DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2015

Det högsta antalet invånare i Älmhults kommun firades med tårtkalas på torget

DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2015

KF 2015-10-26

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning ... 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Organisation ... 4

Mandatfördelning ... 4

Omvärld ... 5

Måluppfyllelse ... 7

Ekonomisk analys kommunen ... 15

Ekonomisk analys kommunkoncern ... 17

Sammanfattning av ekonomin, framtid och riskanalys ... 18

Personal ... 20

RÄKENSKAPER Resultaträkning kommunkoncern ... 22

Balansräkning kommunkoncern ... 23

Resultaträkning kommun ... 23

Kassaflödesanalys kommun ... 24

Balansräkning kommun ... 25

Noter kommun ... 26

Driftredovisning kommun ... 27

Personalredovisning kommun ... 30

Investeringsredovisning kommun ... 32

Vatten och avloppsredovisning kommun ... 35

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ... 38

NÄMNDS- OCH BOLAGSREDOVISNINGAR Politisk organisation ... 41

Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning ... 42

Teknisk förvaltning ... 48

Överförmyndarnämnd ... 53

Miljö- och byggnämnd ... 54

Kultur- och fritidsnämnd ... 57

Utbildningsnämnd ... 64

Socialnämnd ... 70

Gemensam nämnd för familjerätt ... 75

Elmen AB ... 77

Elmnet AB ... 78

Hvita korset AB ... 80

Älmhults Näringsfastigheter AB ... 81

Älmhultsbostäder AB ... 82

Älmhults Terminal AB ... 84

ÖVRIGA BILAGOR Budgetspecifikation ... 86

Kommunal redovisningslag (1997:614):

Kommuner ska minst en gång under räkenskapsåret upprätta en delårsrapport, som omfattar en period av minst hälften och högst två tredjedelar av året.

Ekonomisk information under 2015:

 Årsredovisning 2014, kommunfullmäktige 27 april

 Prognos mars, kommunfullmäktige 25 maj

 Delårsrapport januari – augusti, kommunfullmäktige 26 oktober

 Prognos oktober, kommunstyrelsen 1 december

Kontakt:

Katarina Andersson, ekonomichef 0476 – 551 43 eller ekonomi@almhult.se

3

SAMMANFATTNING

Målsättningen om 1 % befolkningsökning per år har uppfyllts! Målsättningen uppgick till 159 och enligt den senaste statistiken från siste juli är ökningen 205 personer, vilket mots- varar 1,3 %.

Antal invånare i kommunen 2015

I delårsrapporten efter augusti 2015 prognostiserar Älmhults kommun ett resultat vid årets slut till 8,1 mkr, vilket är 0,9 mkr lägre än budgeterat resultat. Jämfört med prognosen efter mars är det en förbättring med 6,7 mkr.

Prognosen innebär att kommunen beräknas att klara det lagstadgade balanskravet, som innebär att intäkterna ska vara lika med eller högre än kommunens kostnader. Kommunen klarar även sitt finansiella mål att årets resultat minst ska motsvara 1 % av skatteintäkter, utjämning och gene- rella bidrag.

Den sammanlagda prognosen för nämnderna och politisk organisation är ett underskott på 20 mkr vilket motsvarar 3 % av nettobudgeten. Främsta anledningen är socialnämndens prognos på ett budgetöverskridande med 20,7 mkr, vilket motsvarar 7 % av nämndens nettobudget. Kom- munfullmäktige gav i juni i samband med budgetbeslutet för 2016 socialnämnden i uppdrag att utreda besparingar.

Att året resultat inte blir lägre än 8,1 mkr trots socialnämndens budgetöverskridande beror främst på att budget för driftskostnader för investeringar inte har fördelats och återbetalning från AFA . I delårsrapporten efter augusti för första gången en sammanställd redovisning (koncernredovis- ning) över kommunen och dess bolag. Den sammanställda redovisningen visar på ett resultat på 14 mkr per den 31 augusti.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Mandatfördelning i kommunfullmäktige

Parti 2015 - 2018 2011 - 2014

Socialdemokraterna 15 15

Centerpartiet 8 9

Moderaterna 7 9

Sverigedemokraterna 4 2

Kristdemokraterna 2 2

Miljöpartiet de gröna 2 2

Vänsterpartiet 2 1

Folkpartiet liberalerna 1 1

41 41

5

OMVÄRLD

Konjunkturinstitutet (augusti 2015) beskriver att den svenska ekonomin kommer visa goda tillväxtsiff- ror de närmaste åren. Utvecklingen drivs av exporttillväxt och hushållens ökade konsumtion.

Hushållen har dock hittills haft ett högt sparande. I samband med att konjunkturen stärks behöver finanspolitiken stramas åt för att de offentliga finanserna ska nå balans. Detta kommer innebära utgiftssänkningar eller skattehöjningar de närmaste åren.

Fler flyktingar ger ändrade förutsättningar

Samtidigt som sysselsättningen ökar stabilt, ökar även arbetskraften påtagligt på grund av stor invandring. Nyanlända har dock en svag ställning på arbetsmarknaden och svårare att matchas till de lediga jobb som finns. Det är en av orsakerna till att arbetslösheten minskar långsamt.

Fler flyktingar ger ändrade förutsättningar för Sveriges kommuner. Det innebär förutom att arbets- kraften och sysselsättningen ökar och även att skatteunderlaget blir större. Men den positiva ef- fekten begränsas av flyktinginvandrarnas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Flyk- tingmottagandet innebär också ökade kostnader inom barnomsorg, skola och socialtjänst. Dessa kostnadsökningar är under de närmaste åren betydligt större än de inkomsttillskott som uppstår i form av ökade skatteinkomster. Belastningen på enskilda kommuner och landsting beror på i vil- ken grad staten ersätter dessa kostnader.

Låg inflation

Inflationstakten var -0,2 % i augusti, vilket kan jämföras med 0,0 % vid samma tidpunkt 2014. Det senaste årets försvagning av kronan är en av anledningarna till att inflationen har bottnat men som man nu tror är på väg upp. Riksbankens inflationsmål ligger på 2 %. När det är deflation kommer de framtida priserna att vara lägre än dagens. Eftersom det är billigare i framtiden väntar hushållen med att konsumera till dess att priserna fallit. Företagen skjuter å sin sida upp investe- ringarna tills priserna fallit. Detta gör att produktionen kan falla så länge som deflationen pågår.

Det kan vara svårt att bryta en sådan deflationsprocess.

