Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (1)
Yttrande angående – Justitiedepartementets remiss - Straffrättsliga åtgärder mot
tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1)
Yttrandet
I justitiedepartementets promemoria föreslås en lag om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek. Förslagen bedöms få marginella konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet men bedöms innebära att brottsligheten på de platser som omfattas av regleringen i viss mån sjunker. Förslaget innebär att personer nekas tillträde till öppna, offentliga platser för att det bedöms finnas en risk för att de begår brott eller allvarligt trakasserar andra personer på platsen. Det handlar alltså om en bedömning av vad en person skulle kunna göra och blir på det viset något
hypotetiskt. Förslaget innebär en inskränkning i en persons rättigheter att vistas på allmänna platser. Vi ser en risk med att en sådan lag som föreslås kommer användas godtyckligt och tillämpas hårdare mot redan utsatta grupper.
Kommunstyrelsen
Yttrande
2019-05-21 (V och MP)
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (10)
Remiss från Justitiedepartementet -
Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019 :1), 8 kap om
tillträdesförbud
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen:
Yttrande över 8 kap. om tillträdesförbud i promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott, Ds 2019:1, i enlighet med bilaga 4 till
stadsledningskontorets tjänsteutlåtande översänds till Justitiedepartementet.
Sammanfattning
Remissen inkom till Göteborgs Stad 2019-03-13 och yttrandet ska vara departementet tillhanda senast 2019-06-07.
Utredaren, som haft i uppdrag att utreda om det bör införas en möjlighet att vid
straffansvar stänga personer ute från butiker och simhallar samt andra liknande platser, anser inte att det föreligger tillräckligt starka skäl för att införa en sådan reglering. Trots ställningstagandet i sak lämnas ett lagförslag som innebär att en person får meddelas förbud att tillträda och vistas i en butik, badanläggning eller bibliotek, där verksamhet bedrivs som riktar sig mot allmänheten. Det ska på grund av särskilda omständigheter föreligga risk för att personen kommer att begå brott på den aktuella platsen eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. Förbudet meddelas av allmän åklagare efter ansökan av en som äger eller förestår en rörelse eller efter anmälan av
Polismyndigheten och kan överklagas till domstol. Tillträdesförbudet får meddelas för högst ett år i taget och förlängas som längst ett år. Den som bryter mot förbudet döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Lagen föreslås träda i kraft 2021-01-01.
Göteborgs Stad anser att det bör införas en möjlighet att vid straffansvar stänga ute personer från butiker, badanläggningar och bibliotek i enlighet med det lagförslag som lämnas i promemorian. Göteborgs Stad anser inte att utredaren tillräckligt tagit i beaktande att offentliga lokaler som t.ex. bibliotek används även av organiserad
brottslighet för drogförsäljning och att tillträdesförbud kan vara ett sätt för kommuner och privata aktörer att tillsammans med polisen arbeta trygghetsfrämjande och
brottsförebyggande.
Stadsledningskontoret
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-04-29 Diarienummer 0547/19
Handläggare Ellinor Malmborg Telefon:031-368 04 04
E-post: ellinor.malmborg@stadshuset.goteborg.se
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (10)
Ekonomiska konsekvenser
För det fall en lag om tillträdesförbud införs är det den som äger eller förestår en verksamhet som ansvarar för att ansöka om tillträdesförbud hos åklagaren. Frågan kan också tas upp om Polismyndigheten anmäler saken till åklagaren och då krävs att den som förbudet avses skydda samtycker till en sådan anmälan. När det gäller
rättegångskostnader föreslås vardera part bära sin egen kostnad. Om åklagaren har beslutat om tillträdesförbud föreslås att denne också ska föra talan i domstol om beslutet överklagas. Av den anledningen borde det inte ofta bli frågan om rättegångskostnader för kommunen, såvida kommunen inte vill överklaga ett beslut från åklagaren att inte meddela förbud.
