Facklig information för medlemmar i Tjänstetandläkarföreningen

(1)

TT ^kanalen

»Specialist – stimulerande arbete men lokala anpassningar och

lönerna är viktiga knäckfrågor«

#1 • 2022

En för hög rörlighet sliter

sid 14

sid 4

(2)

Innehåll

Styrelsen Kansliet

Ordförande Chaim Zlotnik 0736-73 66 82 chaim@tjanstetandlakarna.se

Carina Bergman 010-441 71 90

carina.bergman@vgregion.se

Anna Cestar Ombudsman/jurist 08-54 5 1 59 83 anna@tjanstetandlakarna.se Susanna Magnusson Kansliledning – förhandling och utredning

08-54 5 1 59 84

susanna@tjanstetandlakarna.se

Eva Dovresjö

Kansliledning – administration, ekonomi och kommunikation 08-54 5 1 59 82

eva@tjanstetandlakarna.se

Jenny Petri 08-54 5 1 59 85 jenny@tjanstetandlakarna.se Medlemsservice, lägenhetsbokningar 08-545 1 59 88 Ulrika Rebhan

08-123 152 32 ulrika.rebhan@

regionstockholm.se

FOTO: LASSE MELLQUIST

TT-kanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet.

Layout Lasse Mellquist Omslagsfoto Colourbox Tryck Rätt Graﬁska AB

Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80

kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se

Ledare ... 3

»Specialist – stimulerande arbete men lokala anpassningar och lönerna är viktiga knäckfrågor« ... 4 Många avtalsförändringar inom

kommun och region ... 10 Susanna funderar:

En för hög rörlighet sliter ... 14 Fråga Ombudsmannen ... 19

Isabel Brundin 070-508 13 10

isabel.brundin@regionuppsala.se

Vice ordförande Gunilla Carlsson 0705-77 12 54

gunilla.carlsson@norrbotten.se

Urban Alsenmyr 016-10 46 56 urban.alsenmyr@

regionsormland.se

TT kanalen

(3)

Ledare

Chaim Zlotnik

Ett livslångt lärande

SOM LEGITIMERADE YRKESUTÖVARE har vi alla genomgått en tandläkarutbildning med allt vad det innebär av lärande inom odontologi. Till det kommer även många andra delar som också måste behärskas som t ex. god etik, god människokännedom, gott patient- omhändertagande, teamledarkompe- tens liksom kännedom om aktuella lagar och regler som styr tandvården.

Efter genomgången utbildning får vi legitimation, som är ett kvitto på att vi har de färdigheter som krävs för att kunna arbeta som tandläkare. Den utgör en grund för fortsatt utveckling i varje enskild tandläkares gärning.

De förväntningar som såväl patien- ter som myndigheter har på tandvår- den uppfylls genom nödvändig kompetensutveckling av tandläkarna. Det är mycket vi ska hålla reda på, både ur ett odontologiskt perspektiv men också vad gäller regelförändringar som myndigheter har tillsyn över.

I EN TID NÄR TEMPOT ÄR HÖGT och vila och återhämtning borde säkerställas blir jag oroad när vårdgivare uttrycker att de förväntar sig att den enskilde tandläkaren ska ägna sin fritid åt att hålla sig nödvändigt uppdaterad. Jag menar att för att kunna verka inom tandvårdens komplexa värld med

ständiga förändringar så krävs att arbetsgivaren sorterar, paketerar och slutligen presenterar det som är nöd- vändigt för medarbetarna att ta del av för att kunna arbeta i enlighet med alla de krav som ställs inom legitima- tionens ram.

VI TANDLÄKARE HAR ETT STORT INTRESSE

av att förkovra oss och av att vara uppdaterade i allt från de senaste forskningsrönen till de senaste regelförändringarna.

Jag är stolt över att före- träda en kår som består av så många engagerade, nyﬁkna och utvecklingsbenägna medlemmar. Vår höga kva- litet inom tandvården beror till stor del på denna positiva inställning till det livslånga lärandet. Arbets- givare som är generösa med att hålla sin personal ajour har bra förut- sättningar för att behålla dem samtidigt som de kan utveckla sin verksamhet på bästa sätt. Den enkla slut- satsen blir således att nöd- vändig kompetensutveckling av tandläkare ska ske på betald arbetstid!

» Det är mycket vi ska hålla reda på, både

ur ett odontologiskt perspektiv men också

vad gäller regelförändringar som myndigheter

har tillsyn över.

(4)

Käkkirurgi

Varierande vardag, spännande arbetsupp- gifter och stimulerande samarbete både med kollegor och andra specialiteter inom vården – Kristian Berggren, käkkirurg i Region Skåne, ser många fördelar med arbetet på Centralsjukhuset i Kristianstad.

Men en facklig synpunkt ﬁnns: lönenivå- erna behöver höjas.

KRISTIAN BERGGREN BLEV FÄRDIG TANDLÄKARE för drygt 20 år sedan och prövade inledningsvis olika arbetsuppgifter, allt från kirurgi till protektik. Så småningom ökade antalet operationer i arbetsuppgifterna.

– Intresset har vuxit fram, det var inte självklart från början när jag opererade att det här var något för mig. Men efter- hand insåg jag att hur intressant områ- det var med många spännande behand- lingar, säger Kristian Berggren.

Att specialiteten väcker intresse även hos många andra märker han bland annat genom frågor från studenter;

vilka vägval och utgångspunkter är bra för den som vill bli käkkirurg?

– Vi brukar betona att det är bra att skaffa en bred allmäntandläkarkompe- tens, man har stor nytta av det i vardagen. Det är meriterande att arbeta på en käkkirurgisk klinik som klinisk assistent där man också får bra insyn om yrkesva- let är något för mig. Även forskningser-

farenhet är naturligtvis bra. Man ska kanske inte heller vara rädd för konkurrens eftersom det är många som är intresserade av området, säger Kristian Berggren.