Konjunkturinstitutet bedömer att Riksbanken väntas sänka reporäntan ytterligare för att få upp in- flationen och inflationsförväntningarna snabbare. Reporäntan bedöms sedan ligga kvar på denna nivå till slutet av 2016 då en serie av räntehöjningar beräknas påbörjas.

Kommunernas överskott kan halveras och landstingen går mot förluster I april betraktade Sveriges kommuner och landsting i sin ekonomirapport 2015 som ännu ett

ganska bra år för kommunsektorn. För kommunerna prognostiserades överskottet till 11 mdr, vil- ket är väl i linje med ett långsiktigt mål om 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Orsaken till det goda resultatet finns i ännu en återbetalning av tidigare försäkringspremier från AFA. När nu SCB har ställt samman kommunernas delårsrapporter med prognoser för 2015 blir bilden annorlunda.

Kommunerna tror på svagare resultat och totalt 4 mdr. En markant skillnad mot resultatet 2014 som uppgick till 11 mdr.

Budgetpropostionen

Den 21 september presenterade regeringen 2016 års budgetproposition. Nedan sammanfattas några av de större satsningarna:

• Från höstterminen 2016 avsätts 1,5 mdr i ett riktat statsbidrag för höjda lärarlöner och 3 mdr årligen från 2017.

• 2 mdr avsätts för ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen årligen 2016–2018.

• Det generella statsbidraget minskar med 850 mkr för förändring i utjämningssystemet.

• Höjt tak för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen föreslås införas 1 juli 2016 och finansieras genom en minskning av det generella statsbidraget med 74 mkr 2016 och 148 mkr 2017.

• Barndelen i riksnormen föreslås öka med 181 mkr från 2016 och fritidspengen avskaffas.

• Höjd schablonersättning för nyanlända föreslås samtidigt som den prestationsbaserade ersättningen avskaffas och höjd ersättning för asylsökande barns skolgång med 50 %.

• Socialtjänsten får ett riktat statsbidrag om 250 mkr årligen för förstärkning i barnärenden.

För fritidshemmen införs ett riktat statsbidrag om 250 mkr 2016 och 500 mkr 2017–2019.

• Rätt till Komvux införs och ett riktat statsbidrag införs från 2017 om 537 mkr.

• Förbättrad utemiljö föreslås som ett engångsbidrag om 500 mkr år 2016.

• En kommunbonus om 1,9 mdr införs som stöd till ökat bostadsbyggande.

• Regeringen verkställer från år 2016 sparbetinget på gymnasieskolan och 470 mkr dras från det generella statsbidraget.

Näringsliv och arbetsmarknad

Älmhults näringsliv fortsätter att vara mycket starkt. Den största arbetsgivaren i kommunen, IKEA, fortsätter sin expansion på orten vilket ger positiva effekter på hela den lokala ekonomin.

Arbetsmarknaden i Älmhults kommun ser fortsatt god ut. Arbetslösheten är låg och sysselsätt- ningsgraden är hög. Enligt vissa bedömningar är arbetslösheten kanske till och med för låg i Älm- hult. Utmaningen inför framtiden ligger i huvudsak på kompetensförsörjning, ett antal sektorer inom såväl det privata näringslivet som det offentliga har redan idag svårt att hitta arbetskraft och utmaningen kommer sannolikt att bli ännu större. Detta måste vi möta bland annat genom att göra Älmhults kommun attraktivare för boende och att tillse att kommunikationerna blir ännu bättre. Arbetslösheten bland ungdomar är inte på något sätt hög i Älmhult jämfört med andra kommuner men ändå större än vad som kan förväntas mot bakgrund av att den totala arbetslös- heten är så låg som den är. Även detta är ett område som kräver uppmärksamhet och åtgärder och det är något som kommunen arbetar med.

Kommunikationer

Byggandet av Haganäsvägen är inne i sitt slutskede och invigning av vägen beräknas ske i bör- jan av november. Detta öppnar upp för en betydligt bättre trafiksituation i Älmhult samt möjlig- heten att utforma Esplanaden på ett mer attraktivt sätt som stärker centrumutvecklingen.

Projekteringen av den nya järnvägsövergången är i sin slutfas och byggnation kommer att påbör- jas under september månad. Arbetet inleds med åtgärder på plattformarna vilket bland annat in- nefattar en höjning av dessa samt en avsevärt bättre tillgänglighet. Runt årsskiftet påbörjas se- dan arbetet med själva övergången och allt beräknas stå klart under våren 2016.

Arbetet med att ta fram underlagsmaterial och nyttoberäkningar inför förhandlingen med staten om höghastighets bana har varit i ett intensivt skede under våren. Materialet ska vara inne till den 1 oktober och förhandlingar kommer att inledas under februari 2016. Dessa förhandlingar avgör var den nya sträckan för en höghastighetsbana kommer att dras och om Älmhult då får ett stat- ionsstop för banan eller inte. Betydelsen av denna fråga för Älmhults framtid är svår att överdriva, med ett stationsstop för höghastighetsbana får Älmhult dramatiskt förbättrade kommunikations- möjligheter vilket är avgörande för näringslivet men även en viktig attraktionsfaktor för kommu- nen.

Miljö

Arbetet med energieffektiviseringar i de kommunala fastigheterna och lokalerna har fortgått, detta arbete påbörjades under förra året. En ny tjänst i form av miljöstrateg har inrättats i kommunen.

Syftet är att sätta ökat fokus på hållbarhetsfrågor i allmänhet och miljöfrågor i synnerhet. Den första uppgiften har varit att påbörja arbete med att ta fram en miljöstrategi med tillhörande hand- lingsplaner som ska ge en tydlig bild av vägen framåt och konkretisering kopplat till kommunens ambitioner att minska miljöbelastningen i stort. Det handlar bland annat om effekterna av trans- porter och energiproduktion men även om satsningar på energieffektivare byggnation.

7

MÅLUPPFYLLELSE

Fokusområden och målkedja

För budget 2015 gäller det nya styrsystemet med fokusområden istället för strategiska om- råden. I strategiska utvecklingsplanen är följande områden angivna:

1. Permanent fokusområde ”Ekonomi”

2. Permanent fokusområde ”Medarbetare”

3. Fokusområde ”Kan”

4. Fokusområde ”Vill”

5. Fokusområde ”Vet”

Inom varje fokusområde finns inriktningsmål att sträva mot på längre sikt. Utifrån dem fast- ställer respektive nämnd resultatmål i budgeten som ska följas upp under året. Under Eko- nomi och Medarbetare fastställer resultatmål som gäller för samtliga nämnder.

