08.2. Bilaga 1 Verksamhetsplan 2020 Samhallsbyggnadsnämnden

(1)

Verksamhetsplan 2020

Samhällsbyggnadsnämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3

1.1 Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag ... 3

1.2 Samhällsbyggnadsprocessen ... 3

2 Omvärldsanalys ... 5

3 Nulägesanalys ... 8

4 Systematiskt kvalitetsarbete ... 10

5 Ekonomi ... 11

5.1 Budget på nämndens verksamhetsområde ... 11

5.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde ... 11

5.3 Riktade budgetmedel ... 12

5.4 Exploateringsbudget ... 12

6 Kvalitetsstyrning ... 13

6.1 Målgrupp (Kunder – brukare – invånare - intressenter)... 13

6.2 Verksamhet ... 14

6.3 Ekonomi ... 15

7 Målstyrning ... 16

7.1 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 16

7.2 Attraktiv och effektiv organisation ... 16

8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 18

8.1 Upphandlingskompetens saknas för viktiga upphandlingar ... 18

8.2 Förändrade ekonomiska förutsättningar... 18

8.3 Brister i rättssäkerhet ... 18

9 Plan för uppföljning av privata utförare ... 19 Bilagor

Bilaga 1: Bilaga 1_Effektkedja_Lantmäteriraport2018.1

(3)

1 Inledning

1.1 Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag

Beskrivning

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att ta fram kommunens detaljplaner. Nämnden hanterar även gatukostnadsersättningar samt ansvarar för namnsättning av gator, torg och kommunägda byggnader.

Nämnden har rätt att köpa och sälja sådana fastigheter som är nödvändiga för genomförande av detaljplan samt får fatta vissa beslut avseende exploateringsverksamheten. Nämnden beslutar om exploatering inom områdena gata och park allt under förutsättning att den totala kostnaden för

exploateringsprojektet inte överstiger 20 miljoner kronor. Nämnden ansvarar för kommunens mät- och karttekniska uppgifter.

1.2 Samhällsbyggnadsprocessen

I Sollentuna kommun är inriktningen att skapa en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess för att öka medborgarnytta, effektivitet och förmåga att möta framtidens utmaningar. De verksamhetsområden som omfattas av samhällsbyggnadsprocessen hanteras politiskt av Kommunstyrelsen och fyra nämnder:

 Kommunstyrelsen (större exploateringsprojekt, mark- och fastighetsinnehav)

 Miljö- och byggnadsnämnden (tillsyn inom miljö- och hälsoskydd, bygglov, anmälningsärenden, tillsyn enligt plan- och bygglagen)

 Samhällsbyggnadsnämnden (detaljplaner, exploatering, mät- och kartteknik)

 Natur och tekniknämnden (gator, vägar, allmänna platser, trafik och parkering, naturmark) Klimatnämnden (planera och samordna miljö- och klimatfrågor, buller-, energi- och vattenfrågor) Utförandet är samlat till en avdelning på Kommunledningskontoret, Samhällsbyggnadsavdelningen, som lyder under Kommunstyrelsen. Avdelningen genomför den verksamhet som nämnderna beslutat inom ramen för nämndernas budget och verksamhetsplaner. Personalfrågor och kompetensförsörjning hanteras av Kommunstyrelsen.

Samhällsbyggnadsavdelningen startade sin verksamhet år 2019. Avdelningen är en sammanslagning av tidigare Stadsbyggnadsavdelningen, delar av tidigare Trafik- och fastighetskontoret samt del av tidigare Miljö- och byggnadskontoret.

Syftet med samlad kompetens i en avdelning är att hålla ihop samhällsbyggnadsprocessen: från drift och förvaltning av dagens Sollentuna till utveckling av framtida miljöer, med platsen och kunden i fokus.

Verksamheten har som vision att förvalta och utveckla vackra, funktionella och hållbara livsmiljöer för dagens och kommande generationers boende och verksamma i Sollentuna. Verksamheten ska också verka för god kommunikation och service till Sollentunabor och andra intressenter.

Under 2019 har en intern projektgrupp genomfört ett medarbetardrivet arbete för att utveckla verksamheten. Aktiviteter formulerades, inklusive behov av utveckling inom ett antal områden:

 Ledning och styrning av verksamheten

 Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen

 Vidareutveckling av processer och rutiner

 Vidareutveckling av projektmodell för exploateringsprojekt

 Lärande organisation

Verksamheten har som ambition att kunna hantera och lösa alla frågor kopplade till Sollentunas samhällsbyggnadsprocess i samarbete med de kommunala bolagen och med kunden och platsen i fokus. Verksamheten bygger nu laget, samt utvecklar samarbeten och projektmodell för

exploateringsprojekt samt ser över processer och rutiner för att kunna svara upp mot denna högt ställda ambition. Projektgruppens förslag till aktiviteter har delvis genomförts. Andra aktiviteter håller på att genomföras och ytterligare andra är inplanerade att genomföras med start år 2020.

En ny organisation för avdelningen har införts från augusti 2019 med fem tydliga enheter enligt

(4)

samhällsbyggnadsprocessen: från planering via tillstånd och lov till genomförande, drift och

förvaltning. I staben samlas administration inklusive ekonomi samt mät - och kartverksamhet och GIS me d syftet att hålla ihop all data och förbereda en framtida digital handläggning.

Bild, Nämnder samt samhällsbyggnadsavdelningens enheter. Pilarna avser huvudansvar för leverans till resp. nämnd.

För att ge en sammanhållen utgångspunkt har avsnitten om om världsanalys och nulägesanalys i verksamhetsplanen tagits fram gemensamt för hela samhällsbyggnadsprocessen och kompletterats vid behov utifrån varje nämnds ansvarsområde.

(5)

2 Omvärldsanalys

Agenda 2030 – FN:s mål för hållbar utveckling

FN antog 17 nya mål för hållbar utveckling 2015. Målen styr mot ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtliga 17 mål berör Sollentuna på något sätt och faller inom ramen för en kommuns uppdrag.

