälsa i primärvården är framgångsrikt

men drömmen är att forma ett psykosomatiskt team.

Hon hämtar arbetsglädjen

från hjärtat

text: Hilda Zollitsch Grill foto: Johan Gunseus

9

PROFILEN

[ ]

Namn: Anne-Marie Zakrisson Ålder: 58 år

Arbete: Specialistsjukgymnast i psykiatri och psykosomatik vid Ersboda hälsocentral i Umeå.

Familj: Make och två vuxna döttrar, ett barnbarn samt hunden Alice.

Bor: Obbola utanför Umeå.

Aktuell: Nominerades till Fysioterapeuternas Kvalitets- pris för sitt arbete med psykisk ohälsa inom primärvården.

Motto: Hjärtat måste vara med.

meditation. Alla hälsocentraler i Umeå med kranskommuner har kunnat remittera patienter till gruppverksamheten. Sedan 2014 är verksam­

heten permanentad men beroende av pengar från rehabiliteringsgarantin.

denioförstagrupperna, av hittills 25 genomförda omgångar, har hunnit utvärderas med positiva resultat: Deltagarna har varit mycket nöjda med upplägget och har rapporterat bättre sömn, mindre ångest och depression och bättre hälsorelaterad psykisk livskvalitet. De positiva resultaten är

”till en väsentlig del relaterade till behandlarens egenskaper och lämplighet för uppdraget” skriver utvärderaren i rapporten. Det är fina ord och jag förstår att jag träffat på en eldsjäl.

Hur det blir med den fortsatta finansieringen nästa år är inte helt klart när detta skrivs. Hur tungt det väger att patienter och personal är nöjda och ser en stor vinst på lång sikt, när landstinget ska prioritera, är osäkert. En del av timmarna på en av de andra fysioterapeuttjänsterna är också hotade inför nästa år vilket påverkar hur man ska tackla de växande problemen med psykisk ohälsa och psykosomatik bland hälsocentralens 9 000 listade patienter.

hurorkarman jobba vidare, utveckla och testa nya arbetssätt som gagnar patienterna och verk­

samheten, under ständigt hot av ryckiga satsningar och plötsliga förändringar? Är det inte svårt att hålla lågan brinnande när långsiktigheten så ofta förbises när det ska sparas, undrar jag? Jo, ibland är det tungt medger Anne­Marie Zakrisson, men hon tycker ändå att hon är på rätt ställe nu.

– Det är viktigt för mig att jobba med det jag tror på, jag måste få jobba med hjärtat, och här har man rätt att jobba med det man är bra på. Vi stöttar varandra och det finns ett tänk att prova saker här på Ersboda hälsocentral som jag uppskattar.

Ja, hon är glad över stödet från verksamhetschef och kolleger. Men tidigare under yrkeslivet har det periodvis varit väl motigt, tycker hon, och berättar om landstingets satsning, Primus, som kom till i samband med att vårdvalssystemet infördes 2011.

Landstinget hade då med hänvisning till vårdvalet sagt upp hennes samverkansavtal och hon fick lägga ner sin privata specialistverksamhet. Det var

mycket rabalder under den perioden minns hon, inte minst i tidningarna, när landstinget införde hälsoval och sade upp samverkansavtalen. Fyra fysioterapeuter med olika specialistkompetenser skulle i stället utgöra en specialenhet dit länets hälsocentraler kunde remittera svårare fall av psykisk ohälsa och rörelse­stödjerelaterade besvär.

– Vi fick inte marknadsföra oss mot primärvården vilket gjorde att vi fick för få remisser, så resurserna fördelades ut till hälsocentralerna, som skulle betala för specialenhetens tjänster. Det fungerade förstås inte så Primus lades ner konstaterar Anne­Marie Zakrisson. Att systemet självt ströp verksamheten beskriver hon som en stor besvikelse.

– När jag startade min privatmottagning 2003 fanns inte stresskliniken, så många människor gick långtidssjuka utan rehabilitering. Det var som att öppna en dammlucka, remisserna rasade in, minns hon.

medpåmottagningen fanns då också jack russel­

hunden Alice, som tog emot patienterna med empati och stor taktkänsla. Hon var en uppskattad

”medarbetare” som fick egna vykort och en och annan stickad kostym från patienterna. Det hörs att Anne­Marie även då jobbade från hjärtat, precis som hon helst vill. I dag tycker hon att hon är ganska nära den känslan igen, även om Alice numera lever ett lugnt liv hemma med husse, som nyligen gått i pension.

– Personerna man möter präglar ens val längs vägen. En sådan viktig person för mig har Monika Mattson varit, engagerad och fortfarande aktiv BK­lärare, berättar hon.

tankenattjobba med psykosomatik grodde redan i början av yrkesbanan när hon arbetade med neurorehab i slutet av 1980­talet. Så småningom kom hon till barnpsykiatrin där hon jobbade som ensam sjukgymnast. Det var en svår sits minns hon, att vara ”den enda av min sort bland 70 andra proffs” som hon uttrycker det. Någon kollegial arbetsgemenskap fanns inte och till sist gick hon in i väggen. Efter tre månader, när hon börjat repa sig, bestämde hon sig för att läsa in en magister.

Sen startade hon som sagt eget.

– Jag har ofta burit med mig en känsla av att inte vara tillräckligt bra. Samtidigt har den sårbarheten

Nyfiken på diagnostiskt ultraljud?

– Prata med Medema först

www.medema.se | 08-404 1200

hjälpt mig att lyssna in andra. Och nu är jag där jag vill vara, säger hon.

Om att bli nominerad till Kvalitetspriset säger hon inte så mycket.

– Det kändes lite pinsamt. Jag är ju utpräglad kliniker, det ger inte lika mycket pondus och status som forskning. Men jag blev väldigt smickrad också, säger hon.