Kommunövergripande mål Det kommunövergripande målet är:

Kommunens mål är att befolkningen på sikt ska öka till 20 000 invånare.

Kortsiktigt är målet att befolkningen ska öka med minst en procent per år.

Kommunens övergripande målsättning om befolkningstillväxt på minst 1 % (159 personer) ser ut att kunna överträffas med råge. Vid utgången av juli hade befolkningen ökat med 205 personer, eller 1,3 %. I februari passerades 16 000 invånare och i juni nåddes den högsta befolkningssiff- ran någonsin – 16.084 invånare. Att kommunens befolkning nu växer kraftigt är oerhört glädjande och inte bara för själva växandet skull. Kommunen har gjort bedömningen att en ökad befolkning är en nödvändighet för att vårt näringsliv ska ha så goda förutsättningar som möjligt för att kunna

Översikt

VISION

INRIKTNINGSMÅL

RESULTATMÅL

FÖRVALTNINGSPLAN Fokusområde

Fokusområde

Fokusområde

Fokusområde

Medarbetare

KF

NÄMND

FÖRV

Ekonomi Kommunövergripande mål

hantera sitt kompetensbehov. Vidare har Älmhults kommun en storlek idag som gör att en större befolkning gör att vi kan hantera en rad servicefunktioner på ett bättre och effektivare sätt.

Antal invånare i Älmhults kommun under 2015

Resultatmål

I den strategiska utvecklingsplanen finns för respektive nämnd inriktningsmål under de olika fokusområdena samt ett grunduppdrag. För Ekonomi och Medarbetare har kommunstyrel- sen fastställt resultatmål som gäller för samtliga nämnder.

Alla mätningarna har inte skett ännu så därför är det i vissa fall svårt att uppskatta måluppfyllel- sen. Anvisningarna till nämnderna har därför varit att i sådana fall beskriva den senaste mät- ningen och lämna en prognos på måluppfyllelse.

9 Resultatmål inom Ekonomi och Medarbetare

Ekonomi Målupp- fyll

Resultatmål Uppdrag Uppföljning

Minst 80 % av kom- munens medarbetare ska känna till kommu- nens övergripande mål och fokusområ- den

Enl samverkansavta- let ska detta diskute- ras i medarbetar- samtal och på APT.

Mallar och informat- ion har skickats ut till alla chefer samt finns tillgängligt på intranätet.

Uppföljning sker i medarbetarenkäten i no- vember 2015.

Minst 80 % av medar- betarna ska ha kun- skap om den egna enhetens ekonomiska förutsättningar och aktuella läge

Mallar och informat- ion har skickats ut till alla chefer samt finns tillgängligt på intranätet.

Mätning görs i medarbetarenkäten.

I beslutsstödssystemet Hypergene finns en finns en första generell bild på varje chefs ekonomiska ansvar. Systemet kan användas av alla chefer vid sina APT för att beskriva enhetens ekonomiska läge.

Förslagsvis kan förvaltningarna även an- vända aktuella diagram på whiteboards i korridorer m.m. Information om kommu- nens totala ekonomi finns på intranätet och som nyhet då nya rapporter kommer.

Kommunen ska bed- riva minst två större benchmarking-pro- jekt under 2015

KLF - Studiebesök i Trelleborgs kommun med fokus på bemötande samt studiebe- sök i Alleröd med inriktning på kundcenter och e-tjänster.

Ledningsgrupp – Studiebesök i Klippan, avseende kundtjänst.

Ett projekt inom utbildningsförvaltningen.

Medarbetare Målupp- fyll

Resultatmål Uppdrag Uppföljning



medarbetare ska ha ett skriftligt uppdrag

Mallen är formulerad. Ut i verksam- heten under hösten för implementering i samband med medarbetarsamtal.

Via Hypergene



Alla chefer har fått i uppdrag att kom- municera värdegrunden på respektive arbetsplats. Mallar och material har skickats ut till alla chefer samt finns även på intranätet. Värdegrunden togs upp på central introduktion. Värdegrund och förhållningssätt ingår numera som en del i lönekriterierna.

Uppföljning i med- arbetarenkäten



Förtydliga arbetsgivarvarumärket, se över och kommunicera förmåner, ge- nomarbetad och kommunicerad lönepo- litik, nya policys.

Uppföljning i med- arbetarenkäten



narna ska uppleva att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunens anställda.

Uppföljning i enkät till hösten.



Uppföljning i enkät till hösten.



för kundundersökningar arbetas fram, med fokus på bemötande, tillgänglighet och kvalitet.

På gång. Frågorna är utarbetade och nu återstår tekni- ken.

11

God ekonomisk hushållning

Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommuner ange finansiella mål och verksamhets- mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Begreppet har både ett finansiellt per- spektiv och ett verksamhetsperspektiv. I samband med budget fastställer kommunfullmäktige fi- nansiellt mål och övergripande mål för nämnderna som sedan bryts ned i verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning.

Finansiellt perspektiv

Enligt balanskravet i kommunallagen måste kommunen ha balans mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska det anges när och på vilket sätt det negativa resultatet ska regleras. Realisationsvinster får inte räknas med i resultatet. Prognosen på balanskravsresultat 2015 är 7,5 mkr efter avdrag av realisationsvinst på 0,1 mkr vid försäljning av Bilar och 0,5 mkr vid försäljning av värdepapper.

Balanskravet i sig är dock inte tillräckligt för att anses som god ekonomisk hushållning.

Älmhults kommun har ett finansiellt mål som är att årets resultat ska vara minst 1 % av skattein- täkter, bidrag och utjämning. För 2015 är prognosen att resultatet kommer att uppgå till knappt 1,03 %. I delårsbokslutet uppgår resultatet till 2,8 %.

mkr 2011 2012 2013 2014

prognos augusti 2

015

Årets resultat -2,7 6,9 8 6,9 8,1

Realisationsvinster -0,6 0 -0,1 0 -0,6

Årets resultat efter

balanskravsjusteringar -3,3 6,9 7,9 6,9 7,5

Medel till/från resultatutjämningsreserv 0 0 0 0 0

Årets balanskravsresultat -3,3 6,9 7,9 6,9 7,5

8,0

6,9

8,1

0 2 4 6 8 10 12 14

2013 2014 prognos 2015

mkr

årets resultat finansiellt mål

Verksamhetsperspektiv

I den strategiska utvecklingsplanen finns för respektive nämnd inriktningsmål under de olika fo- kusområdena samt ett grunduppdrag. Utifrån inriktningsmålen har respektive nämnd beslutat om resultatmål enligt god ekonomisk hushållning.