Förslaget bedöms medföra kostnader för att ansöka om tillträdesförbud samt att det också ankommer på det enskilda biblioteket eller badanläggningen att meddela
Polismyndigheten om förbudet överträds. Utredaren gör bedömningen att effekterna av ett tillträdesförbud är avhängiga vilka resurser som avsätts för att upprätthålla
regleringen. Även om det ankommer på kommunen såsom föreståndare att ansöka om förbud och anmäla överträdelser av detsamma, så bedöms det framför allt vara fråga om resurser för Polismyndigheten för att kunna ingripa vid de tillfällen som föranleder tillträdesförbud samt överträdelser. För det fall polisiära resurser inte finns kan det komma att bli en kostnad för kommunen att anlita privata väktare för ingripanden i samband med brott och ordningsstörningar som begås på de aktuella platserna.
Barnperspektivet
En kriminalisering av tillträdesförbud syftar till att förhindra förstadier till ageranden som lagstiftaren vill förhindra – i det här fallet att någon kommer att begå brott eller allvarligt trakassera någon i en butik, en badanläggning eller ett bibliotek. Det kan såväl handla om brott som riktar sig mot verksamheten, t.ex. tillgreppsbrott eller skadegörelse, som mot andra besökare och de som arbetar på platsen. Det kan då röra sig om vålds- eller hotbrott, ofredanden eller andra övergrepp. Det kan också vara brott som inte riktar sig mot någon enskild person, som hets mot folkgrupp, förargelseväckande beteende och narkotikabrott. Syftet är således brottsförebyggande och trygghetsskapande såväl för barn som för andra som vistas på de platser där tillträdesförbudet kan tillämpas.
Förbudet får inte avse den som är under 15 år och brott som begåtts av någon före 15 års ålder får inte heller beaktas vid den riskbedömning som görs inför ett beslut om förbud. I utredningen har bl.a. företrädare för SKL och vissa kommuner uppgett att det inte sällan är ungdomsgäng under 15 år som står för ordningsstörningar i form av skadegörelse, hot och ibland våld och att det inte går att påverka genom ett tillträdesförbud. Utredaren menar bl.a. att detta är en omständighet som talar för att en eventuell reglering kan komma att tillämpas i lägre utsträckning. Företrädare från idrotts- och
föreningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna påpekar dock att det lika ofta är ungdomar över 15 år som uppträder ordningsstörande och att grövre brottslighet som t.ex.
narkotikaförsäljning i offentliga lokaler som bibliotek skulle kunna motverkas genom tillämpning av tillträdesförbud. Den inskränkning ett sådant förbud skulle innebära för de ungdomar över 15 år som kan träffas av förbudet kan motiveras av att andra barn och ungdomar tryggt och säkert ska kunna vistas i kommunens badanläggningar och bibliotek.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (10)
Mångfaldsperspektivet
Ett tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek inskränker den i 2 kap.
Regeringsformen (RF) grundlagsskyddade rätten att röra sig fritt i samhället. Rätten att röra sig fritt får dock begränsas genom lag, men endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. En begränsning får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Även Europakonventionen innehåller bestämmelser om t.ex. yttrande- och rörelsefrihet, som får inskränkas under förutsättning att det anges i lag om inskränkningen är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. I såväl RF som
Europakonventionen finns därtill regler om skydd mot diskriminering.
Med hänsyn till att ett tillträdesförbud syftar till att förstärka skyddet mot brott som begås på de uppräknade platserna kan det vara en sådan anledning som medför att det inte föreligger ett absolut hinder mot reglering om tillträdesförbud. Ett sådant förbud får inte verka diskriminerande. Redan i dag kan enskilda nekas tillträde till butiker pga. att personen begått brott där. Tillträdesförbud kan komma att påverka människor olika beroende på t.ex. var i landet de bor, där ett tillträdesförbud till den enda matvaruaffären eller apoteket i glesbygd kan komma att bedömas som oproportionerligt.
Av promemorian framgår att landets kommunala simhallar i olika utsträckning har rutiner för att stänga av personer som misskött sig. Idrotts- och föreningsförvaltningen i
Göteborgs Stad har också en sådan rutin. Avstängningen grundar sig då på att personen inte följer de av kommunen uppställda trivselreglerna och den möjligheten bedöms i sig inte komma att påverkas av ett tillträdesförbud, som i stället blir en kompletterande reglering som även kan initieras av polisen.