Det är dags för nästa träff; vi ska träffa en KBT­

grupp som just i dag ska ha sin sista träff. Anne­Marie kilar iväg för att fixa kaffet – ett viktigt kitt i grupp­

Anne-Marie Zakrisson har bland annat arbetat med psykisk ohälsa på BUP, en specialenhet inom lands tinget och på egen mottagning.

”Men nu är jag där jag vill vara” säger hon.

Här har jag rätt att jobba med det jag är bra på. ''

gemenskapen – och lyssna av sin telefonsvarare.

Det är förkylningstider och några återbud på svararen, men till sist dyker två kvinnliga deltagare upp. De bjuder in mig i ett samtal runt kakburk och fikamuggar.

– Jag har fått mer energi och har börjat kommu­

nicera med mig själv om vad jag vill, det har jag inte gjort på åratal, berättar den ena kvinnan.

Anne­Marie nickar, hon möter många, framför allt kvinnor runt 40 –55 år, som tappat kontakten med sig själva och vad de vill.

12

13

Produktkatalog

2016

Support for Better Life!

C AMP SC ANDINA VIA PR ODUKTKA TALOG 2016

www.camp.se

SVERIGE DANMARK FINLAND NORGE

2015 2016 2016 2016 2016 2016 2016 NU ÄR DEN HÄR!

Camp Scandinavias nya produktkatalog.

För mer information, kontakta kundsupport, 042-25 27 01 eller info@camp.se.

Produktkatalo 2016 g

Suppor

t for Better Lif e!

CA

ACP SM

DN

INAVIA PRO

LOAATKTKUD

601 2G

www.camp .se www.camp.se

Produktkatalo 2016 g

Suppor

t for Better Lif e!

CA

ACP SM

DN

INAVIA PRO

LOAATKTKUD

601 2G

www.camp .se www.camp.se

www.camp.se

KBT­gruppen har förutom samtalen jobbat med basal kroppskännedom och zazen­meditation.

– Förra gången hittade jag mina magmuskler, fortsätter kvinnan och berättar att hon insett hur viktig kroppen är för välbefinnandet.

Den andra kvinnan berättar att rörelseinslagen i gruppträffarna gett henne drivkraften att bygga upp sin fysik igen efter lång tids depression och inaktivitet. Anne­Marie Zakrisson nickar igen och sammanfattar faserna i gruppens resa under de dryga tre månader som de träffats: Det handlar om villigheten att möta sina obehag och att sedan våga gå mot att möta det man vill.

Min dröm är att starta ett psykosomatiskt team.

''

Det är dags för lite rörelseövningar och vi går till ett rum längre bort i korridoren. Mattor, kuddar och filtar plockas fram, även jag får vara med. Det andas och hummas med behag och sinnet kommer till ro.

– Det gör gott att komma hit, det gör det verkligen, säger deltagarna innan vi skiljs åt.

litesenare på förmiddagen träffar Anne­Marie Zakrisson sina kolleger Boel Lindén, som är rela­

tivt ny på vårdcentralen och Ulrika Holmgren, som har jobbat på hälsocentralen sedan 1997.

Tillsammans har funderat mycket på hur man

Anne-Marie Zakrisson flankerad av kollegorna Ulrika Holmgren och Boel Lindén.

Vill ni erbjuda det senaste inom rehabiliteringsträning?

– Medema har det ni behöver

www.medema.se | 08-404 1200

kan samverka kring patienter med psykosoma­

tiska problem orsakade av depression, ångest och stress.

– Min dröm är att starta ett psykosomatiskt team, säger Anne­Marie Zakrisson och kollegerna nickar energiskt.

Ersboda hälsocentral ligger i ett av Umeås ytterområden. Det är en stadsdel med många företag och blandad bebyggelse med villor, radhus och lägenheter från 1980­talet. Många av de listade patienterna är nysvenskar och har utomnordisk bakgrund. Det finns 95 nationa­

liteter och 36 språkgrupper bland patienterna.

En stor grupp kommer från Somalia och Kurdistan och de behöver ofta tolk. För att hjälpa den gruppen behöver man använda sina psykosomatiska glasögon, som Anne­Marie Zakrisson säger, eftersom det ofta är sömn­

svårigheter och smärta som kommer fram när patienten söker vård.

Det dagliga livet på hälsocentralen visar att fokus i primärvården i större utsträckning behöver riktas mot psykisk ohälsa. Det skulle inte förvåna om Anne­Marie får sitt psykosomatiska team till slut. Idéer och handlingskraft saknar hon inte. 

NYHETER

kunna utveckla hälso­ och sjukvården, påpekade Gabriel Wikström.

En första flaskhals är Socialstyrelsens valideringsprocess som tar allt längre tid

när ärendena hopas. Regeringen satsar därför 18 miljoner extra nu, ytterligare 62 miljoner under 2016 och 42 miljoner 2017 så att Socialstyrelsen kan öka sin kapa­

citet och även se över hela legitimations­

verksamheten så att den blir effektivare.

Snabbspåret innebär att processen ska gå snabbare, inte att man slipper några legitimationskrav. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med universitet och högskolor erbjuda introduktionskurser inför de kunskapsprov som Socialstyrelsen genomför så att en större andel klarar proven. Även yrkessvenska och praktik­

platser finns med i åtgärdslistan, och den satsningen startar redan nu. Introduktions­

kurser för fysioterapeuter finns inte med i denna första satsning, däremot ska yrkes­

svenska och praktikplatser kunna erbjudas den som fått uppehållstillstånd och vill arbeta inom sitt legitimationsyrke.

Kortare väg till

svensk legitimation

SNABBSPÅR Fysioterapeuterna är ett av de fackförbund som deltagit i arbetet med snabbspår för legitimationsyrken.