Arbetets många olika delar är en av fördelarna enligt Kristian Berggren.

– Det är ett varierande arbete, och den kliniska var-

dagen är stimulerande. Vi har ett brett samarbete med andra specialiteter som öron, näsa, hals-specialister och neurologer exempelvis, säger han.

I SKÅNE ÄR KÄKKIRURGERNA PÅ SJUKHUSEN anställda av regionen, inte inom folktandvården. Arbetsmiljön och för- utsättningarna för så kallad beredskapstjänst fungerar bra.

– Här i Skåne har vi så kallad beredskap i hemmet, med en inställelsetid på 60 minuter. Men mycket går numera att lösa med telefonsamtal och digital upp- koppling för att se exempelvis röntgenbilder. Jour- verksamheten är en del av jobbet och det vet man när

man börjar, säger Kristian Berggren.

BEREDSKAPEN INFALLER OFTAST var sjunde eller åttonde helg samt några vardagar per månad, om inte personalsituatio- nen är mer pressad än vanligt. Seniora tandläkare har ofta ”bakjour” medan en ST-tandläkare har beredskapstjänst.

– Det är olika avtal i olika delar av landet, och jag tycker att det avtal vi har som förhandlades fram för sex-sju år sedan är betydligt bättre än det vi hade tidigare. Men lönenivåerna behö- ver fortfarande förbättras för att kunna konkurrera med närliggande landsting och den privata arbetsmarknaden., säger Kristian Berggren som är fack- ombud på sin arbetsplats.

– En del i detta är att ingångslönerna är för låga, vilket naturligtvis påverkar förutsättning- arna för bra löner. Lönenivåerna är en viktig facklig fråga även framöver, säger han.

Susanne Rydell

”Varierande vardag och

stimulerande samarbete –

men högre lönenivåer behövs”

Kristian Berggren.

FOTO: LINDA ZACKRISSON FOTO: COLOURBOX

(5)

³

» Det är ett varierande arbete, och

den kliniska vardagen är stimulerande.

Vi har ett brett samarbete med andra

specialiteter.

(6)

Käkkirurgi

FOTO: CHAIM ZLOTNIK

(7)

» Det ﬁnns också exempel där det är svårt att rekrytera käk- kirurger så att man får lägga ut uppdraget på grannlänen.

Speciell roll för käkkirurger – lokala avtal ger lösningar

Käkkirurgerna har speciella förutsättningar i tandläkarkåren, inte minst gäller det den återkommande beredskapstjänsten.

Lokala anpassningar som är bra både för käkkirurgerna och verksamheten behövs, men den mest återkommande fackliga frågan handlar om löner, enligt Tjänste- tandläkarna.

SUSANNA MAGNUSSON, KANSLILEDNING, OCH ANNA CESTAR, jurist hos Tjänstetandläkarna, summerar de fackliga frågorna för käkkirurger i landet i två huvudområden: villkor för beredskapstjänstgöring och lönediskussioner. Frå- gan om lön kan handla både om generella lönenivåer och om ersättningen för beredskapstjänsten, en form av jour där man är hemma men tillgänglig för att rycka in vid behov.

– Lönediskussionerna ser olika ut i olika delar av landet, en likhet är att det överallt är en eftertraktad yrkesgrupp där det också ﬁnns privata arbetsgivare som rekryterar. Generellt är de ﬂesta av våra medlemmar inom specialiteten dock anställda av regioner, säger Anna Cestar.

– På vissa håll kan man ha hamnat efter i löneutveck- lingen jämfört med andra professioner inom regionen.

Det ﬁnns också exempel där det är svårt att rekrytera käkkirurger så att man får lägga ut uppdraget på grann- länen, säger hon.

Samtidigt ser Tjänstetandläkarna hoppfullt på fort- satta lönediskussioner.

– Vi upplever att det ﬁnns en medvetenhet hos löne- sättande chefer att löneläget kan vara lite lågt, men det ﬁnns förstås en budget hos regionerna att förhålla sig till, säger Susanna Magnusson.

Käkkirurgerna är en förhållandevis liten specialitet, ett 60-tal medlemmar ﬁnns hos Tjänstetandläkarna.

De fackliga frågeställningarna skiljer sig åt över landet.

– Det ﬁnns ett centralt avtal, men många tecknar egna lokala avtal för att hitta lösningar som passar medarbetarna och motsvarar verksamhetens behov.

Det gäller att försöka hitta ett system som passar verksamheten och de anställda. Om man lyckas så alla är

nöjda får man också förutsättningar för en bra, stabil arbetsgrupp, säger Susanna Magnusson.

EN KNÄCKFRÅGA KAN VARA beredskapstjänstgöringen.

– Om man ska vara i beredskap, och beredd att tjänstgöra vid behov, måste det vara rimliga förutsätt- ningar och organiserat på ett bra sätt så att man kan få den vila man behöver och samtidigt ha fungerade verksamhet. Det är också en viktig arbetsmiljöfråga för att klara ett långt arbetsliv, säger Susanna Magnusson.

Att käkkirurgers arbetsvillkor skiljer sig från andra tandläkares är inget som påverkar intresset. Tvärtom är specialiteten mycket eftertraktad och ST-utbildning- arna har högt söktryck, upp mot 50 sökande per plats är ingen omöjlighet.

– Det är den längsta specialistutbildningen men har ändå alltid varit väldigt attraktiv, säger Susanna Magnusson.

Frågan om förutsättningarna för specialistutbildning är dock desamma som för andra specialistutbildningar.

