KBT Kognitiv BeteendeTerapi BETEENDETERAPI. Tillämpad BeteendeAnalys (TBA). Behaviorism = inlärningspsykologi/ pedagogik

(1)

Olle Wadström

1

Inlärningspsykologi för TBA/KBT

Olle Wadström

Leg psykolog, leg psykoterapeut, Godkänd KBT-handledare, Specialist i klinisk psykologi, Specialist i pedagogisk psykologi, utb. mellanstadielärare.

Kort presentation av grunderna i inlärningspsykologi, begrepp och något om tillämpningar i TBA

www.psykologinsats.se Olle Wadström

2

Kognitiv BeteendeTerapi KBT

Kognitiv BeteendeTerapi

”BETEENDETERAPI”

Tillämpad BeteendeAnalys (TBA).

Behaviorism = inlärningspsykologi/ pedagogik

www.psykologinsats.se Olle Wadström Inom KBT sker förändringenvanligtvis utifrån

och in. Ett förändrat beteende leder till bättre mående på sikt. Upprätta BETEENDEMÅL!

I KBT är måletatt påverka BETEENDEN (överskott och underskott), som är knutna till patientens problematik.

Goda kunskaper i inlärningspsykologi är nödvändiga för att kunna göra

(2)

4

Inlärningspsykologiska principer är

själva kärnan i TBA/KBT och det fundament som allt vilar på.

Ett sätt att se och förklara allt beteende - dess inlärning/

uppkomst, vidmakthållande och upphörande och mående.

www.psykologinsats.se Olle Wadström Inlärningspsykologi/TBA gör det möjligt att

förstå, känna igen och dissekera olika terapeutiska manualer ex vis. ACT, CBASP, FAP, MCT, ART m fl.

Då blir det också möjligt;

att kunna skapa individuellt anpassade behandlingar

att förstå vad som ev. gått fel i en behandling att bli en mer flexibel terapeut (ej manualberoende)

Grunder för inlärningspsykologi

Motoriskt beteende

(3)

Olle Wadström

20

Motoriskt beteende Kognitivt beteende

22 Motoriskt beteende

Autonomt beteende

Operant beteende Respondent beteende

Kognitivt beteende

Skillnad operant och respondent Motoriskt och kognitivt beteende;

är inlärt

är viljemässigt kontrollerbart Den fysiologiska delen i känslor är

respondent/autonomt beteende, som;

är medfött

är inte viljemässigt kontrollerbart

(4)

35 35

Motoriskt beteende Kognitivt beteende

Operant psykologi

Varför beter vi oss (”Motivation”)

36 Förstärknings eller kontingensstyrning

Regelstyrning

S --- R ---K

S--- R

Kontingensstyrning

Vårt beteende (reaktion/respons) har ett direkt samband med här-och-nu situationen.

R

espons

S

ituation

gör att för att

Konsekvens funktion

(5)

Olle Wadström

38

De ”verktyg” som fungerar använder vi

Funktion = uppnått syfte (medvetet

eller omedvetet), förstärker beteendet

Använd hellre ordet ”förstärkning”

än ”motivation”

39

Förstärkning skapar ”Motivation”

De beteenden som ger oss ”fördelar” upprepar vi för att upprepa fördelen (=förstärkning) .

S



R



K

⁺

(Situation) Beteende/Respons Konsekvens ett stimulus/

flera stimuli

Positiv förstärkning– beteendet öka eller vidmakthålls

Ordet ”POSITIV” syftar på att något kommer till (adderas)

beteendeägaren.

Ordet klargör bara konsekvensens riktning.

Om konsekvensen ökar sannolikheten att beteendet upprepas så är den en förstärkning.

(6)

41

Positiv förstärkning

Allt kan vara förstärkande.

Ex. mat, dryck, en sak, snus, alkohol, en CD- skiva, färgpennor, papper, godis, läsk, leksak.

en blick, kram, puss, klapp, beröm, ett leende, slå någon med häpnad, applåd.

Naturliga förstärkare och Inlärda (betingade förstärkare).

42

Positiv förstärkning

Det är högst personligt vad som är förstärkande.