Främst är det för bristyrkena läkare, sjuksköterska, apotekare och tandläkare som insatser planeras.

– Men vi kommer att få brist på fler och fler legitimationsyrken så på sikt kommer detta att gälla för alla, sa arbetsmarknads­

minister Ylva Johansson när hon tillsam­

mans med folkhälso­, sjukvårds­ och idrottsminister Gabriel Wikström på en pressträff presenterade förslag för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

Det kan ta upp emot fyra år för en läkare från ett land utanför EU att få svensk legitimation. Processen sniglar sig fram i en kedja av hinder och väntetider så lång att kompetensen hinner kallna. Och Sverige behöver kompetenstillskottet för att

Den långa och hackiga processen för nyanlända ska bli kort och sömlös. Nu lanserar regeringen i samarbete med fackförbund och arbetsgivarorganisationer, SKL och Arbetsförmedlingen ett snabbspår för legitimationsyrken inom vården.

Gabriel Wikström och Ylva Johansson presenterar snabbspåret för nyanlända.

Långt kvar till patientnytta

Myndigheten Vårdanalys har gjort en uppföljning av de nationella riktlinjernas effekter ur patientperspektiv: Det varierar stort i genomslag mellan landstingen, och följsamheten till rekommendationer om att avstå från vissa behandlingar är ibland dålig.

ANALYSERAT I viss mån har nationella riktlinjer lett till en mer kunskapsbaserad vård, konstaterar Myndigheten för vård­

och omsorgsanalys (Vårdanalys) i en rapport med den träffande titeln Lång väg till patientnytta. Men det saknas genomslag på bred front och det är stora skillnader i följsamhet till nationella

riktlinjer mellan landstingen. Rekom­

mendationer om att avstå vissa behand­

lingar följs exempelvis dåligt på sina håll.

Det är inte förtroendet för riktlinjerna det är fel på, konstaterar Vårdanalys i rapporten, men processen att genom­

föra dem avstannar ofta någonstans i kedjan eftersom så många olika aktörer är inblandade i införandet av riktlinjerna.

Riktlinjerekommendationerna når där­

för varken vårdpersonal eller patienter i tillräcklig omfattning.

Det som Vårdanalys därför framför allt efterlyser är att regeringen sätter ett större fokus på att ny kunskap i ökad utsträck­

ning ska nå personal och patienter. Då

behövs ett bättre fungerande system för kunskapsstöd, det räcker inte med att fokusera på samordning mellan myndig­

heter och huvudmän som regeringen hittills gjort. Det behövs ett kunskapsstöd som stärker patienternas och patient­

organisationernas möjlighet till delaktig­

het och inflytande så att vården blir mer anpassad efter patientens behov och förutsättningar. Arbetet med detta måste hänga ihop på nationell, regional och lokal nivå menar Vårdanalys. Uppföljning på alla nivåer och stöd till förbättrings­

arbete efterlyses också i rapporten. Man kan konstatera att det är lång väg kvar till patientnytta på riktigt.

Nyhetsartiklar & notiser:

Lois Steen & Hilda Zollitsch Grill

foto: hildazollitschgrill

NYHETER

Röda Korset har i samarbete med VG-region startat ett mobilt behandlingsteam, med en fysioterapeut och en psykoterapeut, för att nå asylsökande som lider av krigs- och tortyrtrauman. Vi ringde upp fysioterapeuten Giuseppe Daverio, som precis börjat sitt nya uppdrag.

1. Vilka psykiska besvär lider de asylsökande av?

Många lider av ångest, depression, sömnsvårigheter, soma- tisering och post-traumatiskt stressyndrom. Det är ibland svårt att veta var flykttraumat slutar och migrationsstressen börjar, skeendena går ju in i varandra. Båda situationerna är väldigt påfrestande och de asylsökande måste få hjälp att hantera de psykiska besvären så att de inte förvärras.

2. Vad är teamets främsta uppgift och mål?

Vi ska hjälpa vuxna asylsökande med psykisk ohälsa som beror på krigs- och tortyrtrauman. Hjälpbehoven är enorma just nu, så vi kan inte ge någon längre behandling, det blir korta interventioner. Målet är att de ska nå en fungerande nivå så att de kan hantera sina värsta krissymtom.

3. Hur bedömer ni hjälpbehovet?

Vi tar emot remisser från enheter som möter asylsökande.

Asylsökande kan också göra egenanmälningar via blanketter översatta till de vanligaste språken på asylboendena. Därefter kallas man till ett bedömningssamtal där jag och min kollega bedömer om behandling kan ske i grupp eller individuellt.

Vi samverkar även med primärvården.

4. Vilken behandling kommer teamet att erbjuda?

Vi erbjuder dels individuell samtalsterapi och psykiatrisk/

psykosomatisk fysioterapi och dels behandling i grupp med fokus på patientutbildning. De asylsökande ska få kunskap om hur kroppen och psyket reagerar efter trauman och att krisreaktionerna är normala. De ska också få lära sig enkla stabiliserings- och avspänningsövningar för att hantera kroppsliga spänningar och reaktioner. Tanken är att erbjuda varaktiga verktyg till självhjälp.

5. Vad har du gjort innan du fick det här jobbet?

Jag har arbetat inom privat och offentlig hälso- och sjukvård i Sverige och utomlands. Bland annat sju år i Norge där jag jobbat med psykomotorisk fysioterapi, det innebar mycket arbete med psykosomatisk och psykiatrisk problematik.

ÅLDRANDE Studien 1913 års män har genererat många avhandlingar och närmar sig nu slutet. Vid starten 1963 deltog 855 män, nästan en tredjedel av alla män i Göteborg födda 1913. Deltagarna undersöktes vid 50, 54, 60, 67 och 80 års ålder. Sju av dem, alla icke-rökare, hade 2013 uppnått en ålder av 100 år.