När det gäller möjligheten att tillämpa tillträdesförbud på biblioteken så framgår av 2 § bibliotekslagen (2013:801) att biblioteksverksamheten ska vara tillgänglig för alla. Det har av JO t.ex. inte bedömts finnas lagliga förutsättningar för en kommun att portförbjuda besökare från ett bibliotek utifrån att personen uppträtt störande och hotfullt (JO 2009/10 s. 436). Utifrån den betydelse biblioteken har för grupper som saknar ekonomiska eller andra möjligheter att ta del av samhällsinformation och olika medier ställs högre krav på att skälen för ett tillträdesförbud till biblioteket ska vara godtagbara. Liksom för butiker kan det finnas undantagssituationer där ett tillträdesförbud till ett bibliotek inte kan tillämpas, t.ex. om tillgång till biblioteket krävs för att ta del av väsentlig
samhällsinformation samt om det vid val inte är möjligt att rösta någon annanstans.
Tillträdesförbudet har utformats så att en riskbedömning ska göras av om den person som förbudet riktas mot kommer att begå brott på den aktuella platsen, eller allvarligt
trakassera någon som befinner sig där. För biblioteken gäller därutöver att förbud kan meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att väsentligt störa verksamheten eller orsaka betydande skada på bibliotekets egendom. Av promemorian framgår att det förutom ungdomar ofta är personer med missbruk eller psykisk ohälsa som uppträder ordningsstörande på bibliotek och således i högre utsträckning kan komma att träffas av ett tillträdesförbud. Kommunen har det yttersta ansvaret för att dessa personer får det stöd och den hjälp som de behöver och det kan vara svårare att upprätta förtroende om kommunen samtidigt förbjuder personerna att vistas i våra lokaler.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (10)
Jämställdhetsperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter utifrån detta perspektiv.
Miljöperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv.
Omvärldsperspektivet
Straffsanktionerade individuella förbud är ovanliga i Sverige, men det finns en lag (1988:688) om kontaktförbud som ger möjlighet att förbjuda en person att under vissa omständigheter ta kontakt med en särskild person. En annan sådan reglering är lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsevenemang, som ger möjlighet att förbjuda en person att besöka vissa idrottsevenemang. Det har tidigare vid flertalet tillfällen, senast genom Egendomsskyddsutredningen 2013, utretts om tillträdesförbud ska kunna införas, men utredningarna har inte lett till lagförslag.
I promemorian redogörs för en internationell utblick, där det i Danmark finns möjlighet för Polismyndigheten att förbjuda en person som vid flera tillfällen genom exempelvis slagsmål, skrik, berusning och vissa andra liknande beteenden, brutit mot bestämmelser som syftar till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet på offentliga platser att uppehålla sig inom en viss radie från den plats där överträdelsen ägde rum. Det ska då finnas anledning att tro att personen åter kommer att begå förseelse inom det tänkta området. Förbudet ska motiveras och får inte vara längre än två år och den som överträder det döms till böter. Det finns även möjlighet till strängare förbud i form av större
förbudsområden, upp till 1 000 meter, med fängelsestraff vid överträdelse om det rör sig om särskilt otrygghetsskapande beteenden. I Danmark finns vidare möjlighet att
inskränka rörelsefrihet för personer som dömts för sexualbrott och gängrelaterad brottslighet.
I Norge finns förutom motsvarigheten till det svenska kontaktförbudet möjlighet för åklagare att under vissa omständigheter förbjuda en eller flera personer att uppehålla sig på specifika platser i syfte att förebygga gängkriminalitet. Det krävs då att personerna tillhör eller har anknytning till en viss grupp personer som brukar använda våld och att det föreligger fara för våldsamheter mellan den och en annan grupp och att
våldsamheterna kan skada de som bor eller uppehåller sig på den aktuella platsen.
Förbudet gäller för längst ett år och överträdelse kan ge böter eller fängelse i högst ett år.