Totalt finns det 37 resultatmål, varav 46 % bedöms bli uppfyllda, 27 % delvis och 19 % inte upp- fyllda. För 8 % av målen har ingen prognos lämnats. Jämfört med prognosen efter mars är det en liten försämring. Nedan presenteras ett urval av målen. Total redovisning av samtliga resultatmål och hur de har uppnåtts finns under respektive nämnds redovisning

Alla mätningar har inte skett ännu så därför är det i vissa fall svårt att uppskatta måluppfyllelsen.

Anvisningarna till nämnderna har därför varit att i sådana fall beskriva den senaste mätningen och lämna en prognos på måluppfyllelse.

Urval av 17 mål som bedöms bli uppnådda

 Inga vattenprov på utgående vatten från vattenverk ska visa på ”otjänligt”.

 Minst 80 % av personerna inom OF:s boenden ska enligt brukarundersökningen redovisa att de upplever trygghet i boendet.

 100 % av kunderna till miljö- och byggförvaltningen får ett gott bemötande.

Urval av 10 mål som bedöms bli delvis uppfyllda

 Betygsmedelvärdet i årskurs 9 år 2018 ska vara minst 235 poäng (Målvärde 2015: 220)

 Minst 90 % av besökarna på fritidsgården ska vara nöjda eller mycket nöjda med verk- samheten.

 Kommunen ska ha en ständig planberedskap för 500 bostadsenheter Urval av 7 mål som inte bedöms bli uppfyllda

 100 % utbildade förskollärare år 2020 (Målvärde 2015: 75 5)

 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd under 10-12 månader ska minska.

 Kommuen ska årligen uppvisa en nedåtgående trend i ”Strada”, olycksfallsredovisningen Jämförelser med andra

Vid en jämförelse av olika verksamheters nettokostnad mellan kommunerna har Älmhult två av de tre senaste åren (2012-2013) tillhört de 33 % av kommunerna som har lägst nettokostnad per invånare för den egentliga verksamheten. 2014 återfinns Älmhult bland de 33 % mellersta kom- munerna.

Även när det gäller soliditeten inklusive pensionsåtaganden finns Älmhult bland de mittersta 33 % av kommunerna och har varit så de senaste tre åren (2012-2014). Tidigare fanns kommunen bland de 33 % med bäst resultat. Orsak till försämringen är omfattande investeringar.

Inom Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas ett 40-tal olika resultat inom områdena tillgänglig- het, trygghet, delaktighet och information, effektivitet samt samhällsutveckling. I redovisningen från 2014 var är Älmhults resultat som medel eller bättre än medel på 49 % av måtten, vilket är en försämring mot året innan.

KF har nu beslutat om acceptabla värden för de strategiska nyckeltalen. En uppdatering av sen- ast tillgängligt utfall och statistik kommer göras under hösten. Den aktuella medarbetarenkäten kommer även den ge uppdaterade värden för kommunens strategiska nyckeltal.

13

Älmhults kommuns siffror avseende hållbar utveckling kan jämföras på ovanstående sätt. Se jäm- föraren på kolada.se

I diagrammen används färgerna rött, gult och grönt för att visa hur ett resultat ligger till jämfört med andra. För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner/landsting efter sina resultat, och de bästa resultaten får grön färg, de sämsta får röd färg och de i mitten får gul färg. Saknas data på något nyckeltal visas det med grå färg.

När rött, gult och grönt används i stapeldiagram visar det andel av de ingående nyckeltalen med respektive färg.

Tänk på att färgsättningen visar om man har bra eller dåliga resultat jämfört med andra. Den talar inte om ifall resultaten är bra eller dåliga. Man kan ha dåliga resultat jämfört med andra, vilket ger röd färg, trots att resultatet egentligen är bra (och vice versa).

Uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige

 Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta direktiv för anslaget utvecklingspott fokusom- rådet ”Vet” och fördelning till nämnderna.

Kommunstyrelsen för 2015 fördelat 1 310 tkr till kommunledningsförvaltningen för insatser, sats- ningar och aktiviteter för att uppnå det som sägs inom fokusområdet ”Vet” i kommunens strate- giska utvecklingsplan samt målen i den nyligen antagna kommunikationsstrategin.

Kommunstyrelsen har från och med 2015 beviljat kommunledningsförvaltningen en budgetökning med 600 tkr för att inrätta en kommunikatörstjänst som ska stärka avdelningen och bland annat kunna arbeta med inflyttarservice och service till utbildningsförvaltningen.

Sammantagen bedömning

Med det prognostiserade ekonomiska resultatet 2015 som grund tillsammans med god målupp- fyllelsen av verksamhetsmålen samt resultaten inom Kommunens Kvalitet i Korthet bedöms att kommunen har en god ekonomisk hushållning. De senaste åren har åtgärder vidtagits avseende pensioner, avskrivningar och räntor för att kommunens resultat ska kunna balansera.

Det krävs dock ett fortsatt arbete med att begränsa kostnadsutvecklingen och ökad effektivitet i verksamheten. Ett orosmoment är fortfarande socialnämndernas budgetöverskridande och kom- munens stora investeringsbehov. Kommunstyrelsen har i mars utsett en arbetsgrupp för genom- gång av socialnämndens ekonomi, i enlighet med socialnämndens begäran. Arbetsgruppen är också styrgrupp för den utredning om framtidens äldreomsorg som socialnämnden initierat. Ut- redningen har presenterats för bland annat kommunfullmäktige. I samband med budget 2016 gav kommunfullmäktige socialnämnden att under hösten 2015 utreda besparingar. Uppföljning ska ske i kommunstyrelsen varje månad.

Om en nämnd prognostiserar ett underskott i förhållande till budget ska, enligt gällande styrsy- stem, förvaltningschefen presentera förslag till åtgärder för nämnden. I delårsrapporten redovisar socialnämnden och tekniska förvaltningen underskott.

Se vidare avsnittet ”Sammanfattning av ekonomin, framtid och riskanalys”.

15

EKONOMISK ANALYS - KOMMUNEN

Belopp i Mkr Bokslut

201508

Budget- avvikelse

201508

Budget- Avvikelse 201408

Prognos 201512

Budget avvikelse 201512

Verksamhetens nettokostnad -507,2 +8,3 -8,1 -773,6 +1,5

Skatteintäkter/utjämningsbidrag +524,4 -3,8 +3,6 788,1 -4,4

Finansnetto -2,6 +3,0 +6,0 -6,4 +2,0

Totalt +14,6 +7,5 +1,5 8,1 -0,9

Resultat januari - augusti

Resultatet för perioden januari - augusti 2015 uppgår till +14,6 mkr, vilket är 7,5 mkr bättre än budgeterat resultat. För perioden januari – augusti är budgeterat resultat +6 mkr (helår +9 mkr).