Bild, Agenda 2030, de globala målen för en hållbar utveckling

Sollentuna kommun arbetar kontinuerligt med att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet.

Generellt kan sägas att rika, demokratiska och fredliga länder, såsom Sverige, ligger nära uppfyllnad av många sociala och ekonomiska mål. Däremot har rika länder många utmaningar med miljö- och klimatfrågor då välstånd länge har inneburit ett överutnyttjande av naturresurser. För Sollentunas del innebär mål 12 – hållbar konsumtion och produktion samt mål 13 – bekämpa klimatförändringarna, stora utmaningar att uppfylla. Mål 11 – hållbara städer och samhällen, innehåller flera delmål som är utmanande för kommunen att nå. Det är sannolikt att de flesta kommuner i Sverige behöver satsa extra på just dessa mål.

För att möta Sollentunas ambitiösa miljö- och klimatmål, Sveriges klimatlag och för att leva upp till målen i Agenda 2030 krävs ett brett spektrum av åtgärder.

Lagar, regelverk och standarder Lagstiftning

Verksamheten kommer i kontakt med ett stort antal lagar inom främst plan- och byggområdet men även miljö- och fastighetsrättsliga områden. Lagar och förordningar förändras kontinuerligt och det är viktigt att verksamheten har en bevakning och beredskap att anpassas i takt med förändringar.

De juridiska aspekterna avseende verksamheten blir allt viktigare. Beslut överklagas och staten har olika uppfattningar och tolkningar av lagar som berör samhällsbyggnadsprocessen.

Exempelvis arbetet med att klara miljökvalitetsmålen för vatten är plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster är svagt synkroniserade och lämnar luckor som kan göra det formellt svårt för kommunen att uppfylla sin roll.

Andra exempel där verksamheten är beroende av lagstiftning och tolkning av lagstiftning är kring upphandlingsfrågor och de ändringar av avfallsförordningen SFS2011:927 kopplat till miljöbalken som genomförts. Det gäller SFS2018:1462 och :1463 avseende producentansvaret.

Mät, kart, GIS och geodata

Lantmäteriet har annonserat förändringar vad gäller kommuners leverans av data till och från Lantmäteriet, samt även nya standarder för geodata. Till exempel följande.

(6)

1. Nya standarder för leveranser av fastighetsdata (DRK) och nya kopplingar till Lantmäteriets förrättningsdatabas (Arken) har införts, eller kommer att införas av Lantmäteriet.

2. Regeringen har gett Boverket och Lantmäteriet uppdraget att tillgängliggöra geodata inom samhällsbyggnadsprocessen i syfte att hitta effektiva informationsflöden. Under 2020 kommer direktiv för nationell standard av grundkartedata lanseras.

Ändringarna skapar behov om strategiskt arbete för geodata, dess struktur och leverans samt teknisk bearbetning och visning. En geodatastrategi behöver utvecklas som styrdokument.

Teknikutveckling

Teknikutvecklingen i omvärlden är snabb. I detta stycke redogörs för några av trenderna i omvärlden som redan påverkar eller i en snar framtid bedöms kunna påverka verksamheten.

En digital samhällsbyggnadsprocess

Att skapa en digitalt standardiserad process för samhällsbyggnad är en viktig del för

samhällsutvecklingen. Översiktsplanering, detaljplanering, bygglov och medborgardialog ska kunna ske med digitala verktyg på ett enhetligt sätt.

En obruten digital samhällsbyggnadsprocess innebär att informationshanteringen sker digitalt genom hela processen där översiktsplaner, detaljplaner, fastighetsbildningar och bygglov ingår.

Detta innebär bland annat att:

 informationen, i form av till exempel planbestämmelser, ska lagras så att den blir återanvändbar

 det automatiskt går att överföra informationen mellan olika verksamhets- och ärendehanteringssystem

 det ska vara möjligt att använda informationen i olika former av e-tjänster

 informationen i första hand ska utbytas digitalt mellan myndigheter och andra som medverkar i processen.

Det ställer helt nya krav på gemensamma nationella principer och riktlinjer för till exempel

informationshantering, standarder, affärsmodeller och juridik. Lantmäteriet och Boverket har fått olika regeringsuppdrag för att på statlig nivå driva utvecklingen mot en digital samhällsbyggandsprocess.

Varje kommun behöver anpassa sina processer, systemlösningar etc. för att kunna arbeta digitalt i samhällsbyggnadsprocessen.

För det interna arbetssättet och effektiviteten inom verksamheten, är utvecklingen av GIS-verktyg det mest angelägna. Utvecklingen av det kommunala tekniska digitala minnet, GIS, behövs och möter idag inte behovet från verksamheten för att öka effektiviteten. Den tekniska utvecklingen inom hantering, visualisering och interaktion av geografisk information/data är intensiv.

Den smarta staden

En smart stad är en stad som utnyttjar digitalisering och ny teknik för att göra vardagen enklare för invånare och verksamhetsutövare. I den smarta staden skapas kontinuerligt nya smarta tjänster som gör staden ännu bättre. En smart stad är en hållbar stad. Den smarta staden möjliggörs genom uppkoppling, data som är tillgänglig för allmänheten, it-plattformar som kan kommunicera med varandra, sensorer och annan teknik. En förutsättning för den smarta staden är en digital

samhällsbyggnadsprocess. Exempel på smarta tillämpningar kan vara transportoptimering som medför färre fordonskilometrar och smarta papperskorgar som via sensorteknik ”talar om” när de behöver tömmas vilket medför färre tömningstillfällen etc.

En huvudsaklig utmaning blir att säkerställa informations- och datasäkerheten samtidigt som krav och efterfrågan på öppna data och digitala informationsflöden ökar.

Hållbart byggande

För byggandet är en utveckling mot mindre klimatpåverkande material strategiskt viktig. Utvecklingen för kolinlagring är också av stor betydelse. Det handlar även mer handgripligt om hur ekonomiskt och resursmässigt tunga investeringar i infrastruktur kopplat till exploateringsprojekt är genomförbara?

