Trafikbullerpolicy för Järfälla kommun

(1)

Mobil 070-184 57 58 Fax 010 505 11 83 leif.akerlof@afconsult.com

Bygg och miljöförvaltningen Anders Eriksson

177 80 Järfälla

Järfälla kommun Trafikbuller Åsa Lindkvist

Uppdragsansvarig

Trafikbullerpolicy för Järfälla kommun

Uppdrag

Utarbeta förslag till kommunal policy för hantering av trafikbuller i befintlig miljö samt vid planering och byggande av nya bostäder.

ÅF-INFRASTRUCTURE AB/LJUD OCH VIBRATIONER

Handläggare Granskad

Leif Åkerlöf Åsa Lindkvist

(2)

Innehåll

1 INLEDNING 4

2 BULLER, STÖRNING OCH HÄLSOPÅVERKAN 5

2.1 Bullertermer 5

2.1.1 Störningsmått 5

2.1.2 Akustiska nyckeltal 5

2.1.3 Exempel på ljudnivåer 6

2.2 Bullerpåverkan 6

2.2.1 Hörselskador 7

2.2.2 Sömnstörningar 7

2.2.3 Talkommunikation 8

2.2.4 Prestation och inlärning 8

2.2.5 Psykosociala effekter och symtom 8

2.2.6 Fysiologiska effekter 8

2.2.7 Allmän störning 9

2.2.8 Flera trafikslag 9

2.3 Kompensationstänkande 9

3 VISIONER OCH MÅL I JÄRFÄLLA KOMMUN 11

4 RIKTVÄRDEN, LAGAR, FÖRESKRIFTER ETC. 12

4.1 Riksdagens antagna riktvärden 12

4.2 Lagar 12

4.2.1 Miljöbalken, MB (1998:808) 12

4.2.2 Plan- och bygglagen, PBL (1987:10) 13

4.2.3 Konflikt mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen 13 4.2.4 Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, BVL

(1994:847) 14

4.3 Föreskrifter, förordning och standard 15

4.3.1 Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57) 15 4.3.2 Boverkets Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR (2006:1)

15

4.3.3 Svensk Standard för ljudklassning av utrymmen i byggnader—

Bostäder, SS25267(3) 16

4.3.4 Förordning om omgivningsbuller (2004:1135) 16

4.3.5 Boverkets allmänna råd 16

4.4 Praxis 17

4.4.1 Trafikbuller och planering 17

4.4.2 Ljudkvalitetspoäng 18

5 TILLÄMPNING AV RIKTVÄRDEN I JÄRFÄLLA KOMMUN 19

5.1 Planeringsförutsättningar 19

5.1.1 Tillämpning i Järfälla kommun 19

(3)

5.2 Avsteg 20

5.2.1 Boverkets rekommendationer 20

5.2.2 Järfälla kommuns tillämpning år 2012-2025 21 5.2.3 Järfälla kommuns tillämpning efter år 2025 22

5.2.4 Hur avsteg kan göras 23

6 ÅTGÄRDER FÖR BULLER I BEFINTLIG MILJÖ 24

6.1 Inledning 24

6.2 Riktvärden och mål 25

6.2.1 Bostäder år 2012-2014 25

6.2.2 Bostäder år 2015-2019 26

6.2.3 Skolor år 2012-2014 26

6.2.4 Övriga miljöer år 2012 27

7 HANTERING AV BULLER I PLANPROCESSEN 28

7.1 Bullerutredning 28

7.2 Möjliga lösningar och speciallösningar 28

7.2.1 Lösningar 28

7.2.2 Speciallösningar 30

8 HANTERING AV BULLER I BYGGLOV OCH BYGGANMÄLAN

31

8.1 Bygglov 31

8.1.1 Ljuddeklaration 31

8.2 Bygganmälan 32

8.2.1 Kontrollplan 32

8.2.2 Hantering av avsteg 32

8.2.3 Ändring av byggnad 32

Bilagor Ritningar 546047 C01

(4)

1 Inledning

Järfälla kommun har som väghållare ansvar för att åtgärda störande buller från kommunens vägar. Även i den fysiska planeringen har kommunen ett ansvar att tillkommande bebyggelse placeras och utformas så att bullerstörningar undviks.

Väghållaransvaret ligger hos Tekniska nämnden medan ansvaret för den fysiska planeringen ligger hos Kommunstyrelsen.

Trafikbullerpolicyn behandlar endast det vägtrafikbuller som kommunen som väghållare har ansvar för.

Buller från vägtrafik från annan väghållare (Trafikverket) samt tågtrafik, industribuller behandlas således inte i trafikbullerpolicyn, men finns redovisade i bullerkartläggningen för Järfälla kommun.

Buller från flygtrafik ingår inte i kartläggningen av olika skäl. Dels är

bullernivåerna relativt låga i jämförelse med väg- och tågtrafikbullret och dels är flygvägarna över kommunen, både för trafiken vid Bromma och Arlanda flygplatser, mycket utspridda. De utspridda flygvägarna medför bland annat att variationerna i bullernivåer varierar kraftigt vilket medför att noggrannheten i beräkningarna blir låg.

Trafikbullerpolicyn ska användas vid all nyplanering inom kommunen och rapporten riktar sig därför till alla aktörer som är inblandade i

planeringsprocessen.

Rapporten bedöms som ett beslutsunderlag för buller samt kommunens handlingsplan med åtgärder mot buller.

(5)

2 Buller, störning och hälsopåverkan

Buller är, framförallt i större tätorter, ett stort folkhälsoproblem. I Sverige utgör trafiken den vanligaste orsaken till bullerstörningar. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag men buller kan också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och

sömnstörningar samt påverkan på talkommunikation.

2.1 Bullertermer

2.1.1 Störningsmått

För beskrivning av buller vars styrka är konstant i tiden används ofta ljudnivå i decibel med beteckningen dB(A). Detta störningsmått är enkelt att arbeta med och kan direkt mätas med ljudnivåmätare. Ingående undersökningar har även visat, att ljudnivån kan användas som grund för konstruktion av mer

sofistikerade störningsmått som beskriver störningen vid fluktuerande buller.

I Sverige används två olika störningsmått för trafikbuller; ekvivalent respektive maximal ljudnivå.

Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn.

Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage.

2.1.2 Akustiska nyckeltal

Decibel är ett logaritmiskt mätetal. Detta innebär bland annat att vid addition av buller från två lika starka bullerkällor ökar ljudnivån med 3 dB(A). På samma sätt ger en fördubbling/halvering av trafikmängden 3 dB(A) högre/lägre ekvivalent ljudnivå.

När det gäller upplevelsen av skillnader i bullernivå kan 3 dB(A) upplevas som en hörbar förändring medan en skillnad på 8 - 10 dB(A) upplevs som en

fördubbling/halvering av ljudet. Även om små skillnader i ljudnivå inte är direkt uppfattbara påverkar varje dB störningsupplevelsen.