Vid samma tidpunkt föregående år så var budgetavvikelsen +1,5 mkr. Nämnderna visade då på en negativ avvikelse på 9 mkr. För 2015 redovisar nämnderna sämre resultat främst på grund av socialnämndens underskott och överskott på finansiering för medel från AFA samt ej utnyttjade medel för strategiska investeringar.

Prognos helår

Prognosen för årets resultat 2015 visar ett överskott på +8,1 mkr, vilket är nästan i nivå med helårsbudgeten på 9 mkr. Den sammanlagda prognosen för nämnderna och politisk organisation är ett underskott på 20 mkr vilket motsvarar 3 % av nettobudgeten. Främsta anledningen är soci- alnämndens prognos på ett budgetöverskridande med 20,7 mkr, vilket motsvarar 7 % av nämn- dens nettobudget.

Att årets resultat inte blir lägre trots ovanstående underskott beror främst på att 12 mkr av ej för- delat budget för driftskostnad avseende investeringar inte beräknas behövas under 2015 och en återbetalning från AFA Försäkring på 7 mkr. Återbetalning av premierna avser år 2004, vilket är det sista året som är möjligt att återfå medel. Utbetalningen görs i början på 2016 men bokförs år 2015.

Återbetalning från Regionförbundet Kronoberg

Den 1 januari 2015 bildades en ny regional organisation, Region Kronoberg. Region Kronoberg övertog landstingets och regionförbundets uppdrag och verksamheter. Finansieringen gjordes genom skatteväxling avseende medlemsbidraget till Länstrafiken Kronoberg och till Regionför- bundets allmänna verksamhet. Enligt dokumentet ”Reglering av regionförbundets eget kapital 2014-12-31” ska det egna kapitalet för Länstrafiken Kronoberg, 53 mkr, fördelas mellan regionför- bundets tidigare medlemmar (kommunerna) i enlighet med fördelning i bokslutet för 2014. Älm- hults andel är 8,5 mkr och erhålls i slutet på året.

Finansiella nyckeltal

Soliditeten anger hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. För att få en rättvisande bild så räknas ansvarsförbindelsen avseende pensioner in i beräkningen.

Soliditeten uppgår till 16,5 %, vilket är bättre än vid årsskiftet. Det egna kapitalet ökar mer än om- slutningen på balansräkningen samt att ansvarsförbindelsen för pensioner minskar.

Nettokostnaden i % av skatteintäkter och utjämningsbidrag uppgår till 96,7 %, vilket är en förbättring mot bokslutet då motsvarande procentsats uppgick till 98,5 %. År 2015 ingår dock jäm- förelsestörande poster avseende AFA och återbetalning från regionförbundet. Exkluderas dessa

poster är motsvarande nyckeltal 98,7%. Nyckeltalet belyser hur stor andel olika löpande kostna- der tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag.

Kassalikviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. Den räknas ut som omsättningstill- gångar (exklusive förråd och exploateringsverksamhet) i förhållande till de kortfristiga skulderna. Kas- salikviditeten är god och uppgår vid periodens slut till 84 %. Detta är något högre än vid årsskif- tet, men exkluderas semesterlöneskulden förbättras nyckeltalet över 100 %. Likviditeten upprätt- hålls genom koncernkrediten på banken på totalt 80 mkr, varav kommunen kan utnyttja 60 mkr.

Verksamhetens nettokostnader

Med nettokostnader avses verksamhetens kostnader, till exempel löner, lokaler, avskrivningar minskat med verksamhetens intäkter, till exempel avgifter, bidrag, hyror med mera. Om jämförel- sestörande poster exkluderas är verksamhetens nettokostnad i nivå med budget. I jämförelse med föregående år vid samma tidpunkt en ökning med 3 %.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Under året har nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar minskat. Eftersom det inte är möjligt att ändra i anslaget för kommunalekonomisk utjämning under året har det inrättats ett nytt anslag som kompenserar under augusti – december 2015. Totalt får Älmhults kommun 1,2 mkr under 2015. Från och med 2016 ingår bidraget i det generella bidraget. Nämnderna har inte fått någon kompensation under 2015. Däremot har de kompenserats i budget från och med 2016.

Prognosen över skatteintäkter, statsbidrag och utjämning baseras på Sveriges kommuner och landstings (SKLs) prognos från augusti. Jämfört med budgeten innebär prognosen minskade in- täkter med 5,6 mkr exklusive bidraget för arbetsgivaravgift för ungdomar. Det beror främst på att slutavräkningen för 2015 blir sämre än tidigare prognostiserats. Senaste prognosen förutspår en skatteunderlagsökning med 4,8 %.

Inför 2015 skedde en skatteväxling med Region Kronoberg för bland annat kollektivtrafik. Kom- munerna i länet sänkte sina skattesatser med 0,39 samtidigt som regionen höjde motsvarande.

Det gör att det inte går att jämföra bokslut 2014 med 2015 direkt.

Skatter, bidrag och utjämning Bokslut Budget Prognos Avvikelse

Belopp i tkr 2014 2015 2015

Invånarantal 15 768 15 864 15 864

Skattesats 21,35 20,96 20,96

Skatteintäkter före utjämning 676 750 688 688 688 688 0

Slutavräkning 2013 -1 715 0 0 0

Slutavräkning 2014 110 0 -631 -631

Slutavräkning 2015 0 5 108 635 -4 473

Inkomstutjämning 79 865 85 269 84 841 -428

Kostnadsutjämning 5 093 7 270 6 822 -448

Regleringsbidrag/avgift 3 658 -704 -614 90

Strukturbidrag 1 640 1 650 1 650 0

Utjämningssystem för LSS-kostnader -20 747 -23 760 -23 399 361 Statsbidrag kommunal fastighetsavgift 28 171 29 023 28 934 -89

Bidrag för höjd arbetsgivaravgift ungdomar 1 195 1 195

Totalt 772 825 792 543 788 121 -4 422

17 Lån

Efter augusti är kommunens låneskuld 450 mkr, dvs. sedan årsskiftet har ytterligare 50 mkr upp- lånats. Behovet av likvida medel behövs till investeringar och förskotteringar. Hittills har 77 mkr investerats i år och prognosen för helåret ligger på 166 mkr, vilket är 11 mkr lägre än budget. För- skotteringar har totalt skett till Haganäsleden med 25 mkr, gångbron/plattformar med 6 mkr och sedan tidigare Pågatåg med 11 mkr. Vid jämförelse av låneskuld mellan olika kommuner ska kommunkoncernens totala låneskuld användas. Detta till följd av olika hantering av bostäder mel- lan kommuner. Se avsnitt sammanställd redovisning.