Det finns också möjlighet för åklagaren att förbjuda barn under 15 år att befinna sig på en bestämd plats om det finns skäl att tro att faran för barnet kommer begå en straffbar handling ökar om det befinner sig där. I Finland har kommunen rätt att meddela en biblioteksanvändare ett tidsbegränsat beslut om max 30 dagar att inte använda ett visst bibliotek om personen upprepade gånger väsentligt stör bibliotekets verksamheter eller äventyrar säkerheten på biblioteket eller skadar egendom.
I Nederländerna finns civilrättsliga möjligheter för ägare till butiker, simhallar, bibliotek eller liknande platser att bestämma vem som har tillträde till lokalen och förbjuda tillträde om någon brutit mot regler eller har uppträtt störande. Även Polismyndigheten kan besluta om tillträdesförbud. Överträdelser medför att man kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Om den allmänna ordningen störs, eller det föreligger allvarlig risk för det, kan också borgmästaren besluta om att inskränka enskildas rätt att uppehålla sig
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (10)
på allmänna platser. I Storbritannien finns möjlighet att förbjuda en person som blir villkorligt frigiven från fängelsestraff att uppehålla sig på vissa platser för att minimera risken för att personen ska begå brott.
Inom ramen för promemorian har synpunkter inhämtats från SKL samt företrädare från olika kommuner, däribland Göteborg, avseende de brott och ordningsstörningar som förekommer på exempelvis sim- och badanläggningar och bibliotek. Några närmare undersökningar vad gäller omfattningen av de problem som redovisas har inte gjorts.
Omfattningen av t.ex. ordningsstörningar varierar mellan olika bibliotek på olika orter och störningarna på samma plats kan också variera beroende på bl.a. om det finns andra platser för ungdomar att vistas på. Medvetenheten om problem med ordnings- och säkerhetsfrågor är större i dag och kommunerna uppges arbeta mer förebyggande genom att t.ex. öka antalet väktare i sina verksamheter.
Bilagor
1. Sammanfattning av DS 2019:1 samt 8 kap. om tillträdesförbud 2. Protokollsutdrag från kulturnämnden
3. Protokollsutdrag från idrott- och föreningsnämnden 4. Förslag till yttrande till Justitiedepartementet
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (10)
Ärendet
Justitiedepartementet har gett Göteborgs Stad möjlighet att inkomma med synpunkter på 8 kap. avseende tillträdesförbud i promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott. Remissen inkom till Göteborgs Stad 2019-03-13 och yttrandet ska vara departementet tillhanda senast 2019-06-07.
Beskrivning av ärendet
Ärendets beredning
Stadsledningskontoret har remitterat promemorian till idrotts- och föreningsnämnden, kulturnämnden samt stadsdelsnämnderna Angered, Centrum och Lundby.
Stadsdelsnämnderna har inte inom den korta svarstiden för remissen haft möjlighet att nämndbehandla sina svar. Med hänsyn till att stadsdelsnämnderna inte längre ansvarar för biblioteken och inte heller badanläggningarna, utan har ett mer övergripande
befolkningsansvar har synpunkter på promemorian från deras sida framförts inom ramen av en arbetsgrupp av tjänstepersoner som arbetar inom kultur- och samhälle samt trygghet- och säkerhet inom respektive nämnds förvaltning.
Bakgrund
Frågan om det bör införas en möjlighet att vid straffansvar stänga personer ute från butiker och andra liknande platser dit allmänheten har tillträde har övervägts tidigare i olika sammanhang. Senast gjorde Egendomsskyddsutredningen (SOU 2013:85)
bedömningen att en reglering som ger möjlighet att vid straffansvar stänga ute personer från butiker inte bör genomföras. Nu aktuellt utredningsuppdrag har sin grund i ett tillkännagivande från riksdagen att regeringen borde göra en översyn dels av
möjligheterna att införa någon form av tillträdesförbud till butiker för personer som gång på gång stjäl eller på annat sätt uppför sig illa, dels utreda frågan om tillträdesförbud till simhallar och andra anläggningar för personer som tidigare har misskött sig. Av
uppdragsdirektiven framgår att utredaren oavsett vilka bedömningar övervägandena leder fram till ska lämna författningsförslag.