(6)

2.1.3 Exempel på ljudnivåer

För att ge en viss uppfattning om vad olika ljudnivåer innebär ges nedan exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter.

2.2 Bullerpåverkan

Buller definieras som oönskat ljud och är den miljöstörning som berör flest antal människor i Sverige. Buller kan påverka människors hälsa och

välbefinnande både direkt och indirekt. Direkta effekter är hörselpåverkan och öronsus s.k. tinnitus.

Indirekta effekter är sömnstörningar, samtalsstörningar och effekter på vila och avkoppling. Prestation och inlärning kan också påverkas och psykologiska och fysiologiska stressrelaterade symtom förekommer som kan ge upphov till försämrad livskvalitet.

Kroniska fysiologiska effekter med högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom är också beskrivet. Samhällsbuller som huvudsakligen omfattar buller från väg-, spår- och flygtrafik är främst kopplat till ovan beskrivna indirekta effekter.

I sovrum

Nyprojektering Nivå storstadsgata Diskotek Smärtgräns

I närhet av jetplan Passerande gods-

Normalt samtal Svagt vindbrus

fattbara ljud Svagast upp-

180 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110120 130 140 150 160 170

194

Ljudnivå dB(A)

Högsta ljudnivå som kan uppträda 190

och persontåg

(7)

Störningen av buller är mycket subjektiv och störkänsligheten varierar från person till person samt även beroende på personens inställning till bullerkällan och tidpunkten för bullerhändelsen.

2.2.1 Hörselskador

Den vanligaste orsaken till hörselskadligt buller är höga ljudnivåer i arbetsmiljön.

Exponeringsvärden för buller avseende hörselskaderisk behandlas i Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1992:10 – Buller.

För buller i arbetsmiljö är 85 dB(A) den högsta tillåtna genomsnittliga exponeringsnivån under en arbetsdag (LAeq, 8h). För att komma ner i en för hörseln helt ofarlig nivå av kontinuerligt buller bör den understiga 75 dB(A) i ekvivalent ljudnivå för 8 timmars arbetsdag.

I en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket (Föreskrift 2005:16) har begreppet insatsvärden införts. Om en undre gräns på 80 dB(A) uppnås eller överskrids skall arbetstagarna få information, genomgå utbildning och ha tillgång till hörselskydd. Om en övre gräns på 85 dB(A) uppnås eller överskrids är åtgärder obligatoriska. En handlingsplan ska då upprättas och hörselskydd användas.

Höga ljudnivåer som kan ge hörselskada förekommer också i den allmänna miljön. Exponering vid konserter, på diskotek, vid skjutbanor och

musiklyssning via hörlurar är exempel på sådana tillfällen. Att det ringer och tjuter i öronen efter speciellt musiklyssning är ett vanligt fenomen.

Trafikbuller är däremot normalt inte av sådan styrka att det kan orsaka hörselskador.

2.2.2 Sömnstörningar

Sömnstörningar är en av de vanligaste följderna av högt trafikbuller och människor vänjer sig inte ens efter flera års exponering*. Både kontinuerligt och intermittent ljud kan ge upphov till sömnproblem.

Mätbara effekter startar redan vid en bakgrundsnivå kring 30 dB(A). Objektiva effekter som registrerats är förändringar i sömnmönstret, speciellt en minskning av förekomsten av den s.k. REM-sömnen. Subjektiva effekter är störd

insomning och försämrad sömnkvalitet med huvudvärk och trötthetskänsla vid uppvaknandet.

Ostörd sömn är väsentlig för vår fysiska och mentala hälsa och en förutsättning för att vi ska fungera väl i vårt dagliga liv. Väckningseffekter har påvisats vid maximala ljudnivåer från 45 dB(A) och uppåt. För att skydda människor är det därför viktigt att begränsa antalet bullerhändelser med maxnivåer över 45 dB(A) nattetid såväl som att inte överskrida ekvivalentnivån 30 dB(A).

*Referens: Griefahn B., Scheumer-Kohrs A., Scheumer R., Moehler U.,Mehnert P. (2000) Physiological, subjective and behavioural responses during sleep to noise from rail and road traffic. Noise & Health 3; 9: 59-71

(8)

2.2.3 Talkommunikation

Omgivningsbuller, till exempel från olika typer av trafik, speciellt tåg- och flyg, kan maskera talet och därigenom direkt försvåra möjligheten att föra samtal och indirekt genom att det är ansträngande att höja rösten eller upprepa tal i bullriga situationer. Vilken bullernivå som kan accepteras varierar med använd

röststyrka, innehållet i det sagda och egenskaper hos individen (ålder,

hörselförmåga och modersmål). I vissa fall, som vid fikabordet utomhus, kan det erfordras att bakgrundsnivån inte överstiger 55 dB(A).

2.2.4 Prestation och inlärning

Redan vid lägre bullernivåer finns effekter på grund av försvårad möjlighet till kommunikation och störd koncentration. Buller påverkar alltid arbete om viktig information maskeras. Huruvida effekter på arbetsprestationen uppkommer beror i övrigt framför allt på uppgiftens art, bullrets egenskaper och faktorer hos individen. Enkla monotona arbetsuppgifter påverkas normalt inte av buller.

Däremot störs prestationsförmågan när det gäller komplexa uppgifter. Det är inte möjligt att ange en generell nivå som inte får överskridas, eftersom det är beroende av vilken typ av arbete som utförs.

Vissa förebyggande åtgärder kan dock alltid rekommenderas. Exempelvis tycks längre tids exponering för flygbuller under barndomen kunna försämra

läsförmågan och förvärras alltmer ju längre i tiden som exponeringen varar**.

**Referens: Stansfeld S. A, Berglund B on the behalf of the RANCH study team. Aircraft and road traffic noise and children’s cognition and health: a cross-national study. Lancet 2005, 365: 1942-49.

2.2.5 Psykosociala effekter och symtom

Buller i såväl boendemiljön som i arbetsmiljön kan ge upphov till allmänt obehag och besvär som irritabilitet, huvudvärk och trötthet. Buller är också en stressfaktor som i samverkan med andra belastningsfaktorer och beroende på individens känslighet och förmåga att kunna hantera stress kan ge upphov till olika psykosomatiska besvär och psykosociala konsekvenser.

Någon ”säker” bullernivå är i dag inte möjlig att ange, bland annat beroende på att människor är olika känsliga och att effekterna i hög grad visat sig vara relaterad till störningsgraden snarare än till själva bullernivån.

2.2.6 Fysiologiska effekter

Buller kan utlösa olika akuta fysiologiska reaktioner som exempelvis

förändringar i hjärnans elektriska aktivitet, förhöjt blodtryck, stegrad andnings- och pulsfrekvens samt ökad insöndring av stresshormoner.

