• No results found

Grovplanering och verksamheten. våren Mossängens förskola avdelning Grodan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Grovplanering och verksamheten. våren Mossängens förskola avdelning Grodan"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

     

Grovplanering och verksamheten   våren 2010 

Mossängens förskola avdelning Grodan 

Den viktiga vardagen och   Den medvetna leken 

 

 

   

Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter  och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen 

          Lpfö ­ 98 

   

(2)

Vår verksamhet 

Grundläggande värden 

Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i  överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en  som arbetar inom förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde  och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift är att grundlägga och  förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på som t ex alla människors lika  värde, rättvisa och jämställdhet och omsorg och hänsyn till andra människor. 

För oss är det innehållet i varje dag som är viktig. I vardagen kan vi använda oss  av läroplanen och andra styrdokuments olika innehåll på ett naturligt sätt.

 

Det är genom leken och vardagssituationerna som barnen får sitt språk, lär känna  sig själva och sin omgivning. Stommen i vår vardag är våra rutiner som med sina  klara och tydliga stukturer ger barnet trygghet som i sin tur ger glädje.  

 

Vid måltiderna sitter vi vid tre bord, en vuxen vid varje. Vi vill ha en lugn behaglig  stund där vi får tid att prata med varandra. Vi tränar på att ta själv och skicka  vidare, att dela maten själva. Vi har A­tid med barnen. Barnen får duka av själva  och skrapa av tallrikarna. När vi pedagoger äter med barnen kan vi på ett 

naturligt sätt entusiasmera barnen och väcka deras nyfikenhet på att smaka olika  mat. I samtal under måltiden om vad vi äter och vad som sker lär sig barnen vad  som är kallt, varmt, sött, surt, hårt, mjukt osv. Under måltiden tränas många  begrepp som att glaset står framför tallriken och tallriken står på bordet. Vi  börjar och avslutar med en ramsa. 

 

På vår avdelning har vi många flerspråkiga barn i gruppen, därför arbetar vi  aktivt med att just i vardagen och i leken tydliggöra språket och innehållet i det vi  gör. Vi arbetar dagligen med språk­ och matematiklekar. Hos oss kommer barnen  att ta del av olika aktiviteter som: Temaarbete, olika lekar, utflykter, 

rörelse/gymnastik, sång/sagostund, skapande verksamhet, teaterbesök och  naturvetenskap.

(3)

 

Att intressera och medvetandegöra barnet i att det är kul att räkna är ett av våra  uppdrag inom förskolan.  

 

Utdrag ur läroplanen för förskolan (Lpfö-98).

I läroplanen står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

¤ Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker,

¤ Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang,

¤ Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum,

Detta gör vi genom att leka fram förståelsen och intresset för antal, siffror, mängder, mer än och mindre än osv. Att dela en frukt så att det kan räcka till många, eller bara till två, kan bli en rolig lek.

Räkna antalet barn på samlingen och att barnen visar med fingrarna hur många år man fyllt är också kul. Hur många öron har vi tillsammans i gruppen? Eller duka bordet, hur många ska vi duka till?

Vi använder oss av olika material i vårt räknande. Det kan vara naturmaterial vi ser eller hittar på våra promenader, vi räknar hur många träd det står på ängen. Pinnar plockas och kan också skapas till siffror. Snäckor på stranden, kottar i skogen/parken och annat kan man sortera efter färg, form och storlek. I olika aktiviteter och lekar mäter vi mängd och längd. Barnen kan trä pärlor eller knappar på snöre i förhållande till antalet år barnet är. Att bygga och konstruera är också en del av matematiken vi använder oss av klossar, lego eller naturmaterial

Det finns inget stopp för matematikens intåg i förskolan, utan det är bara att vi och barnen görs medvetna om att det är så roligt att kunna räkna, för att sen i förlängningen ha det lättare i skolans värld!

(4)

 

 

Naturvetenskap är en naturlig del av vår verksamhet 

Naturvetenskap förklarar vår omvärld. I förskolan utgår vi från barnets vardagsvärld i arbetet med naturvetenskap och skapar där med en naturlig förståelse.

Barn i förskolan är fyllda av nyfikenhet, de är kreativa och funderar kring naturfenomen och ställer frågor och söker svar på dessa.

 

Utdrag ur läroplanen för förskolan (Lpfö-98)

I läroplanen står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

¤ utvecklar sin förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen

¤ tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld

Detta gör vi genom att intressera och medvetandegöra barnen i att själva vilja undersöka, uppleva och upptäcka. Det leder så småningom till kunskaper hos barnen som hjälper dem att själva ställa en hypotes/fråga och testa den.

Det finns många roliga och tokiga frågor att hitta svar på och vi tänker utgå så mycket som möjligt från barnens intressen och nyfikenhet. Att se det ur barnens perspektiv är viktigt. Sen

(5)

får man inte glömma att naturen är full med spännande saker och tillräckligt intressant i sig.

