• No results found

2014 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen. Tina Laiho Grönkullavägen 160, Box

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "2014 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen. Tina Laiho Grönkullavägen 160, Box"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sibbo kommun

Datum

2.6.2014

Box barntädgård förskola VERKSAMB.

Läsår

2013- 2014

Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 § i lagen om den grundläggande undervisningen

1. Förundervisningsställets kontaktuppgifter

Namn

Tina Laiho

Adress

Grönkullavägen 160, 01190 Box

Telefon

Mobil

505 675 605

2. Allmänt anordnande av förundervisning

Box barnträdgårds förskola är en del av utbildningstjänster och där förskolan är en del av daghemmet som är ett köpservicedaghem.

Förskolan befinner i en byggnad från 1950-talet och som på den tiden fungerade som skola och lärarbostad. Förskolan är litet och hemlik, där barnen har möjligjhet till lekar och akvtiviteter, men även att dra sig tillbka och t.ex. läsa en bok i sagorummet. Förskolan ligger nära natur och skog, och gården består delvis av orörd natur som inspirerar barnen att leka med naturmaterial. Vi är ute i alla väder, gör utflyketer till närbelägna skogen och på vintern skidar förskolbarnen på gården eller på åkern nära förskolan.

Förskolgruppen består av 12 förskolebarn, 6 flickor och 6 pojkar.

3. Förundervisningens bindande mål

Utveckla barnens sociala och emotionella kompetens genom växelverkan med sin grupp och stöd av de vuxna. Stimulerar barnens språkutveckling på ett mångsidigt sätt. Genom smågruppsverksamheten stöder vi det enskilda barnet och dess egna förutsättningar att utvecklas, samt väcka barnens intresse för lärande.

Stödja det enskilda barnets så att det får en positiv självbild, bl.a. genom att i tid upptäcka de individuella stödbehoven.

Vi kunde uppnå det bindade målet under 2013-2014, genom att vi bl.a. kunde förverkliga

smågruppsverksamheten och kunna ge varje barn den stöd de behöver för att utvecklas och väcka barnets intresse för att lära sig och våga försököka och tro på sig själv.

4. Förverkligandet av förundervisningens bindande mål

Uppmuntra barnet till självständighet, ta ansvar och visa hänsyn, genom att med den vuxnas stöd tränas att

lösa problem och konflikter och få redskap till att kunna göra kloka beslut. Väcka intresset att lära sig genom

lek, drama, rörelse, sagor och experimentering och växelverkan, samt följa det enskilda barnets utveckling

och behov. Genom att tidigt sätta in pedagogiska stödåtgärder förebyggs inlärningssvårigheter och

tillsammans med elevvårdsteamet utreds och följs barnets utveckling och behov av stöd.

(2)

5. Förundervisningens tyngdpunktsområden

6. Förverkligande av förundervisningens tyngdpunktsområden

7. Förundervisningsställets egna mål och tyngdpunktsområden

Skapa en miljö där barnen känner sig trygga och kan utvecklas enligt sina egna idividuella förutsättningar och barnens intresse för lärande väcks. Uppmuntra barnet till självstädighet och att själv tänka ut lösningar på uppgifter och problem. Förskolans mål är att stärka barnens språk, stöda deras sociala utveckling och att barnet får en positiv självbild.

8. Förverkligandet av förundervisningsställets egna mål och verksamhetsområden

Förundervisningen sker genom barnens naturliga nyfikenhet, leklust, fantasi och glädje. Då många familjer kommer från tvåspråkiga familjer är det viktigt att stärka det svenska språket. För att väcka barnets språkliga medvetenhet arbetar vi med Trulle material. Genom vardagsknuten matematik, som är knuten till barnens egna erfarenheter och kunskaper, vill vi väcka barnens intresse för matematik. För att stödja barnens sociala och emotionella lärande använder vi StegVis pogrammet. Med naturen så nära strävar vi efter att vistas mycket i naturen och väcka barnes naturliga nyfikenhet för naturlen och en positiv inställning till den och miljön. Fysisk- och motorisk utveckling stöder vi genom att dagligen vistas ute och gör

promenader till skogen. Samt även aktiviteter och uppgifter där barnen har möjlighet att utveckla sin finmotorik. Stöder barnet att utveckla sin kreativitet, fantasi och uttrycksförmåga.

Genom att läsa mycket för barnen och aktivt lyssna och diskutera med dem, har varit ett sätt att stärka barnens svenska under läsåret. Förskolematerialetl Trulle, som stöder barnens språkliga medvetenhet har väckt barnens intresse för att lära sig och även gett stöd för deras språkliga utveckling.