Små barn: sitta i knät, fingerlek, lukta på saker, bada, gunga, få göra och klara av.

Större barn: spela spel, dator, titta på TV, gå på stan, besöka biblioteket, musik, lära sig nya saker.

Positiva förstärkningar (sociala)

Att få beröm är vanligen förstärkande.

Att få uppmärksamhet är oftast förstärkande.

Att väcka glädje hos andra är förstärkande.

Att få någon att skratta är förstärkande.

Att känna att man klarar av är förstärkande.

Att göra sig oberoende av hjälp är förstärkande.

(7)

Olle Wadström

44

Præmacks princip

Självförstärkande beteende/aktivitet

”Farmors lag”

45

Förstärkande företeelsen kan vara att slippa något obehagligt eller negativt

S ^-



R



K ^-

Situation Beteende/Reaktion Konsekvens

Konsekvensen upplevs positivt.

Negativ förstärkning– ökar också beteendet eller vidmakthålls.

Förstärkning skapar ”Motivation”

www.psykologinsats.se Olle Wadström Ordet ”NEGATIV” syftar på att något

som tas från (subtraheras) eller undviks av beteendeägaren.

Ordet klargör bara konsekvensens riktning.

Negativ förstärkning upplevs som angenäm, hjälpsam, positiv och … ökar därmed sannolikheten för att

beteendet ska upprepas.

(8)

47

Beteenden som leder till:

minskad ångest blir negativt förstärkta minskad smärta blir negativt förstärkta att slippa dåligt samvete blir förstärkta

att ”byta bort” ångest mot smärta och rädsla mot ilska blir ofta negativt förstärkta.

att undkomma hån blir negativt förstärkta.

att undvika att göra bort sig blir förstärkta att kräkas vid illamående blir negativt förstärkt

48

Negativt förstärkta beteenden ex:

att stanna hemma från jobbet då ett obehagligt möte ska ske.

att tacka nej till ett spännande men utmanande och svårt nytt jobb.

att skylla på andra för ett fel som man själv kan ha gjort.

att skylla på sin utrustning när det gått dåligt.

att som chef inte ta upp ett känsligt ämne med en underlydande.

Positiv förstärkning

Negativ förstärkning K^- K^- K⁺

Antal beteenden

(9)

Olle Wadström

En företeelse som inträffar efter/i samband med ett beteende och som ökar sannolikheten för att beteendet ska upprepas och vidmakthålls.

Definition FÖRSTÄRKNING

Det människor till vardags slarvigt kallar

”MOTIVATION” utan att precisera

Alla operanta beteenden som vi använder har minst en förstärkning

Beteendeanalys är att avslöja vilka

förstärkningar som är verksamma i contexten

Beteenden som vi inte använder är antingen;

• Icke förstärkta

• Inte inlärda

Glest mellan förstärkningarna Intermittent förstärkning - ger mer

beteende

Fixed Interval – Variable Interval Fixed Ratio – Variable Ratio

Kontinuerlig

= Fixed Ratio (en för en)

(10)

DRO (Differential Reinforcement of Other Behavior).

DRI(Differential Reinforcement of Inkompatible Behavior).

Inlärning av operanta beteenden

Fyra sätt:

I Insiktsinlärning, Aha-inlärning eller problemlösningsinlärning

(11)

Olle Wadström

56

Inlärning av beteenden

II Instruktionsinlärning. Någon talar om, informerar om, beskriver hur man kan bete sig.

57

Inlärning av beteenden

III Modellinlärning, imitationsinlärning, härmning.

arbetsbesparande och snabbt sociala beteenden

Inlärning av beteenden

IV Inlärning genom formning (shaping), trial-and-error, successiva

approximationer.

komplicerade beteenden och

beteendemönster (precitionsinlärning).

Mycket tokigt lärs in genom shaping på grund av tillfälligheter.

(12)

59

Shaping

genom diffrentiell förstärkning av topografi (ex vis precistionsinlärning)

click

60

Shaping

av frekvens genomalltmer intermittent förstärkning.

Exempel spelberoende, alkoholberoende.