Ekonomiska och resursmässiga faktorer går sannolikt hand i hand.

Ökade miljökrav ställer även högre krav på entreprenörers maskinpark och därmed på

(7)

entreprenadupphandlingar.

Förväntningar från medborgare och näringsliv Digital delaktighet

I dagens informationssamhälle ställs höga krav på e-tjänster inkl. självservice, interaktiva webblösningar, medborgardialog i beslutsprocesser med synpunkter och förväntan om snabb återkoppling och snabba beslut. Därmed finns förväntningar på likartade lösningar inom

samhällsbyggnadsprocessen. Kommunikationen behöver anpassas till hur medborgare och näringsliv önskar hämta/lämna information.

Ärendeflöden, t.ex. tillfälliga markupplåtelser eller bygglov förväntas ske sömlöst, digitalt och snabbt.

Medborgare och näringsliv förväntar sig att kunna hantera sina ärenden på webben och även betala där.

Konjunktur

Byggkonjunkturen kan komma att påverka intäkterna för plan-, bygglovs- och mät/kart- verksamheterna. I dagsläget ser inte verksamheten att kostnadssidan, t ex vid upphandling av entreprenader, kommer att påverkas under det kommande året. Såväl intäkts- som kostnadssidan blir viktig att noggrant följa under år 2020.

Kompetensförsörjning

Medarbetarna är verksamhetens viktigaste resurs. Om kompetensförsörjningen inte säkerställs så fungerar inte verksamheten. Kompetensutveckling och förflyttning i takt med omvärldens krav är nödvändig liksom effektiva och tydliga arbetsprocesser. Verksamheten har förutsättningar att skapa en attraktiv arbetsplats, då kommunens samlade kompetens inom samhällsbyggnad är i samma avdelning.

Verksamheten kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter inom ett brett spektrum och ge möjlighet att arbeta tvärfunktionellt för hållbara lösningar med platsen och kunden i fokus.

Verksamheten behöver, utöver grundprofessionerna inom samhällsbyggnadsprocessens

specialistområden, attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med kompetensatt utveckla en digital samhällsbyggnadsprocess. Kommuner konkurrerar om personal med privata arbetsgivare som många gånger ligger längre fram vad gäller IT-utveckling och resurser. Samtidigt skapar, den tekniska utvecklingen inom hantering av geodata i verksamhetssystem och avdelningsgemensamma geografiska databaser, behov av olika typer av specialistkunskaper som kan vara svår att hitta.

Dessa komplexa kompetensbehov tillsammans med en god arbetsmarknad inom området i länet gör det sannolikt svårt att rekrytera medarbetare med en fullständig kompetensprofil. Behoven att

vidareutbilda personal bedöms därför komma att öka under de närmsta åren. Medarbetare ställer också större krav på arbetsgivarens arbetssätt, IT-infrastruktur och arbetskultur.

Utöver detta ökar krav på juridisk kompetens inom verksamhetens ansvarsområden.

Fler seniora och erfarna handläggare samt projektledare och upphandlingsexperter krävs för att klara en alltmer komplex handläggningsmiljö.

En slutsats är att en kompetensförsörjningsplan bör tas fram för att säkerställa att verksamheten har rätt kompetenser idag och i framtiden.

Kompetensförsörjning är ett viktigt område då nämndernas verksamheter kräver specialister inom många områden. All personal på samhällsbyggnadsavdelningen ingår i kommunledningskontoret och är därmed i formell mening underställda kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsavdelningens uppdrag är att bidra till samhällsbyggnadsprocessen som helhet fungerar.

(8)

3 Nulägesanalys

Verksamheten har under 2019 genomgått ett år av omorganisation och arbete med en tydligare inriktning och arbetsformer och behöver nu ta nästa steg genom att koppla ihop arbetsprocesser på tvären, att få in driftkonsekvenser i tidig planering, att säkerställa att planer leder till bygglov samt att gå från planering till ett ökat genomförande. Planprojekt och exploateringsprojekt genomförs nu i samma handläggningssystem Antura vilket är ett första steg mot att skapa bättre förutsättningar för en sammanhållen stadsbyggnadskedja. Enligt uppdrag från kommunfullmäktige ska verksamheten verka för en strukturell ökning av årlig bostadsproduktion från dagens ca 300 bostäder till 500 bostäder. En hållbar tillväxt kräver också balans med den samhällsservice som kommunen kan erbjuda.

För att nå dit krävs prioritering och fokusering i projektportföljen avseende de projekt som är nära ett genomförande liksom en närmare kommunikation med näringslivet för investeringar i Sollentuna. Det är även viktigt att prioritera vilka nya detaljplaner som bör utvecklas, då planreserven redan idag är omfattande. I tillägg behöver samverkan med de kommunala bolagen utvecklas.

Det kommer att krävas politiska beslut kring mobilitet, inklusive framkomlighet för de trafikslag som finns med i kommunens trafikpolicy samt för parkering inom såväl allmän platsmark som

kommunkoncernens kvartersmark. Att bygga tätt i centrala lägen bör minska behovet av parkeringsplatser, men det kommer av utrymmesskäl i hög utsträckning behöva tillgodoses i

kostsamma garage under jord. Sollentunas tillväxt av människor och trafik kommer att ställa mer krav på parkeringsövervakning för att säkerställa att allmänna parkeringar används av dem de i första hand är avsedda för. För att göra det ekonomiskt mer överkomligt att bygga bostäder behöver nya modeller för att tillgodose parkeringsbehovet i balans med efterfrågan övervägas, d.v.s. en ny modell för parkeringslösningar.