Vissa undersökningar har visat att långvarig exponering för trafikbuller också kan öka risken för att utveckla olika kroniska fysiologiska förändringar. De senaste decenniernas forskning har indikerat ett samband mellan trafikbuller och hjärt-kärlsjukdom och högt blodtryck hos vuxna. Sambandet har varit

(9)

tydligast för ischemisk hjärtsjukdom som vanligen yttrar sig som kärlkramp eller hjärtinfarkt.

2.2.7 Allmän störning

Bullerstörning är ett subjektivt begrepp. Ingen direkt koppling till bullernivån kan göras på individnivå, utan störningen beror bland annat på den situation som personen befinner sig i. Nivån på störning varierar med typ av aktivitet och på vilket sätt som aktiviteten störs. Störningen varierar dessutom mellan olika individer med olika känslighet för bullerpåverkan och även andra faktorer kan inverka, som individens inställning till bullerkällan. På gruppnivå har dock ett samband mellan faktisk exponeringsnivå och besvärsförekomst påvisats i ett flertal studier.

Störningsnivån varierar också beroende på typ av buller. Genom att det finns en mängd variabler att ta hänsyn till försvåras möjligheten till generella

bedömningar av bullersituationen på olika platser och med olika

trafiksammansättning. Enbart den ekvivalenta bullernivån blir därför ofta ett alltför trubbigt instrument. 55 dB(A) invid en väg med 1000 fordonspassager per dygn och 55 dB(A) på större avstånd från en väg med betydligt högre trafikintensitet innebär helt olika påverkan. Därför används vid bedömningar en kombination av ekvivalenta och maximala ljudnivåer, inomhus och utomhus.

2.2.8 Flera trafikslag

Många bostäder i tätorter utsätts för buller från flera trafikslag och i en del fall även från andra källor än trafik. Det är svårt att entydigt beskriva buller från flera olika källor, eftersom upplevelsen av bullerkällorna inte kan adderas.

Människor som exponeras för flera bullerkällor upplever sig dock ofta mer störda än människor som utsätts för buller från en källa, trots samma totala ljudnivå.

Därför är det olyckligt om de olika källorna behandlas var och en för sig. En typisk situation är att vägtrafiken orsakar ett kontinuerligt buller, en bullermatta över ett område och dessutom förekommer järnvägs- och/eller flygtrafik som orsakar höga momentana bullertoppar. Detta medför totalt sett en hög

belastning och uttalad störning kan befaras.

I en svensk undersökning var till exempel den rapporterade störningen för vägtrafik och flygtrafik var för sig mer omfattande när de båda bullerkällorna förekom samtidigt*.

*Referens: Öhrström E, Barregård L. Undersökning av störning av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun.

Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Göteborg 2005.

2.3 Kompensationstänkande

Tillgång till tyst eller bullerdämpad sida som kompensation till en bullerutsatt trafiksida, är ett alltmer vanligt sätt att arbeta i planeringen för att begränsa bullerstörningar till de boende. Det är särskilt vanligt i tätortsmiljöer där bristen

(10)

på utrymme och ett starkt bebyggelsetryck gör att nya bostäder ofta byggs i trafiknära lägen.

En viktig anledning till att störningsupplevelsen minskar vid tillgång till tyst sida är möjligheten att ostört kunna vädra eller sova med fönster på glänt utan att påverkas av trafikbuller. En annan anledning är att kunna fredas från buller vid utevistelse på balkong, uteplats eller bostadsområdets gård. Det ger

möjligheter till rekreation, vila och att kunna föra samtal utan att påverkas av buller. Den känsla av instängdhet som infinner sig genom vetskapen om att det är mycket buller utanför bostaden, kan vara ytterligare en förklaring till att störningsupplevelsen är större vid avsaknad av tyst sida oavsett ljudnivå inomhus med stängda fönster. Slutligen uppstår då och då höga ljud som når in i rum som vetter mot trafiksidan även vid effektiv fasadisolering. Det kan till exempel vara bullrande motorcyklar, fordon med dåliga ljuddämpare, särskilt bullrande tung trafik eller utryckningsfordon. Detta är särskilt viktigt att beakta då sådant ljud kan störa sömnen i stor omfattning. Det måste betonas att från hälsoskyddssynpunkt är det sannolikt mest betydelsefullt att ha låga

exponeringsnivåer nattetid, d.v.s. kunna ha möjlighet att sova mot tyst sida. Vad som kan betraktas som tyst sida måste därför vara väl definierat.

(11)

3 Visioner och mål i Järfälla kommun

I april 2010 antog Kommunfullmäktige en Miljöplan för Järfälla kommun, som ett styrande dokument.

Ett miljömål i Miljöplanen är att

Andelen boende som är bullerstörda av väg- och spårtrafik ska minska med 20 procent till 2020 jämfört med 2009.

Till detta finns ett uppdrag att kommunen ska ta fram en trafikbullerpolicy samt att en handlingsplan för bulleråtgärder sak tas fram.

I miljöplanen definieras bullerstörd som

Med bullerstörd menas lägenheter där ljudnivån överstiger ekvivalentnivån 55 dB(A) vid fasad som inte har tillgång till en tyst sida som understiger 45 dB(A).

I gällande Översiktsplan 2001, antagen 2001-09-03 och aktualitetsförklarad 2007-05-07, anges mål och inriktning gällande buller.

Bullret i Järfälla ska minska så att en godtagbar ljudmiljö säkerställs.

Kommunen ska verka för att bullerstörningar i befintliga bostads- och

friluftsområden begränsas så långt det är möjligt samt att vid nybyggnation ska nationella beslutade riktvärden för buller normalt inte överskridas.

I övrigt finns inga dokument från Järfälla kommun som på ett tydligt sätt behandlar bullerproblematiken

(12)

4 Riktvärden, lagar, föreskrifter etc.

4.1 Riksdagens antagna riktvärden

I mars 1997 antog Riksdagen proposition 1996/97:53, ”Infrastrukturinriktning för framtida transporter”. Propositionen redovisar riktvärden för trafikbuller, som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad alternativt väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:

• 30 dBA ekvivalentnivå inomhus.

• 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid.

• 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad.

• 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.

Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall

utomhusnivån inte kan reduceras till angivna nivåer bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte ska överskridas. Vid åtgärd i järnväg eller annan

spåranläggning avser riktvärdet för buller utomhus 55 dBA ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dBA ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt.

4.2 Lagar

4.2.1 Miljöbalken, MB (1998:808)

Bullerfrågor behandlas i Miljöbalken i följande punkter:

2 kap. Allmänna hänsynsregler mm

2 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.

3 § Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de

försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1 § Med miljöfarlig verksamhet avses

(13)

3. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan

medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.

29 kap. Straffbestämmelser och förverkande 1 § Den som med uppsåt

3. orsakar en betydande olägenhet i miljön genom buller döms för miljöbrott till böter eller fängelse i högst två år miljöbrott till böter eller fängelse i högst två år.

