Samlad självvärdering
Lärosäte: Chalmers tekniska högskola Program: Informationsteknik Bedömare: Björn Johansson (Virtutech), Catarina Coquand
(D&IT), Erland Jonsson (D&IT), Johan Jonasson (Matematik), Joakim Bick (student), Linda Benroth (student), Gustav Munkby (student), Erik Eliasson (fd. utbildningssekreterare), Marie Bernelo/Linda Viden (studievägledare), Samuel Bengmark (programansvarig)
Datum: 17/3 2005
Bedömningsnivåer:
0. Ingen påbörjad programplan eller pilotimplementering.
1. Påbörjad programplan och pilotimplementering på kurs- och programnivå.
2. Väl utvecklad programplan och pilotimplementering på kurs- och programnivå.
3. Komplett och antagen programplan; implementering av planen på kurs- och programnivåer är på väg.
4. Komplett och antagen programplan; omfattande implementering på kurs- och programnivå och med ständig förbättring införd.
Principer Belägg för uppfyllnad Nivå Kommentarer och åtgärder
1 Sammanhanget för civilingenjörs- utbildningen
Alt 1: Antagning av principen att livscykeln för produkter och system utgör sammanhanget för en civilingenjörsutbildning.
Produkter och system skall tolkas i vid mening och kan, beroende på utbildningsprogram vara hårdvara, mjukvara, tjänster m m och kombinationer av dessa. Livscykel definieras som hela cykeln från idé/koncept till utveckling, produktion, drift, underhåll och skrotning/återvinning.
Programmets visions- och måldokument samt utformning beaktar en mjukvaras livscykel. Fokus på CDI.
Från måldokument
En IT-civilingenjör skall kunna designa, analysera och producera system på en hög abstraktionsnivå.
3 Programrådet kommer att utveckla ett nytt måldokument. Programkommitténs
visionsmöte i april kommer att vara startskottet för detta arbete.
Alt 2: Om det beskrivna sammanhanget enligt alternativ 1, med den vida definitionen, inte är tillämpbart vill vi att ni här definierar
sammanhanget för programmet. I fortsättningen står då begreppen produkt- och systemutveck- ling för detta sammanhang.
2 Målbeskrivning
Specifika och detaljerade lärandemål för ämneskunskaper, personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt för kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling.
Dessa kunskaper och färdigheter
överensstämmer med programmets övergripande mål och har validerats av programmets
intressenter.
Kursplaner beskriver detaljerade
lärandemål för ämneskunskaper. I vissa fall beskrivs även de personliga och professionella kunskaper. Kursplaner författas av lärarna och antas av
programkommittén som granskar dessa med utgångspunkt från programmets mål.
2 Förbättra stöd till lärarna för
kursplaneskrivandet bör utvecklas.
3 Integrerade utbildningsplaner En utbildningsplan som består av ömsesidigt stödjande ämneskurser och som har en tydlig plan för att i dessa kurser integrera mål för personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling.
Naturlig progression i ämneskurserna.
Det finns en fördelning av vilka generella kompetenser som skall utvecklas inom vilka kurs.
2 Planeringen av progressionen i de generella kompetenserna behöver fördjupas på detaljnivå.
Vidareutveckla kursplanerna och
genomförande så att integrationen realiseras i alla stycken.
Förbättra integrationen av kommunikationskurserna med projektkurserna.
4 Introduktion till ingenjörsarbete
En introduktion som syftar till att ge studenterna en uppfattning om ingenjörens yrkesroll inom produkt- och systemutveckling, och som introducerar centrala personliga och professionella färdigheter.
Ingenjörskompetens 1 och 2 har detta som sina temata. Kompetensportföljen är en egen skriftlig reflexion kring yrkesmål och behoven för att ni dit.
Gruppvägledningen en muntlig
3 Det praktiska genomförandet av
Ingenjörskompetens 2 är otillfredsställande och skall förbättras.
diskussion kring egna mål och förutsättningar.
5 Design-build-test-projekt
Utbildningsplanen innehåller minst två ”design- build-test”-projekt och/eller ”major design project” enligt ABET, dvs. projekt där studenter planerar, utvecklar, implementerar och testar användning av en produkt eller ett system, ett enkelt och ett avancerat.
Sviten med projektkurser med ökande komplexitet och gruppstorlek har som syfte att närma sig ett verkligt
utvecklingsprojekt, med allt från
vag/dålig kravspecifikation till eventuell samarbetsproblematik och misslyckande att nå ända fram till fullt utbyggd
produkt.
4
6 Stödjande lärandemiljöer
Lärandemiljöer som möjliggör och främjar verklighetsnära lärande inom produkt- och systemutveckling, ämneskunskaper och social kompetens.
Programmets har en uppsättning grupprum med tillgång till Internet och Chalmers datorresurser. Där sker en stor del av programmets undervisning i grupper om 8 studenter. Från och med år tre har studenterna bärbara datorer som de administrerar själva.
