HUR GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2015?

(1)

Årsredovisning

Vad blev resultatet?

Kommunens resultat blev ett överskott på 7,1 miljoner kronor 2015. Det var drygt 1 miljon mer än det budgeterade över

skottet (6 miljoner). Det positiva resultatet beror främst på en återbetalning av sjukförsäkringspremier på 6 miljoner från Fora.

Av nämnderna lämnade kommunstyrelsen samt miljö och byggnämnden mindre överskott medan samhällsbyggnads

nämnden, social nämnden och nämnden för bildning, fritid och kultur redovisade underskott, det vill säga använde mer pengar än budgeterat för verksamheten. Störst underskott hade socialnämnden, –9,6 miljoner, följd av samhällsbygg

nadsnämnden, –2,1 miljoner.

Nettokostnaderna¹ minskade med omkring 10 miljoner (1,5 procent) till 651 miljoner mot 661 miljoner 2014.

Hur gick det med de ekonomiska målen?

Enligt lagen måste kommunen ha högre intäkter än kost

nader, det vill säga inte förbruka mer pengar än vi får in i skatter, statsbidrag och andra intäkter. Det kallas för balans

kravet. Nettokostnadsandelen (kostnaderna som andel av intäkterna) för Härjedalen minskade med en procentenhet från 99,9 procent 2014 till 98,9 procent 2015. Kommunen uppfyllde alltså balanskravet.

1 Nettokostnader är kostnaderna efter avdrag för intäkter.

Exempel: Kommunen har 3 miljoner i kostnader för förskola men får samtidigt in 1 miljon i förskoleavgifter från hushållen.

Då blir nettokostnaden 2 miljoner.

Kommunen uppfyllde även målet att betala alla investe

ringar med egna pengar. Ytterligare ett mål är att nå ett plus

resultat på minst 6 miljoner per år i genomsnitt under åren 2015–2017.

Hur mycket kan kommunen påverka sin ekonomi?

Kommunpolitikerna bestämmer om skatt och avgifter, och hur den ska organisera och bedriva sina verksamheter. Sam

tidigt måste kommunen följa lagar och regler som handlar om kommunens ekonomi och vilka verksamheter den är skyldig att erbjuda. Exempelvis måste kommunen driva för

skola, skola, äldreomsorg och annan samhällsservice, som infrastruktur, vatten och avlopp med mera. Kommunen får sina pengar främst från skatter (över 70 procent) och statliga utjämningsbidrag som ska ge kommunerna mer likvärdiga och rättvisa förutsättningar.

RESULTATRÄKNING FÖR HELA KOMMUNEN 2015

(Tkr) 2015 2014

Verksamhetens intäkter 266 980 221 078 Verksamhetens kostnader – 886 736 – 848 599

Avskrivningar –31 465 –33 460

Verksamhetens nettokostnader –651 221 –660 981

Skatteintäkter 401 933 396 364

Generella statsbidrag och utjämning 238 087 248 892

Finansiella intäkter 19 067 16 892

Finansiella kostnader –782 –528

Årets resultat 7 084 639

HUR GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2015?

Kommunens årsredovisning i korthet

Härjedalen kort 2015.indd 1 2016-06-02 09:48:25

HärligaHärjedalen I ¹¹

Vad blev resultatet?

Kommunens resultat blev ett överskott på 7,1 miljoner kronor 2015. Det var drygt 1 miljon mer än det budgeterade över

skottet (6 miljoner). Det positiva resultatet beror främst på en återbetalning av sjukförsäkringspremier på 6 miljoner från Fora.

Av nämnderna lämnade kommunstyrelsen samt miljö och byggnämnden mindre överskott medan samhällsbyggnads

nämnden, social nämnden och nämnden för bildning, fritid och kultur redovisade underskott, det vill säga använde mer pengar än budgeterat för verksamheten. Störst underskott hade socialnämnden, –9,6 miljoner, följd av samhällsbygg

nadsnämnden, –2,1 miljoner.

Nettokostnaderna¹ minskade med omkring 10 miljoner (1,5 procent) till 651 miljoner mot 661 miljoner 2014.