Samhällsbyggnadsprocessen har en potential att väsentligt effektivisera handläggning av de olika momenten genom digitalisering. En digital samhällsbyggnadsprocess med ett effektivt nyttjande av gemensamma data, baserad på kartinformation/geodata och geografiska informationssystem (GIS), kommer att innebära en ännu effektivare avdelning samt att medborgare och näringsliv dygnet runt och samtliga dagar under året kan kommunicera digitalt med verksamheten via robusta och rättssäkra e-tjänster. I tillägg innebär en digital samhällsbyggnadsprocess en ännu mer attraktiv arbetsplats för dagens och framtida medarbetarna då repetitiva administrativa moment skalas bort till förmån för mer avancerade arbetsuppgifter.

Bild, En digital samhällsbyggnadsprocess utgående från befintlig miljö i Sollentuna Källa: Samhällsbyggnadsavdelningen, Sollentuna kommun

Sollentuna kommun har som ett av tre övergripande mål att skapa trygghet och välfärd genom livet.

Samhällsbyggnadsprocessen kan bidra till att Sollentunaborna ska uppleva en säker, trygg och socialt hållbar livsmiljö i kommunen. Detta inte minst genom genomtänkt samhällsplanering med drift- och förvaltningsfrågorna som en central utgångspunkt för samhällsplaneringen. Verksamheten kan bidra till en bättre samordning av trygghetsfrågorna inom kommunkoncernen. Detta genom att tillsätta en

(9)

roll med ansvar för trygghet kopplat till samhällsbyggnadsprocessen och därigenom få ett ännu större fokus på trygghets-, kris- och beredskapsfrågorna. Även Agenda 2030 ger stöd för arbete inom området.

Samhällsbyggnadsprocessen har idag låga NKI-tal kopplat till bygglov. Här pågår ett projekt i samarbete med kommunens kundcenter med syfte att förtydliga och förenkla för kunden i

bygglovsprocessen. Även jämförelse med andra kommuner i Stadsbyggnadsbenchen liksom Svenskt näringslivs årliga ranking visar på en potential avseende förbättrad kommunikation med näringslivet.

Inom verksamheten pågår arbetet med att utveckla kommunens översiktsplan (ÖP), i hållbar riktning baserat på Agenda 2030. ÖP ska fastställas under år 2021. Kommunen arbetar redan idag kontinuerligt med Agenda 2030 och att uppfylla samtliga mål inom ramen för sin rådighet.

Verksamhetens inriktning är att ÖP ska utgöra kommunens övergripande styrdokument i

samhällsbyggnadsprocessen. Denna inriktning kommer under år 2020 att innebära att fler enheter inom verksamheten och ytterligare enheter från övriga avdelningar och nämnder inom kommunen samt de kommunala bolagen involveras i utvecklingsarbetet kring ÖP.

En ÖP är inte ett juridiskt bindande dokument, men en väl förankrad ÖP-process bäddar för att planen kan tjäna som styrdokument för vilka allmänna intressen som ska beaktas vid framtida planering.

Särskilda, pågående uppdrag

Inom samhällsbyggnadsavdelningen pågår, utöver grunduppdraget inom respektive nämnds reglemente, arbete kring ett stort antal, särskilt beslutade politiska uppdrag. Exempel på uppdrag är följande.

 Handlingsplan Agenda 2030

 Avfallsplan

 Bullerstrategi

 Energiplan

 Vattenplan

 Mål och handlingsplan: miljö&klimat

 Vattensamverkan

 Översiktsplan

 Urban grönstruktur

 Klimatanpassningsplan

 Parkeringsplan

 Cykelplan

 Säkra skolvägar

 Trygg i trafiken

 Klottersanering

 Busshållplatser Edsberg

 Cykelparkering

 Ny entré pendeltågstation Häggvik

 Förbättrad snöröjning

 Städkritiska områden

 Parkeringskritiska områden

 Digitalisera kulturmiljöprogram

 Insamling FTI

Observera att uppdrag listade ovan inte utgör den kompletta listan av särskilt beslutade politiska uppdrag, samt att ytterligare uppdrag diskuteras.

Samhällsbyggnadsprocessen har skapat förutsättningar för sammanhållet flöde och hög effektivitet genom att samordna och dela gemensamma resurser. Som den icke-kompletta listan av särskilt beslutade politiska uppdrag ovan visar, finns ett behov att prioritera och koordinera nämndernas uppdrag till verksamheten, till nytta för medborgare och näringsliv.

(10)

4 Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete innebär att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och förbättra sitt arbete i förhållande till de krav, mål och riktlinjer som ställs på verksamheten. Genom planering, uppföljning och analys samt till dem kopplade åtgärder sker arbetet med fokus på utveckling och ständig förbättring.

Tydliga roller är ett bra medel för att nå ett framgångsrikt kvalitetsarbete. För att samordna arbetet finns därför funktionen utvecklingsledare inom staben som säkerställer en samordning och uppföljning av åtgärderna samtidigt som medarbetarna bidrar med idéer och kompetens inom det område som de är experter på.

Ett forum för erfarenhetsåterföring och idéutbyte har skapats, Samhällsbyggnadsakademin. Syftet med akademin är att lyfta gemensamma utmaningar och skapa förutsättningar för lösningar på bred front inom samhällsbyggnadsprocessen.

Som ett ytterligare ett led i detta behövs en modell för att ta tillvara på kunskap och erfarenheter från det löpande arbetet som sedan återförs till organisationen genom strukturerade uppföljningar och slutredovisningar som kommer alla intressenter till del.

Arbetsplatsträffar (APT) fungerar fortsatt som forum för uppföljning och analys av förslag och/eller avvikelser kopplade till arbetsmiljön.

