Lathund för gymnasiearbetet

Lathund för

gymnasiearbetet

Högskoleförberedande program

Vux

1

Innehållsförteckning för detta dokument.

Gymnasiearbetet för högskoleförberedande program

Disposition………...….2

Övriga delar………...…...2

Abstract……….……….………...…3

1. Inledning

1.1 Bakgrund………...…..3

1.2 Syfte……….………...4

1.3 Problemformulering och avgränsning……….………4

1.4 Metod………..……4

2. Resultat

2.1 Sammanställning………..…...5

3. Diskussion

3.1 Resultatdiskussion……….…….…6

3.2 Käll- och metoddiskussion……….…6

4. Källförteckning

4.1 Käll- och litteraturförteckning……….7

4.2 Bilagor………...…………...……….…..8

2

Gymnasiearbetet för högskoleförberedande program.

OBS! Denna sida är bara information till eleverna. Ska inte vara med i arbetet.

Enligt skolverket skall gymnasiearbetet vara en del av din gymnasieexamen.

Målet med gymnasiearbetet är att det ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier. Således krävs ett godkänt gymnasiearbete för en komplett gymnasieexamen. Det här häftet är ett stöd för dig, och en vägledning för den vetenskapliga och skriftliga rapporten. Alla högskolor har olika modeller för hur en vetenskaplig rapport ska se ut, så du kommer troligtvis möta flera variationer. Den rapport ni ska skriva innehåller fyra huvuddelar med olika underrubriker.

Disposition Abstract

1.

Inledning

1.1 Bakgrund 1.2 Syfte

1.3 Problemformulering och avgränsning 1.4 Metod

2.

Resultat

2.1 Sammanställning 3.

Diskussion

3.1 Resultat diskussion

3.2 Käll- och metoddiskussion 4.

Källförteckning

4.1 Käll- och litteraturförteckning 4.2 Bilagor

Övriga delar

Ett försättsblad som visar titel och ditt/era namn, samt handledarens namn.

Innehållsförteckning med sidhänvisning.

Infoga ett sidhuvud med rapportens namn, ditt/era namn, skolans namn, datum.

Infoga sidnummer, börja sidnumrera på blad fyra där inledningen börjar.

Varje huvudrubrik ska börja på ny sida.

En genomgång av vad som finns bakom rubrikerna följer nu, med exempel för att leda dig i ditt skrivande. Uppmärksamma att beroende på det ämne du valt så kanske exemplen inte passar dig, detta är inte fasta frågor att svara på utan allt som skrivs i er rapport beror på hur din/er

problemformulering ser ut.

Poäng: 100 Text: Times New Roman, 12pt. enkelt radavstånd

Rubrik: Times New Roman, 14pt. enkelt radavstånd

Längd: 12-15

textsidor (underrubrik 1-3) per

rapportprojekt.

3

Abstract

An important part of writing a scientific report is the beginning. You want to capture your readers and make them want to read more. An abstract should do this but also describe the research focus, methods and result. It is to be written after the report is completed, but some advice is to write down notes on a regular basis. The abstract should not be longer than one page and therefore it is important that you choose your words carefully. Also, remember to use formal English.

Har jag skrivit varför jag har valt detta problemområde?

Har jag skrivit hur jag gjorde när jag utförde undersökningen?

Har jag skrivit om mina slutsatser?

Abstract får en egen sida i dokumentet.

1. Inledning 1.1 Bakgrund

Med bakgrund menas dels att du förklarar varför eller hur det kommer sig att du valt detta område, vad väckte ditt intresse? En annan funktion av denna underrubrik är att läsaren skall kunna sätta sig in i ämnet. Ofta har du förkunskaper om ditt valda ämne men skriv denna del som om den som läser inte har några förkunskaper om ämnet. Viktiga begrepp som du kommer att använda kan här förklaras. Man kan även koppla det man ska problematisera till tidigare forskning eller liknande undersökningar. Tänk på att inte sväva ut alltför mycket utan tänk på att det du skriver ska göra att du enkelt kan koppla det till din problemformulering.

Har jag beskrivit vad andra har gjort inom samma område?

Har jag förklarat vad som gjorde att jag valde detta område?