Villkoren ser olika ut på olika håll, och om man funderar på att skriva på för en så kallad uppdragsutbild- ning råder Tjänstetandläkarna alla att ta kontakt för en avstämning.

– Det finns utbildningskontrakt där man är förplik- tigad att vara kvar hos arbetsgivaren i flera år, och det är kontrakt som innebär att det kan bli dyrt om man flyttar. Det är bra att ta kontakt med oss och stämma av vad ett avtal innebär. Vi tittar gärna på det, då det handlar om något som är juridiskt bindande, säger Anna Cestar.

Susanne Rydell

(8)

Käkkirurgi

Omväxlande och ett arbete med stor bredd – så summerar Lars Eriksson, specialist- tandläkare och käkkirurg vid Falu Lasarett, sin specialitet. Arbetstiderna skiljer sig dock från många andra tandläkares. Bered- skap med tillgänglighet dygnet-runt ingår i Falun var fjärde vecka.

– Vi är helt överens om hur vi vill ha det för att skapa bra förutsägbarhet och god arbetsmiljö, säger Lars Eriksson, specialist- tandläkare vid kliniken.

LARS ERIKSSON HAR LÅNG ERFAREN- HET SOM SPECIALIST. Han började på käkkirurgiska kliniken på Falu lasarett 1997 och blev färdig specialist 2003. Klini- ken har fyra specialister och en ST-tandläkare som arbetar tillsammans med ytterligare tre tandläkare.

För Lars Eriksson var valet av specialitet tämligen enkelt.

– Jag upptäckte tidigt under tandläkarutbildningen att jag tyckte att den här specialiteten verkade vara mest spännande.

Det ﬁnns en stor bredd och är en varierad specialitet, säger han.

Erfarenheten från arbetslivet stämmer med hans ursprungliga förväntningar.

– Det är omväxlande och finns stor möjlighet att utveckla sina intressen, att nischa sig exempelvis inom forskning, käkledskirurgi, implantatkirurgi eller anomalikirurgi. På ett litet sjukhus som hos oss behövs förstås också bred allmänkunskap, men det finns abso- lut utrymme att utveckla specifika intressen, säger han.

Förutsägbarheten viktig

– lokalt avtal ger bra grund för käkkirurger i Falun

ÄVEN ARBETSMILJÖMÄSSIGT FINNS DET EN FÖRDEL med yrket, anser Lars Eriksson.

– Jag tror att vi generellt har mindre risk för belastningsskador än exempelvis allmäntandläkare. Variatio- nen är så stor i arbetsuppgifterna, säger han.

Huvuddelen av de större kirurgiska ingreppen i Falun handlar om planerad vård, men olycksfall före- kommer också om än mer sporadiskt och delvis påver- kat av säsong. Dalarna är som bekant ett turistlän och när säsongen för utförsåkning är i gång kan det märkas på kliniken.

BEREDSKAPEN, OCH DÄRMED ARBETSTIDERNA, är präglade av att arbetsgruppen är liten. Det lokala kollektivavtalet föl- jer därför inte de vanliga reglerna för arbetstid i alla delar. Grunden är ett vanligt veckoschema med arbete 7.30-16.45 måndag till torsdag och 7.30-13 fredag.

Därutöver ﬁnns ytterligare beredskapstid som bygger på att en specialist alltid måste ﬁnnas i beredskap, antingen som ”primärjour” eller ”bakjour”.

– I avtalet har vi gjort vissa avsteg från arbetstids- lagen för att få ett upplägg som vi trivs med och som passar oss. Vi är överens om det. Vi har önskat att ha det så eftersom det nog tjänar oss bäst arbetsmiljömäs- sigt och är bra för kliniken. Om vi hade gått strikt efter arbetstidslagstiftningen hade vi behövt vara många ﬂer personer, säger Lars Eriksson.

ARBETSBELASTNINGEN SKILJER SIG OFTAST ÅT mellan vecko- dagarna.

– Det är rimligt att göra avsteg eftersom vi vanligtvis har måttlig jourbelastning på vardagarna och lite mer att göra på helgerna, säger han.

– Vi tar ingen arbetsmiljörisk eftersom det ﬁnns skyddsklausuler.

Ersättningen för beredskapstiden är densamma, oavsett om man måste åka in till sjukhuset eller inte.

– På längre sikt jämnar det ut sig, någon vecka jobbar

Lars Eriksson.

(9)

man mer för den ersättning man får och någon vecka mindre. Vi är nöjda med den typen av konstruktion eftersom både ersättning och beredskapstid blir förut- sägbar, säger Lars Eriksson.

BEREDSKAPEN ÄR NÖDVÄNDIG AV FLERA SKÄL, konstaterar han.

– Det är en förutsättning för att kunna utföra större kirurgi exempelvis anomalikirurgi, käkledskirurgi och frakturkirurgi. Vi har ett eget vårdansvar för våra slu- tenvårdspatienter året runt, dygnets alla timmar och skulle inte kunna ha ett så brett kirurgiskt panorama om vi inte också hade en beredskap för att hantera eventuella komplikationer.

Ett annat skäl är förstås behovet av eventuell, annan akut vård.

– Beredskapen är en service till länets innevånare

för att ge vård för sådant som av medicinska skäl inte kan vänta, som blödningar, större infektioner och vissa trauman. eller sådant som medför påtaglig olägenhet för patienten om det måste vänta. Det kan vara fraktu- rer, vissa smärttillstånd, postoperativa besvär, mindre infektioner, säger Lars Eriksson.

Beredskapen ger också förutsättningar för att vara en bra arbetsplats.