Stödjande forskning ger kompetenta lärare som utgör en viktig del i lärandemiljön.
Det finns möjligheter till möte med andra perspektiv genom Internationella
mastersstudenter och lärare från många olika nationer.
4
7 Integrerat lärande
Kurser baserade på aktiviteter där lärande av ämneskunskaper är integrerat med lärande av personliga, professionella färdigheter samt färdigheter i produkt- och systemutveckling.
Utveckling av generella kompetenserna är distribuerat, med ansvar fördelat bland många obligatorisk kurser under de först tre åren på programmet.
Projektkurserna gör syntes av kurser.
3 Identifiera samordnare som bevakar
progression av personliga och professionella kunskaper.
Utveckla process för att förvissa oss om att alla lärare, nya som gamla, har klart för sig
Ingenjörskompetenskurserna ger överblick över området. Matematisk modellering IT gör syntes av
obligatoriska matematikkurser.
sin roll i detta sammanhang.
8 Aktivt lärande
Undervisning och lärande som bygger på ett aktivt och erfarenhetsbaserat arbetssätt.
Vi har aktivt planerat så att en hel del ab programmets undervisning involverar olika former av grupparbete där studenterna ställs inför uppgifter vars svårighets grad är tänkt att ligga på en nivå att det kräver hela gruppens samlade erfarenheter och kunskaper för att lösa dem, och att detta skall frammana ett ämnesmässigt samtal och gemensam aktivitet.
Flertalet av programmets kurser har laborativa inslag för att främja
studenternas kunskaper och färdigheter.
Relativt flexibel utbildningsplan som ökar studentens behov av att själv aktivt planera sin utbildning.
3 Till skillnad från för ett antal år sedan karakteriserar programmets studenter den typiske Chalmeristen som en som studerar i grupp.
För att nå ytterligare fördjupade kunskaper skall vi sök metoder att öka studenternas tidsinsats. Undersökning visar att det finns utrymme för detta.
9 Utveckling av lärarnas kompetens Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens när det gäller personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling.
Omfattande och stark
forskningsverksamhet pågår på
kursgivande institutioner ger fortlöpande utveckling av lärarnas ämnesmässiga kompetens. T ex inom kursgivande institutioner Fackspråk, Projektledning och Människa och teknik är detta inom de områden vi benämner generella
kompetenser.
2 Identifiera hur lärarmötena kan bli ett forum där de personliga och professionella
kompetenserna utvecklas.
Detta ligger i huvudsak på institutionernas ansvar, men undersök hur programmet kan bistå/trycka på för att främja
kompetensutvecklingen, t ex genom att ta med detta i kursbeställningen.
10 Utveckling av lärarnas kompetens inom lärande och undervisning
Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens både när det gäller att skapa integrerat lärande, byggt på aktiva erfarenhetsbaserade
arbetsformer, och när det gäller examination av studenternas lärande.
Programmets lärarmöten syftar band annat till utveckla lärarlaget vad det gäller t ex pedagogik och
mångfaldsfrågor. Chalmers erbjuder via CKK olika pedagogiska
fördjupningskurser.
2 Dito
11 Examination av färdigheter
Examination av studenternas lärande, såväl av personliga, professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling som av ämneskunskaper.
Färdigheter och kunskaper inom ämnen och inom systemutveckling examineras i stor utsträckning.
Vissa av de generella förmågorna examineras inom
kommunikationskurserna, projektkurserna och
ingenjörskompetenskurserna.
2 Gå igenom återstående generella
kompetenser och se hur de bör examineras.
Fortsätt bevaka teknologerna prestationsnivå i ljuset av hur det sett ut tidigare.
12 Utvärdering av program
Ett system för utvärdering mot valda principer enligt alt 1 eller 2. Systemet ska ge återkoppling till studenter, lärare och andra intressenter i syfte att skapa ständiga förbättringar.
Är en del i kvalitetsarbetet.
Kursutvärderingar, regelbundna möten med studenter grupper i form av studienämnden som handhar
kursutvärderingar (SnIT) och styrelsen för teknologorganisationen på
programmet (StyrIT) och lärargruppen.
Varje programkommittémöte inleds med återkoppling från programverksamheten.
1 Programstart 2001, därför ännu ingen programutvärdering.
Behöver förbättre återkopplingen till studenter om vilket utvecklingsarbete som utvärderingen lett till.
Planerar att genomföra pilot med kollegial utvärdering av kurs.
Åtgärdsanalys:
Generella kompetenser:
Ta fram en progressions- och examinationsansvarig. Denna utvecklar process för att involvera lärarkollegiet.
Pedagogik:
Tillsätt arbetsgrupp som tar fram handlingsplan för att öka tidsinsatsen hos den del av studentgruppen som lägger lite tid på sina studier.
Utvärdering:
Inför process för återkoppling till studenterna efter kursutveckling.
Besluta om process för återkommande programvärdering.