Hur gick det med de ekonomiska målen?

Enligt lagen måste kommunen ha högre intäkter än kost

nader, det vill säga inte förbruka mer pengar än vi får in i skatter, statsbidrag och andra intäkter. Det kallas för balans

kravet. Nettokostnadsandelen (kostnaderna som andel av intäkterna) för Härjedalen minskade med en procentenhet från 99,9 procent 2014 till 98,9 procent 2015. Kommunen uppfyllde alltså balanskravet.

1 Nettokostnader är kostnaderna efter avdrag för intäkter.

Exempel: Kommunen har 3 miljoner i kostnader för förskola men får samtidigt in 1 miljon i förskoleavgifter från hushållen.

Då blir nettokostnaden 2 miljoner.

Kommunen uppfyllde även målet att betala alla investe

ringar med egna pengar. Ytterligare ett mål är att nå ett plus

resultat på minst 6 miljoner per år i genomsnitt under åren 2015–2017.

Hur mycket kan kommunen påverka sin ekonomi?

Kommunpolitikerna bestämmer om skatt och avgifter, och hur den ska organisera och bedriva sina verksamheter. Sam

tidigt måste kommunen följa lagar och regler som handlar om kommunens ekonomi och vilka verksamheter den är skyldig att erbjuda. Exempelvis måste kommunen driva för

skola, skola, äldreomsorg och annan samhällsservice, som infrastruktur, vatten och avlopp med mera. Kommunen får sina pengar främst från skatter (över 70 procent) och statliga utjämningsbidrag som ska ge kommunerna mer likvärdiga och rättvisa förutsättningar.

RESULTATRÄKNING FÖR HELA KOMMUNEN 2015

(Tkr) 2015 2014

Verksamhetens intäkter 266 980 221 078 Verksamhetens kostnader – 886 736 – 848 599

Avskrivningar –31 465 –33 460

Verksamhetens nettokostnader –651 221 –660 981

Skatteintäkter 401 933 396 364

Generella statsbidrag och utjämning 238 087 248 892

Finansiella intäkter 19 067 16 892

Finansiella kostnader –782 –528

Årets resultat 7 084 639

HUR GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2015?

Kommunens årsredovisning i korthet

(2)

12 I HärligaHärjedalen

Två hem för vård eller boende, HVBhem, för ensam

kommande barn och ungdomar öppnades i Lillhärdal och Ytterhogdal. Kommunen beslutade även att öppna två ytterligare HVBhem 2016.

Kommunen beslutade att samhällsbyggnadsförvaltning

ens verksamhet ska ingå i kommunstyrelsen från och med januari 2016 och samtidigt läggs samhällsbyggnads

nämnden ner.

Nya vattenverk byggdes, i Tännäs, Funäsdalen och Skalspasset.

Befolkningen ökade från 10 224 till 10 262 invånare.

Kommunfullmäktige beslutade att Härjegårdar Fastighets AB tar över kommunens fastigheter från och med januari 2016. Syftet är att samordna fastighetsförvaltningen och göra den mer effektiv.

En översyn av gymnasiets programutbud påbörjades för att utveckla program och inriktningar, samt behålla och höja resultaten i gymnasiet.

Förskolan införde det webbaserade verktyget Schoolsoft, som förenklar kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar kring mål och aktiviteter för barnen.

Förberedelser gjordes inför sammanslagningen av alla kök, både inom omsorgen och bildning, fritid och kultur, till en gemensam kostenhet från och med 2016.

I syfte att utveckla undervisningen delades en dator/

surfplatta per elev ut på högstadiet och i årskurs 1 på gymnasiet.

Kulturcentrum Mankell flyttades från Folkets hus i Sveg till huvudbiblioteket i Medborgarhuset och nyinvigdes av Henning Mankell den 26 maj.

Utställningen och mötesplatsen ”När rocken kom till Sveg”

flyttades från Folkets hus till nya lokaler på Kyrko gatan.

VAD HÄNDE I HÄRJEDALENS KOMMUN 2015?

Årsredovisning

nämnden ner.