Genom att vistas mycket ute i naturen har väckt barnens intresse för naturen och även lärt dem matematik genom att vi haft utematematik med naturlig material. Trots en snöfattig vinter, som gjort att vi inte kunnat skida, har vi åkt skridskor på den närliggande skridskobanan. Genom att vistas ute på gården dagligen, trots dåligt väder, har barnen kunnat utveckla sina grovmotoriska färdigheter, vi har även besökt Boxby gymnastiksal.

Utveckla samarbetet mellan förundervisningen samt att övergången från förskolan till skolan är smidig, bl.a. genom ett fungerande samarbete med elevvården och föräldrar så att man kan tillgodose barnens individuella behov. Att barnen ska ha goda förutsättningar att växa, utvecklas och lära sig i förskolan, och ha en trygg och god grund inför skolstarten.

Samarbetet med förskolebarnens blivande skola förverkligade, genom att förskolebarnen besökte deras blivande skola, Boxby skola, ca. en gång/månad och på så sätt gör övergången från förundervisningen till skolan smidig. Förundervisningens samarbetet med elevvården och med föräldrarna har

förverkligats under läsåret.

Ett öppet och nära samarbete med personer som ingår i elevvården genom att ha regelbundna möten med dessa. Ha ett gott samarbete med föräldrarna, där föräldrarnas önskemål och åsikter tas i beaktande. Varje barns individuella utvecklingsnivå tas i beaktande och barnens intresse för lärande sker genom leken. Genom ett gott samarbete med skolan, som gör att övergången till skolan sker smidigt, bl.a. genom att förskolebarnen besöker skolan och träffar sina blivande klasskamrater och lärare regelbundet.

Samarbetet med elevvården har fungerat smidigt och de barn som behövt individuellt stöd har tagits i

beaktande. Det goda samarbetet med Boxby skola har gjort att förskolebarnen har lärt känna både sin

blivande lärare och sina blivande skolkamrater, vilket gör att övergången till skolan sker naturligt.

(3)

9. Förundervisningens verksamhet 9.1 Förundervisningens verksamhet

Skogsutflykter både höst och vår, gymnastik i Boxby skolas gymnastiksal, teaterbesök och eventuella andra utfärder som ingår i tema-arbete, besöker bokbussen, fotografering och farsdagskaffe. Pepparkaksbak som sen bjuds på julfesten, julkyrkan. Firar Runebergsdagen, skridskoåkning och skidåkning och firar fastlagstisdag med pulkaåkning och korvgrillning.

Våffeldag, firar påsken med bl.a. bussfärd till påskkyrkan, Valborgsmaskerad, morsdagskaffe, vårfest för föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar, vårutfärd och besök för blivande förskolebarn.

Den planerade förundervisnings verksamheten har vi kunnat förverkliga, bl.a.var vi på hösten på teaterbesök till teatern Hevosenkenkä för att titta på Pippi Långstrump dockteater. även pepparkaksbaket hade Pippi tema. Vårutfärden gjordes till Kungsbacka hemdjursgård i Illby, där barnen kunde bekanta sig med de vanligaste djuren som hittas i Finland. Vårfest ordnades på förskolans gård med sång och korvgrillning.

9.2 Förundervisningsställets personal och den gemensamma förundervisningsgruppens uppgifter Tina Laiho-som ansvarlig förskollärare, samt barnskötare Nina Mikkola.

9.3 Förundervisning för barn i behov av särskilt stöd

Det tidiga stödet är det mest effektiva , därför erbjuds de barn som det allmäna stödet inte är tillräckligt, intensifierat stöd. För de barns som det intensifierade stödet inte är tillräckligt för, erbjuds särskild stöd. Det görs en pedagogisk bedömning av barnträdgårdslärare samt andra sakkunniga ur flera synvinklar. Barnen följs kontunuerligt upp av bl.a. barnträdgårdslärare och speciallärare.

Det tidiga stöd har getts till de barn som förskolläraren har upptäckt är i behov av under läsåret. Samarbetet med

specialläraren och övriga sakkunniga i elevvården, har gjort att de barn som varit i behov av intensifierat stöd har i ett tidigt skede fått individuellt stöd.

9.4 Förundervisningens transport och övervakning

Ett förskolebarn är berättigad til skolskjuts. Förskolans personal möter barnet vid skolskjutsen samt följer barnet till skolskjutsen på eftermiddagen.