Av den ursprungliga gruppen levde 50 procent vid 80 års ålder och 1 procent vid 100. Av dem som dog mellan 90 och 100 års ålder dog 78 procent mellan 91 och 95 års ålder. Faktorer av betydelse för att bli 100 år var bland annat att man aldrig rökt, måttlig kaffe- konsumtion, hög inkomst vid 50 års ålder och bra arbetskapacitet vid 54 års ålder. Icke-rökning var den starkaste faktorn för överlevnad.

Rökfrihet gör dig till äldsta gubben

guiseppe daverio snabba

Blodprov avslöjar din verkliga ålder

Nu kan ett vanligt blodprov avslöja din biologiska ålder.

Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som publiceras i open access- tidskriften Scientific Reports.

ÅLDRANDE Livsstilsfaktorer som rökning eller stress påver- kar de molekylära processerna och därmed hur snabbt vi åldras. Forskare som analyserat proteiner i blodproven från 1 000 personer har upptäckt att ett vanligt blodprov kan visa hur ens livsstil påverkar kroppens ålder. Via protein- analysen kan man också beräkna en individs vikt, längd och höftomkrets.

Proteinprofilen påverkas av individens livsstilsval där vissa faktorer påskyndar kroppens biologiska åldrande, medan andra motverkar det.

– Rökning och läsk ökar den biologiska åldern med upp till 6 år, medan att äta fet fisk, dricka måttliga mängder kaffe och motionera motverkar åld- randet i samma utsträckning, säger Ulf Gyllensten, professor vid Uppsala universitet och en av författarna till artikeln.

– Den här kunskapen kan göra det lättare att motivera medicinska behandlingar eller få en patient att ändra livsstil och att samtidigt kunna följa behandlingseffekten.

foto: colourboxfoto: colourbox foto: rödakorset

Blodprovsanalyser visar att livsstilen kan påverka åldrandet.

Fimpa om du vill bli hundra!

DEBATT

REMISSER Fysioterapin i Sverige har sannerligen haft en intressant historisk utveckling; den har gått från att ha varit en högstatusutbildning för bättre bemed­

lade män, via en utbildning som inte krävde studentexamen och riktade sig till kvinnor, till att i dag vara en attraktiv uni­

versitetsutbildning med eget forsknings­

ämne. Att vara fysioterapeut i Sverige är att jobba under legitimation och eget professionellt ansvar. Fysioterapeuterna är en (ganska) självklar yrkesgrupp inom hälso­ och sjukvården, men många andra yrkesgrupper blir allt synligare. Remiss­

friheten kan ses som ett uttryck för vårt yrkes grad av självständighet, men kan också ses som ett uttryck för att patien­

terna i högre grad bemyndigas att söka den profession de önskar. Så långt är allt gott och väl.

När remisskravet slopades slutade många läkare också att skriva fysioterapi­

remisser överhuvudtaget. Många patien­

ter söker fortfarande läkare som första instans och kan då rekommenderas

muntligen att söka upp en fysioterapeut.

(Ska de vända sig till vilken som helst?)

avsaknadenavenremiss innebär natur­

ligtvis en administrativ lättnad men gör att återkopplingen blir mindre tydlig, mindre formaliserad och att den kanske inte heller journalförs. I värsta fall efter­

frågas den inte alls. Till vilken annan instans skulle en läkare remittera en patient med en muntlig rekommendation, utan att vilja ha en återkoppling, ett remissvar? En läkare skulle inte heller rekommendera en patient att ta kontakt med ”vilken läkare som helst”, utan är tydlig med vilken typ av undersökning eller behandling som avses och vilken specialist som kan utföra detta. Remisser är ett vedertaget sätt att kommunicera inom hälso­ och sjukvården. Avsaknad av remiss skulle alltså kunna vara kontra­

produktivt.

Det är viktigt att patienterna hamnar rätt även inom vår yrkesgrupp, det vill säga kommer till den fysioterapeut som

har bäst kompe­

tens att ta hand om patienten och dennes besvär.

Rimligen bör det göra skillnad på resultatet av undersökning och behandling, om fysioterapeu­

ten är kompetent och kanske till och med speciali­

serad inom just det område som besvären gäller.

jagfunderarpå om vi fysioterapeuter skulle använda remisser mer frekvent mellan oss? Som fysioterapeut borde vi vara tydligare med att begränsa oss i relation till vår kompetens och remittera patienten vidare till kollegor. För att detta ska vara möjligt måste vi betrakta oss som en remissinstans. Vi måste ha system och struktur för hur remisser och väntelistor hanteras och en tydlighet och transparens för hur prioriteringar sker. Vi måste också hitta sätt för hur vi återkopplar till varandra.

Ovanstående resonemang har en stark koppling till vår specialistordning.

Läkares specialistkompetens utfärdas av Socialstyrelsen, sjuksköterskor får ett specialistintyg efter genomförd

Fysioterapeut som första instans och användandet av remisser bör inte

stå i motsatsförhållande till varandra. Ökad användning av remisser kan i stället vara till gagn för fysioterapeuter, tycker Kjerstin Stigmar.

Direkt access och remisser är inte motsatser

Vad tycker ni kollegor, skickas det för få remisser inom fysioterapin?

''

KJERSTIN STIGMAR Med.dr, leg. sjukgymnast, ergonom, verksam vid Lunds universitet

Kedjetäckets unika fyllning med kedjor gör att täcket följer kroppens konturer och ger en tydlig återkoppling på dess gränser. Kedjetäckets 2 i 1-funktion, gör dessutom täcket extra användarvänligt.

SVÅRT ATT KOMMA NER I VARV?

KEDJETÄCKET

DÅLIG KROPPSUPPFATTNING?