– Käkkirurger vill hålla på med stor kirurgi, så för att kunna vara en attraktiv arbetsplats måste vi ha ett brett panorama och förutsättningen för det är att vi har jour/beredskap, säger Lars Eriksson.

Susanne Rydell

» Jag tror att vi generellt har mindre risk för belastningsskador än exempelvis allmäntandläkare.

FOTO: COLOURBOX

(10)

Avtal

Innan julhelgen var det en febril aktivitet inom Tjänstetandläkarnas förhandlings- verksamhet. Nya avtal skulle ingås med SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Sobona (arbetsorganisationen för regionägda bolag). Tjänstetandläkarna förhandlar inte själva på central nivå, det sker tillsammans med 15 andra SACO-an- slutna förbund inom det som kallas Akade- mikerAlliansen.

Det finns flera olika kollektivavtal inom sektorn och det har det senaste året varit flera av de avtalen som ingått i förhandlingarna. Det innebär nu förändringar bland annat i både det villkorsavtal, omställningsavtal och pensionsavtal som AkademikerAlliansen har tecknat.

En skillnad mellan de nya avtalen är att förändringarna kommer att äga rum vid olika tidpunkter.

Redan från den 1 januari i år har vi följande förändringar i villkorsavtalet Allmänna bestämmelser (AB):

• Arbetstid

ersättningen för obekväm arbetstid höjs

• Semester

ett engångsbelopp på 5000 kr alternativt 3000 kr har tillförts de två extra betalda semesterdagar arbetstagare får som på arbetsgivarens begäran får semester förlagd även före/efter juni-augusti. Tjänstetandlä- karna föredrar dock överenskommelser som bygger på frivillighet vid semesterförläggningen

• Föräldraledighet

tiden i vilken arbetstagaren ska ha varit samman- hängande anställd för rätt till föräldrapenningtillägg sänks från 365 dagar till 180 dagar

• Anställning

en allmän visstidsanställning övergår i en tillsvidare- anställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i allmän visstidsanställning mer än 18 månader (tidigare två år)

• Projektanställning

är en helt ny anställningsform. Projektanställningen får vara i högst fyra år. Förutsättningen för att kunna projektanställa är att det finansieras via extern finansiering och/eller finansiering genom avskilda budget- medel hos arbetsgivaren. Uppsägningstiden vid upp- sägning från arbetsgivarens sida är 3 månader och vid uppsägning från arbetstagarens sida en månad, till skillnad från andra tidsbegränsade anställningar som har en månads ömsesidig uppsägningstid.

Omställningsavtalet KOM-KR hanterar stöd till anställda som sägs upp på grund av arbetsbrist. Inom ramen för avtalet erbjuds också förebyggande insat- ser som kan krävas för att undvika framtida uppsäg- ningar t ex via olika former av kompetensutveckling.

Även anställda vars anställning upphör genom en överenskommelse med arbetsgivaren, där grunden för överenskommelsen är nedsatt arbetsförmåga, kan få stöd via omställningsavtalet. Nu har avtalet vässats ytterligare och de nya reglerna träder i kraft den 1 oktober 2022.

Många avtalsförändringar

(11)

Avtal

Den 1 januari 2023 träder ett nytt pensionsavtal i kraft. För närvarande har vi två pensionssystem inom region och kommun. Det är dels KAP-KL för alla födda 1985 eller tidigare, dels AKAP-KL för anställda födda 1986 eller senare. KAP-KL är ett både avgiftsbestämt och ett förmånsbestämt (andel av slutlönen) pensions-

system medan AKAP-KL är ett helt avgiftsbestämt system. Från nästa årsskifte träder det nya avgiftsba- serade pensionssystemet AKAP-KR i kraft som kommer att ha högre avsättningar än AKAP-KL har i dag.

Alla anställda ska övergå till AKAP-KR men över- gångsbestämmelser kommer att ﬁnnas för anställda

inom kommun och region

FOTO: COLOURBOX

(12)

Avtal

födda 1958–1985 och som var anställda vid årsskiftet 2022/2023. De anställda i denna åldersgrupp med en påbörjad förmånsbestämd pension kvarstår i KAP-KL men kan välja att gå över till AKAP-KR.

Tjänstetandläkarnas ordförande Chaim Zlotnik är nöjd med att det blir högre avsättningar i det avgifts- bestämda pensionssystemet.

– För att kunna attrahera rätt kompetens i allmän- het till välfärdssektorn generellt men i synnerhet till tandvården är det nödvändigt att det erbjuds goda och attraktiva anställningsvillkor. Ett bra pensionsavtal är också en viktig del i att kunna erbjuda adekvata villkor.

Förändringarna innebär i korthet följande:

•

Pensionsavsättningarna i AKAP-KR blir 6 procent på den pensionsgrundande lönen till och med 7,5 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön om 44 375 (år 2022) och 31,5 procent för lönedelar som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp upp till 30 inkomstbasbelopp.

•

Arbetstagare som nyanställs eller återanställs till sektorn ska, oavsett ålder, från och med tidpunkten för ikraftträdandet omfattas av AKAP-KR.

•

Anställda upp till 65 år, som idag omfattas av KAP-KL, byter den 1 januari 2023 avtal till AKAP-KR och ges därmed möjlighet till högre pension.

•

Anställda som har ett pågående intjänande av för- månsbestämd pension kvarstår i KAP-KL och erbjuds att gå över till AKAP-KR.

•

Lägsta utbetalningsålder för avgiftsbestämd ålder- spension höjs till 60 år

•

Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ska ske livsvarigt men kan efter särskild överenskommelse med försäkringsgivaren betalas ut under kortare tid, lägst i 10 år.