9.5 Elevvård

Elevvården är till för att förebygga problem barnens psykiska och fysiska hälsa samt inlärning. Förskolläraren samarbetar med sakkunniga i elevevårdsgruppen som är, speciallärare, skolpsykolog, skolkurator, skolhälsovård, genom att bl.a. ha regelbundna möten tillsammans.

Elevvården har haft regelbundna möten under läsåret, där varje barn i förskolan fölts upp.

9.6 Övervakning av förskolebarn, i väntan på transport Förskolans personal övervakar vid väntan på skolskjutsen.

10. Verksamhet och projekt utanför den egentliga förundervisningen

Under verksamhetsåret görs ett teaterbesök och vårutfärd till Kungsbacka hemdjursgård i maj 2014.

Teaterbesök till teater Hevosenkenkä för att se Pippi Långstrump dockteater och vårutfärd till Kungsbacka hemdjursgård i maj.

10.2 Projktt

Fortsätter med projektet "fiskar och fiske". Andra projekt planeras utgående från barnens intresse. Under höst- och vårterminen deltar barnen i Mulle skolan, där vi besöker närliggande skogen och bekantar oss med naturen och djuren och barnen lär siga att värna om naturen. För att stödja barnens sociala och emotionella mognad använder förskolan StegVis.

Projeketet ”fiskar och fiske” avslutades på våren med ett besök av en fiskare till förskolan, som även hade olika fiskar med sig som barnen kunde bekanta sig med och som fiskaren berättade om fiskaryrket och hur de olika fiskarna fiskas. . Mulle skogen besöktes både på hösten och våren och barnens intresse för naturen och att värna om den väcktes.

10.3 Temadagar

Under förskoleåret beaktar vi alla kalenderårets bemärkelsedagar som, farsdag, morsdag, valborg m.m. och högtidsdagarna.

På fastlagstisdagen åker vi i pulkabacken vid förskolan, med korvgrillning efteråt, i mars firar vi våffeldagen med nygräddade våfflor, sylt och vispgrädde.

11. Sammanlänkning av för- och nybörjarundervisningen

(4)

Förskolan har ett nära samarbete med Boxby skola, dit förskolbarnen går regelbundet under hela läsåret och har

gemensamma aktiviteter med sina blivande klasskamrater som förskolläraren och läraren för klass 1 planerar tillsammans.

Förskolebarnen har gymnastik tillsammans med daghemsbarnen i skolans gymnastikssal 1 gång/vecka under förskolans läsår när barbarnen inte går till mullskogen. Förskolan är inbjuden till skolans Lucia och till gemensam pysseldag vid jul.

Andra gemensamma aktiviteter kan planeras in under läsåret. På vårterminen har förskolläraren, läraren årskurs ett samt rektorn för Boxby skola ett gemensamt möte, där information utbyts om de blivande elever som går över från förskolan till skolan.

Förskolebarnen hade möjlighet att besöka Boxby skola ca en gång/månad under höstterminen och vårterminen. I skolan hade förskolebarnen möjlighet att tillsammans med sina klasskamrater arbeta tillsamman med olika gemensamma aktiviteter både i sitt blivande klassrum, gymnastiken och ute på skolgården.

Luciafirandet hade inte förskolebarnen inte möjlighet att se i skolan som var planerat, men den gemensamma pysseldagen efter Luciafirandet hade förskolebarnen möjlighet att medverka i.

12. Samarbete

12.1 Samarbete med föräldrarna

Samarbetet med föräldrarna är grunden för barnets utveckling. På våren, före förskolans start på hösten, har blivande förskolbarn och föräldrar möjlighet att bekanta sig med förskolan, personalen samt blivande förskolkamrater. Den dagliga tamburkontakten är viktig, för att där utbyta aktuell information. På hösten ordnas ett föräldramöte och en egen plan för barnets lärande görs upp tillsammans med förskolläraren. Utvecklingssamtal på hösten och på våren ett utvärderingssamtal.

Jul- och vårfest ordnas, föräldrarna blir bjudna på far- och marsdags kaffe. Infobrev varje månad, viktiga händelser skrivs även upp på anslagstavlan.

Samarbetet med föräldrarna har fungerat på ett smidigt sätt och så som planeringen varit. Redan på våren började samarbetet då föräldrar och de nya förskolebarnen hade möjlighet att bekanta sig med förskolan.