Finansnettot som är kommunens ränteintäkter minus räntekostnader uppgår för perioden till – 2,6 mkr. Prognosen för helårets finansnetto är – 6,4 mkr. Det är en förbättring med 2,0 mkr jämfört med budget främst på grund av återbetalning från Kommuninvest men även lägre räntekostnader än budgeterat.

Älmhults kommun är medlem i Kommuninvest, som har beslutat att höja minimiinsatsen till 200 kr per invånare och en högsta insatsnivå på 900 kr per invånare. Älmhults kommuns inbetalning av insatskapital uppgår till 7,2 mkr vilket är 458 kr per invånare. För att uppnå högsta nivån krävs en ytterligare insats på 7,0 mkr. Beslut har ännu inte fattats om extra inbetalning.

Pensioner

Kommunens pensionsskuld redovisas i enlighet med den så kallade blandade modellen. Det in- nebär att pensioner till och med 1997 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräk- ningen och pensioner från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen. Kommunen har från år 2003 totalt löst in 83,5 mkr av pensionsskulden, vilket motsvarar en minskning av årlig ut- betalning med 4,5 mkr.

Delårsrapporten augusti bygger på prognos efter augusti från Skandia. Den avgiftsbaserade ål- derspensionen betalas ut varje år i mars till den förvaltare som arbetstagarna har valt. I mars 2015 gjordes utbetalningar exklusive löneskatt för 2014 på 21,2 mkr. Prognosen för 2015 är 22,1 mkr. Detta är 0,8 mkr högre än budget och totalt är pensionskostnaderna 1,2 mkr högre än bud- get.

EKONOMISK ANALYS - KOMMUNKONCERNEN

Kommunkoncernen består av kommunen och de kommunala bolagen. Koncernrapporten ska spegla kommunkoncer- nens relationer till omvärlden, därför elimineras alla interna mellanhavanden. Det är första året som kommunen lämnar en så kallad sammanställd redovisning för kommunkoncernen i delårsbokslutet efter augusti månad. Från och med 2014 ingår Elmnet i kommunkoncernen och från och med 2015 har Hvita korset AB tillkommit. Terminalbolaget ingår ej då kommunens andel är 33 %. Se organisationsschema på sidan 4.

Resultat januari - augusti

Resultatet för perioden januari - augusti 2015 uppgår till +14,3 mkr, vilket är bättre än föregående år då koncernen hade ett underskott i bokslutet på -1,4 mkr. Det är Älmhults kommun som står för överskottet medan bolagen utom Älmhults Näringsfastigheter redovisar mindre underskott.

Prognosen för årets resultat 2015 visar ett överskott på +7,4 mkr.

Utdebitering 2015 Kronor

Kommunalskatt 20,96

Landstingsskatt 11,60

Kyrkoavgift (medlem i Svenska Kyrkan) 1,06-1,32

Begravningsavgift 0,32-0,44

Finansiella nyckeltal

Soliditeten anger hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital. För att få en rättvisande bild så räknas ansvarsförbindelsen avseende pensioner in i beräkningen.

Soliditeten uppgår till 15,8 %, vilket är något bättre än vid årsskiftet.

Kassalikviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. Den räknas ut som omsättningstill- gångar i förhållande till de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten är mycket god och uppgår vid periodens slut till 97 %. Detta är högre än vid årsskiftet och beror på att både kommunen och bo- lagen har tagit upp nya lån. Likviditeten upprätthålls genom koncernkrediten på banken på totalt 80 mkr.

Lån

Kommunen och bolagen står inför stora investeringar och då krävs nya lån. Kommunkoncernen har en total låneskuld på 887 mkr efter augusti månad. Per invånare blir detta 55 tkr.

Nedanstående jämförelse av långfristiga skulder i kommunkoncerner per invånare är hämtad ifrån Kolada och motsvarar ej banklån per invånare. I siffrorna för Älmhult ingår investeringsbi- drag från IKEA, vilket gör att siffran är för hög vid jämförelse med övriga kommuner.

Sammanfattning av ekonomin, framtid och riskanalys

För Älmhults kommun är en ökad befolkning det övergripande målet. En ökad befolkning möjlig- gör ökade satsningar och nya investeringar. Samtidigt är det viktigt att minst uppnå det av kom-

(tkr) Bokslut

201508

Prognos 201512

Elmen -160

Elmnet -305 -551

Hvita korset -75

Älmhults Näringsfastigheter 572 222

Älmhultsbostäder -425 -402

Älmhults kommun 14 649 8 135

Summa 14 256 7 404

19

ekonomi, för att kunna möta de kommande höga investeringsnivåerna samt för att klara av variat- ioner i resultatet i form olika yttre och inre påfrestningar. Nu finns inga ytterligare AFA-

återbetalningar att erhålla eller slutreglering från Regionförbundet utan att kommunen måste lö- pande kunna klara av att finansiera sina nettokostnader. En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva sin verksamhet inom givna budgetramar. Svårigheterna inom socialnämndens verksamheter har funnits under ett antal år och nu behövs åtgärder vidtas för att inte behöva spara på andra verksamhet. Hur det ökade antalet flyktingar påverkar Älmhult är i dagsläget svårt att överblicka.

Enligt budgetbeslutet i juni uppgick resultatet för 2016 till 5,4 mkr. Resultatet innehåller en ökning av skatteintäkter till följd av en ökning av antalet invånare med 350. Kommunen erhåller skattein- täkter efter antalet invånare 1 november året innan och i snitt 38 tkr per invånare. Enligt den sen- aste statistiken uppgick antalet invånare till 16 113, en ökning med antalet invånare med 249 se- dan 1 november 2014. Det återstår 101 invånare innan budget 2016 kan vara i balans vad gäller skatteintäkter.