KOM TILL RO MED

Tel: +46 (0)31-301 17 20 Mail: kundtjanst@somna.se www.somna.se

OROLIG? ÄNGSLIG?

Nyfiken på mer information!?

Boka kostnadsfri utbildning.

Det finns mycket att debattera som berör fysioterapins kliniska arbete, forskning, utbildning och arbetsvillkor. Låt diskussionen nå utanför fikarummet! Har du ett ämne du vill debattera, hör av dig till oss! Vi välkomnar också vanliga insändare, om du vill säga något som inte kräver en hel debattartikel.

någratipsinnandusätterigång:

 Välj en angelägen fråga, som berör professionen.

 Du ska kunna ditt ämne & uttrycka din egen åsikt om det.

 Beskriv problemet eller situationen du vill belysa.

 Ge konkreta exempel, var slagkraftig och tydlig.

endebattartikel får maximalt omfatta 3 200 tecken inklusive mellanslag. Rubrik och ingress sätts av debattredaktören, men föreslå gärna en egen. För en insän­

dare är maximalt omfång 1 800 tecken inklusive mellanslag.

Mejla din text eller debattrelaterade frågor till debattredaktör Lois Steen:

lois.steen@fysioterapeuterna.se

DINA ÅSIKTER ÄR VÄLKOMNA!

DELTA I DEBATTEN!

univer sitetsutbildning och fysiotera­

peuternas specialistkompetens utfärdas av vårt yrkesförbund. Var finns specia­

listerna och hur hittar vi kompetenta kollegor? Detta är inte minst viktigt i relation till patienterna, så att de via open­access kan välja rätt fysioterapeut.

jagförordaratt fysioterapeuten ska vara första instans, men också ett ökat användande av remisser. Fysioterapeu­

tens roll skulle då kunna tydliggöras i samhället men också inom hälso­

och sjukvården, kollegor emellan och i relation till patienterna. Ett remiss­

flöde är ju också ett sätt att synliggöra behov och efterfrågan, för att kunna prioritera och allokera resurser till rätt instanser.

vadtyckerni kollegor, skickas det för få remisser inom fysioterapin?

Och vad anser förbundet som länge drivit på i frågorna om remissfrihet och första instans? 

KLINIK & PRAKTIK

jagtänkerkörskola när läkaren Roger Stadra drar igång eftermiddagspasset på kursen i injektionsteknik. Han är tydlig som en bilskolelärare i sina instruktioner.

Men det är inte en akutbilskurs jag hamnat på utan en injektionskurs för fysiotera­

peuter och läkare.

– Gå in vid soft spot vid acromion, sikta, vinkla och så sticker ni, säger han.

Sikta, vinkla, stick låter som en barn­

kalaslek, men här är det på riktigt och kursdeltagarna får öva på varandra.

Plåsterlappar lite här och där skvallrar om förmiddagens övningar.

– Här la vi kvaddlar med koksalt sub­

kutant, säger Robert Bergqvist, legitime­

rad sjukgymnast från Sundsvall och visar ett långt plåster längs axelns baksida.

Han och kollegan Christer Östman arbetar på Primärvårdsrehab i Sundsvall och går kursen tillsammans med Johan Gudmundsson som är distriktsläkare på en av vårdcentralerna de samarbetar med.

– Många läkare känner inte till struktu­

rerna och tillstånden i rörelseapparaten tillräckligt väl för att sticka rätt. Vi ser ofta felplacerade injektioner och ute­

bliven behandlingseffekt, så det är bra att vi sjukgymnaster kan användas till det vi är bra på, säger Robert Bergqvist och får medhåll av läkaren Johan Gudmundsson.

– Att identifiera anatomiska strukturer och palpera dem är lätt för oss sjukgym­

naster och fysioterapeuter. Det svåra är

VI HÄNGDE MED PÅ EN INJEKTIONSKURS

palpera,

sikta, stick

Nu sticker vi. Det låter enkelt men kräver förstås utbildning.

När fysioterapeuter kan injicera leder och senfästen för diagnos och behandling kan patienten få hjälp direkt och läkarna kan göra annat.

text: Hilda Zollitsch Grill foto: Gustav Gräll

– Var inte rädd, jag har gått en kurs...

ILLUSTRATION: COLOURBOX/MALCOLM GRACE

att hantera sprutor, läkemedel, aseptik och så eventuella akuta situationer, tycker Christer Östman.

rogerstadrahar hållit kursen i injek­

tionsteknik under många år, men det är först under det senaste året som fysioterapeuter har kunnat gå kursen.

Roger Stadra själv har examen i orto­

pedmedicin (OMI) och OMT steg 3 och tänker mer som en fysioterapeut än en läkare när det gäller rörelse och stödje­

organen. Det betyder bland annat att han har järnkoll på anatomin. Flera av läkarna på kursen medger också, precis som Johan Gudmundsson, att de inte har samma goda koll på anatomin och hur man kan palpera och testa leder och struk­

turer som kursens fysioterapeuter har.

detärdagsför ett nytt träningsmoment på kursen, injektion i axelleder, men först ger Roger Stadra en introduktion till adhesiv kapsulit, eller frozen shoulder

som det också kallas. Han ger en snabb karaktäristik av tillståndet, vad som är typiskt och omisskännligt. Kursens fyra fysioterapeuter nickar igenkännande.

– Någon som har en diffdiagnos på axlar? frågar han gruppen.

– AC­ledspåverkan!

Svaret kommer snabbt från Robert Bergqvist, sjukgymnasten från Sundsvall, som får bli demonstrationspatient.

Roger Stadra går igenom olika sätt att testa en axel och hur man ska palpera för att känna ledspelet och sedan sätta nålen rätt.

– Här är det viktigt med palpationen, så var noga. Förbered er på att bomma, förutsätt inte att alla är normalanatomiska för det är dom inte. Får ni benkontakt, backa och vinkla om. Hela nålen ska för­

svinna, först då är ni inne i leden.