Utredarens bedömning av behovet av lagstiftning
Utredaren har utöver de i uppdraget utpekade platserna (butiker och simhallar) även kommit fram till att bibliotek är en sådan plats som ett tillträdesförbud kan bli aktuellt för.
Detta mot bakgrund av att de problem med brott och andra ordningsstörningar som framkommer där påminner om situationen i butiker och simhallar. Däremot har andra platser, som restauranger, platser som arrangerar olika former av kulturverksamheter så som nattklubbar, konsertlokaler, biografer och teatrar inte bedömts omfattas av nu aktuell reglering om tillträdesförbud. Det beror främst på att det finns andra tillämpliga
regelverk, t.ex. alkohollagen och ordningslagen, som bidrar till att reglera ordningen på dessa platser.
En reglering om straffsanktionerade tillträdesförbud skulle inskränka den
grundlagsskyddade rörelsefriheten och när det gäller biblioteken dessutom enskildas rätt till tillgång till bibliotek, vilket är två värdefulla motstående intressen till de intressen som förbudet ska skydda. Omfattningen och karaktären på brotten som begås på de aktuella platserna bedöms till viss del vara oklar, men bedöms vara av mindre allvarlig karaktär än de brott som gör kontaktförbudslagen och tillträdesförbudslagen vid idrottsarrangemang tillämplig. Möjligheten att stänga ute personer skulle sannolikt medföra att antalet brott som begås på de aktuella platserna i viss mån sjunker, men effekterna bedöms vara
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (10)
beroende av vilka resurser som avsätts. Sammanfattningsvis gör utredaren därför bedömningen att det inte föreligger tillräckligt starka skäl för att införa en reglering som ger möjlighet att vid straffansvar stänga ute person från butiker, simhallar eller bibliotek.
Promemorians lagförslag
Trots att utredaren inte bedömer det finnas förutsättningar för införande av reglering lämnas i enlighet med uppdraget ett förslag på ny lag om tillträdesförbud. Den
regleringen innebär i huvudsak att en person får meddelas förbud att tillträda och vistas i en butik, badanläggning eller bibliotek där verksamhet bedrivs som riktar sig till
allmänheten. Den som bryter mot ett tillträdesförbud döms till böter eller fängelse i högst sex månader. En person kan få tillträdesförbud om det på grund av särskilda
omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott på någon av de aktuella platserna eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. En person kan därutöver få tillträdesförbud till ett bibliotek om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon där kommer att väsentligt störa verksamheten eller orsaka betydande skada på bibliotekets egendom. Vid riskbedömningen ska särskilt beaktas om personen tidigare har begått brott på eller i anslutning till platsen som förbudet ska avse.
Tillträdesförbud får meddelas i högst ett år men kan förlängas med som mest ett år i taget.
Förbudet får meddelas av allmän åklagare efter ansökan av den som äger eller förestår en rörelse på den aktuella platsen. Frågan kan också tas upp genom att Polismyndigheten anmäler saken till åklagaren, under förutsättning att den som förbudet avses skydda samtycker till det. Åklagarens beslut kan prövas av allmän domstol och åklagaren får också häva eller ändra ett förbud om det på grund av ändrade förhållanden finns skäl till det. Lagen föreslås träda i kraft 2021-01-01.
Det föreslås vidare att lag (1998:620) om belastningsregister ska gälla även uppgifter om tillträdesförbud samt att en ny bestämmelse införs i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som innebär att sekretess ska gälla för uppgift om enskilds personliga
förhållanden i ärende om lagen om tillträdesförbud om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Däremot bedöms det inte behöva införas någon särskild reglering som ger ägare eller föreståndare rätt att behandla personuppgifter avseende personer som meddelats tillträdesförbud.