Antal invånare i budget 2015: 15 864 (prognos befolkning 1 november 2014) Antal invånare i budget 2016: 16 214 (prognos befolkning 1 november 2015) Differens: 350

Det finns beslut och önskemålen om många och stora investeringar i kommunen, där slutsum- man pekar på cirka en miljard. De stora investeringarna i form av ny grundskola, simhall, reserv- vattentäkt med mera gör att likviditeten påverkas negativt och nya lån måste tas för att kunna hantera utbetalningarna. Att hantera förskotteringar till Trafikverket är också en påfrestning. Vid delårsbokslutet hade kommunen förskotterat 42 mkr och 26 mkr i medfinansieringsprojekt. Efter bokslutet har ytterligare 15 mkr förskotterats och mer kommer. Lyckligtvis är ränteläget lågt och i allra bästa fall fortsätter den låga nivån tills kommunen erhåller sina medel tillbaka. Nedan finns en enkel riskanalys om konsekvenser med ändrad ränta. Räntan är dock bundna till olika ränte- satser och med olika förfallodatum i verkligheten. Kommuninvest har analyserat kommunens

Ränta

Lån (mkr) 1,0 % 2,0 % 2,5 % 5,0 %

450 5 9 11 23

500 5 10 13 25

600 6 12 15 30

700 7 14 18 35

800 8 16 20 40

900 9 18 23 45

ekonomi och nyckeltal och kommit fram till att möjligheterna finns att i dagsläget låna ytterligare medel in- nan de gör djupare analyser av eko- nomin. Då kommunkoncernen uppnår Kommuninvests satta gräns- värde görs en kvalitativ analys av re- sultat, avskrivningar, skuldsättning och investeringsbehov, finansiering, budgetdisciplin, kända nedskrivningsbehov, underhållsskuld, budgetsimulering, likviditetsrisk, nä- ringsliv och pensionsskulden m.m. I och med att det är ett helhetsperspektiv av kommunkoncer- nen som avgör möjligheten till lån så bör samordning av framtida lån övervägas. Kommuninvests första gränsvärde på cirka 1,7 mdkr för kommunkoncernen lämnar 800 mkr ytterligare att låna i och med att de totala lånen idag uppgår till 887 mkr. Därefter finns dock ytterligare möjligheter att låna. Kommunen har en beslutad låneram på 810 mkr.

Älmhults kommun har inte valt att använda sig av en resultatutjämningsreserv för tidigare år och har därmed inga ”sparade överskott”. Den 8 oktober presenterar SKL en ny skatteunderlagspro- gnos, makroprognos och detaljerad genomgång av den ekonomiska utvecklingen i ”Ekonomirap- porten”.

PERSONAL

Personalpolitik

Utifrån strategisk utvecklingsplan och värdegrund har nya personalpolitiska riktlinjer tagits fram.

Personalidé och fyra nya policys fastställdes 2015-08-31 av kommunfullmäktige. Samtidigt upp- hörde några av de gamla att gälla. De policys som upphört är: lönepolitiska ställningstagande, ar- betsmiljöpolicyn, friskvårdspolicyn, alkohol- och drogpolicyn, jämställdhetspolicyn, pensionspoli- cyn samt policy för medarbetarskap och ledarskap.

Antal anställda

2015, september ^{Antal per-}soner

Antal an- ställningar

Antal årsar- betare

Antal anställ- ningar jfr med dec 2014

Älmhults kommun 1 525 1 539 1 456,5 93

Kommunledningsförvaltning 55 55 53,4 1

Miljö- och Byggförvaltning 20 20 19,5 3

Socialförvaltning 641 641 618,7 20

Teknisk förvaltning 141 141 134,6 4

Utbildningsförvaltning 674 682 630,4 65

2014, december ^{Antal per-}soner

Antal an- ställningar

Antal årsar- betare

Älmhults kommun 1 439 1 446 1 370,6

Kommunledningsförvaltning 54 54 51,4

Miljö- och Byggförvaltning 17 17 16,2

Socialförvaltning 621 621 597,0

Teknisk förvaltning 137 137 131,0

Utbildningsförvaltning 612 617 575,0

Ledarskapsutveckling

Chefsinformation har genomförts vid två tillfällen under våren. UGL satsningen rullar på. Totalt har 61 % av cheferna genomfört utbildningen. Under hösten är ytterligare utbildningar bokade.

Förberedande ledarskapsprogram

Älmhults kommun har, tillsammans med övriga kommuner i Kronobergs län samt Regionförbun- det Södra Småland, upphandlat en utbildning för utveckling av framtida ledare. Älmhults kommun har tre medarbetare som nu avslutat denna omgång av ledarskapsprogrammet.

Kompetensinventering

Inventering och digital registrering av medarbetares kompetens har fortsatt med ytterligare en stor yrkesgrupp, undersköterskorna. Kompetensinventering av medarbetare inom IFO har påbör- jats.

Feriearbeten och studentmedarbetare

Totalt erbjöds 203 feriearbetsplatser av kommunen och föreningar. Samtliga feriearbetande ung- domar fick ersättning enligt kollektivavtal. Kommunen deltar i projektet Studentmedarbetare Kro- noberg. Under våren har två studentmedarbetare varit anställda, en på biblioteket och en på kommunikationsenheten.

21 Lön

Antal utbetalda löner jan-aug är 16 218 st.

Lönerevision 2015

Samtliga tillsvidareanställda medarbetare fick efter löneöversyn ny lön utbetald i april. Särskilda lönesatsningar har genomförts utifrån en omvärldsanalys. Brandmännens Riksförbunds centrala avtal blev klart 2015-07-21 efter konflikt och medling. Nya beredskapsersättningar och timlöner betalas preliminärt ut i september.

Hälsobokslut

Älmhults kommun Nyckeltal

Samtliga anställda 2012 2013 2014 2015 2012 2013 2014 2015

t.o.m. 08-31 t.o.m. 08-31 t.o.m. 08-31 t.o.m. 08-31 Arbetade timmar 1 683 433 1 618 329 1 659 994 1 911 540 Sjukfrånvarotimmar 83 956 90 713 93 683 135 975 Sjuktal i procent,

t.o.m. 08-31* 4,20 5,00 5,60 7,11

Sjuktal i procent,

helår* 5,16 6,11 6,64

* Sjukfrånvaro i förhållande till faktisk arbetad tid.

Den totala sjukfrånvaron (sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid) har ökat och är per den 31 augusti 7,11 %. Vid årets slut räknas sjukfrånvaron ökat ytterligare då procenttalet in- nehåller tre sommarmånad med låg sjukfrånvaro. För kvinnorna är den totala sjukfrånvaron f.n.

7,91 % och för männen 3,58 %.