4.2.2 Plan- och bygglagen, PBL (1987:10)

Bullerfrågor behandlas i Plan- och bygglagen i följande punkter:

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av bebyggelse, m.m.

3 § Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till

1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet.

4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar.

3 kap, Krav på byggnader m.m.

3 § Byggnader skall uppfylla de krav som anges i 2 och 2 a §§ lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

i den utsträckning som följer av föreskrifter utfärdade med stöd av 21 § den lagen. Plan- och bygglagen hänvisar till

lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk som bygger på EG:s byggproduktdirektiv.

5 kap, Detaljplan och områdesbestämmelser

7 § Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen bestämmas om

11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom buller som omfattas av 9 kap. Miljöbalken.

Hur kommunen uppfyller bestämmelserna övervakas av länsstyrelsen som kan upphäva planen om inte tillräcklig hänsyn tas.

4.2.3 Konflikt mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen

Det ställs i princip samma krav på s.k. lämplighetsbedömning i och hänsyn till människors hälsa i Plan- och bygglagen och i Miljöbalken. Skillnaden är att i

(14)

Plan- och bygglagen görs en objektiv bedömning gentemot andra allmänna intressen, samtidigt som en avvägning inte får riskera hälsan för boende i en lokaliseringsprövning. Mark- och vattenområden ska användas för det ändamål områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet, läge samt

föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vidare ska planläggning främja en

ändamålsenlig struktur, estetisk tilltalande utformning av bebyggelse, en från social synpunkt god livsmiljö och goda miljöförhållanden i övrigt.

Miljöbalken har en annan fokus som utgår från den enskildes subjektiva upplevelse av störning och risk för hälsan i en befintlig situation när bostäder tagits i anspråk eller nya vägar tagits i drift. Konflikten mellan de båda regelverken är tydlig vid lokalisering av bostäder i städers centrala delar. Ur planeringssynpunkt är dessa lägen lämpliga med hänsyn till kollektivtrafik och utnyttjande av befintlig infrastruktur samtidigt som orörd natur och

jordbruksområden inte behöver tas i anspråk. Dessa lägen är dock ofta utsatta för buller, vilket ur hänseende från Miljöbalken innebär en olägenhet eller risk för olägenhet för människors hälsa.

Ett tillsynsärende enligt Miljöbalken kan resultera i en annan bedömning än ett beslut enligt Plan- och bygglagen i ett planärende. Miljöprövningen är

fristående från den lämplighetsbedömning som görs i planskedet. Hänsyn bör tas till brukarskedet när planen upprättas för att förhindra att kostsamma krav på åtgärder ställs på bullerkällan i efterhand. För att undvika problem i

brukarskedet är det angeläget att stor hänsyn tas till Miljömyndighetens

synpunkter redan i tidiga planskeden. När en detaljplan vunnit laga kraft bör en väl motiverad bedömning av bebyggelsens lämplighet som gjorts i planen tillmätas stor betydelse vid efterföljande prövning enligt Miljöbalken beträffande hälso- och störningseffekter, om inte förhållandena påtagligt förändrats.

4.2.4 Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, BVL (1994:847) Bullerfrågor behandlas i lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk i 2

§.

Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk

2 § Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig

livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om 5 skydd mot buller.

Till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk finns en förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, mm som förtydligar och som ger Boverket rätt att meddela föreskrifter. Innehållet och sambanden mellan regelverket redovisas i avsnittet om Boverkets byggregler nedan.

(15)

4.3 Föreskrifter, förordning och standard

4.3.1 Boverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57)

Boverkets byggregler innehåller föreskrifter och allmänna råd till Plan- och bygglagen samt lag och förordning om tekniska egenskapskrav. Enligt 7§

förordning om tekniska egenskapskrav ska byggnadsverk vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av brukarna eller andra personer i närheten av byggnaden, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden.

Boverkets byggregler gäller för bostäder och för lokaler i form av vårdlokaler, förskolor, fritidshem, undervisningsrum i skolor samt rum i arbetslokaler avsedda för kontorsarbete, samtal och dylikt.

Boverkets byggregler anger att byggnader ska utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas.

Byggnader och deras installationer ska utformas så att ljud från byggnadens installationer, från angränsande utrymmen likväl som ljud utifrån, dämpas.

Detta ska ske i den omfattning som den avsedda användningen kräver och så att de som vistas i byggnaden inte besväras av ljudet. Om bullrande verksamhet gränsar till bostäder ska särskilt ljudisolerande åtgärder vidtas. I lokaler ska efterklangstiden väljas efter vad ändamålet med utrymmet kräver. Som allmänt råd anges i Boverkets byggregler att föreskriftens krav på byggnaden är uppfyllt om de byggnadsrelaterade kraven i ljudklass C enligt SS 25267 för bostäder eller enligt SS 25268 för respektive lokaltyp uppnås. Om bättre

ljudförhållanden önskas kan ljudklass A eller B väljas.

Uppfylls kraven i Boverkets byggregler är också kraven i Plan- och bygglagen, lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk samt förordningen om tekniska egenskapskrav uppfyllda för inomhusmiljön i bostäder och lokaler.

I Svensk Standard förekommer också ljudklassning av utomhusmiljön. Dessa rekommendationer har ingen relevans för kraven på själva byggnaden utan kommer in i samband med planeringen av var byggnaden ska placeras. De kan alltså utgöra underlag för bedömningar i samband med detaljplaner och

Byggnadsnämndens ställningstaganden inför bygglov.

4.3.2 Boverkets Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR (2006:1) Vid ändring av byggnad tillämpas Boverkets Allmänna råd om ändring av byggnad som anger att omfattningen av bullerskyddande åtgärder bör anpassas till byggnadens kvaliteter. Detta betyder bl.a. att särskilt värdefulla golv och innertak normalt inte skall behöva förändras av ljudisoleringsåtgärder.

För ändringar i sig och följdåtgärder bör den ljudnivå och ljudisolering som gäller vid nybyggnad eftersträvas enligt avsnitt 7 i Boverkets byggregler, d v s motsvarande klass C, för bostäder enligt SS 25267 och för lokaler enligt SS

(16)

25268. Klass D i dessa standarder kan i undantagsfall tillämpas om andra väsentliga kvaliteter därigenom kan tillvaratas.

I de fall följdkrav kan ställas är det i första hand rum för sömn och vila som bör ges god ljudisolering och låg ljudnivå.

4.3.3 Svensk Standard för ljudklassning av utrymmen i byggnader—

Bostäder, SS25267(3)

Svensk Standard fastställdes i februari 2004 och innehåller fyra ljudklasser, A- D. Förutsättningen är att fönster är stängda samt att vädringsluckor och uteluftdon står i det läge som erfordras för att uppfylla byggreglernas krav på luftomsättning. I standarden har nedanstående värden fastställts för högsta tillåtna ljudtrycksnivå för ljudklass C:

1. 30 dBA ekvivalentnivå inomhusutrymmen för sömn, vila och daglig samvaro.