Källa: www.kpa.se

Det är inte bara materiella delar som det avtalats om. Det har också överenskommits om gemensamma projekt parterna emellan i syfte att utveckla stödet för en bra arbetsmiljö och friska arbetsplatser. Satsningen består av tre delar: en kunskapssatsning på friskfakto- rer, ett utvecklat stöd för samverkan samt uppföljning av arbetsmiljöarbetet under pandemin. Både arbetsgivar- och arbetstagarparterna ser också vikten av att frå- gor relaterade till Agenda 2030 diskuteras inom ramen för det välfärdsavtal som ﬁnns inom sektorn.

Förutom fördelen med materiella förbättringar anser Chaim Zlotnik att även de gemensamma projekten kan ge möjligheter till förbättringar.

– Att utveckla stödet för en bra arbetsmiljö och friska arbetsplatser kommer att ha en avgörande bety-

(13)

Avtal

delse för att få en bra bemanning i tandvården. Det är nödvändigt att man på alla nivåer, både övergripande och lokalt, utvecklar en samsyn kring arbetsmiljömål och hur dessa skall uppnås. Det är positivt att det på sina håll finns väl fungerande avtalsefterlevnad men vi vet också att det finns regioner och kliniker där det finns en stor utvecklingspotential. Här måste vi höja lägstanivån så att alla får en tillfredsställande arbets- miljö. Avgörandet ligger i parternas vilja att uppnå de gemensamma målen, säger Chaim Zlotnik.

En ytterligare ny del i avtalet är en bilaga som ger uttryck för de centrala arbetsgivar- och arbetstagar- parternas syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning. Den gemensamma skrivningen utgör inte ett kollektivavtal utan är helt enkelt ett uttryck för en gemensam syn kring den viktiga frågan om arbetstidens förläggning och syftar också till att stödja arbetet med en väl fungerande sådan. Utgångs- punkten är invånarnas behov av välfärdstjänster men en väl fungerande arbetstidsförläggning ska också till- godose kraven på en god arbetsmiljö.

De centrala parternas syn på förutsättningar för en väl fungerande arbetstidsförläggning:

•

Att det finns kunskap hos chefer om verksamhets- mål, ekonomi, arbetsmiljö, relevanta lagar och kollektivavtal samt hur detta påverkar arbetstidsförlägg- ningen. En förutsättning är att arbetsgivaren ger chefer stöd, rådgivning och utbildning även i frågor som rör arbetstidsförläggning.

•

Att chefer informerar och för dialog om arbetstids- förläggningen och de frågor som påverkar denna med medarbetarna. Ett viktigt forum för dialog med individen är medarbetarsamtalet och ett viktigt forum för dialog med arbetsgruppen är arbetsplatsträffen (APT).

•

Att arbetsgivaren beaktar att det också finns kunskap om arbetstidsförläggning hos medarbetare, fackliga företrädare och skyddsombud. Det är särskilt viktigt när medarbetarna själva förutsätts ta aktiv del i planering och hantering av arbetstidsförläggningen.

•

Att arbetsgivaren tillhandahåller verktyg som stödjer en arbetstidsförläggning som är verksamhets- anpassad, effektiv och hälsosam. Det kan t.ex. vara i form av lokala riktlinjer, metoder och IT-stöd.

•

Att det i verksamheter som bedrivs dygnet runt kan behövas särskild information och stöd för hur ar-

betstiden förläggs hälsosamt vid skift- och nattarbete.

Här kan lokala riktlinjer om hälsosam arbetstidsför- läggning vara en vägledning för chefer, medarbetare, fackliga företrädare och skyddsombud.

•

Att arbetsgivaren i sitt systematiska arbetsmiljöar- bete t.ex. inför större verksamhetsförändringar och vid skyddsronder, följer upp och tar hänsyn till arbetstids- förläggningens effekter på arbetsmiljö, verksamhet och resurser. Att information och dialog sker på APT samt partsgemensamt, t.ex. i samverkansgruppen.

En annan viktig del är hur den praktiska förlägg- ningen av arbetstiden fungerar. Vilka möjligheter har medarbetarna till delaktighet och påverkan? Hur fungerar förläggningen av arbetstiden?

•

Hur motsvarar bemanningen vid olika tidpunkter verksamhetens behov och kraven på en god arbets- miljö?

•

Hur långa är vanligen arbetspassen och vilka möj- ligheter finns till rast och paus?

•

Hur tillgodoses behoven av dygns- och veckovila?

•

Vilka möjligheter finns att, under arbetstid, delta i utvecklingsaktiviteter, arbetsmöten och APT?

•

Hur är omfattningen av mertid/övertid och hur jämn är fördelningen mellan medarbetare och verksamheter?

•

Vilka krav finns på tillgänglighet utanför ordinarie arbetstid, t.ex. vad gäller mertid/övertid samt att delta i jour och beredskap?

•

Hur fungerar gränsdragningen mellan arbete och fritid, t.ex. effekter av digitaliseringen och möjligheter att vara ständigt nåbar?

•

Ges tillräckligt med möjlighet till vila och åter- hämtning? Tas då hänsyn till helheten i arbetstids- förläggningen, t.ex. även de krav som kan finnas på tillgänglighet utanför ordinarie arbetstid? Hur påverkas vila och återhämtning av eventuella bisysslor?

Om du som medlem har några frågor med anledning av dessa förändringar är det självklart bara att ta kontakt med Tjänstetandläkarna.

Susanna Magnusson

FOTO: COLOURBOX

(14)

Susanna funderar

SÅ HAR VI DÅ KOMMIT EN BRA BIT in på det nya året. Det här är ett år då många nya förändringar kommer att ske.