Synpunkter från kulturnämnden
Kulturnämnden tillstyrker förslaget till lag om tillträdesförbud till bibliotek, då lagstiftningen inte bedöms bli tillämplig för kulturförvaltningens butiker, museer eller teater. Det är bra att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud för personer som uppträder ordningsstörande. Den inskränkning i demokratiska rättigheter som utredaren ser för den person som förbjuds tillträde uppvägs av att en ordningsstörande person kan försvåra eller till och med förhindra andra att utöva sina demokratiska rättigheter. Att initiera tillträdesförbud bedöms framför allt bli en fråga för polisen då personal vid biblioteken tillkallar polis vid ordningsstörningar. Möjligheten att tillämpa tillträdesförbud kan bidra till en bättre arbetsmiljö för personalen på biblioteken utifrån vetskapen att möjlighet finns att utfärda tillträdesförbud för en person som upprepade gånger stört ordningen på samma plats. Det bedöms dock inte komma att få stor praktisk tillämpning utifrån att det inte bedöms vara vanligt att de händelser som inträffar
uppfyller kriterierna i lagförslaget att ”det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att väsentligt störa verksamheten eller orsaka betydande skada på bibliotekets egendom”.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (10) Synpunkter från idrotts- och föreningsnämnden
Idrotts- och föreningsnämnden tillstyrker förslaget om lag om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek. Förvaltningen har redovisat att antalet hot- och
våldssituationer ökat på flera anläggningar, vilket bl.a. lett till kamerabevakning på Angered Arena för att öka säkerheten och tryggheten för såväl besökare som personal. På grund av att medarbetare inte sällan upplever otrygghet såväl på arbetsplatsen som på väg till och från arbetet erbjuds både personlarm och hemgångsstöd. Hot har även riktats mot föreningar som använder förvaltningens anläggningar. En möjlighet till tillträdesförbud skulle kunna bidra till ökad trygghet i simhallarna för såväl besökare som medarbetare.
Synpunkter från tjänstepersoner i stadsdelsförvaltningarna i Angered, Centrum och Lundby
Kommunen har ansvar för trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, där en möjlighet att tillämpa tillträdesförbud på badanläggningar och bibliotek kan vara ett verktyg tillsammans med andra insatser.
Av promemorian framgår att det ofta är ungdomar under 15 år som står för
ordningsstörningar vid exempelvis bibliotek, men det har inte i tillräcklig utsträckning beaktats att det kan röra sig om en mer komplex situation än så med kopplingar till allvarligare brottslighet. Det förekommer i vart fall i de utsatta områdena i Göteborg liksom på andra platser i landet att biblioteken används som arena för drogförsäljning.
Det handlar om en plats öppen för alla som personer med kopplingar till organiserad brottslighet kan använda som arena för drogförsäljning samt visa vem som har makten över platsen. I förhållande till att ta hand om stökiga personer och ungdomar är det här ett allvarligare problem och där stadsdelsförvaltningarna bedömer att ett tillträdesförbud skulle kunna vara ett sätt för samhället att markera att detta inte accepteras och att vi tar ansvar för att personer som begått brott inte får lov att vistas i biblioteket. Detta också för att värna grundläggande demokratiska rättigheter för alla andra som ska kunna besöka biblioteken.
Ur ett befolkningsansvarsperspektiv kan det å andra sidan vara problematiskt att tillämpa ett tillträdesförbud, utifrån att kommunen ansvarar även för de personer som träffas av ett sådant. Om en person t.ex. inte längre får vistas på biblioteket så betyder det inte att problemen inte uppkommer någon annanstans i närmiljön, utan det handlar då om att flytta på problemet och det kan få konsekvenser i andra avseenden som t.ex. att nå framgång i behandlande eller uppsökande arbete.