Som en fickparkering, gasa och bromsa, backa och vinkla om. Roger Stadras spruta åker fram och nålen försvinner in i Robert Bergqvists axel. Han rör inte Kursdeltagarna lyssnar koncentrerat när Roger Stadra går igenom tekniken för injektion i axelns olika strukturer.

Kursledaren Roger Stadra har examen i orto pedmedicin (OMI) och OMT steg 3 och har influerats av fysioterapeuters sätt att tänka.

KLINIK & PRAKTIK

Sture Lindström har stor nytta av injektions- kompetensen. Han jobbar till vardags i Älvsbyn på en hälsocentral med stor läkarbrist, och hjälper även till med rtg-remisserna.

Tester är viktiga och många läkare känner sig osäkra på hur man testar en led, säger Roger Stadra och visar.

Roger Stadra visar på Robert Bergqvist hur man palperar för att känna ledspelet i axeln.

Det är inte bara att sticka. Injektioner kräver rätt delegering och en reell kompetens inom området.

FAKTA VAD GÄLLER VID INJEKTIONER?

Delegering

 Den arbetsuppgift som ska delegeras skall vara klart definierad.

 Ett beslut om delegering är personligt.

 Den som meddelat ett delegeringsbeslut skall inte vara formellt utan också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser.

 Ett delegeringsbeslut skall utfärdas att gälla för viss tid – högst ett år – eller för ett bestämt tillfälle.

 Varje delegationsbeslut skall dokumenteras och det ska framgå vilken arbetsuppgift som delegerats, vem som delegerat, till vem den delegerats. Det ska också framgå vilket datum beslutet fattades samt vilken tid delegeringsbeslutet omfattar.

Dokumentet skall också undertecknas av bägge parter.

 Delegeringsbeslutet upphör att gälla om någon part lämnar sin tjänst, det kan inte automatiskt överföras till respektive efterträdare.

Läkemedelshantering

Enligt Socialstyrelsens författning SOSFS 2000:1 får fysioterapeuter iordningställa och administrera läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi.

KLINIK & PRAKTIK

en min. Gör det inte ont? undrar jag. Nja, han medger att det inte precis känns skönt.

ikaffepausenberättar en annan av deltagarna, Sture Lundström, legitimerad fysioterapeut på hälsocentralen i Älvsbyn i Norrbotten, hur han tänker sig att använda sin nya kompetens.

– Hos oss är fysioterapeuterna första instans för patienter som triageras via mottagningssköterskan. Mest är det patienter med impingement, onda axlar och tendiniter. En högre kompetens hos oss fysioterapeuter kompenserar för läkarbristen och man sparar också ett led i behandlingen för patienterna.

Tidigare märkte vi fysioterapeuter upp injektionsstället på patienten som sedan skickades till läkaren för själva injektio­

nen, berättar han.

hurgårdetsendå, efter kursen? Fysio­

terapeuterna Peter Nilsson och Henrik Ringblom, som jobbar på en privat vård­

central i Sundsvall, gick kurs i början av året och har hunnit använda sina kun­

skaper ett tag. Initiativet till kursen kom från klinikens läkare och tanken var att de skulle avlasta läkarna med kortison­

injektioner i axlar, knäleder med artros och synnoviter, och de ser de nya kunskaperna som ett naturligt tillägg i kompetensen.

– Patienterna kommer ju fortare till­

baka till att kunna träna när vi själva kan diagnosticera, säger Henrik Ringblom.

Peter Nilsson berättar hur han använ­

der injektioner flera gånger i veckan och injicerar till exempel xylocain i axlar för att kunna ställa en exaktare diagnos.

– Jag ger också kortisoninjektioner för att minska smärta och svullnad för att snabba upp förloppet så att patienten kan komma igång med träning, berättar Peter Nilsson.

Han tycker att det är bra att gå kursen tillsammans med läkaren i det team man jobbar i. Det förenklar både delegation och den handledning som trots allt

behövs efter en kort endagskurs om man gått samma kurs.

– Allt nytt man lär sig och kan prova gör det roligare, man har ett verktyg till i verktygslådan.

ensomhunnit omsätta kunskaperna från olika injektionskurser i sitt dagliga värv är fysio­

terapeuten Hannes Rinneby. Han gick redan 2012 en längre injektionsutbildning i Norge i OMI Nordens regi, så han var redan

i full gång med att injicera när han för ett år sedan kompletterade med kursen för Roger Stadra.

– Jag tänkte att det alltid kan vara bra med lite nya metodtips, och det fick jag, berättar han.

På vårdcentralen i Fosietorp i Malmö används ett direkt access­system för patienter med besvär från rörelse­ och

Hannes Rinneby.

”Får ni benkontakt, backa och vinkla om. Hela nålen ska försvinna,

först då är ni inne i leden.”

stödjeorganen vilket gör att många av patienterna aldrig träffar en läkare.

Hannes Rinneby får delegation för varje enskild patient och tycker att det fungerar smidigt och bra på hans arbetsplats.

– Vi gör alla injektioner på samma våningsplan där vi har en akutvagn. Hit­

tills har jag gjort hundratals injektioner utan komplikationer. Det man är rädd för är ju anafylaktisk chock som kompli­

kation, men det har vi aldrig haft, säger Hannes Rinneby.

numeraärdethan som instruerar de nya AT­läkarna på vårdcentralen i injektions­

teknik. Han tycker att fysioterapeutens mer exakta anatomi kunskaper är en tillgång.

– De flesta vet hur man sticker en axel eller en knäled men har gjort det för få gånger. Hur man infiltrerar enskilda

KURSGIVARE I INJEKTIONSTEKNIK OMI Norden: www.ominorden.com Roger Stadra: www.stadra.se Axelina: www.axelina.com Observera att det kan finnas fler kursgivare.