Både nya avtal inom den regionkommunala sektorn men också alla förändringar kring anställningstrygg- het och omställning. Det kommer att ﬁnnas nya möj- ligheter till ﬁnansiering vid kompetensutveckling och omställning mitt i livet. Det återstår att se hur använd- bart och efterfrågat det kommer att bli för tandläkare.

Tandläkare är ju en grupp som jag generellt sett skulle vilja säga trivs bra med sitt yrkesval. Det är också en bra arbetsmarknad som innebär att tandläkare är efterfrå- gade högt upp i åren. När man allmänt i samhället pra- tar om åldersdiskriminering på arbetsmarknaden och att många upplever att det är allt större svårigheter att få en ny anställning redan strax innan 50-årsstrecket är

funderingarna hos våra medlemmar ofta helt annor- lunda. Många undrar hur förhandlingarna för lön vid en timanställning som ska förenas med pensionärstill- varon bäst och mest framgångsrikt ska genomföras.

Dessa medlemmar ger uttryck för att dom vill fortsätta att arbeta lite till, helt enkelt för att det är så roligt.

Det är väl verkligen ett tecken på att man valt rätt i sitt yrkesliv.

DET FINNS ÄNDÅ MYCKET ATT FUNDERA ÖVER kring vårt arbetsliv. Jag talar ibland med medlemmar som ska byta arbetsgivare. Inte för att de inte trivs på arbetsplatsen, tvärtom, situationen kan vara sådan att de trivs väldigt bra med både chef och kollegor. De slutar enbart för att lönen är alldeles för låg. Vi kan framför allt se det här hos arbetsgivare i storstäderna som erbjuder de läg- sta ingångslönerna för nyutbildade. Det är inte alltid så genomtänkt för många nyutbildade står i begrepp att skaffa sig en bostad och bostäderna är tyvärr dyrast just där det är som lägst lön. En ekvation som inte alltid går ihop sig således.

Andra slutar inte för att de är missnöjda med lönen utan det är andra delar i anställningen som gör att det inte känns riktigt bra att vara kvar. Vi kan se hos många arbetsgivare att det är en hög personalrörlighet. En viss rörlighet ﬁnns alltid och så ska det också vara. Men en för hög rörlighet sliter på de anställda. Ett visst mått av stabilitet måste ﬁnnas. Att ständigt introducera och lära känna nya arbetskamrater tar på krafterna. I många fall kanske det överhuvudtaget inte alls kommer någon ny kollega att introducera och då blir det naturligtvis riktigt jobbigt. Inom Tjänstetandläkarna talar vi stän- digt om vikten av en bra arbetsmiljö men betydelsen av en bra introduktion kan inte heller överskattas. Dess- värre är det inte ovanligt med yngre medlemmar som hör av sig till oss då de redan efter en kort tid som tandläkare upplever att det är för hög belastning vilket lett till sjukskrivning.

En för hög

rörlighet sliter

FOTO: COLOURBOX

(15)

Att unga är sjukskrivna för stressrelaterade besvär är inget unikt för tandläkarkåren. När Försäkringskas- san redogör för sjukskrivningar för 2020 konstaterar man att sjukfrånvaron i allmänhet ökar med åldern, men att sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser domi- nerar i yngre åldrar. Andelen sjukskrivna i psykiatriska diagnoser är som högst bland dom som är mellan 30–39 år. Det är också vanligare att kvinnor är sjukskrivna i dessa diagnoser.

ATT SOM UNG OCH NY TANDLÄKARE starta arbetslivet med att tycka att arbetssituationen känns övermäktig är naturligtvis oroande. Många arbetsgivare erbjuder ﬁna och bra introduktionsår. Inga krav på timintäkter, god handledning, möjlighet till auskultation, föreläsningar mm. Det är naturligtvis väldigt bra att arbetsgivaren erbjuder allt det men dessvärre kommer den bistra verkligheten och knackar på ibland. Det kan yttra sig som att det helt plötsligt inte längre ﬁnns någon hand- ledare att tillgå, krav på timintäkter smyger sig in, före- läsningarna minskar i antal mm. Besvikelsen över att det utlovade inte blev som avsett kan bli stor. Om kliniken dessutom brottas med underbemanning kan det lätt ställas för höga krav på den som ännu inte kän-

ner sig helt varm i kläderna och sjukskrivning, eller att individen säger upp sig, kan bli en konsekvens av den ansträngda situationen. Det är ju ett scenario som då dessvärre inte lett till något positivt för någon. Det gamla begreppet att skynda långsamt kan vara bra att tänka på ibland.

Ge den som är ny en lugn och trygg start på arbetslivet. Det kan vara en bra utgångspunkt för en långsik- tigt väl fungerande personalpolitik. Vi vet att många arbetsgivare brottas med stora vakanser men desto vik- tigare då att se till att behålla dom som kommer in i organisationen. Att både ha underbemannat och en hög personalomsättning innebär en stor ansträngning för organisationen. En bra introduktion på en klinik med en bra arbetsmiljö ger goda förutsättningar för en stabilare tillvaro på kliniken.

Om några årtionden är det förhoppningsvis dagens unga tandläkare som så småningom förhandlar om timanställning för att kunna fortsätta att jobba även som pensionärer. Helt enkelt för att det är så roligt att vara tandläkare.

Susanna Magnusson

(16)

Förändringar i a-kassan

Färre karensdagar 2022

Reglerna i a-kassan har förändrats inför året, till det bättre för arbetssökande medlemmar.

Varje period med a-kassa inleds med ett antal karensdagar. Tidigare gällde sex dagar innan ersättning började betalas ut. Från och med den 3 januari 2022 och året ut är det två karensdagar som gäller.

Ny arbetslöshetsförsäkring 2023?