VAD HÄNDE I HÄRJEDALENS KOMMUN 2015?

nämnden ner.

VAD HÄNDE I HÄRJEDALENS KOMMUN 2015?

(3)

HärligaHärjedalen I ¹³

Kommunfullmäktige beslutade att sälja Härjedalens Turist

anläggningar AB (HTAB) till Björkfjärden Byggproduktion AB.

Det första spadtaget togs för byggandet av en ny förskola i Funäsdalen, som ska vara klar i december 2016.

Efter kommunens kritik mot Trafikverkets beslut att välja AS Avies som flygoperatör, upphävde Trafikverket avtalet.

Efter ny upphandling driver istället Direktflyg trafiken Sveg–Arlanda.

Härjedalens kommun tog sig vidare till riksfinalen i Kranvattentävlingen 2015, genom en delad första plats i region finalen.

Årets kulturpris gick till Ola Hanneryd, Fjällmuseet i Funäs

dalen, för hans arbete med Härjedalens historia och kul

turella skatter samt för modet att lyfta känsliga ämnen i intressanta arrangemang.

Årets kulturstipendium tilldelades konstnären Niklas Blindh, Funäsdalen, för hans talande naturalistiska och abstrakta verk med samiskt tema.

Idrottspriset 2015 gick till Tauno Haapamaa från Härje

dalens Simklubb, för goda prestationer och starkt enga

gemang i klubben samt för ungdomars möjlighet till idrottsutövande.

Idrottsstipendiet 2015 tilldelades Jesper Persson, från Sveg tävlandes för Åsarna IK, för hans SMguld i tre olika sporter – skidskytte, längdskidor och terränglöpning.

Årets miljöpris gick till Härjeåsjöns Lantgård för engage

mang och framåtanda med sin lantgård som bland annat är en av endast 20 företagare i landet som odlar kravjord

gubbar, vilket är mycket ovanligt på våra breddgrader.

Kommunfullmäktige beslutade att sälja Härjedalens Turist

anläggningar AB (HTAB) till Björkfjärden Byggproduktion AB.

Det första spadtaget togs för byggandet av en ny förskola i Funäsdalen, som ska vara klar i december 2016.

Efter kommunens kritik mot Trafikverkets beslut att välja AS Avies som flygoperatör, upphävde Trafikverket avtalet.

Efter ny upphandling driver istället Direktflyg trafiken Sveg–Arlanda.

Härjedalens kommun tog sig vidare till riksfinalen i Kranvattentävlingen 2015, genom en delad första plats i region finalen.

Årets kulturpris gick till Ola Hanneryd, Fjällmuseet i Funäs

dalen, för hans arbete med Härjedalens historia och kul

turella skatter samt för modet att lyfta känsliga ämnen i intressanta arrangemang.

Årets kulturstipendium tilldelades konstnären Niklas Blindh, Funäsdalen, för hans talande naturalistiska och abstrakta verk med samiskt tema.

Idrottspriset 2015 gick till Tauno Haapamaa från Härje

dalens Simklubb, för goda prestationer och starkt enga

gemang i klubben samt för ungdomars möjlighet till idrottsutövande.

Idrottsstipendiet 2015 tilldelades Jesper Persson, från Sveg tävlandes för Åsarna IK, för hans SMguld i tre olika sporter – skidskytte, längdskidor och terränglöpning.

Årets miljöpris gick till Härjeåsjöns Lantgård för engage

mang och framåtanda med sin lantgård som bland annat är en av endast 20 företagare i landet som odlar kravjord

gubbar, vilket är mycket ovanligt på våra breddgrader.

(4)

Årsredovisning

Tabellen nedan visar resultatet för de olika verksam heterna inom kommunen. Budget visar vilka nettokostnader verk

samheterna räknat med från början, resultat visar vad netto

kostnaderna blev och avvikelse är skillnaden mellan budget

erat resultat och det verkliga resultatet. (Minus tecken betyder underskott.)