Inlärning av nya operanta beteenden

Visa

Instruera

ÖVA

(13)

Olle Wadström

Stimulusgeneralisering

S

₁

R K

S

₂

S

₃

S

₄

S

₅

62 Detta är mycket utpräglat vid tvång

Mera operant psykologi

Beteendet utsläcks

Om beteendet inte längre fungerar (förblir oförstärkt), då slocknar ”motivationen”

Eng. extinction.

S



R



K

”Meningslöst” beteende upphör till slut

(14)

Exempel på utsläckning

utebliven förstärkning

S --- R ---/--- K

Du ringer (R) om och om igen men får inte svar (-/- K) Du talar med maken (R) men denne lyssnar inte (-/- K) Du försöker trä tråd på nålen (R) men misslyckas (K -/-) Du försöker lösa ett svårt korsord (R) men du hittar inte

ord (-/- K).

Du läser en bok om KBT (R) men fattar inte vad som står ( -/- K)

66

Diskriminationsinlärning

S

₁

R K

S

₂

R K

S

₃

R K

S

₄

R K

S

₅

R K

Negativa konsekvenser

Negativa (aversiva) omedelbara konsekvenser undertrycker

tillfälligt

beteendet.

S



R



K

^-

Företeelsen kallas bestraffning och är ineffektiv och olämplig av flera skäl.

(15)

Olle Wadström

Exempel på bestraffning

^(inkl^böter)

S --- R --- K^- Du spikar (R) och slår dig på tummen (K^-) Du mixtrar med elkontakt och får stöt (K^-) Du tar på dig nya jackan (R) och blir hånad (K^-) Du kör för fort (R) och får fortköringsbot(K) Pelle bråkar med sin syster (R) och får avdrag på

veckopengen (K) Bot

Du lämnar in din deklaration för sent (R) och får straffavgift (K)Bot

71

Vad styr beteendet?

Kontingensstyrt (förstärkningsstyrt) beteende

S 

R



K

Regelstyrt beteende (”tankestyrt”)

S



R

+

-

omedelbara framtida

K

K K

-

(16)

73

-

omedelbara framtida

K

säkra

osäkra

osäkra osäkra

osäkra säkra

K

+

K

-

74

Överbrygga tiden mellan R och K

Delmål

”Löften”

Överenskommelser ”beteendekontrakt”

Teckenekonomier Dagdrömmar Fantasier

Förväntningar/erfarenheter/information

www.psykologinsats.se Olle Wadström Establishing Operation (Michael 1982) Etablerande Omständighet

”… any change in the environment which alters the effectiveness of some object or event as reinforcement and simultaneously alters the momentary frequency of the behavior that has been followed by that reinforcement”

Varje företeelse i situationen som påverkar

(17)

Olle Wadström

81

Etablerande omständigheter

Hunger, törst, information mm.

Grannen på landet

engelska ”Establishing operations”

Övertalning = att förändra EO

Omständighet som påverkar förstärkningars kraft – ökar eller minskar kraften

Även sjukdom, trötthet, föreställning, idé, fördom, information, sinnestillstånd, ACT mm

Autonomt beteende (känslor)

och dess funktioner

Autonomt beteende

Operant beteende

Motoriskt och kognitivt beteende;

är inlärt

är viljemässigt kontrollerbart I känslor är grunden autonomt

beteende, som;

är medfött

är viljemässigt okontrollerbart

(18)

88

Autonomt beteende

styrs av det autonoma nervsystemet

Två uppgifter:

1. Inre i balans.

2. Mobilisera

89

Autonoma nervsystemet

Vardagsanpassning

parasympaticusreaktion

Vid hot, fara eller provokation

sympaticusreaktion

Vila Kamp, flykt

Parasympaticus Sympaticus Hjärta

Blodkärl Svettning Mage,tarm Salivering Andning

- +

-/+

+/-

+ -

- +

+

-

(19)

Olle Wadström

Parasympaticus vs Sympaticus

0 50 100

0 100

50

93

Sympatikusreaktionen

(mobilisering)

1. Obetingade stimuli (OBS)

naturliga ”stressorer”.

2. Betingade stimuli (BS) inlärda

”stressorer”.

Vad startar automatisk sympatikus?

sk. OBS

Plötsliga ljud - ”BUU!”