Regeringskansliet arbetar med att bereda ett förslag till ändringar i arbetslöshetsförsäkringen som kan komma att träda i kraft redan nästa år. Den största ändringen i förslaget är att den nya försäkringen ska baseras på tidigare inkomst istället för arbetad tid.

Basinkomst i a-kassan

För den som är medlem i a-kassan och blir ofrivilligt arbetssökande utgör a-kassan en ekonomisk trygghet.

Du kan få ersättning upp till 26 400 kr/månad före skatt.

Kompletterande inkomstersättning

genom medlemskap i Akademikernas a-kassa och Tjänstetandläkarna

Vi rekommenderar att du som är medlem i Tjänste- tandläkarna kompletterar ditt medlemskap hos oss med ett medlemskap i Akademikernas a-kassa. Då ansluts du till en inkomstförsäkring som ger ett ännu bättre ekonomiskt skydd om inkomsten uteblir.

Upp till 80 procent av din a-kassegrundande lön upp till 80 000 kr/månad brutto i sammanlagt 120 ersätt- ningsdagar kan betalas ut om du skulle bli ofrivilligt arbetslös och uppfyller villkoren i försäkringen.

Håll dina medlemsuppgifter uppdaterade!

Se till att dina medlemsuppgifter är uppdaterade vid följande händelser:

• Ny arbetsgivare

• Ny adress vid t. ex. flytt

• Nytt telefonnummer

• Ny e-postadress

Uppdatera dina uppgifter genom att logga in på Din sida på www.tjanstetandlakarna.se eller meddela oss på medlemsservice@tjanstetandlakarna.se

Det är viktigt att dina uppgifter är korrekta för att till exempel ditt fackliga ombud ska kunna företräda dig gentemot arbetsgivaren vid sådant som löneöversynen eller om vi av någon anledning behöver nå dig.

Inte minst behövs din adress för att du ska kunna få Tandläkartidningen skickad till dig.

Det är också samma adress som vi skickar de utskrivna medlemsfakturorna till.

(17)

Saco samlar nu närmare en miljon akademiker

Lärarförbundet ingår sedan den 1/1 2022 i Saco.

Inträdet i Sacofederationen har inneburit en rejäl skjuts uppåt i antalet anslutna medlemmar. Men även övriga förbund bidrog till att öka medlemsantalet under 2021.

– Det är glädjande och stärker akademikernas röst i samhällsdebatten, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

Under förra året ökade antalet yrkesverksamma medlemmar med nära 5 000 personer och även på totalen visade utvecklingen på en stabil ökning. När Lärarförbundet dessutom gjorde sitt intåg i federatio- nen vid årsskiftet så ökade antalet medlemmar med ytterligare 233 000 medlemmar. Det innebär att Saco nu går in valåret 2022 med närmare en miljon akademiker i ryggen.

SACO - Akademikernas röst i samhällsdebatten Saco är partipolitiskt oberoende och arbetar för att utbildning ska löna sig. Saco utgörs av 22 självstän- diga fackförbund som samlar 940 000 akademiker.

Genom Tandläkarförbundet är Tjänstetandläkarnas medlemmar anslutna till Saco, som utgör en viktig påverkansfunktion. Inom Saco ﬁnns ﬂera förhandlings- konstellationer där Tjänstetandläkarna deltar aktivt.

Ca 130 av dina kollegor (som Ulrika och Urban här) arbetar med att bevaka dina intressen som anställd tandläkare.

Vi verkar för att beslut som tas av myndigheter, politiker och arbetsgivare ska fungera i arbetslivet.

Goda förutsättningar för vår yrkesutövning är ett måste för att vi ska kunna ge den bästa vården.

Ditt medlemskap innebär att vi tillsammans får en starkare röst.

Det har betydelse för tand- läkares arbetssituation, nu och genom hela arbetslivet.

(18)

5 frågor

Marie Branzén

Övertandläkare i ortodonti/klinikchef Folktandvården Värmland

Vice ordförande i TT- styrelsen

Det första jag gör när jag kommer till jobbet?

Börjar varje morgon med att byta om till klinikkläder, hälsa på alla, dricka en liten kopp kaffe och planera dagen med mina medarbetare.

Vad ﬁkar du helst på under ﬁkarasten?

En hård smörgås med ost. Vid festligare tillfällen gärna en skiva av min moster Gullis ﬁna sockerkaka!

Odontologiskt favoritverktyg?

Weingart.

Har du någon facklig hjärtefråga?

Att alla ska må bra på sin arbetsplats och få möjlighet att utvecklas!

När jag vill koppla bort tankarna från jobbet ägnar jag mig åt… vad?

Umgås med familj och vänner… gärna i min stuga i Dalarna.

En och annan skidtur blir det också, både på längden och tvären!

FOTO: PRIVAT

Har du tappat bort din faktura? Du hittar den samt din fakturahistorik genom att logga in på www.tjanstetandlakarna.se.

Här kan du se och hantera dina betalningar och ställa frågor direkt på fakturan om du funderar över något.

Se och hantera dina fakturor på Din sida

(19)

Fråga ombudsmannen

FRÅGA:

Jag arbetar inom Folktandvården i en region med ett stort glesbygdsområde. Det är mycket vakanser och flera tandläkartjänster som inte är tillsatta. Med jämna mellanrum kommer det upp till diskussion att några av oss på kliniken kommer att behöva flytta på oss till en annan klinik eller att arbeta på en annan klinik med viss regelbundenhet till exempel någon vecka i månaden. Jag har ingen lust att flytta på mig. Kan arbetsgivaren verkligen tvinga oss anställda att vara på någon annan klinik? Hur blir det sådana fall med lönen om man förflyttas eller ska vara på en ytterligare klinik?