VERKSAMHETERNAS KOSTNADER OCH RESULTAT (MKR) Budget Resultat Avvikelse Kommunstyrelse och

gemensam verksamhet 96,6 95,7 0,9

Miljö och bygg 4,3 3,9 0,4

Samhällsbyggnad 22,7 24,8 –2,1

Bildning, fritid och kultur 255,5 256,1 –0,6

Socialtjänst 272,7 282,3 –9,6

Summa 651,8 662,8 –11,0

VERKSAMHETERNAS RESULTAT OCH ARBETE

När det gäller ekonomi fungerar kommunen i stort sett som ett hushåll. För att både ha råd med den löpande verksam

heten och kunna investera för framtiden måste intäkterna vara högre än kostnaderna. Kommunen behöver också spara pengar till framtida pensionsbetalningar och oförutsedda utgifter. Därför är det viktigt att hålla nere kostnaderna så att de inte ökar snabbare än intäkterna. Kommunen kan annars tvingas ta av sina sparpengar eller låna pengar för att få ekonomin att gå ihop.

Summa 651,8 662,8 –11,0

VERKSAMHETERNAS RESULTAT OCH ARBETE

Summa 651,8 662,8 –11,0

VERKSAMHETERNAS RESULTAT OCH ARBETE

(5)

HärligaHärjedalen I ¹⁵

VAD KOSTAR MEST OCH MINST I KOMMUNEN?

ÅRETS INVESTERINGAR 2015

Kommunen investerade drygt 81 miljoner 2015, betydligt mer än 2014 (54 miljoner). Några av de viktigaste investe- ringarna 2015 var (miljoner kronor):

VAanläggningar 35,2

Ny förskola i Funäsdalen 11,4

Köp av andelar i Kommuninvest 4,1

Köp av mark 4,0

Asfalteringsarbeten 2,4

Entreprenadmaskiner 2,4

Byte till lågenergilampor 2,3

ITutrustning i förskola och grundskola 2,3

Lokala fibernät för internet 2,1

Kommentar till diagrammet: Vissa verksamheter får intäkter (taxor och avgifter med mera) som täcker en stor del av kostnaderna. Exempelvis var kostnaderna för miljö och byggnadsverksamheten drygt 14 miljoner, men intäkterna på 10 miljoner, därför blev nettokostnaden bara 4 miljoner.

Kostnaderna för samhällsbyggnadsnämndens verksamhet var 253 miljoner men gav samtidigt intäkter på 228 miljoner.

Totalt 100 % 663 Mkr

NÄMNDERNAS DEL AV VERKSAMHETERNAS KOSTNADER

Samhällsbyggnadsnämnd 3 % 25 Mkr

Miljö- och byggnämnd 0,6 % 4 Mkr

Nämnden för bildning, fritid och kultur 39 % 256 Mkr

Socialnämnd 43 % 282 Mkr

Kommunstyrelse 14,4 % 96 Mkr

VAD KOSTAR MEST OCH MINST I KOMMUNEN?

Köp av mark 4,0

Totalt 100 % 663 Mkr

VAD KOSTAR MEST OCH MINST I KOMMUNEN?

Köp av mark 4,0

Totalt 100 % 663 Mkr

(6)

Årsredovisning

KOMMUNSTYRELSEN

Stora IT-satsningar och arbete med turism och näringsliv

Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,9 miljoner mot budget. Orsaken var främst lediga tjänster inom närings livsavdelningen.

Kommunstyrelsen uppfyllde sex av sina tio verksamhets

mål, bland annat målet om fortsatt bredbandsutbyggnad, revidering av översiktsplan och fler inflyttare än utflyttare.

En förstudie gjordes för att hitta möjligheter att utveckla servicen och turistbyråverksamheten som kommu

nen upphandlat. Samråd har hållits med destinations

företagen och Jämtland/Härjedalens Turism.

Arbetet fortsatte med att stärka stödet till företagare och dialogen med näringslivet.

Härjedalskontraktet, som är en överenskommelse mellan det lokala näringslivet och kommunen för att främja ett bättre företagsklimat, lanserades.

Satsningen på fiberutbyggnad fortsatte och kommunen fick godkänt på ansökan för ytterligare sex byar som ska få fiber: Glöte, Långå, Vemhån, Västansjö, Älvrosremmen och Ytterberg.