För att säkerställa en så effektiv samhällsbyggnadsprocess som möjligt kommer det under året behöva tas fram en strategi för hur större avvikelser och utvecklingsområden som omfattar flera delar av processen fångas upp och hanteras

(11)

5 Ekonomi

5.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget 2019 Förändringar

2020 Budget 2020

Nämnd 2 200 2 200

Samhällsbyggnadsverksamhet 4 700 4 700

Summa 6 900 6 900

Beslutad ram 6 900 0 6 900

Kvar att fördela 0 0 0

Verksamhetsområde Intäkter 2020 Kostnader 2020

Budget netto 2020

Nämnd 2 200 2 200

Samhällsbyggnadsverksamhet -6 200 10 900 4 700

Summa -6 200 13 100 6 900

5.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde

Verksamhet Intäkt Kostnad Netto

Nämnd 2 200 2 200

Detaljplan 2 500 4 500 2 000

Mät- och kart 3 700 6 000 2 300

Prövning markanvändning 400 400

6 200 13 100 6 900

Samhällsbyggnadsnämnden totalt

Samhällsbyggnadsnämnden har totalt sett en oförändrad budget för 2020 jämfört med 2019.

Nämndens politiska verk

Samhällsbyggnadsnämnden har oförändrad budget i förhållande till 2019.

Detaljplaneverksamheten

För närvarande pågår arbete med ca 90 detaljplaner varav ca 40 belastar driftbudgeten (se tabellen ovan) och övriga ca 50 detaljplaner återfinns i exploateringsbudgeten (se kapitel 5.4). Dessa 90 detaljplaner skapar uppskattningsvis nya byggrätter motsvarande ca 7 000 bostäder. En kritisk faktor för att öka bostadsbyggandet med befintliga resurser är att prioritera detaljplaner som har hög sannolikhet att komma till ett genomförande.

Detaljplaner finansieras oftast via planavtal där motparten, den som har nytta av detaljplanen,

faktureras för upparbetade kostnader. Vissa detaljplaner finansieras via plantaxa - då tas en avgift ut i samband med bygglov i stället. Eftersom det kan dröja många år mellan den tidpunkt då detaljplanen vinner laga kraft till dess att bygglov ges, så blir konsekvensen att kommunen får ligga ute med kostnaderna. Under 2019 har det dock varit tvärt om, dvs att många bygglov har getts där plantaxor har tillfallit kommunen. Av den anledningen har prognosen för 2019 sänkts. Det finns inget som tyder på att det scenariot kommer att fortsätta under 2020, varför budgeten för 2019 lämnas oförändrad till 2020.

Nettobudget för detaljplan är trots extern finansiering 2 000 tkr, dvs vissa kostnader inom

(12)

verksamhetsområdet är skattefinansierat. Det förekommer att detaljplaner är skattefinansierade på grund av att de är initierade av kommunen där ingen annan kostnadsbärare finns. Det är till exempel mindre korrigeringar där kommunen vill säkerställa rättssäkerheten. Viss verksamhetsutveckling ingår också i det skattefinansierade budgetnettot.

Mät- och kartverksamheten

Mät- och kartverksamheten finansieras till ca 60% av intern och extern fakturering för mätuppdrag och framtagande av grundkartor. Under 2019 har verksamheten haft vakanser vilket har lett till att

nybyggnadskartor har fått prioriteras på bekostnad av lägeskontroller. Under 2020 beräknas gruppen vara fulltalig. Byggkonjunkturen påverkar antal beställningar till mät- och kartverksamheten.

Avsaknaden av uppdrag med stort omfång (i yta och antal) har medfört mindre fakturering.

Prövning markanvändning

Den här verksamheten avser prövning av markanvändning som inte är kopplad till detaljplaneuppdrag.

Det kan till exempel handla om strandskyddsfrågor. Budgeten för detta är oförändrad jämfört med förra året.

5.3 Riktade budgetmedel

Inga riktade budgetmedel finns inför 2020.

5.4 Exploateringsbudget

Detaljplan och projektgenomförande Budget 2020

Inkomster 81,9

Utgifter -415,4

Investeringsnetto -333,5

Kommentar

Stora projektgenomföranden under 2020:

Kvarteret Tårpilen: fortsatt ombyggnation av gatustrukturen. Kvarteret beräknas vara helt färdigställt 2021.

Kvarteret Tabellen, Malmparken färdigställs under 2019, men några återstående åtgärder slutförs under 2020, till exempel Tusbystråket, Oppegårdsstråket och Tingsvägen i anslutning till Färgskrapan.

Mässområdet: detaljplanen ska enligt tidplan antas under Q1 2020. När detaljplanen vinner laga kraft kan detaljprojektering av allmän plats starta. Upphandling av entreprenör för första etappen planeras till Q3 2020.

Centrala Helenelund: när detaljplanen vinner laga kraft inleds detaljprojektering och förberedande genomförande.

SEOM inleder anläggning av en reningsanläggning i Edsviken under 2019. Kommunen kommer att anlägga en strandpromenad i form av bryggor ovanpå reningsanläggningen under 2020.

Genomförandetakten i Väsjöområdet har sänkts något sedan budgetunderlaget antogs i juni. Prognosen per augusti 2019 är 196 Mkr istället för 256 Mkr. Differensen är hänförbar till förskjutning i tiden och påverkar inte projektets slutprognos. Fokus under 2020 kommer att ligga på Väsjö Torg, Frestavägen och Blågröna stråket.

(13)

6 Kvalitetsstyrning

Kvalitetsstyrning handlar om hur kommunen genomför grundläggande uppdrag utifrån lagstiftning, föreskrifter, nationella och kommunalt styrande dokument samt i vilken grad kommuninvånarnas krav på kvalitet i service och tjänster uppfylls.

Till varje kvalitetsfaktor kopplas minst en kvalitetsindikator. Kvalitetsindikatorn ska ha en riktning och en styrgräns för när grön respektive nedre accepterad gul nivå är uppnådd. Grön nivå anger det önskade resultatet, medan gul nivå kräver löpande uppföljning. Röd nivå kräver omedelbar åtgärd.