SVAR:

Inom Folktandvården har de allra flesta anställda ett kontrakt där det regleras att de är anställda i regionen men för närvarande placerad vid en viss klinik. Den skrivningen innebär att det finns en förflyttningsskyl- dighet.

Enligt det kollektivavtal som finns inom kommun och region är den anställde, förutom att utföra de arbetsuppgifter som framgår av anställningsavtalet, skyldig att utföra även andra uppgifter om det finns behov för det. I det ingår till exempel att vikariera för annan arbetstagare, att arbeta över, att byta schema eller förskjuta arbetstiden. Det innebär att du som anställd kan behöva flytta på dig tillfälligt. Det kan också bli aktuellt med en stadigvarande förflyttning, dvs att man som anställd helt lämnar sin ordinarie klinik. Här finns ändock en reglering i avtalet som säger att vid stadigvarande förflyttning av den anställde ska det finnas vägande skäl för att förflytta den anställde mot hennes eller hans önskan. Som stadigvarande för- flyttning kategoriseras förflyttning som ska vara längre än sex månader. Vad menas då med vägande skäl som ska finnas i en situation som denna? Ja enkelt uttryckt kan det sägas vara att arbetsgivarens skäl att förflytta den anställde ska vara större än den anställdes behov av att vara kvar på kliniken. När det gäller ersättning finns inget extra reglerat kring det i det centrala avtalet.

Däremot regleras kring färdtidsersättning under vissa förutsättningar. Det ﬁnns också reglerat att om inte annat överenskoms betalar arbetsgivaren vid arbete som medför övernattning ersättning för logikostnad och traktamente enligt inkomstskattelagen och med Skatteverkets schablonbelopp.

Hur långt kan man då förﬂyttas egentligen? Ja, här ﬁnns inget exakt reglerat men är det resor som ska

Kan jag tvingas flytta?

göras över dagen till en annan klinik bör ju en utgångspunkt vara att det inte är längre bort än att det går att kom- binera med ett normalt familjeliv. Skulle för- flyttningen vara så långt bort att det inte går att dagpendla utan att det krävs byte av boendeort måste den anställde kunna vara trygg i att det är en stadig- varandet förflyttning så att vederbörande inte behöver flytta snart igen.

Från Tjänstetandläkarnas sida rekommenderar vi alltid att arbetsgivaren försöker lösa alla bemanningspro- blem på frivillig basis. Det blir sällan bra för någon med förflyttningar eller pendlingar till andra kliniker som sker med tvång. Det är inte bra för individen och det är inte heller tillfredsställande för den mottagande kliniken att få en ny medarbetare som inte alls vill vara där. Det finns också en överhängande risk att personal som förflyttas mot sin vilja helt enkelt väljer att lämna sin anställning och det är ju verkligen inte det arbetsgivare med många vakanser behöver. Från Tjänstetand- läkarnas sida är således vår rekommendation att arbetsgivaren med hjälp av olika fördelaktiga erbjudanden får personalen att frivilligt arbeta på andra kliniker när sådana behov finns.

Susanna Magnusson

(20)

Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, 0454-73 27 31 alexandra.ioannidis@regionblekinge.se Dalarnas TT-avdelning

Philip Mundt

philip.mundt@regiondalarna.se Gotlands TT-avdelning Maria Pfeiffer Wallin, 0736-24 78 47 mariapfeifferwallin@gmail.com Gävleborgs TT-avdelning Camilla Hedlund, 0704-44 01 58 camilla.hedlund@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning

Line Attenius, 0736-93 88 64 line.attenius@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Stephanie Betzel, 063-14 71 25 stephanie.betzel@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Erik Nordin, 010-242 60 00 erik.nordin@rjl.se Kalmar TT-avdelning Patricia Machado, 0480-846 60 patricia.da.cruz.machado@regionkalmar.se

Kronobergs TT-avdelning Neriman Molla, 0706-57 54 90 neriman_molla@hotmail.com Mellersta Norrlands TT-avdelning Kajsa Milsten, 0730-96 88 88 kajsa.milsten@rvn.se Norrbottens TT-avdelning Ida Nilsson, 0702-44 89 60 ida.nilsson@norrbotten.se Skånes TT-avdelning Lars Hagerström, 0721-99 82 14 lars.hagerstrom@folktandvardenskane.se Stockholms TT-avdelning

Ulrika Rebhan, 08-123 152 32 ulrika.rebhan@@regionstockholm.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, 016-10 46 30 urban.alsenmyr@regionsormland.se TT-VG Söder

Rumi Enomoto Stignor, 0708-96 62 96 rumi.enomoto.stignor@vgregion.se TT-VG Väster

Kerstin Söderström, 0731-40 85 80 kerstin.soderstrom@vgregion.se

TT-VG Öster

Carina Bergman, 010-441 71 90 carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, 0705-08 13 10 isabel.brundin@regionuppsala.se Värmlands TT-avdelning Josef Hasan, 054-61 47 40 josef.hasan@regionvarmland.se Västerbottens TT-avdelning Emma Danvind, 0703-27 77 60 emma.danvind@regionvasterbotten.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, 0732-19 50 71 bjorkman.tord@telia.com Örebro läns TT-avdelning Sara Fransson, 0702-62 01 82 sara.fransson@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Fershad Janfada Baloo, 0765-59 51 95 Fershad.Janfada-baloo@regionostergotland.se

Lokalavdelningen – din lokala fackliga företrädare

PORTO BETALT

B

Kontaktuppgifter till ditt lokala fackliga ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, www.tjanstetandlakarna.se/sv/Lokalavdelning/

Returadress:

Tjänstetandläkarna Bredgränd 5 111 30 Stockholm

TT ^kanalen

www.tjanstetandlakarna.se