Kursen är till stor nytta tycker Johan Gudmundsson, tv. Han är distriktsläkare på Gillebergets Hälsocentral

och samarbetar ofta med sjukgymnasterna på landstingets Primärvårdsrehab, Robert Bergqvist och Christer Östman.

Trött på dåliga träningsband?

– Medema har originalet

www.medema.se | 08-404 1200

senfästen och sticker på olika sätt är mindre känt, säger han.

En tvådagarskurs, som OMI­kursen i Norge, gav en bra grund att stå på, sammanfattar han. 

Mer okunnighet och slarv än fusk

Tema:

Kvalitet

Få fysioterapeuter fuskar men många är djupt okunniga om vad vårdgivaransvaret innebär, säger Niklas Föghner som har deltagit

i flera landstings granskningar av privata fysioterapeuter.

GRANSKAT påsenareår har flera landsting låtit granska jour­

naler och betalningsunderlag från fysioterapeuter som arbetar på den så kallade nationella taxan. Region Skåne granskade redan 2010 ett antal fysioterapeuter, och sedan

dess har även Västra Götalandsregionen, Dalarna, Uppsala, Norrbotten och Värmland genomfört granskningar av privata fysioterapeuters verksamhet.

Niklas Föghner, specialistsjukgymnast i idrotts­

medicin och verksamhetschef på Vimmerby hälsocentral, har deltagit som granskare i flera av granskningarna. Urvalet av sjukgymnaster/

fysioterapeuter där man vill titta närmare på journaler och betalningsunderlag görs av det aktuella landstinget.

– De har nog relativt enkelt att hitta de vårdgivare där man kan misstänka vissa brister i bland annat journalföringen, säger Niklas Föghner.

Vanligtvis väljs cirka tio sjukgymnaster/fysiotera­

peuter ut där man sedan granskar cirka fem slumpmässigt utvalda patientjournaler. I urvals­

processen brukar det vara några parametrar som gör att en vårdgivare sticker ut: Har fysioterapeuten 20 eller ännu fler besök per dag under många dagar, många rapporterade besök per dag trots att hen arbetar ensam på mottagningen, flera patienter med mycket långa behandlingsserier och många besök per år eller om de slår i ”intäkts taket” väl­

digt tidigt på året så ringer en varningsklocka.

Niklas Föghner har stött på fall under sina gransk­

ningar där enskilda patienter har registrerats göra mer än 200 besök under ett år, som alltså rymmer

220 arbetsdagar. I andra fall har patienter fått behandling ett par gånger per vecka under behandlingsperioder på flera år.

Det är en relativt stor andel av de granskade som uppvisar

allvarliga brister i journalföringen och i betalningsunderlagen som skickas till landstinget.

– Jag har stött på fall där det helt saknas journal anteckningar, berättar Niklas Föghner.

Ibland möter han i de fallen argumentet att journalföringen är överflödig eller av mindre betydelse eftersom behandlaren känner patienten så väl.

– Men det kvittar hur väl man känner sin patient, uppgifterna i journalen måste vara spår­

bara. Det måste gå att följa patientens status och behandling i journalen, säger han.

niklasföghnersintryck är att få fysioterapeuter/

sjukgymnaster medvetet fuskar men att många är djupt okunniga om vad vårdgivaransvaret innebär.

– Man måste skilja på det ansvar som följer med legitimationen och det juridiska ansvar som följer med vårdgivarskapet. Många fysioterapeuter jag träffar riktar hela sin uppmärksamhet mot att behandla patienter och gå metodkurser men har tappat bort vårdgivaransvaret. De har väldigt dålig koll på vilka lagar och föreskrifter som styr vårdgivarskapet, säger han.

I första hand ser han inte granskningar som ett sätt att sätta dit vårdgivare som gör fel utan som en dialogstartare. Många fysioterapeuter efterlyser tydligare riktlinjer från landstingens sida och Niklas Föghner tycker att det är ett berättigat önskemål.

– Granskningarna har inneburit ett lärande för landstingen. De har brustit i uppföljningen av nationella taxesystemet och behöver föra en bättre dialog med dem de sedan ska följa upp.

En förklaring till att verksamheterna inte följts upp tror han Niklas Föghner.

”Jag har stött på fall där det helt saknas

journal- anteckningar.”

Text & foto: Hilda Zollitsch Grill hilda.zollitsch.grill@fysioterapeuterna.se

kan vara att de privata taxe fysioterapeuterna belastar en så liten del av landstingens totala budget att man prioriterat annat uppföljnings­

arbete.

Hittills har Niklas Föghner hunnit granska ett hundratal journaler. Ibland omfattar de 10–15 år så det blir en hel del journalläsning. Och tidiga varningstecken.

– Om det i journalen inte finns någon doku­

menterad funktionsundersökning eller något ifrågasättande av nyttan med behandlingen så är det ett dåligt tecken. Jag stöter ibland på långa behandlingsserier med akupunktur, mjukdels­

mobilisering och träning utan att status har uppdaterats på 10–15 år. Andra gånger står det

”tränar enligt program” i journalsystemets auto­

matgenererade text på samtliga besök patienten gjort, men ingenstans finns någon anteckning om vilken träning det handlar om eller vilket mål behandlingen har.

– Man ska ju inte behandla i onödan. Ingen patient behöver någon behandling som man inte har nytta av, slår han fast.

devårdgivaresombrustit i journalföringen blir oftast ett fall för IVO, Inspektionen för vård och omsorg, dit landstinget då anmäler dem. Finns det allvarliga brister i betalningsunderlagen kan vårdgivaren bli polisanmäld eftersom det kan vara tal om bokförings­ och skattebrott.