2. 35 dBA ekvivalentnivå inomhusutrymmen för matlagning och hygien.

3. 45 dBA maxnivå inomhus nattetid (från sjätte störningen).

4. 55 dBA ekvivalentnivå utanför fönster till minst hälften av utrymmena för sömn, vila och daglig samvaro.

5. 55 dBA ekvivalentnivå på uteplats (rekommenderad ekvivalentnivå).

6. 70 dBA maxnivå vid uteplats i anslutning till bostad (rekommenderad maxnivå).

1) Standarden anger 3 ggr/natt. SIS har beslutat ändra till 5 ggr/natt.

2) Dag och kväll.

4.3.4 Förordning om omgivningsbuller (2004:1135)

1 § Genom kartläggning av omgivningsbuller samt upprättande och

fastställande av åtgärdsprogram skall det eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa.

4.3.5 Boverkets allmänna råd

I Allmänna råd 2008:1. ”Buller i planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik” anger Boverket när det gäller planerade bostäder med 60 – 65 dB(A) ekvivalentnivå:

”Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrider 60 dB(A), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dB(A) vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dB(A) vid fasad). Minst hälften av boningsrummen, liksom uteplats, bör vara vänd mot tyst eller ljuddämpad sida.

Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dB(A). Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dB(A) utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dB(A)

(17)

vid fasad, normalt för lägenheter på de övre våningsplanen. 50 dB(A) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter somt vid uteplatser och gårdsytor.”

Boverket berömmer vidare arbetet med Trafikbuller och planering och anser att metoden med kompensationstänkande och Ljudkvalitetspoäng kan användas vid värdering av bullerfrågorna i planeringen.

4.4 Praxis

Utgående från lagar, förordningar och standard har viss praxis utarbetats när det gäller hantering av trafikbuller vid bostäder.

4.4.1 Trafikbuller och planering

Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Stockholms

stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning samt Ingemansson utarbetat en programskrift avseende trafikbuller ”Trafikbuller och planering”. I denna skrift anges förslag till kvalitetsmål för trafikbuller samt två avstegsfall. Dessa är i sammanfattning:

Kvalitetsmål

 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus och 45 dB(A) maximal ljudnivå inomhus

 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad, balkong, uteplats och rekreationsytor i tätbebyggelse (frifältsvärde)

 40 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid bostadens tysta sida (frifältsvärde)

 70 dB(A) maximal ljudnivå utomhus vid fasad, balkong och uteplats (frifältsvärde)

Avstegsfall A

Från riktvärdena enligt kvalitetsmålen görs avsteg utomhus från 70 dB(A) maximal ljudnivå och 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till tyst sida för minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än 55 dB(A). Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden.

Avstegsfall B

Från riktvärdena enligt avstegsfall A ovan görs avsteg utomhus från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till bullerdämpad sida om högst 55 dB(A) för minst hälften av boningsrummen.

(18)

4.4.2 Ljudkvalitetspoäng

I utredningen ”Trafikbuller och planering II” som genomförts av Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans med Stockholms miljöförvaltning samt

Ingemansson Technology AB introduceras ett system som innebär vägning av positiva och negativa faktorer med avseende på risken för störning av

trafikbuller.

Detta system har varit föremål för diskussioner i en seminarieserie i

Kommunförbundets regi på 5 orter under 2004 samt i en BFAB-kurs våren 2005. Under 2005 och 2006 har ytterligare synpunkter inhämtats och en arbetsgrupp arbetat vidare.

I oktober 2006 presenterades ”Trafikbuller och planering III” som beskriver den genomarbetade metoden för ljudkvalitetspoäng. Vid bedömning av

lämpligheten till bostadsbebyggelse tas hänsyn till följande faktorer:

 Buller på trafiksidan

 Buller på gård

 Buller vid entré

 Buller inomhus

 Förekomst av flera trafikslag/bullerkällor

 Planlösning

 Balkonger

 Grannskapet

Varje faktor har olika vikt och innehåller fyra alternativ. Genom ett

poängsystem kan de olika ljudfaktorerna vägas och sammanfatta. För att projekt ska vara godkänt krävs ett medelvärde på minst +5 poäng för samtliga

lägenheter och ingen lägenhet får ha lägre än +0 poäng.

(19)

5 Tillämpning av riktvärden i Järfälla kommun

5.1 Planeringsförutsättningar Boverkets rekommendationer

Riktvärdena för trafikbuller inomhus uppfylls i princip alltid vid nybyggnad.

Riktvärdena utomhus anger dels ekvivalent ljudnivå för dygn, 55 dBA, och dels maximal ljudnivå, 70 dBA vid uteplats.

I vissa situationer uppfylls ekvivalentnivån, men inte maxnivån. Då bör en sammanvägd bedömning göras.

Huvudregel vid planering av bostäder

Vid planering av nya bostäder gäller som huvudregel att följande krav bör uppfyllas genom bebyggelsens placering, utformning, skyddsåtgärder såsom bullervallar, trafikomläggningar, bullerreducerande asfalt etc:

 Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls.

 Planen bör säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 55 dBA ekvivalentnivå utomhus - vid fasad och uteplats - kan erhållas med hänsyn till trafikbuller.

 Planen bör säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls.

5.1.1 Tillämpning i Järfälla kommun Huvudregel vid planering av bostäder I Järfälla gäller som huvudregel att

 kraven enligt Boverkets byggregler för högsta trafikbuller inomhus alltid ska innehållas.

 möjligheterna att innehålla riktvärdena för buller utomhus vid fasad alltid ska belysas.

 vid avsteg från riktvärdena för buller utomhus vid fasad ska byggnadens trafikbullerisolering dimensioneras så att avstegsfall B med avseende på trafikbuller inomhus innehålls.

 varje bostad ska ha tillgång till uteplats, enskild eller gemensam med högst 70 dB(A) maximalnivå respektive 55 dB(A) ekvivalentnivå.

 en prognostisering för 10 år framåt i tiden ska ske när en bullerberäkning görs.

 riktvärdena för buller och Järfälla kommuns tillämpning av riktvärdena ska tillämpas för nybyggande av alla typer av bostäder

(20)

 riktvärdena ska tillämpas även vid väsentlig ombyggnad eller ändrat användningssätt. Hänsyn får dock tas till vad som är tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt försvarbart. En god helhetslösning ska alltid eftersträvas.

5.2 Avsteg

5.2.1 Boverkets rekommendationer När avsteg kan göras

I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln.

Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas:

 I centrala delar av städer och tätorter med bebyggelse av stadskaraktär: t ex ordnad kvarterstruktur.

 Vid komplettering av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer.

 Vid komplettering med ny tätare bebyggelse: t ex ordnad kvarterstruktur längs kollektivtrafikstråk i större städer.