6.1 Målgrupp (Kunder – brukare – invånare - intressenter)

Kvalitetsfaktorer:

6.1.1 Nöjda byggherrar Beskrivning

God myndighetsservice är viktigt ut många aspekter, inte minst för att Sollentuna ska kunna uppnå målet att bli Sveriges företagsvänligaste kommun. Det är också viktigt att ha ett starkt kundfokus för att lokalisera förändrade behov eller skav i nuvarande processer. Bemötandet ska vara lyhört, professionellt och engagerat. Kundnöjdheten mäts vartannat år genom Nöjd-Kund-Index (NKI) i Stadsbyggnadsbenchens enkät. Enkätens frågor berör olika aspekter på service och kontakter med kommunen under olika faser av stadsbyggnadsprojekten. Byggherrarna ombeds i delfrågorna att göra bedömningen på en tiogradig skala där 1=inte alls nöjd och 10=i högsta grad nöjd. Ett lågt betyg anges vara 1-4, ett mellanbetyg 5-7 och ett högt betyg 8-10. Den samlade helhetsbedömningen av det totala NKI-värdet bygger på delfrågorna och redovisas på en skala 1-100. Mer om statistik och enkät finns på stadsbyggnadsbechen.se.

Kvalitetsindikator

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Styrgräns 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Styrgräns män 2020

Total NKI (Nöjd-Kund-Index) - 47 - 50

Motivering styrgränser/målvärde

Styrgränsen tar sikte på ett resultat som enligt undersökningen ses som godkänt, 50 (grön). En positiv utveckling mot ett värde på 48 ses som minsta önskvärda förflyttning (gul). Skalan i helhetsbedömningen är 1-100.

NKI nöjdhet, förmåga att hålla överenskommen tidplan i

genomförandefasen - 5,5 - 6

Styrgränsen är i linje med samtliga deltagande kommuners resultat och innebär samtidigt en positiv förflyttning mot godkända mål, 6 (grön). En oförändrad utveckling 5,5 (gul) ses som godkänd nivå i förhållande till övriga deltagande kommuner i undersökningen. Skalan i delfrågan är 1-10.

NKI nöjdhet, kommunens utbyggnadstakt av infrastruktur i

genomförandefasen - - - 5

Styrgränsen 5 (grön) innebär en positiv förflyttning mot vad enkätens angivna nivå för godkänt. En utveckling mot 4,5 (gul) ses som godkänd nivå i förhållande till övriga deltagande kommuner i undersökningen. Skalan i delfrågan är 1-10.

NKI tydlighet kring

utbyggnadskostnader som byggherren ska stå för enl. avtal i

genomförandefasen

- - - 5,6

Styrgränsen 5,6 (grön) är i linje med samtliga deltagande kommuners resultat och innebär samtidigt en positiv förflyttning mot den enligt enkäten upskattade nivån för godkänt. En utveckling mot minst en godkänd nivå 5 (gul) ses som önksvärd i förhållande till övriga deltagande kommuner i undersökningen. Skalan för delfrågan är 1-10.

(14)

Kvalitetsfaktorer:

6.1.2 Delaktighet i samhället Beskrivning

Sollentuna ska verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av samhällsbyggandet. Detta är viktigt för att uppnå kommunens övergripande mål om hållbar tillväxt och kommuninvånarnas möjlighet till att påverka sin val men även de internationella åtaganden som samordnas genom FN.

Genom att ge sakägare i planprocessen möjlighet att genom en enkät yttra sig om hur nöjda de är med processen säkerställs att nivån på delaktighet är god.

Kvalitetsindikator

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Styrgräns 2020

Styrgräns kvinnor 2020

Andel nöjda sakägare i planprocessen

(agenda 2030, mål 11)(%) - - - 70

Styrgränsen kopplas till agenda 2030. Tillitsaspekten är grundläggande för goda resultat. Drygt 2/3 eller 70% ska svara att den övergripande upplevelsen av planprocessen är god för att uppnå styrgränsen (grön). Då förfarandet med

undersökningen är nytt för 2020 kommer nivån för godkänt sättas till 50% (gul).

6.2 Verksamhet

Kvalitetsfaktorer:

6.2.1 Effektiv organisation Beskrivning

Sollentuna kommun ska genom en utvecklad intern struktur, styrning och uppföljning hålla fokus på kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse. Genom effektiviserade processer frigörs tid för enheten att lägga fokus på grunduppdraget och kärnverksamheten. Effektivitet definieras av tid och rutiner för handläggningen samt förmåga att hålla överenskomna tidsramar.

Kvalitetsindikator Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Styrgräns

2020 Styrgräns kvinnor 2020

Leveranstid nybyggnadskartor - antal

dagar 20 21 - 30

Styrgränsen 30 dagar (grön) inkluderar handläggningstiden hos SEOM och speglar återinförandet av ett strukturerat förbättringsarbete med tydlig uppföljning och samordning för att få ihop den gemensamma processen. Styrgränsen kommer fortsatt följas upp kontinuerligt per tertial under året. Indikatorn avser endast nybyggnadskartor. Leveranstiden ska inte överstiga de enligt hemsidan utlovade 42 dagarna (gul). Utfall för 2019 saknas ännu. Nyckeltalen hämtas från handläggningssystemet Castor.

Kvalitetsfaktorer:

6.2.2 Stabil nivå på bostadsbyggande Beskrivning

Behovet av nya bostäder är stort. Kommunen ska fortsätta att ta sitt ansvar för attraktiv bostadsproduktion, vilket innebär att skapa förutsättningar för bebyggelsen som är:

•Socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar

•Estetiskt rik med uttrycksfull och varierande gestaltning

•Mångfunktionell med blandade värden för invånare

För att lyckas nå detta mål krävs en uppdatering av prioriteringsmodellen för nya exploateringsprojekt, en prioritering av samtliga exploateringsprojekt i portföljen, samt att projektmodell för

exploateringsprojekt vidareutvecklas och tydliggörs.

(15)

2017 Utfall

2018 Utfall

Antal inflyttningsklara bostäder - - - - - -

Detta är ett utvecklingsområde som kommer att följas upp i målstyrningen 2020.