Ofta räcker det att prata om och titta på det vi ser och upptäcker. Barn utforskar och

undersöker hela tiden naturvetenskap i sin närmiljö. Vatten och luft är alltid intressant, terrarier med småkryp likaså och det är roligt att titta närmare och undersöka stenar och annat naturmateria. Det gäller att hitta intressanta och undersökningsbara material och givetvis fånga tillfällena!

   

Den forskande förskolan 

 Förskolan Mossängen har naturvetenskap som sin inriktning och är med i  Lunds universitets projekt “naturvetenskap i förskolan”. Med syfte att  intressera och lära barn om de naturvetenskapliga fenomen som finns  omkring oss i vår vardagliga miljö. Vi arbetar med temat vatten/luft, varmt  /kallt och ljus/skugga. Även andra naturvetenskapliga fenomen kommer vi  att ta upp genom de teman och aktiviteter vi gör i dagligverksamheten. 

 

 

   

(6)

       

    

 Leken 

Leken är viktig för barn, den är rolig och socialt utvecklande men också till hjälp  längre fram i livet. Genom lek och utan krav på att lära sig t ex läsa, får barnen  nyckelfärdigheter som gör att läs­ och skrivutvecklingen går lättare. Barn som kan  organisera sin lek blir också bra på att t ex organisera sitt skolarbete! För att  tydligöra vår verksamhet och lyfta fram hur viktig leken är för barns utveckling  arbetar vi med: 

 

”Den medvetna leken” 

Den medvetna leken är inget ”nytt tänkande” utan  ett ”medvetet tänkande”, den är ett redskap som tydliggör förskolans verksamhet. 

Vi har ett medvetet bruk av leken för att främja utveckling och lärande. Man delar  in leken i fyra områden: gul ­ rörelse, röd­ matematik, blå – socialt samspel och  grön – språk. Vi skriver på informationstavlan vad som hänt idag och lägger till de  färgprickar som visar vad som primärt arbetats med. Det kan t. ex vara röd 

eftersom vi lekt mycket ”räknelekar” under dagen.  

 

 

 

 

Det material som finns framme på avdelningen ska inbjuda till lek   

 

(7)

   

Vi arbetar för:  

Att stärka självkänslan genom lagom svåra utmaningar. Vi jobbar för att barnet  ska klara av saker själva och att de får mycket beröm för detta. Barnen ska ställas  inför rimliga krav. Vi bekräftar dem och ger dem lagom uppgifter, så att barnen  får känna succé´. När barnen ofta får göra det de redan kan stärks deras 

självkänsla och de känner sig stolta. De ska även få utmaningar och möjlighet att  undersöka och prova sig fram för att få nya erfarenheter – detta ger bra 

självkänsla och självförtroende

.

 

Att barnen ska uppleva, utforska och ha roligt hos oss. Att barnen ska vara  nyfikna, kreativa och självsäkra när de slutar hos oss. Att åstadkomma ett  medvetet och konstruktivt föräldrasamarbete.  

 

   

 Så här ser det ut hos oss 

       

Varje dag har vi samling och den ska vara rolig och väcka barnens nyfikenhet och intresse. Vi sjunger  tillsammans, gör rörelselekar, ramsor, pratar om olika saker och en gång i veckan har vi muntligt  framförande då visar och berättar barnen om en sak. Vi har även språk‐ och räknelek på våra  samlingar. Varje samling startar vi med vår startsång, barnen vet då att det är dags för något roligt  och spännande! Att sjunga och hålla varandra i handen ger oss glädje och gemenskap. Att varje dag  hälsa på varandra och se vem som är här idag och tillsammans prata en stund om dagen och vad vi  ska göra idag ger oss lugn, bekräftelse och trygghet.  

 

(8)

 

 Vi upp barnen i grupper efter ålder och mognad för att tillgodose allas behov av utveckling. Vi  avslutar med vår avslutningssång för att göra ett tydligt slut på samlingen. Barnen vet nu att det är  dags för nästa aktivitet.  

 

   

Vi har delat in barngruppen i tre grupper efter ålder och mognad, lilla gruppen heter Findus,  mellan gruppen Nicke nyfiken och stora gruppen Dora utforskaren. En del aktiviteter gör vi  tillsammans i andra delar vi upp oss, beroende på vad vi ska göra. 

Vilan, en lugn stund på dagen. 

De stora barnen hör saga och sen olika lugna aktiviteter. De små barnen somnar till lugn  musik. 

Varje månad skickar vi ut månadsbrev via mail till föräldrarna. Där berättar vi om vad vi  har gjort, vad vi gör och ska göra den närmsta tiden. Plus lite annan information om  verksamheten .m.m. 

Utöver läroplanen så arbetar vi efter Djupadals rektorsområdes lokala  handlingsplan. Det gemensamma temat i rektorsområdet 2010 är  FÖRVÄNTNINGAR!  

Vi utgår från banens förväntningar, vad förväntar de sig av en dag på förskolan  och hur kan vi ge dem den bästa dagen 

Veckans hållpunkter: 

Måndag:     Muntligt framförande. Barnen visar och berättar om en sak. 