Den dagliga tamburkontakten har varit en naturlig möjlighet till att utbyta information med föräldrarna.

12.2 Andra samarbetspartners

Förskolläraren, specialläraren, lågstadieläraren samt rektorn på Boxby skola har regelbunden samarbete. Andra

samarbetspartner är ergoterapeut, talterapeut, skopsykolog, rådgivning, speciallärare, Sibbo svenska församling och Sibbo bibliotek. Kommunens förskollärare träffas regelbundet för att utveckal och diskutera förskoleundervisningen och andra aktuella ämnen.

Förskolläraren har fått ett stöd av sakkunniga inom elevvården genom att ha regelbundna möten, men också genom att kunna vara i kontakt vid behov med sakkunniga. Förskolläraren och lågstadieläraren har träffats regelbundet för att tillsammans planera förskolkbarnens besök till skolan. Även förskollärarna har haft regelbundna möten för att utbyta information med varandra.

12.3 Arbetsgemenskapens interna samarbete

Förskolan är intergrerad i ett daghem och den dagliga kontakten med daghemmets personalen och barnen är en naturlig del av verksamheten.Tillsammans med daghemsgruppen har vi olika aktiviterer som gymnastik, går till mulleskogen, åker på teaterbesök och vårutfärd tillsammans m.m. Personalen samarbetar bl.a. genom att göra gemensamma planeringa.

13. Förundervisningens arbetsdagar 13.1 Läsårets arbets- och lovdagar

Höstterminen: 13.8.2013-20.12.2013 Höstlov:

17.10.2013-18.10.2013 Vårterminen: 7.1.2014- 31.5.2014 Sportlov: 17.2.2014- 21.2.2014 (vecka 8) Under lovdagarna sker ingen avgiftsfri förskoleundervisning.

13.2 Daglig arbetstid

Förskoleundervisningen ges måndag-fredag kl. 8.30-12.30

14. Förundervisningsgruppens uppgifter

15. Förundervisningens utvärdering

15.1 Förundervisningens utvärdering

Väcka barnens intresse för att lära sig, att överföringen från förskola till skolan sker smidigt. Stödja

barnens sociala och emotionella mognad.

(5)

Personalen utvärderar regelbundet sitt arbete, veckovis, månadsvis och vid läsårets slut. Föräldrarna har möjlighet till utvärdering vi utvecklingssamtal och de övriga kontakterna med förskolan. Föräldrar har ännu möjlighet till en konfidentiell TAK-utvärdering under läsåret.

15.2 Utvärdering av barnets kunskaper och barnets självutvärdering

Förskolläraren kartlägger barnens kunskaper i matematik med LukiMat test, samt i samarbete med specialläraren. Barnens individuella plan följs upp och utvärderas tillsammansd med barnens föräldrar. Barnen utvärderar sitt förskolår på våren

Förskolläraren kartlade förskolebarnens kunskaper i matematik med LUkiMat test höst, vinter oc vår, samt tillsammans med specialläraren gjorde en karläggning över barnens kunskaper i läs-och skrivfärdigheter.

15.3 Utvecklingssamtalen och övriga möten inom personalen

Personalen för förskola/daghem har möte varje fredag för planering för kommande vecka.

Utvecklingssamtal hålls för personalen minst en gång om året.

Sibbo den 18/6 2013

Tina Laiho

daghemsföreståndarens underskrift

References

Related documents

Dock anser Chalmers att det inte bara är uppfyllandet av målet för elcertifikatsystemet som ska beaktas vid ett stopp utan även balansen mellan tillgång och efterfrågan av

Missa inte vårt politiska nyhetsbrev som varje vecka sammanfattar de viktigaste nyheterna om företagspolitik. Anmäl

Till följd av en miss i hanteringen uppmärksammades igår att Havs- och vattenmyndigheten inte inkommit med något remissvar på Promemorian Elcertifikat stoppregel och

Adress 103 85 Stockholm Besbksadress Ringviigen 100 Tele/on 08-7001600 konkurrensverket@kkv.se.

handläggningen har också föredragande vej amhetsanalytiker Peter Vikström

J an-Olof Olsson har varit

Dessutom har utbyggnaden av förnybar elproduktion fortgått vilket leder till att det är än mer sannolikt än tidigare att målet om totalt 46,4 TWh förnybar elproduktion till

På samma sätt som för kvalitet bör normnivåfunktionen för nätförluster viktas mot kundantal inte mot redovisningsenheter.. Definitionerna i 2 kap 1§ av Andel energi som matas