Har jag angivit de begrepp som jag kommer att använda mig av?

Är det kopplat till problemformuleringen?

Har jag haft en röd tråd eller har jag skrivit om sådant som jag inte behöver?

Be captivating and clear, not boring or complicated.

Koppla gärna bakgrunden till de centrala

kunskapsmålen på skolverkets hemsida.

Glöm inte att vara tydlig med vem/vad som tas upp i bakgrunden och var du har lärt dig det.

Välj endast ett system för källor;

Oxford - fotnoter Harvard – parenteser APA

Se särskilt dokument.

4

1.2 Syfte

Skrivs för att tydliggöra vad arbetets motiv eller avsikt är. Det ska vara kortfattat och mycket formellt.

Har jag skrivit vad jag vill uppnå med arbetet?

1.3 Problemformulering och avgränsning

Här ska du skriva vad du ska undersöka. Du ska skriva en problemformulering som är enkel och starkt kopplat till det ämne du ska skriva om. Allt du kommer att skriva i denna rapport beror på vad din problemformulering är. Den ska vara tydlig så att den inte kan misstolkas av dig eller läsaren. Den ska vara avgränsande så att du vet var gränsen går och du kan hålla dig till ämnet. Problemformuleringen och avgränsningarna ska hållas kort.

Är min problemformulering tydlig?

Har jag skrivit in mina avgränsningar på ett omfattande sätt?

Håller jag mig kort?

1.4 Metod

Under rubriken metod beskrivs hur undersökningen har genomförts. Det finns olika sätt att undersöka ett ämne och du bör anpassa din metod efter hur din problemformulering är utförd. Det är mycket viktigt att du tydligt beskriver det tillvägasgångsätt som används i undersökningen. Med andra ord hur du har gått till väga för att besvara undersökningens syfte och problem.

Har jag angivit rätt undersökningsmetod?

Berättar jag hur jag gör i kronologisk ordning?

För bra exempel på problemformuleringar se skolverkets hemsida.

Exempel på vanliga metoder kan vara;

textanalys, observationer, enkätundersökning, intervjuer etc.

5

2. Resultat

2.1 Sammanställning

Detta är undersökningens huvuddel, här ska resultatet av din undersökning redovisas. Detta ska göras i flytande text och ska besvara problemformuleringen du har. När du skall redovisa resultatet kan det finnas en fördel med att dela upp resultatredovisningen i flera olika delresultat, och därefter följa upp dem var och en i en liten sammanfattning. Tänk på att vara tydlig för att underlätta för läsaren. Du ska däremot inte diskutera resultatet eller dra några slutsatser. I den här delen kan du med fördel använda diagram eller staplar för att presentera och förtydliga resultat.

Har jag visat resultatet som det är utan att anpassa det?

Har jag besvarat alla delar i min problemformulering?

Har jag använt några figurer för att förtydliga mitt resultat?

Använd samma typ av figurer så långt det går och gör bara en figur per resultatdel.

6

3.1 Resultatdiskussion

I detta avsnitt kan du med fördel använda och utnyttja resultatdelens ordning för att diskutera de olika resultaten var för sig. Nu är det fritt fram att ventilera egna åsikter om de resultat du kommit fram till. Markera att det är dina åsikter genom att använda meningar som hänvisar till er själva ex. ”Enligt min mening…”. Du kan fortfarande hänvisa och jämföra mot den bakgrund du har skrivit om tidigare, markera detta genom ex. ”XXX fann i sin undersökning att…”. Det är inte ovanligt att man under en undersökning kommer på nya frågor. Dessa frågor kan du lyfta fram som förslag på fortsatta studier.

Har jag varit noga med att skilja på resultatet och mina tankar?

Har jag börjat fundera på nya frågor?

Har jag valt ut de viktigaste resultaten?

Har jag dragit slutsatser som är väl underbyggda av undersökningen jag gjort?