Tappa balansen

Människa med sympatikus

Däggdjur (ex vis hund) med sympatikus.

Hos vissa ormar, råttor, spindlar, höjder.

Ammoniak

(20)

95

Betingning –

neutrala Slär sig ”skrämma”

nya BSskapas.

Alberts nervsystem lärde sig att få automatisk sympatikus inför kaniner

ångest väcktes tillsammans med kanin tilläts att undvika (säkerhetsbeteende)

kaninen när ångesten var hög.

96

BS ---- BR/S

^-

--- R --- K

^-

”Pang”

Sympaticus

Flyr från Lättnad

O O

BS ---- BR/S

^-

--- R --- K

^-

Sympaticus

Flyr från Lättnad

Respondent betingning har skett Råtta (S^-) blir trigger (BS)

BS --- BR

Råtta Sympaticus

(21)

Olle Wadström

98

• Vi ”skapar” och förvärrar våra ångestsyndrom genom att vi skyddar oss eller flyr från något med aktiverad sympaticus.

TID

99

Betingning på tre sätt

1. Albertbetingning

2. Observationsbetingning (Imitationsbetingning)

3. Informationsbetingning

Man blir rädd för en tanke

Tankar som BSleder ofta till undvikanden.

(22)

101

-

omedelbara framtida

K

säkra

osäkra

osäkra osäkra

osäkra säkra

K

+

K

-

BS (inlärda triggers) som skapats genom undvikande/flykt med höjd sympaticus Hundar, åka hiss, åka tåg, flyga, gå in i

stormarknad, granskande ögon, tallrik med mat, mättnadskänsla, handtag, pengar, papper, minnesbilder mm.

Mobbare, chefen, viss mat, väga sig.

Viktig tävling, hård konkurrens, viss tränare, en specifik motståndare, favoritskap.

Generalisering

(23)

Olle Wadström

104

Sympaticusreaktionen

ingår i alla starka känslor. Ångest, rädsla, ilska, hat, avund, vrede, lycka, entusiasm mm.

Gör oss upphetsade och aktionsbenägna.

Känns i kombination med negativa tankar som obehaglig, värt att ta bort.

Känns i kombination med positiva tankar som behaglig/lustfylld.

Vad är en känsla?

En känsla är summan av en fysiologisk reaktion vanligtvis sympaticusreaktionen

(BR alternativt OBR) och

Tolkningen av (tankar i) Situationen (S^-) Detta är känslan

BR/S

Beteendeanalys av ångestsyndrom

Dåautonomtochyttre/kognitivt beteende samverkar vid ångestsyndrom

BS  BR/S^-  R  K^-

Sympaticus Säkerhetsbeteende /tolkning

Mowrers tvåfaktorteori

(24)

107

Beteenden som styrs av ångest

Beteenden för att undvika/minska ångest och obehag kallas säkerhetsbeteenden

De är undvikanden eller flyktbeteenden (negativ förstärkning)

108

Paradigm för TBA

Applied Behavior Analysis

S  R  K

S^-  R  K-

BS  BR/S^-  R  K^- CS  CR/S^D^-  R  S^- S  O  R  K

MOTBETINGNING genom Exponering med responsprevention

Exponera för det som ”triggar”

(BS) och avstå från

säkerhetsbeteenden (R)

(responsprevention).

(25)

Olle Wadström

111

Behandling av ångestsyndrom

Dåautonomtoch yttre/kognitivtbeteende samverkar vid ångestsyndrom

BS  BR/S^-  R  K^-

Sympaticus Säkerhetsbeteende /olust-

tankar Exponera för

Avstå från Acceptera

www.psykologinsats.se Olle Wadström Permanent avbetingning inte möjlig Motbetingning är möjlig

Risk för spontan återhämtning

Åtgärder för generalisering – operant och respondent

Motbetingning sker om man avstår från att fly eller kämpa emot d v s inga säkerhetsbeteenden Känsla,

sympaticus

(26)

117

Ångest syndrom

Inte ångest- syndrom

A Tid B C

Säkerhetsbeteenden R

Sympaticus BR olusttankar S^-