Sjukfrånvarokostnad

Sjukfrånvarokostnaden tolkad som lön för sjukskrivna under sjukperioden uppgick perioden 2014- 01-01 – 2014-08-31 till 4,9 mkr. För motsvarande period 2015 har sjukfrånvaro-kostnaden ökat till 5,6 mkr.

2015-01-01--09-30

Ord arbtid, ack valt ka-

lenderår

Sjukfrv tim, ack valt ka-

lenderår

Sjukfrv %, ack valt ka-

lenderår

Jämförelse med 2014

Älmhults kommun 2 159 154 154 206 7,14% 0,94%

Kommunledningsförvaltning 90 100 1 181 1,31% -0,23%

Miljö- och Byggförvaltning 24 717 1 152 4,66% 0,82%

Socialförvaltning 936 438 83 604 8,93% 1,36%

Teknisk förvaltning 201 837 11 738 5,82% 0,58%

Utbildningsförvaltning 906 063 56 531 6,24% 0,58%

2014-01-01--09-30

Ord arbtid, ack valt ka-

lenderår

Sjukfrv tim, ack valt ka-

lenderår

Sjukfrv %, ack valt ka-

lenderår

Älmhults kommun 2 076 393 128 800 6,20%

Kommunledningsförvaltning 93 582 1 445 1,54%

Miljö- och Byggförvaltning 23 188 890 3,84%

Socialförvaltning 858 980 65 035 7,57%

Teknisk förvaltning 206 145 10 796 5,24%

Utbildningsförvaltning 894 498 50 635 5,66%

RÄKENSKAPER

RESULTATRÄKNING KOMMUNKONCERN (tkr)

Kommunkoncern

201508 2014

Verksamhetens intäkter 210 938 303 261

Verksamhetens kostnader -658 125 -973 586

Avskrivningar och nedskrivningar -55 421 -88 960

Verksamhetens nettokostnader -502 608 -759 285

Skatteintäkter 458 916 675 145

Utjämningsbidrag 65 563 97 680

Finansiella intäkter 2 464 3 548

Finansiella kostnader -12 562 -20 733

Årets resultat/ Resultat före skatt 11 773 -3 645

Uppskjuten skatt 0 2 051

Inkomstskatt 2 482 227

Årets resultat 14 255 -1 367

BALANSRÄKNING KOMMUNKONCERN (tkr)

TILLGÅNGAR

201508 2014

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 308 311 1 211 172

Maskiner och inventarier 103 694 102 639

Pågående arbeten 113 041 151 043

Summa materiella anläggningstillgångar 1 525 046 1 464 855 Finansiella anläggningstillgångar

Aktier, andelar och bostadsrätter 9 955 8 448

Långfristiga fordringar 5 011 19 022

Medfinansiering, förskottering infrastruktur 68 606 41 786 Summa finansiella anläggningstillgångar 83 572 69 256 Summa anläggningstillgångar 1 608 619 1 534 111

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Förråd och exploateringsfastigheter 712 4 240

Fordringar 101 911 73 194

Kortfristiga placeringar 0 2 180

Kassa och bank 59 169 17 213

Summa omsättningstillgångar 161 792 96 827

SUMMA TILLGÅNGAR 1 770 410 1 630 938

23 FORTS. BALANSRÄKNING KOMMUNKONCERN (tkr)

EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

EGET KAPITAL

Eget kapital 592 046 578 114

därav årets resultat 14 255 -1 367

Summa eget kapital 592 046 578 114

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar pensioner och deponi 28 504 28 512

Summa avsättningar 28 504 28 512

SKULDER

Långfristiga skulder 982 439 880 011

Kortfristiga skulder 167 421 144 301

Summa skulder 1 149 860 1 024 312

SUMMA EK AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 770 410 1 630 938

Pensionsförpliktelser 311 239 319 667

Borgensförbindelser 9 540 9 540

Övriga ansvarsförbindelser 4 352 4 352

RESULTATRÄKNING KOMMUN

Budget Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Prognos

Belopp i tkr augusti augusti augusti helår helår avvikelse

2015 2015 2014 2015 2015 2014 2015

Verksamhetens intäkter * Not 1 151 298 156 357 133 787 226 697 248 314 215 148 11 549

varav exploateringsnetto 980 2 952 -2 952

varav realisationsvinst 521 0 0

Verksamhetens kostnaderNot 2 -635 549 -633 988 -607 148 -954 751 -976 367 -928 349 -26 402

varav realisationsförslust 0 0 0

Avskrivningar -31 323 -29 606 -28 759 -47 065 -45 533 -47 788 723

Verksamhetens

nettokostnad -515 574 -507 237 -502 119 -775 119 -773 586 -760 989 1 533

Skatteintäkter 462 415 458 916 456 969 693 796 688 692 675 145 -5 104

Utjämningsbidrag Not 3 65 816 65 563 60 239 98 748 99 429 97 680 681

Finansiella intäkter Not 4 1 267 3 847 4 606 1 900 3 900 5 122 2 000

Finansiella kostnader Not 5 -6 865 -6 440 -6 795 -10 300 -10 300 -10 024 0

Resultat före

extraordinära poster 7 059 14 649 12 899 9 025 8 135 6 934 -890

Extraordinära poster 0 0 0 0

Årets resultat 7 059 14 649 12 899 9 025 8 135 6 934 -890

10 357

* Jämförelsestörande post AFA återbet redovisas i intäkter, regionförb avveckl i

KASSAFLÖDESANALYS KOMMUN 2015-08-31 (tkr)

2015-08- 31

2014-08- 31

2014-12- 31

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat 14 649 12 899 6 933

Justering för ej likviditetspåverkande poster 28 955 23 013 54 426

Medel från verksamheten före förändring av 43 604 35 912 61 359

rörelsekapital

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 13 123 -3 913 9 936

Ökning/minskning förråd och varulager 3 528 -318 12

Ökning/minskning kortfristiga skulder 2 628 5 906 2 619

Ökning/minskning omsättningstillgång 0 -2 555 0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 62 883 35 032 73 926

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investering i materiella anläggningstillgångar -69 060 -56 688 -102 116 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 708 58 399 Investering i finansiella anlägningstillgångar -27 726 -59 400

Kassaflöde från investeringsverksamheten -96 078 -56 688 -103 117

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 50 000 -630 50 000

Ökning långfristiga skulder 8 821 2 398 -7 863

Ökning av avsättningar pga utbetalningar

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 58 821 1 768 42 137

Årets kassaflöde 25 626 -19 889 12 945

Likvida medel vid årets början 15 165 2 219 2 220 Likvida medel vid periodens slut 40 791 -17 670 15 165