Men Niklas Föghner ser också många journaler som uppfyller krav på spårbarhet och tydlighet, där det finns funktionsundersökningar, utvärde­

ringsinstrument och diagnoser, där behandlings­

nyttan och behandlingsmålet är beskrivet. De gångerna tycker Niklas Föghner att det är lite tråkigt att responsen på ”alla rätt” är tystnad, det vill säga ingen anmärkning.

Var är det då det brister när så många tycks sakna kunskap om vad som gäller? Att en bättre dialog mellan fysioterapeut och uppdragsgivare skulle göra skillnad har redan nämnts här, men Niklas Föghner tycker att utbildningarna behöver erbjuda förbättringskunskap tillsammans med professionskunskaper.

– Förbättringskunskap är en förutsättning för kvalitet. Det är svårt att jobba patientsäkert utan kvalitet i vården. 

Granskningar blev nyttig väckarklocka

somframgåravartikeln här intill har flera landsting låtit granska journaler och betalningsunderlag från fysioterapeuter som arbetar på nationella taxan. Jörgen Lundquist på

Fysioterapeuterna Service AB har läst rap­

porterna och blev förvånad över att det i så stor utsträckning saknas kunskaper om journalföring och vårdgivaransvaret.

Även hos de läkare som har granskats

framkommer liknande brister. Jörgen Lundquist tror granskningarna varit en nyttig väckarklocka för landstingen.

– Björnen har vaknat och insett allvaret. Alla inom hälso­ och sjukvården måste bli bättre på systematiskt patientsäkerhetsarbete, säger han.

ochdetharbörjathändasaker. I juni förra året kallade SKL till möte mellan Fysioterapeuterna, Läkarförbundet och landstingen om en fördjupad uppföljning av taxevårdgivare.

– Det var ett bra möte som förtydligade att uppföljning är en del av samverkansavtalet. Vårt inspel har varit att det är viktigt att uppfölj­

ningen kan ske på ett rättssäkert sätt med möjlighet för den som granskas att komma till tals.

ettarbeteärnupåbörjat där SKL och de bägge förbunden tillsammans ska ta fram en tydlig vägledning för hur granskningar ska gå till.

Förhoppningen är att den ska bli klar under 2016.

– Målet är att fysioterapeuter ska vara bäst i klassen vad gäller kvalitets­

och ledningssystem, säger Jörgen Lundquist med viss bestämdhet. (Läs mer om hur på nästa uppslag!).

Han påpekar att rollen som vårdgivare underskattas även under grundutbildningen, där nästan allt fokus läggs på olika behandlings­

metoder, evidensläge och forskning. Yrkeslagstiftningen får alldeles för litet utrymme.

– Journalföring blir något man får lära sig på verksamhetsförlagda undervisningen och det räcker inte, menar han. 

Uppföljning är en självklar del av samverkansavtalet mellan landsting och fysioterapeuter som jobbar på nationella taxan anser Fysioterapeuterna. En tydlig vägledning i hur uppföljningen ska gå till håller nu på att tas fram i ett samarbete med Sveriges kommuner och landsting, SKL.

” Björnen har vaknat och insett allvaret.”

Text & foto: Hilda Zollitsch Grill hilda.zollitsch.grill@fysioterapeuterna.se

Kurs ska minska kritiken mot kåren

Måste jag ha ett ledningssystem? Vad ska det innehålla? Hur bygger jag upp det? Det svarar förbundets kurs om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete på. Den kom till efter att fler företagande fysioterapeuter fått kritik vid landstingens revisioner.

kursenledsav Jörgen Lundqvist och Martha Gurmu, VD respek­

tive bolagsjurist vid Fysioterapeuterna Service AB, förbundets servicebolag för företagande fysioterapeuter. Arbetet startade för ett och ett halvt år sedan för att minska negativ kritik mot yrkeskåren och för att öka fysioterapeuters kunskaper om kvalitetskraven på vårdgivare.

– Landstingens revisioner av privatpraktiserande fysiotera­

peuter visade att de flesta saknade ledningssystem och hade brister i journalföringen, säger Jörgen Lundqvist.

– Det var och är en bekymmersam situation, för även om det är få som slarvar medvetet sprids ryktet att fysioterapeuter är oseriösa. Det ville vi göra något åt, säger Martha Gurmu.

I grunden är det den enskilde fysioterapeutens ansvar att hålla sig uppdaterad på de lagar och föreskrifter som reglerar yrkesutövningen, påpekar Jörgen Lundqvist.

– Men vi vill att våra medlemmar ska bli bäst i klassen på kva­

litets­ och ledningssystem, och när inga andra utbildar tycker

vi att det är en viktig medlemsservice för våra företagare.

Ett skäl till att fler kvalitetsproblem uppdagas nu, är att nya lagar och föreskrifter ställer fler och högre krav på en vård­

givare idag, menar han.

– Ny lagstiftning, många förändringar i hälso­ och sjukvår­

dens organisation och ökade krav på kvalitet, evidens och patientsäkerhet gör det mycket tydligare vad som förväntas av vårdgivaren idag. Men alla fysioterapeuter har inte skaffat sig kunskap om vad det är som gäller, säger Jörgen Lundqvist.

– Många tycker också att lagtexter och föreskrifter är svåra att förstå, så ett viktigt syfte med kursen är att översätta lagstif­

tarens budskap så att det blir begripligt i en fysioterapeutisk kontext, säger Martha Gurmu.

kursenbyggerpå Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitets arbete (SOSFS 2011:9) som trädde i kraft vid årsskiftet 2012. Den lägger fast grundstruk­

Tema:

Kvalitet

Kursledarna Martha Gurmu och Jörgen Lundqvist ger många praktiska exempel på vad olika lagar och föreskrifter innebär för fysioterapeuters verksamhet.

Text och foto: Lois Steen lois.steen@fysioterapeuterna.se