Kvalitetsfaktorer:

6.2.3 Digital samhällsbyggnadsprocess Beskrivning

Regeringen har gett uppdrag till Lantmäteriet, Boverket m.fl. myndigheter att skapa förutsättningar för en helt digital samhällsbyggnadsprocess. Detta görs eftersom en digital samhällsbyggnadsprocess bedöms kunna effektivisera processen väsentligt, men även för att medborgare och näringsliv förväntar sig digitala kontakter med myndigheterna. Dessutom medför en digital

samhällsbyggnadsprocess att myndigheter och kommuner upplevs som mer attraktiva arbetsplatser.

Förutsättningarna ska finnas på plats under första halvåret 2025 med delmål uppnådda under 2021.

Parallellt sker även arbete med projekt kopplade till Sollentuna kommuns antagna digitaliseringspolicy för åren 2016-2021, Dnr 2016/0140 KS.033. Policyns syfte är att tydliggöra riktningen för arbetet samt ringa in områden som behöver stärkas upp för att nå delmålen.

2017 Utfall

2018 Utfall

Andel uppfyllda delar av de fyra effektmålen kopplade till den digitala samhällsbyggnadsprocessen (%)

- - - - - -

Detta är ett utvecklingsområde som följs upp i målstyrningen.

6.3 Ekonomi

Kvalitetsfaktorer:

6.3.1 Gatukostnad per kvadratmeter bruttoarea Beskrivning

Sollentuna kommun har en omfattande portfölj av exploateringsprojekt. Det är därför angeläget att nämnden prioriterar mellan olika stadsutvecklingsområden och projekt. På samma sätt är det viktigt att identifiera olika vägval som behöver göras inom ett projekt ur ett ekonomiskt perspektiv. Ett nyckeltal som saknas idag, men som bedöms ha stor påverkan på utfall för både ekonomi och klimat i

exploateringsprojekt är gatukostnader per kvm BTA tillkommande bostäder. Värdet vad gäller gatukostnad per kvm BTA (kr) ska vara så lågt som möjligt.

Om verksamheten utöver intäkt från gatukostnadsersättning även kan upprätta en modell för koldioxiduppskattning relaterad till gatukostnader, har kommunen två mycket bra mått för att styra mot ett mer resurseffektivt och klimatsmart samhälle..

2017 Utfall

2018 Utfall

Andel exploateringsprojekt med gatukostnader som överstiger 1500 per

kvm BTA (kr) - - - Ingen

Kvalitetsindikator saknas idag. Indikator etableras under år 2020 och implementeras år 2021.

(16)

7 Målstyrning

Målstyrning fokuserar på utveckling och att skapa större förändringar.

Minst en målindikator kopplas till respektive mål. Målindikatorn ska mäta ett förväntat resultat, det vill säga det som målet syftar till. Målindikatorn ger en indikation på måluppfyllelsen eller den långsiktiga utvecklingen inom målet. Ett målvärde ska anges som visar om önskat resultat uppnås (grön) eller inte uppnås (röd).

Övergripande mål:

7.1 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt

Nämndmål:

7.1.1 Ökat bostadsbyggande Beskrivning

Behovet av nya bostäder är stort. Kommunen ska fortsätta att ta sitt ansvar för attraktiv bostadsproduktion, vilket innebär att skapa förutsättningar för bebyggelsen som är:

•Socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar

•Estetiskt rik med uttrycksfull och varierande gestaltning

•Mångfunktionell med blandade värden för invånare

För att lyckas nå detta mål krävs en uppdatering av prioriteringsmodellen för nya exploateringsprojekt, en prioritering av samtliga exploateringsprojekt i portföljen, samt att projektmodell för

exploateringsprojekt vidareutvecklas och tydliggörs Förväntat resultat

En ökad och stabil nivå på nyproducerade bostäder. Målet är flerårigt och följs upp både per tertial och årsbasis. En förflyttning mot 500 producerade bostäder per år är möjlig utifrån den planberedskap som återfinns i kommunen.

Indikatorer Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Målvärde

2020 Målvärde kvinnor 2020

Målvärde män 2020

Antal inflyttningsklara bostäder 307 252 - 500

Målvärdet stämmer överens med intentionerna i riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun, Dnr 2016/0468 KS-1. Det innebär en ökad och stabil nivå på nyproducerade bostäder. Målet är flerårigt och följs upp både per tertial och årsbasis. En förflyttning mot 500 producerade bostäder per år är möjlig utifrån den planberedskap som återfinns i kommunen. Till och med tertial 2 år 2019 hade 348 bostäder beviljats slutbesked och därigenom gjorts inflyttningsklara.

Nyckeltalen hämtas från bygglovsenhetens handläggningssystem Castor.

Övergripande mål:

7.2 Attraktiv och effektiv organisation

Nämndmål:

7.2.1 Digitaliserad samhällsbyggnadsprocess Beskrivning

Regeringen har gett uppdrag till Lantmäteriet, Boverket m.fl. myndigheter att skapa förutsättningar för en helt digital samhällsbyggnadsprocess. Detta görs eftersom en digital samhällsbyggnadsprocess bedöms kunna effektivisera processen väsentligt, men även för att medborgare och näringsliv förväntar sig digitala kontakter med myndigheterna. Dessutom medför en digital

samhällsbyggnadsprocess att myndigheter och kommuner upplevs som mer attraktiva arbetsplatser.

Förutsättningarna ska finnas på plats under första halvåret 2025 med delmål uppnådda under 2021.

Parallellt sker även arbete med projekt kopplade till Sollentuna kommuns antagna digitaliseringspolicy för åren 2016-2021, Dnr 2016/0140 KS.033. Policyns syfte är att tydliggöra riktningen för arbetet samt ringa in områden som behöver stärkas upp för att nå delmålen.

(17)

Förväntat resultat

En digitalt obruten process, som stöd för ökat bostadsbyggande. Målet behöver följas upp kontinuerligt över de kommande tre åren. Med effektmål:

•Informationen är enhetlig, tillgänglig och i digital form

•Samhällsbyggnadsprocessen är digital och tar stöd i digitala lösningar

•Dialog, internt inom kommunen likväl som med medborgare och näringsliv, sker digitalt

•Automatisering är möjliggjord och implementerad för enklare ärenden Se bilaga 1 för hela effektkedjan.