Landsbygdsutvecklaren fick ett tydligare uppdrag att samordna och vara rådgivare kring olika slags EUbidrag och EUprojekt.

MMM, Möte mellan människor, är numera en permanent fadder, mentor och kompisverksamhet som skapar värde fulla kontakter och underlättar integrationen för nyanlända invånare och familjer.

Kommunstyrelsen beslutade om en handlingsplan för 2016 kring kommunens ansvar som förvaltnings område för samiska.

Statsbidraget på 660 000 kronor till uppdraget som för

valtningsområde för samiska användes bland annat till den samiska samordnaren och till kurser för att stärka det samiska språket och kulturen.

ITavdelningen påbörjade ett stort jobb med att moderni

sera skolornas ITmiljö. Bland annat infördes den gemen

samma infrastrukturen Zonline för skolorna i hela länet, och i syfte att utveckla undervisningen delades en dator/

ITsatsningen i skolorna och ökad trafik över nätet har krävt utbyggnad av det trådlösa nätet och även utbygg

nad av nätet.

Samverkan kring en länsgemensam plattform för etjäns

ter startade och etjänster ska börja införas 2016.

RESULTAT OCH VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETERNA

KOMMUNSTYRELSEN

Stora IT-satsningar och arbete med turism och näringsliv

Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,9 miljoner mot budget. Orsaken var främst lediga tjänster inom närings livsavdelningen.

Kommunstyrelsen uppfyllde sex av sina tio verksamhets

mål, bland annat målet om fortsatt bredbandsutbyggnad, revidering av översiktsplan och fler inflyttare än utflyttare.

En förstudie gjordes för att hitta möjligheter att utveckla servicen och turistbyråverksamheten som kommu

nen upphandlat. Samråd har hållits med destinations

företagen och Jämtland/Härjedalens Turism.

Arbetet fortsatte med att stärka stödet till företagare och dialogen med näringslivet.

Härjedalskontraktet, som är en överenskommelse mellan det lokala näringslivet och kommunen för att främja ett bättre företagsklimat, lanserades.

Satsningen på fiberutbyggnad fortsatte och kommunen fick godkänt på ansökan för ytterligare sex byar som ska få fiber: Glöte, Långå, Vemhån, Västansjö, Älvrosremmen och Ytterberg.

Landsbygdsutvecklaren fick ett tydligare uppdrag att samordna och vara rådgivare kring olika slags EUbidrag och EUprojekt.

MMM, Möte mellan människor, är numera en permanent fadder, mentor och kompisverksamhet som skapar värde fulla kontakter och underlättar integrationen för nyanlända invånare och familjer.

Kommunstyrelsen beslutade om en handlingsplan för 2016 kring kommunens ansvar som förvaltnings område för samiska.

Statsbidraget på 660 000 kronor till uppdraget som för

valtningsområde för samiska användes bland annat till den samiska samordnaren och till kurser för att stärka det samiska språket och kulturen.

ITavdelningen påbörjade ett stort jobb med att moderni

sera skolornas ITmiljö. Bland annat infördes den gemen

samma infrastrukturen Zonline för skolorna i hela länet, och i syfte att utveckla undervisningen delades en dator/

ITsatsningen i skolorna och ökad trafik över nätet har krävt utbyggnad av det trådlösa nätet och även utbygg

nad av nätet.

Samverkan kring en länsgemensam plattform för etjäns

ter startade och etjänster ska börja införas 2016.

RESULTAT OCH VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETERNA

(7)

HärligaHärjedalen I ¹⁷ MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN

Ökade resurser inom planarbete och byggnation

Miljö och byggnämnden redovisade ett överskott på när

mare 400 000 kronor mot budget. Alkoholtillsynen gick med plus till skillnad mot föregående år, och även byggnads

inspektionen lämnade överskott. Planverksamheten redo

visade däremot ett underskott.

Nämnden uppfyllde ett av sina fyra verksamhetsmål, om en jämn och hög servicenivå.