Det bedöms inte komma att bli vanligt förekommande att tillämpa ett tillträdesförbud, men möjligheten att ansöka om ett sådant kan tillsammans med andra åtgärder bidra till det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Genom att ge även kommunerna i detta fall mandat att agera för att förhindra brottslighet och otrygghet kan det bidra till att t.ex. gängkriminalitet motverkas. En viktig aspekt som utredaren också pekar på är vilka resurser som läggs på att dels anmäla men också upprätthålla efterlevnaden av ett tillträdesförbud. Om en person som t.ex. inte längre får vara på biblioteket ändå kommer dit behöver polis kunna komma till platsen för att avlägsna personen. Om detta blir en fråga som kommunerna själva ska ansvara för kommer man att behöva lägga resurser på t.ex. väktare, eftersom det inte kommer att vara anställd personal som har möjligheterna att avvisa personer som inte har rätt att vistas på platsen.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (10)
Stadsledningskontorets bedömning
De nämnder som framför allt bedöms påverkas av möjligheten att tillämpa ett straffsanktionerat tillträdesförbud är positiva till att en sådan lagstiftning införs.
Stadsledningskontoret delar bedömningen att en sådan reglering kan bidra till
kommunens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete och också bidra till en bättre arbetsmiljö för personalen. Av promemorian framgår att det inte finns tillräckligt omfattande underlag avseende omfattningen och karaktären av de ordningsstörningar och den brottslighet som begås på simhallar och bibliotek, vilket talar emot kriminalisering av tillträde till platserna. Vidare anförs att det ofta är ungdomar under 15 år som står för problemen och att dessa ändå inte kan meddelas tillträdesförbud. Kommunen har det yttersta ansvaret för såväl ungdomar som personer med missbruksproblematik som psykisk ohälsa som vistas i kommunen, vilka i promemorian anges vara de som framför allt står för ordningsstörningarna på platserna. Enligt vad som framkommer av de nämnder som yttrat sig finns vana att hantera och bemöta dessa personer och det bedöms därför inte komma att bli vanligt förekommande att tillämpa bestämmelserna om
tillträdesförbud i förhållande till dessa. Däremot bedöms det inte i tillräcklig utsträckning ha beaktats av utredaren att även allvarligare brottslighet, som t.ex. narkotikahandel som en del av organiserad brottslighet, i dagsläget också pågår på exempelvis biblioteken. För den typen av allvarlig brottslighet samt de ordningsstörningar som brottsligheten medför skulle tillträdesförbudet kunna bli aktuellt att tillämpa.
Såväl SKL som de kommuner som synpunkter inhämtats från i promemorian har påpekat att samhällsklimatet har blivit allt hårdare och att antalet ordnings- och
säkerhetsstörningar ökar liksom samhällets kostnader för att förebyggande åtgärder. Ett tillträdesförbud skulle inte ensamt komma tillrätta med problemen, men kan vara ett sätt för kommunen att tillsammans med privata aktörer och polisen bidra till det
brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet genom att markera att de personer som begår brott eller i övrigt allvarligt stör ordningen inte är välkomna till våra gemensamma offentliga lokaler. Den inskränkning ett sådant förbud medför för de som kan komma att träffas av det motiveras dels av det brottsförebyggande syftet, dels av övriga medborgares lika starka rättigheter att tryggt och säkert kunna besöka kommunala bibliotek och
badanläggningar. Stadsledningskontoret delar den bedömning som görs i promemorian avseende att de effekter ett tillträdesförbud kan komma att få är avhängiga vilka resurser som satsas på att upprätthålla regleringen. För det fall lagstiftning införs i enlighet med förslaget är det därför viktigt med polisiära resurser, som kan tillkallas såväl vid
störningar och brott som vid överträdelser av meddelade tillträdesförbud för att dessa ska få effekt.
Markus Landahl Förste Stadsjurist
Eva Hessman Stadsdirektör
Göteborgs Stad Idrott & förening, protokollsutdrag 1 (1)
§ 62, diarienummer 0144/19
Yttrande gällande Justitiedepartementets remiss – kap 8 i promemorian Ds 2019:1 avseende tillträdesförbud
Beslut
1. Idrotts- och föreningsnämnden tillstyrker förslag till lag om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek.
2. Idrotts- och föreningsnämnden skickar förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen.
3. Idrotts- och föreningsnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat.
Handlingar
Förvaltningens tjänsteutlåtande daterat 2019-03-22 samt bilaga.