3.2 Käll- och metoddiskussion

För att stärka trovärdigheten i en undersökning diskuteras den metod som ligger som grund för undersökningen. Här är det lämpligt att resonera om valet av metod. Lyft fram för- och nackdelar, kanske även eventuella begränsningar. En begränsning kan vara att man kanske inte kan få ett svar genom en specifik metod. Det kan exempelvis handla om bortfall vid en enkätundersökning, onaturliga reaktioner vid en observation, partiska eller tendensiösa texter etc. Här har du även som författare till undersökningen en chans att ventilera hur du använt eller förhållit dig till olika källor. Detta är ett av de viktigaste delarna av ditt arbete. Gymnasiearbetets rapport skall ligga inom ramen för ”vetenskapsliknande former”. Således är kritisk granskning av källmaterial grundläggande.

Har jag använt den bäst lämpade metoden?

Har jag kunnat svara på min problemformulering genom att använda denna metod?

Vad skulle jag ha gjort annorlunda?

Är källan partisk, det vill säga att källans författare vill lägga fram en text på sitt eget sätt, och inte på ett neutralt sätt?

Är källan en förstahandsuppgift, eller har källan förmedlas av någon annan (en andrahandsuppgift)?

Har jag haft svårt att hitta källor till något område?

Är det någon källa som varit mer värdefull än andra för arbetet?

Vänta inte tills det är dags att skriva denna del utan skriv ner små hjälpord och texter under arbetets gång, det kan vara svårt att komma ihåg annars.

7

4.1 Käll- och litteraturförteckning

När man skriver en källförteckning så finns det en så kallad prioritetsordning och man följer den oavsett källa. Här är några exempel, notera att du inte skriver källorna efter källtyp som det är skrivet nedan utan du ska skriva dem i bokstavsordning. Vid användande av bild ska det finnas bild text i rapporten och du ska ha tillstånd från fotografen att använda bilden.

Från bok:

Efternamn, Förnamn. (År). Titel. Förlagsort: Förlag

Cronström-Beskow, Solveig. (1983). Kristianstad: Kristianstads förlag Från internet:

Efternamn, Förnamn. (År). Titel. Hemsidans ägare.

Klasén McGrath, Monica.(2009). Atypisk autism. Autism och Apberger förbundet. Hämtad:2013-03-08

http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=19409 Från internet om något saknas:

Titel. Hemsidans ägare.

Behaviorism.(2013). Wikipedia foundation. Hämtad:2013-03-08 http://sv.wikipedia.org/wiki/Behaviorism

Tidningsartiklar:

Efternamn, Förnamn. ”Artikelns namn”, Tidningens namn, datum för publikation

Liljegren, Lotta ”Enköpings skola presterar dåligt” Upsala Nya Tidning, 2010-05-20

Bilder

Efternamn, Förnamn.(År). ”Bildens namn om det finns”, Bildarkiv/byrå.

Farr, Kyle.(2011). ”Broadbent’s filter model”, Eget verk.

Har jag följt prioritetsordningen så nära jag kunnat?

Har jag två tidsangivelser till Internetkällorna?

Är de i bokstavsordning?

Det är lätt att bli hemmablind om man har samma åsikter som personen som skrivit texten. Försök att se det ur en annan persons synvinkel.

Ordet är fritt.

Prioritetsordningen;

1. Författarnamn.

Vem har skrivit dokumentet? När skrev hen det?

2. Titel

Vad heter dokumentet?

3. Utgivare Vem har publicerat dokumentet?

4. Arkiv (bibliotek) Var kan man få tag på dokumentet?

8

4.2 Bilagor

I vissa fall behöver man bifoga något som tar stor plats eller som på annat sätt skulle störa upplägget i rapporten. I själva rapporten markeras bilagan i nummerföljd – Bilaga 1, 2, 3 osv. Man skriver oftast en text och anger inom parentes (se bilaga 1). En bilaga kan vara en enkät, ritningar, originaldokument, artiklar, bilder etc.

Har jag med alla bilagor?

Sitter de i rätt ordning och är numrerade?

Hållpunkter:

Introduktion Hur ska vi skriva och vad ska vi skriva om?

Formalia/skrivande Hur skriver man vetenskapliga texter Seminarium Inläsning och förberedelser färdiga.

Skrivandet bör vara klart till 70 % Byte av rapport med annan elev

Rapporten ska vara klar för granskning.

Opponering

Du granskar en annan elevs arbete inför handledare, medbedömare och övriga elever i gruppen.

Efterarbete

Bearbetar din rapport enligt opponeringen.