Indikatorer Utfall

2017 Utfall

2018 Utfall

2019 Målvärde

2020 Målvärde kvinnor 2020

Målvärde män 2020

Andel uppfyllda delar av de fyra effektmålen kopplade till den digitala

samhällsbyggnadsprocessen (%) 0 0 0 10

Lantmäteriets slutrapport ”Lantmäterirapport 2018:1, Digitalt först” tar sikte på fyra effektmål med tillhörande tillstånd kopplade till det övergripande målet om en obruten digital samhällsbyggnadsprocess till 2025. När samtliga av dessa tillstånd är uppfyllda kan målet anses nått. En förutsättning är att de nationella åtaganden och riktlinjer som LM enligt regeringsuppdrag blir ansvarig att samordna faller på plats. Det är av största vikt att följa den nationella handlingsplan som Lantmäteriet tar fram för att ligga i linje med den digitala utvecklingen. Målvärdet tar sikte på just detta.

(18)

8 Risker och åtgärder - internkontroll

Nämnden ska årligen fastställa risker och åtgärder inom ramen för internkontroll. Från och med 2018 redovisas riskhanteringen integrerat i nämndens verksamhetsplan.

8.1 Upphandlingskompetens saknas för viktiga upphandlingar

Beskrivning av risk

Det finns en risk att resurser saknas inom inköp som kan stötta i samband med stora upphandlingar.

Detta kan ha en negativ påverkan på tidplanen för upphandling, samt resultat av upphandling.

Kontroll/åtgärd Hur och när?

Konsultstöd tas in om risken faller ut. Om risken faller ut kommer en entreprenadupphandlare att säkerställa kvaliteten på upphandlingen.

8.2 Förändrade ekonomiska förutsättningar

Budget är känslig för svängningar i konjunkturen. Detta med anledning av att delar av verksamheten finansieras av intäkter i form av bland annat detaljplaneintäkter, avgifter för planbesked, kart- och mätningsuppdrag, samt avgifter kopplade till bygglovsprocessen. Det kan innebära att nämndens prognostiserade intäkter kan minska av skäl som nämnden inte kan påverka.

Kontinuerlig ekonomisk uppföljning, samt beredskap att fatta snabba beslut kopplat till ev. minskade intäkter. Det finns sannolikt även möjlighet att öka intäkter för handläggning av TA-planer, schakttillstånd. Översyn av samtliga taxor och avgifter så att avdelningen har kostnadstäckning, med stöd av lagstiftning.

Varje tertial

8.3 Brister i rättssäkerhet

Bristande rättssäkerhet där vi riskerar skadestånd eller genererat extraarbete till följd av att beslut inte håller i överprövande instanser.

Rutin för erfarenhetsåterföring då ett ärende går oss emot i överprövande instans.

Kontinuerligt

(19)

9 Plan för uppföljning av privata utförare

Plan för 2020

Verksamheten strävar efter en mer sammanhållen uppföljning av samtliga upphandlade privata entreprenörer. Syftet är att samtliga beställare ska arbeta mer unisont och driva och följa entreprenaderna på ungefär samma sätt.

Former för uppföljning inklusive avtal som kommer tillämpas samt tidplan för uppföljning Privata utförare kommer i huvudsak att styras enligt nedanstående arbetssätt beroende på typ och storlek för entreprenaden.

1. Driftmöten. Vid driftmötet deltar ansvarig driftledare eller projektledare samt entreprenörens arbetsledare och /eller platschef. Syftet med driftmötet är att säkerställa att avtalets ambitioner uppnås samt gå igenom utförda, planerade och kommande arbeten samt hantera aktuella händelser och avvikelser som uppstått. Driftmötet är ett beslutande möte där faktiska kostnader och utförda arbeten ska godkännas innan fakturering.

2. Kontraktsmöten. Vid kontraktsmötet deltar ansvarige driftledare eller projektledare samt enhetschef. Hos entreprenören deltar arbetsledare och platschef. Syftet med kontraktsmötet är att säkerställa att entreprenaden på en övergripande nivå utförs korrekt enligt avtalets

ambitioner och beställning. Kontraktsfrågor, avtalsfrågor och övergripande ekonomi säkerställs.

3. Daglig drift och garantiskötsel. Uppföljning och kontroll av entreprenörens arbete sker regelbundet på beroende på entreprenadens storlek samt i tät kontakt via telefon och mejl.

Detta säkerställer att snabbt kunna reglera nyuppkomna situationer och hantera löpande problemlösning.

4. Ekonomistyrning. Entreprenader av stor eller medelstor storlek har en controller knuten till entreprenaden i syfte att se till att genomförda arbeten också sker i linje med ekonomisk ram.

5. Okulär besiktning. Besiktning som kan ske vid behov eller efter en fastställd kontrollplan som syftar till en mer systematisk kontroll för att få ett bättre statistiskt säkerställt utfall av

genomförda kontroller.

6. Krav och kvalitetskontroll. För att säkerställa olika krav på entreprenörerna gällande tekniska specifikationer, miljökrav eller specialistkompetens anlitas oberoende besiktningsmän där så är lämpligt att genomföra platsbesök för att säkerställa att entreprenadkraven uppfylls.

Utförare som följs upp och upphandlingsform

Upphandling av ramavtal enligt Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU):

Entreprenör Avseende

Turebergs åkeri Markentreprenad

Sh bygg Markentreprenad

Särskilda granskningsområden

Uppföljning sker utifrån uppdragsbeskrivning vad gäller resp. privat utförare.

Beslutade kvalitetsfaktorer och nämndmål inkl. koppling till uppföljning

 Effektiv verksamhet - Insatser av god kvalitet, tid och rutiner för handläggningen samt förmåga att hålla överenskomna tidsramar.