Nämnden följde sin tillsynsplan inom miljö, hälsoskydd och livsmedel.

Ytterligare en byggnadsinspektör har anställts, vilket har bidragit till att minska handläggningstiden för bygglov.

Kommunen har rekryterat kompetens inom planområdet, för att kunna göra mer planarbete i egen regi istället för att använda externa konsulter.

Nämnden har sett över och justerat avgifter och taxor.

Förvaltningen köpte in ett mätinstrument som ska skapa bättre mätpunkter för slambrunnar och vattenbrunnar.

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

Tre nya vattenverk och ny organisation av fastighetsförvaltningen

Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett underskott på drygt 2 miljoner kronor mot budget. Underskottet uppstod inom fastighetsförvaltningen. Orsaken var att budgeten för år 2015 belastats med 1,9 miljoner för driftkostnader i jan uari 2016 på grund av fastighetsförvaltningens övergång till Härje

gårdar Fastighets AB. Flygplatsen redovisade ett underskott på drygt 1 miljon. Vatten och avfallsverksamheten lämnade däremot ett överskott på drygt 3 miljoner.

Nämnden uppfyllde ett av sina två verksamhetsmål, att minska den totala energiförbrukningen i kommunens lokaler med 3 procent.

Kommunen beslutade att Härjegårdar Fastighets AB ska ta över fastighetsavdelningen 1 januari 2016. En ny vd/fastighetschef rekryterades, och en fastighets samordnare som ska ansvara för kommunens planering och kontroll.

En ny kostchef anställdes och en ny gemensam kost

organisation ska förbättra matkvaliteten inom skolor och omsorg.

Planering för att bilda en fordonscentral, som ska ansvara för kommunens alla bilar, genomfördes.

Vatten och avfallsverksamheten byggde tre nya vatten

verk, i Tännäs, Funäsdalen och Skalspasset.

Kommunens städorganisation tog på prov över städ

ningen på servicehuset Senioren i Sveg med gott resultat.

Kommunfullmäktige beslutade att avskaffa samhälls

byggnad som egen nämnd, istället ingår nämndens verksam heter under kommunstyrelsen från och med januari 2016.

(8)

Årsredovisning

NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR

Värdegrundsarbete inom förskolan och 1:1-datorer i högstadiet

Nämnden för bildning, fritid och kultur redovisade ett under

skott på drygt en halv miljon mot budget. Gymnasie skolan stod för det största underskottet (–6,9 miljoner) medan barnomsorgen lämnade ett överskott på 3,4 miljoner och även de flesta övriga verksamheter lämnade överskott. För gym nasiet berodde underskottet återigen på höga inter

kommunala ersättningar (kommunens kostnader för elever som går i gymnasieskola i andra kommuner).

Nämnden uppfyllde sex av tio verksamhetsmål. De mål som uppnåddes var bland annat förskolans mål om utveck

ling, dokumentation och samverkan med andra årskurser, mål för kulturskolans verksamhet samt målet för Härje dalens ungdoms råd.

Nämnden nådde däremot inte betygsmålen i grund skolan och gymnasiet, och inte målet för vuxenutbildningen. Fyra av åtta skolor nådde målet att alla elever i årskurs 3 ska nå kunskaps kraven i alla ämnen. I årskurs 6–9 nåddes inte målet att alla elever ska ha minst betyget E (godkänt), däremot ökade andelen elever inom betygsspannet A–C. Andelen gymnasie

elever som tagit sin examen inom tre år ökade från 56 till 67 procent. Andelen gymnasieelever på nationella program som nått behörighet till högskolestudier minskade från 67 till 57 procent. Den genomsnittliga betygspoängen minskade något, till 13,8 poäng.

Ett värdegrundsarbete på alla förskolor har lett till nya planer och metoder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling.

En ledarskapsutbildning genomfördes för kommunens alla rektorer och förskolechefer. Personalen har också fått utbildning i pedagogisk dokumentation.

Nämnden beslutade att lägga ner högstadiet vid Central

skolan i Ytterhogdal och flytta årskurs 7–9 till Södra skolan i Sveg från och med höstterminen 2015.