Avvägningar, som innebär avsteg från riktvärdena för buller i samband med planering för nya bostäder, bör således kunna komma i fråga i samband med komplettering av befintlig bebyggelse i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär och vid komplettering av befintlig eller ny tät bebyggelse vid knutpunkter längs kollektivtrafikstråken.

Principer för avsteg

Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln:

55-60 dBA på trafiksidan

Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till 55-60 dBA, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dBA vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dBA vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida.

Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dBA, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dBA vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dBA vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida.

Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dBA. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dBA utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dBA vid fasad,

(21)

normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dBA bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor.

>65 dBA på trafiksidan

Även då ljudnivån överstiger 65 dBA kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciella bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller bullerdämpade sidan.

Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dBA. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dBA utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dBA vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dBA bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor.

Kompensationsåtgärder

När riktvärdena inte kan uppnås och när det saknas alternativa lokaliseringar bör möjligheter till kompensationsåtgärder studeras. Åtgärderna bör i första hand utföras i det aktuella bostadsprojektet och kan då regleras i detaljplanen.

Kompensationsåtgärder kan t ex vara att skapa en särskild god inomhusmiljö, skapa en tystare sida, att skapa goda planlösningar där hälften av

bostadsrummen är orienterade mot en skyddad sida eller att vid höga ljudnivåer bygga med ljudklass B inomhus.

5.2.2 Järfälla kommuns tillämpning år 2012-2025 När avsteg kan göras

Järfälla kommun har, med utgångspunkt från Boverkets Allmänna råd 2008:1, tagit fram ett antal kompensationsåtgärder som ska användas i samband med exploatering i lägen där trafikbullernivåerna överskrids. Principen är att ju högre trafikbullervärdet vid fasad är, ju mer långtgående

kompensationsåtgärder ska krävas. Det är dock viktigt att avvägningar gentemot andra intressen framgår och ställs i relation till beräknade bullernivåer.

I undantagsfall kan enstaka lägenheter accepteras när riktvärdena utomhus inte klaras, i enlighet med Boverkets Allmänna råd. Med enstaka lägenheter avses – som riktlinje – fem procent av det totala antalet lägenheter inom planområdet samt av det totala antalet lägenheter i respektive byggnad per projekt. Undantag får bara ske för att erhålla en bra totallösning som inte skulle klaras på något annat sätt. Varje fall av avsteg från riktvärdena och undantag ska tydligt motiveras.

(22)

Byggnaden och lägenheterna ska utformas så att

 minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet får minst ett fönster mot sida med högst 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå.

 Trafikbullernivåerna inomhus uppfyller målen för Ljudklass B

 varje lägenhet får tillgång till uteplats, enskild eller gemensam med högst 70 dB(A) maximalnivå och 50 dB(A) ekvivalentnivå.

 trafikbullernivåerna inomhus uppfyller målen för Ljudklass B

 kraven på lägsta Ljudkvalitetspoängen enligt Trafikbuller och Planering III innehålls.

5.2.3 Järfälla kommuns tillämpning efter år 2025 När avsteg kan göras

Samma regler för när avsteg kan göras bör gälla efter år 2025. Undantaget för enstaka lägenheter bör dock inte accepteras.

För att ha möjlighet att uppnå högst 45 dB(A) ekvivalent ljudnivå på tyst sida krävs att kommunen aktivt arbetar för tystare fordon och bullerdämpande vägbeläggningar.

Skärpta myndighetskrav avseende fordonsbuller, däck och vägbeläggning krävs för att sänka den allmänna ljudnivån, det så kallade bullerregnet.

 Trafikbullernivåerna inomhus uppfyller målen för Ljudklass A

(23)

 trafikbullernivåerna inomhus uppfyller målen för Ljudklass A

 kraven på lägsta Ljudkvalitetspoängen enligt Trafikbuller och Planering III innehålls.

5.2.4 Hur avsteg kan göras Boverkets rekommendationer

Boverket har i Allmänna råd 2008:1 gjort en lista över de underlag som bör finnas för beslut som medför avsteg frånriktvärdena för buller:

 Tydliga motiv ska anges för valet att bygga bostäder i ett bullerutsatt läge, istället för på annan plats.

 Det bör finnas ett fylligt beslutsunderlag med tydlig konsekvensbeskrivning, en beskrivning av hur avvägningar gjorts gentemot andra intressen, vilka överväganden som gjorts beträffande samhällsutvecklingen samt en beskrivning över både kort- och långsiktiga konsekvenser för de boende.

 Det bör finnas en aktuell och politiskt förankrad handlingsplan avseende åtgärder mot buller.

 • Det bör finnas en bullerutredning, som gör det möjligt att bedöma ljudmiljöns kvalitet och hur målen för ljudmiljön uppfylls i ett helhetsperspektiv.

Järfälla tillämpning

Boverkets rekommendationer i Allmänna råd 2008:1 ska utgöra grunden för den lokala tillämpningen i Järfälla kommun då avsteg från riktvärdena för buller ska göras. En bedömning ska göras från fall till fall. Om avsteg från riktvärdena görs ska motiv till bebyggelseförslag och motiv för avsteg redovisas. En jämförelse med alternativ lokalisering, avvägning mot olika intressen (allmänna och enskilda), ljudmiljön ur ett kort- och långsiktigt perspektiv, beaktande av Järfälla miljömål och eventuella

kompensationsåtgärder ska beskrivas. En beräkning av ljudkvalitetspoäng ska göras om i samtliga fall då avsteg görs.

Denna rapport bedöms vara ett beslutsunderlag för buller samt kommunens handlingsplan med åtgärder mot buller.

(24)

6 Åtgärder för buller i befintlig miljö

Järfälla kommun har genomfört en kartläggning av bullersituationen i kommunen. Kartläggningen ska årligen uppdateras med avseende på trafikuppgifter, förändringar i gatunätet, järnvägens sträckning och flygets rörelser samt förändringar i bullerskydd längs vägar och järnvägar och ändringar i vägbeläggning.

Uppskattningsvis en av tre kommuninnevånare bor i bostäder som utomhus har ekvivalentnivåer över riktvärdet 55 dB(A).

En av tio kommuninnevånare bor i bostäder som inomhus i någon del har ekvivalentnivåer över riktvärdet 30 dB(A).

Utgående från bullerkartläggningen ska kommunen utföra bullerdämpande åtgärder enligt plan nedan.

6.1 Inledning

Med utgångspunkt från bullerkartläggningen har antalet bostäder som exponeras för buller från väg- och tågtrafiken beräknats. I tabellen nedan redovisas en översiktlig sammanställning av bostäder med ekvivalenta ljudnivåer över 55 dB(A).

Antal bostäder med över 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad Antal lägenheter, ackumulerade värden

Ekvivalent

ljudnivå dB(A) Enfamiljshus Flerfamiljshus

>65 25 1000

>60 160 2000

>55 990 8000

I bilaga C01 redovisas ekvivalent ljudnivå från vägtrafik och tågtrafik.