Dag för justering 2019-04-23
Vid protokollet
Idrott & förening
Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: 2019-04-23
Sekreterare Rebecca Tollemark
Ordförande Elisabet Lann (KD)
Justerande
Bettan Andersson (V)
Göteborgs Stad Kultur, protokollsutdrag 1 (2)
Yttrande till kommunstyrelsen över Justitiedepartementets promemoria
Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1)
§ 81, 0306/19
Beslut
I kulturnämnden
1. Kulturnämnden tillstyrker författningsförslagen avseende att en person får förbjudas tillträde till och vistas på ett bibliotek i Justitiedepartementets promemoria ”Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott”.
2. Kulturnämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som eget yttrande.
3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Handlingar
Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande 2019-04-08.
Remiss från kommunstyrelsen avseende Justitiedepartementets promemoria
”Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott” (Ds 2019:1), 2019-03- 20.
Protokollsutdrag skickas till
Kommunstyrelsen.
Dag för justering 2019-04-23 Kultur
Utdrag ur Protokoll Kulturnämnden Sammanträdesdatum: 2019-04-23
Kultur
Göteborgs Stad Kultur, protokollsutdrag 2 (2)
Vid protokollet
Sekreterare Stina Borrman
Ordförande
Ann Catrine Fogelgren
Justerande Grith Fjeldmose
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (10)
Bilaga 4
Remiss från Justitiedepartementet -
Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019 :1), 8 kap. om
tillträdesförbud
Göteborgs Stad tillstyrker att en lagstiftning om tillträdesförbud införs i enlighet med förslaget i promemorian. En sådan reglering kan bidra till kommunens
brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete och också bidra till en bättre arbetsmiljö för personalen. Av promemorian framgår att det inte finns tillräckligt
omfattande underlag avseende omfattningen och karaktären av de ordningsstörningar och den brottslighet som begås på simhallar och bibliotek, vilket talar emot kriminalisering av tillträde till platserna. Vidare anförs att det ofta är ungdomar under 15 år som står för problemen och att dessa ändå inte kan meddelas tillträdesförbud. Kommunen har det yttersta ansvaret för såväl ungdomar som personer med missbruksproblematik som psykisk ohälsa som vistas i kommunen, vilka i promemorian anges vara de som framför allt står för ordningsstörningarna på platserna. Det finns vana att hantera och bemöta dessa personer och det bedöms därför inte komma att bli vanligt förekommande att tillämpa bestämmelserna om tillträdesförbud i förhållande till dessa. Däremot bedöms det inte i tillräcklig utsträckning ha beaktats av utredaren att även allvarligare brottslighet, som t.ex. narkotikahandel som en del av organiserad brottslighet, i dagsläget också pågår på exempelvis biblioteken. För den typen av allvarlig brottslighet samt de
ordningsstörningar som brottsligheten medför skulle tillträdesförbudet kunna bli aktuellt att tillämpa.
Såväl SKL som de kommuner som synpunkter inhämtats från i promemorian har påpekat att samhällsklimatet har blivit allt hårdare och att antalet ordnings- och
säkerhetsstörningar ökar liksom samhällets kostnader för att förebyggande åtgärder. Ett tillträdesförbud skulle inte ensamt komma tillrätta med problemen, men kan vara ett sätt för kommunen att tillsammans med privata aktörer och polisen bidra till det
brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet genom att markera att de personer som begår brott eller i övrigt allvarligt stör ordningen inte är välkomna till våra gemensamma offentliga lokaler. Den inskränkning ett sådant förbud medför för de som kan komma att träffas av det motiveras dels av det brottsförebyggande syftet, dels av övriga medborgares lika starka rättigheter att tryggt och säkert kunna besöka kommunala bibliotek och
badanläggningar.
Göteborgs Stad delar den bedömning som görs i promemorian avseende att de effekter ett tillträdesförbud kan komma att få är avhängiga vilka resurser som satsas på att
upprätthålla regleringen. För det fall lagstiftning införs i enlighet med förslaget är det därför viktigt med polisiära resurser, som kan tillkallas såväl vid störningar och brott som vid överträdelser av meddelade tillträdesförbud för att dessa ska få effekt.
För Göteborgs kommunstyrelse