Gymnasieskolan startade en kartläggning för att se vad skolan behöver förändra för att förbättra måluppfyllelsen.

Så kallade 1:1datorer (en dator/surfplatta per elev) bör

jade delas ut i högstadiet och gymnasiets årskurs 1.

Inom vuxenutbildning har förvaltningen etablerat ett sam

arbete med näringsliv och arbetsförmedling, dels för att bättre kunna matcha arbetssökande med företagens behov, dels för att utveckla utbildningar som ger större chans till jobb.

På Härjedalens bibliotek ökade antalet fysiska besök med 25 276 till 171 730 besök.

Biblioteket började med inspirations och berättarkvällar med varierat innehåll för olika målgrupper. Flera bibliotek har också fräschats upp vad gäller inredning och service.

Demokratidagen för ungdomar genomfördes tillsam

mans med Bergs kommun.

Förvaltningen inventerade kommunens konst och ska

pade ett nytt konstregister. Ljushallen i Sveg hade under året tio utställningar med olika teman och innehåll.

(9)

HärligaHärjedalen I ¹⁹ SOCIALNÄMNDEN

Beslut om fler hem för vård eller boende och kvalificerad hemvård

Socialnämnden redovisade ett underskott på 9,6 miljoner kronor. Omsorgsavdelningen lämnade ett underskott på 9,9 miljoner. Orsaken var framför allt högre personalkost

nader än beräknat, bland annat för köp av sjuksköterske

tjänster på grund av ökat personalbehov inom hemtjänst och särskilt boende. Kommunens särskilda boenden kostade också betydligt mer än budgeterat.

Nämnden uppfyllde ett av sina fyra verksamhetsmål;

målet att minska antalet personer i behov av långvarigt försörjningsstöd.

Utredning och förslag togs fram om så kallade hem

tagningsteam, som ska ge kvalificerad hemvård den första tiden efter utskrivning. Syftet är att minska belägg

ningen på korttidsplatser. Hemtagningsteam ska testas i ett pilotprojekt.

Nämnden beslutade om nya riktlinjer för beviljande av särskilt boende.

Två HVBhem för ensamkommande barn och ungdomar öppnades, ett i Lillhärdal och ett i Ytterhogdal. Nämnden har beslutat att öppna två ytterligare boenden 2016.

Verksamheten för ensamkommande barn fick även en ny enhetschef och mer personal under året.

Nämnden gjorde en enkät om bemötande bland klienter inom individ och familjeomsorgen, med gott resultat.

Förbättrade utredningar och bedömningar tillsammans med mer fokus på familjers egna resurser har lett till mindre behov av insatser för barn och unga inom social

tjänsten.

Nämnden beslutade att stödja ett initiativ till ett regio nalt familjehemscentrum, som förhoppningsvis ska minska arbetsbelastningen och frigöra mer tid till uppföljning.

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR FRAMTIDEN

I en stor kommun med liten befolkning är varje befolknings

ökning viktig. Årets tillskott med 38 personer var välkommet, men ökningen behöver fortsätta. Därför krävs ett långsiktigt strategiskt arbete för att härjedalingarna ska bli fler – fler som föds, fler familjer och unga som stannar, fler som flyttar hit.

En ekonomi i balans är en annan nyckelfråga. Vi levere

rade i och för sig ett överskott, men det berodde mest på faktorer utom vår egen kontroll. Det är viktigt att vi lyckas förbättra ekonomin genom att få verksamheterna att gå med överskott istället.

Ett steg i detta är att vi under året arbetat med att förbättra och göra om vår organisation så att den ska bli effektivare, bland annat genom att skapa en bättre struktur och ordning på fastighetsförvaltningen tillsammans med Härjegårdar AB.

Ett intressant projekt är även Stärkt lokal attraktionskraft, där vi med stöd från Tillväxtverket ska förbättra utvecklingen av kommunen i dialog med medborgarna.

Med goda gemensamma krafter från både kommunen och medborgarna finns alla möjligheter att få Härjedalen att växa och blomstra!

Ola Regnander Gunnel Gyllander

ekonomichef kommunchef