Uppskattade kostnader

Med utgångspunkt från ovanstående sammanställning har kostnaden för bullerskyddsåtgärder i kommunen uppskattats

Följande åtgärder är aktuella:

 Fönsteråtgärder

Fönsterkomplettering och eventuella uteluftdon

 Bullerskydd vid uteplats. En skyddad uteplats per bostadshus, gäller även flerbostadshus

(25)

Kostnad, miljoner kronor, för åtgärder Ekvivalent

ljudnivå dB(A)

Småhus Flerfamiljshus Totalt

>65 1 12 13

>60 6 36 42

>55 36 132 168

Motivet för att åtgärda befintliga bostadshus med lägre än 60 dB(A) ekvivalentnivå vid fasad kan diskuteras. Med normalt underhållna fönster innehålls i de flesta fall målet högst 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus vid utomhusnivåer om högst 60 dB(A).

6.2 Riktvärden och mål

6.2.1 Bostäder år 2012-2014

Under åren 2012 – 2014 ges bidrag för bullerdämpande åtgärder till ägare av bostadshus färdigställda före år 1990 och som har över

 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus, frifältsvärde, vid bostadsfönster och över 35 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus i sov- och vardagsrum.

 70 dB(A) maximal ljudnivå på uteplats

Bidraget ges för åtgärder som ökar trafikbullerisoleringen hos byggnadens fönster och eventuella uteluftdon så att den ekvivalenta ljudnivån inomhus blir högst 30 dB(A) i sov- och vardagsrum respektive högst 35 dB(A) i kök.

Bidraget utgår med 90 % av kostnaderna för åtgärderna dock högst 1 200,-/m² fönsteryta, karmyttermått, respektive högst 2 000,- per rum för uteluftdon.

(2012 års prisnivå)

Bidrag utgår för fönster till rum och kök som har över 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus, frifältsvärde, vid fönster och över 35 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus i boningsrum respektive över 40 dB(A) ekvivalentnivå i kök.

Båda kriterierna ska vara uppfyllda för bidrag.

Vidare ges bidrag för lokala bullerskyddsåtgärder så att bostaden får tillgång till uteplats med högst 70 dB(A) maximala ljudnivå, enskild eller gemensam, i anslutning till byggnaden.

Bidraget utgår med 90 % av kostnaderna för upp till 7 m lång och 2 m hög bullerskyddsskärm, dock högst 32 000,-.(2012 års prisnivå)

Bidraget utbetalas i efterhand då fastighetsägaren visat att den genomförda åtgärden gett önskad effekt på trafikbullret.

(26)

Prioriteringsplan upprättas under 2011 och berörd fastighetsägare informeras om när ansökan om bidrag ska vara inlämnad samt när bidraget kan utbetalas.

Bidrag utgår för berättigade åtgärder som genomförs från och med år 2012.

6.2.2 Bostäder år 2015-2019

Under åren 2015 – 2019 ges bidrag för bullerdämpande åtgärder till ägare av bostadshus färdigställda före år 1990 och som har över

 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus, frifältsvärde, vid bostadsfönster och över 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus i sov- och vardagsrum.

 70 dB(A) maximal ljudnivå på uteplats eller över 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå

Bidraget ges för åtgärder som ökar trafikbullerisoleringen hos byggnadens fönster och eventuella uteluftdon så att den ekvivalenta ljudnivån inomhus blir högst 30 dB(A) i sov- och vardagsrum respektive högst 35 dB(A) i kök.

Bidraget utgår med 90 % av kostnaderna för åtgärderna dock högst 1 200,-/m² fönsteryta, karmyttermått, respektive högst 2 000,- per rum för uteluftdon.

(2012 års prisnivå)

Bidrag utgår för fönster till rum och kök som har över 65 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus, frifältsvärde, vid fönster och över 35 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus i boningsrum respektive över 40 dB(A) ekvivalentnivå i kök.

Båda kriterierna ska vara uppfyllda för bidrag.

Vidare ges bidrag för lokala bullerskyddsåtgärder så att bostaden får tillgång till uteplats med högst 70 dB(A) maximala ljudnivå och högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå, enskild eller gemensam, i anslutning till byggnaden.

Bidraget utgår med 90 % av kostnaderna för upp till 7 m lång och 2 m hög bullerskyddsskärm, dock högst 32 000,-.(2012 års prisnivå)

Bidraget utbetalas i efterhand enligt prioriteringsplan då fastighetsägaren visat att den genomförda åtgärden gett önskad effekt på trafikbullret.

6.2.3 Skolor år 2012-2014

I kommunen finns cirka 90 st skolor och förskolor, se tabell nedan.

Skoltyp Antal Förskolor 57 Grundskolor 25 Gymnasieskolor 6

(27)

Arbetet med att ta fram antal bullerstörda skolor samt antal skolelever som utomhus utsätts för bullernivåer över 55 dB(A) pågår.

Utgående från bullerkartläggningen ska kommunen utföra bullerdämpande åtgärder för skolor enligt plan nedan.

Under åren 2012 – 2014 ges bidrag till bullerdämpande åtgärder till ägare av skollokaler färdigställda före år 2000 och som har över

 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus, frifältsvärde, vid fönster till undervisningslokaler samt över 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus i undervisningslokaler.

 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå på mer än 50 % av skolans rastyta, skolgård.

Bidraget ges för åtgärder som ökar trafikbullerisoleringen hos byggnadens fönster och eventuella uteluftdon så att den ekvivalenta ljudnivån inomhus blir högst 30 dB(A) i undervisningslokaler respektive högst 35 dB(A) i kontor och lärarrum.

Bidrag ges endast för skollokaler som utöver trafikbullret uppfyller kraven enligt BBR.

Bidraget utgår med 90 % av kostnaderna för åtgärderna dock högst 1 500,-/m² fönsteryta, karmyttermått, respektive högst 2 000,- per uteluftdon. (2012 års prisnivå)

Bidrag utgår för fönster till undervisningsrum som har över 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus, frifältsvärde, vid fönster och över 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus i boningsrum respektive över 40 dB(A)

ekvivalentnivå i kontor och lärarrum. Båda kriterierna ska vara uppfyllda för bidrag.

Vidare ges bidrag för bullerskyddsåtgärder så att minst 50 % av skolans rastyta, skolgård får högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå.

Bidraget utgår med 90 % av kostnaderna för 2 m hög bullerskyddsskärm, dock högst 100 000,-.(2012 års prisnivå).

Bidraget utbetalas i efterhand då fastighetsägaren visat att den genomförda åtgärden gett önskad effekt på trafikbullret.

6.2.4 Övriga miljöer år 2012

Under år 2012 kommer en inventering av kommunens tysta områden att ske och handlingsplan för dessa områden upprättas.

(28)

7 Hantering av buller i planprocessen

Vid all planering av byggnader ska bullerfrågorna behandlas. Exempel på detta ges för framförallt bostäder ges nedan.