Tisdag Språk‐ och mattelek och naturvetenskap i grupper 

Onsdag:  Utedag. Vi går iväg på promenad till t ex någon lekplats i området. 

Torsdag:  Gymnastik. Skapande verksamhet inne och ute. Boktipset varje vecka tar ett  barn med en favorit bok. 

Fredag:  Hela huset sjunger 

(9)

 

Teman under våren 

 

Dinosaurier – Skapande ägg av papier‐mâché,göra en dinosaurie och ett landskap. Vi leker  lekar,  sjunger sånger och lär oss ramsor inom temat. Letar fakta i böcker tillsammans med barnen.  

 Vår vän trädet – vi hittar ett kompisträd i vår närhet och följer det genom årstiderna men har det  även som en lekkompis och i vår skapande verksamhet. 

Färg vilken färg blir det? Färg +färg =   Former kvadrat, cirkel och triangel 

Utflykter 

Vi har även planerat in fyra besök på Malmö museer och ska vara med på   ”Blomstergatan” inne vid Margaretha paviljongen i Pildammsparken.  

Som avslutning på terminen tar vi en heldag i Naturskolans hus som vi hyrt med tillgång till   deras material och utrustning. 

 

Miljöarbetet en del av vår vardag 

Vi har ett aktivt miljöarbete med barnen, vi går till återvinningscentralen med barnen och lämnar in  pappkartonger, glas och annat material som kan återvinnas. Hittar vi skräp på våra promenader  pratar vi om vad man ska göra med det och ser till att det kommer till rätt plats. Vi har bilder med  olika sopkärl och pratar med barnen på t ex samlingen vad som ska kastas var etc. 

Vi främjar ett ”miljötänk” hos barnen. Det behöver inte vara så stora saker i sig men tillsammans blir  det mycket. Släck lampan när du går ut ur rummet, stäng av elementet när du öppnar fönstret och  stäng av vattenkranen när du är klar etc.  

 

(10)

 

Traditioner 

   

 

Vi firar och uppmärksammar de olika högtiderna under året på traditionellt vis.  

Födelsedagar firas med att födelsedagsbarnet får en guldkrona/ tårthatt på huvudet och  sitter på ”guldstolen”, vi sjunger ”Vi gratulerar” och ”Happy birthday to you”. Vi tar fram  födelsedagståget och sätter tillsammans på lika många vagnar som barnet fyller. 

Födelsedagsbarnet får sen välja en sång och en lek. Födelsedagsbarnet bjuder de andra  barnen i gruppen på blandad frukt som avslutning. 

       

 Målsättningen med vår verksamhet är att vi ska få: glada,  trygga, nyfikna och forskande barn!  

 

 

Katarina, Camilla, Jenny och Emma 

 

   

(11)

 

Bilaga 

Aktiviteter som vi kommer att göra inom vårt huvudsakliga tema    Dinosaurier:  

Vi kommer att forska och söka fakta om dinosaurier på olika sätt. Besök på  bibliotek och museér 

Tillsammans ska vi bygga upp ett modellandskap från dinosaurietiden med en  aktiv vulkan.  Vi kommer att plantera riktigt gräs för att följa processen från frö  till grässtrå. 

Vi kommer att göra dinosaurieägg av ballonger och papier­maché och barnen gör  även en egen dinosaurie av pappersrullar .m.m. 

Vi ska rita upp ett dinosauriefotavtryck i naturlig storlek på golvet inne på  avdelningen. Vi kommer att jämföra det med barnens fotavtryck. 

Vi sjunger sånger och lär oss ramsor om dinosaurier. 

Varje barn över 2 år får ett eget dinosauriehäfte med lekar, bilder, sånger och  ramsor m.m. som vi gjort. 

 

Genom dessa teman aktiviteter upplever barnen naturvetenskap, historia,  socialträning, språkträning, matematiskt tänkande, sortering, färger och  skapande verksamhet 

       

References

Related documents

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till

Beslut om detta yttrande har på rektors uppdrag fattats av dekan Torleif Härd vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap efter föredragning av remisskoordinator

När det nya fondtorget är etablerat och det redan finns upphandlade fonder i en viss kategori och en ny upphandling genomförs, anser FI däremot att det är rimligt att den

upphandlingsförfarandet föreslås ändras från ett anslutningsförfarande, där fondförvaltare som uppfyller vissa formella krav fritt kan ansluta sig till fondtorget, till

Vid den slutliga handläggningen har också följande deltagit: överdirektören Fredrik Rosengren, rättschefen Gunilla Hedwall och enhetschefen Pia Gustafsson.. Katrin

Det som en rimlig valarkitektur skulle kunna bidra till för de som inte vill vara i förvalet är god information, stöd, jämförelser och olika guider istället för besvärliga

Tomas Englund Jag tror på ämnet pedagogik även i framtiden.. INDEX

Meddelande angående remiss av betänkandet Högre växel i minoritetspolitiken - stärkt samordning och uppföljning Katrineholms kommun har getts möjlighet att yttra sig över remiss