7.1 Bullerutredning

Förslag till exempelvis detaljplaner ska åtföljas av en trafikbullerutredning.

Utredningen ska innehålla uppgifter om.

 Riktvärden och bedömningsgrunder

 Dimensionerande trafikbullernivåer utgående från framtida trafikprognos.

 Exempel på byggnadsutformning och lägenhetsplanlösningar som visar att aktuella riktvärden och krav kan innehållas.

 Eventuella lösningar och speciallösningar som kommer att användas.

7.2 Möjliga lösningar och speciallösningar Två kategorier av lösningar kan diskuteras

 Lösningar som är godkända av Boverket och då kan användas i alla sammanhang

 Speciallösningar som kan användas i begränsad omfattning

7.2.1 Lösningar

Två typer av lösningar som är godkända av Boverkets och kan användas i alla sammanhang är

 Burspråk

 Lokala bullerskydd på balkonger Burspråk

Genom att förse rum med burspråk kan, beroende på ljudinfallets riktning och bullerregnets styrka, upp till 15 dB(A) dämpning av bullernivåerna erhållas vid ett fönster i burspråket. Genom att förse ett eller flera rum i lägenheten med burspråk kan målet inomhus med vädringsöppet fönster innehållas. Detta är en lösning som är mycket vanligt använd och godkänd av Boverket.

(29)

Lokala bullerskydd på balkonger och uteplatser

Med lokala bullerskydd på balkongen samt ljudabsorbenter i balkongtaken kan, beroende på ljudinfallets riktning, upp till 15 dB(A) dämpning av

bullernivåerna erhållas vid fönster som vetter mot balkongen. En avskärmning som omfattar tätt räcke samt högst 75 % av den ytan mellan balkongräcket och balkongtaket accepteras. Vid större avskärmning fås speciallösning enligt nedan. Denna metod, som troligen är den mest använda lösningen, är godkänd av Boverket.

Exempel nedan

(30)

7.2.2 Speciallösningar

Två typer av speciallösningar som kan användas i begränsad omfattning i ett bostadsprojekt är

 76 - 95 % inglasning av balkong

 Specialfönster

76 - 95 % inglasning av balkong

Specialfönster

(31)

8 Hantering av buller i bygglov och bygganmälan

8.1 Bygglov

Nybyggnadsärenden där bullersituationen kan antas kräva åtgärder utöver normalt utförande behöver behandlas med en flytande gräns mellan bygglov och bygganmälan.

Planlösningar i enskilda lägenheter samt placering av uteplatser granskas redan i bygglovskedet för att förebygga problem i bygganmälansskedet, som oftast ligger nära byggstart.

Om bulleravskärmning behövs ska utformningen handläggas som bygglov, antingen i samband med byggnaden eller separat.

Byggherren görs uppmärksam på behovet av en byggnadsakustisk dokumentation, s.k ljuddeklaration.

Byggnadsakustisk dokumentation för bostäder kan utföras i enlighet med SS 25267.

8.1.1 Ljuddeklaration

Ljuddeklarationen bör när det gäller yttre buller innehålla:

• Val av ljudklass

• Dimensionerande ljudnivåer

• Principlösningar

• Verifiering

Dimensionerande ekvivalent och maximal ljudnivå utmed fasad samt på balkong och övriga uteplatser ska redovisas.

Ljuddeklarationen ska redovisa principlösningar och beräknade inomhusnivåer.

Metoder enligt SS 25267 och Boverkets handbok ”Bullerskydd i bostäder och lokaler 2008” ska tillämpas.

Om ny detaljplan finns kan dimensionerande ljudtrycksnivåer hämtas ur planhandlingarna.

Är detaljplanen äldre får underlaget hämtas från Järfälla kommuns

bullerkartläggning. Den ska baseras på trafiksiffror i nuläge samt 10 år framåt eller aktuell prognos och placering av huskroppar.

Ljuddeklarationen bör revideras efterhand som projektet fortskrider och ska avslutas med ett bestyrkande av att byggnaden uppfyller uppställda krav.

Vid val av principlösningar kan vägledning hämtas från kapitel 8 om exempel på bulleråtgärder.

(32)

Utöver yttre buller ska ljuddeklarationen även beskriva konstruktioner och åtgärder för byggnadens inre ljudmiljö.

8.2 Bygganmälan

I samband med bygganmälan ska tekniska lösningar redovisas för att säkerställa att krav för aktuell ljudklass uppfylls.

Val av fönster, fasader, burspråk, balkonger ska redovisas.

Byggherren kan tillämpa Boverkets byggreglers funktionskrav och Allmänna råd på följande sätt:

• Utse en sakkunnig om ljud som upprättar en ljudskyddsdokumentation.

• Utforma förslag på moment som är relevanta för ljud i kontrollplanen enligt Plan- och bygglagen, i samarbete med den sakkunnige.

• Redovisa vilken verifiering som behövs för att visa att även övriga mål har uppnåtts, som inte omfattas av krav enligt Boverkets byggregler.

• Bestämma vem som ska ansvara för verifiering under projektering och utförande.

8.2.1 Kontrollplan

Verifiering ska anges i kontrollplanen:

1. Kontroll av beräkning av byggnadsdelars reduktion och ljudnivån vid uteplatser vid projektering.

2. Granskning av utförandet i byggskedet enligt checklista.

3. Mätning eller beräkning av byggnadsdelars reduktion och ljudnivån vid uteplatser efter utförande.

8.2.2 Hantering av avsteg

• Avsteg från krav i byggnad ska i princip inte medges.

• Avsteg från rekommenderade ljudnivåer vid uteplatser ska bedömas enligt avsnitt 5.2 och 5.3.

8.2.3 Ändring av byggnad

Vid ändrad användning - t ex från kontor till bostad - eller tillbyggnad gäller Boverkets Allmänna råd om ändring av byggnad. Den anger:

• Omfattningen av bullerskyddande åtgärder bör anpassas till byggnadens kvaliteter. Detta betyder bl a att särskilt värdefulla golv och innertak normalt inte skall behöva förändras av ljudisoleringsåtgärder.

• För ändringar i sig och följdåtgärder bör eftersträvas den ljudnivå och ljudisolering som gäller vid nybyggnad enligt avsnitt 7 i Boverkets

(33)

byggregler, d v s motsvarande klass C, för bostäder enligt SS 25267 och för lokaler enligt SS 25268. Klass D i dessa standarder kan i undantagsfall tillämpas om andra väsentliga kvaliteter därigenom kan tillvaratas.

• I de fall följdkrav kan ställas är det i första hand rum för sömn och vila som bör ges god ljudisolering och låg ljudnivå. När delar av en byggnad ändras kan ibland krav ställas på att andra delar av byggnaden skall åtgärdas så att även de uppfyller de tekniska egenskapskraven, d v s följdkrav.