Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2015 Rapport 2016:33
Av fall Sveriges Utvecklings sat sning IS SN 1103 - 4092
”
FÖRORD
Avfall Sverige ger varje år ut publikationen Svensk avfallshantering som presenterar avfallsstatistik över hushållsavfall på riksnivå samt för några behandlingsmetoder också på anläggningsnivå. Föreliggande rapport är ett komplement med avfallsstatistik på riksnivå, länsnivå samt kommunnivå. Rapporten innehåller bland annat uppgifter om avfallsmängder, avfallsavgifter, kundnöjdhet, återvinning och övriga uppgifter om avfallshanteringen i kommunen. Uppgifterna på kommunnivå presenteras i en tabellbilaga samt i kartor. Länsstatistik presenteras i tabeller och diagram. Dessutom presenteras kommuner i kommunindex (25-i-topp) gällande bästa avfallsverksamhet, miljö, kundnöjdhet och återvinningscentraler.
De flesta uppgifterna har hämtats från Avfall Sveriges web-baserade statistiksystem Avfall Web.
Sammanställningen är inte komplett eftersom alla kommuner inte matar in i Avfall Web, men förhoppningen är att denna rapport stimulerar till att öka inmatningen.
Öppenhet och viljan att dela med sig av erfarenheter utgör grunden för Avfall Web. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare än de som har tillgång till Avfall Web.
Sammanställningen har gjorts av Jenny Westin, statistikansvarig på Avfall Sverige.
Malmö december 2016
SAMMANFATTNING
Avfall Sveriges årliga rapport ”Hushållsavfall i siffror” innehåller avfallsstatistik på riks-, läns- och kommunnivå. Statistiken omfattar uppgifter om avfallsmängder, avfallsavgifter, kundnöjdhet, återvinning och många andra uppgifter om avfallshanteringen i kommunen. Uppgifterna på kommunnivå presenteras i en tabellbilaga samt i kartor. Länsstatistik presenteras i tabeller och diagram.
Dessutom presenteras kommuner i kommunindex (25-i-topp) gällande bästa avfallsverksamhet, miljö, kundnöjdhet och återvinningscentraler.
Länsstatistik
Mängden behandlat hushållsavfall redovisas för det län där anläggningen är placerad. Det säger alltså inget om var avfallet uppkommit eller samlats in. De län med störst egen behandlingskapacitet är Stockholm, Skåne, Västra Götaland och Östergötland. Stockholms län har störst kapacitet när det gäller energiåtervinning (förbränning) - 465 000 ton hushållsavfall energiåtervanns i länet. Skåne län ligger högst gällande biologisk återvinning (samrötning, central kompostering och rötning vid reningsverk) – totalt 178 000 ton hushållsavfall. Vissa län har ingen egen behandlingskapacitet, utan skickar allt hushållsavfall till andra län.
Till skillnad från behandlat avfall redovisas mängden insamlat hushållsavfall för det län där avfallet uppkommit och samlats in. Den totala mängden består av mat- och restavfall, grovavfall, förpackningar och returpapper samt farligt avfall och el-avfall (inkl. batterier). Kronobergs län toppar med 610 kg insamlat hushållsavfall per person följt av Kalmar inklusive Gotland med 597 kg per person. Lägst ligger Västra Götaland och Örebro med 457 respektive 433 kg.
Även avfallsavgifter redovisas per län. Redovisningen görs för det vanligast förekommande abonnemanget, det vill säga den avgift som flest kunder i kommunen har. Uppsala, Skåne och Blekinge län har högst avgifter för villahushåll, i genomsnitt cirka 2 300-2 400 kr per år inklusive moms. Lägst ligger Halland med 1 750 kr. Norrlandslänen - Norrbotten, Västernorrland och Västerbotten - ligger förhållandevis lågt för fritidshusens avfallsavgifter. Högst ligger Skåne och Södermanland.
Uppföljning av mål för matavfall
Under 2015 introducerades några nya avfallsindikatorer i Avfall Web som gör det möjligt att följa upp
etappmålet för matavfall på kommunal nivå.
Kommunindex 25-i-topp
NSR, med kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm, är bäst i Sverige på avfallshantering, utifrån Avfall Sveriges index för bästa avfallsverksamhet 2015. Indexet beräknas genom sammanvägning av nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ett övergripande sätt; kundnöjdhet, återvinning av material och matavfall, avfallsmängd och andel förpackningar och returpapper i hushållsavfallet.
NSR kom upp i 93,6 poäng (100 är max). På andra plats kom Renhållningen Kristianstad med 91,9 poäng och på tredje plats kom fjolårets vinnare Trollhättans Energi med 87,7 poäng. NSR tilldelades diplom och ära vid Avfall Sveriges årsmöte i Gävle i maj 2016.
Lund hamnar högst på topp-listan för årets miljöindex med 91,7 poäng (max 100 p). På andra plats återfinns fjolårets vinnare Trollhättan på 90,0 poäng. På tredje plats hamnar Karlshamn och Sölvesborg med 89,2 poäng. I miljöindex ingår uppgift om förnybara drivmedel, hushållsavfall till materialåtervinning och andel matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi nyttjas (rötning).
Tio av kommunerna på topplistan är från Skåne och Blekinge. Här har man kommit långt med matavfallsinsamling och behandling genom rötning. Flera av kommunerna har också fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper, vilket kan bidra till högre materialåtervinning.
Götene, Ulricehamn och Jönköping har Sveriges nöjdaste avfallskunder om man väger samman resultat från kundenkäter. Götene kommun var i topp även 2014. Många kommuner mäter regelbundet vad kunderna tycker om avfallshanteringen, till exempel om hämtning av mat- och restavfall, besök på och tillgänglighet till återvinningscentral samt förtroende för och information om kommunens återvinning.
Norrköping hamnar högst i vårt ÅVC-index – 76,7 poäng. På andra plats återfinns Ystad med 74,7
poäng, följt av Trollhättan på 74,6 poäng. I ÅVC-index ingår frågor om kundnöjdhet, tillgänglighet och
öppettider samt ÅVC-kostnader.
INNEHÅLL
1. Inledning 1
Mer om Avfall Web 1
Avfallsförebyggande 2
2. Avfallsmängder på riksnivå 4
3. Länsstatistik 6
3.1 Behandlad mängd hushållsavfall 6
3.2 Insamlad mängd hushållsavfall totalt 6
3.3 Insamlad mängd mat- och restavfall 7
3.4 Insamlad mängd grovavfall 9
3.5 Insamlad mängd farligt avfall 10
3.6 Insamlad mängd förpackningar och returpapper 11
3.7 Avfallsavgifter 12
4. Källsortering av matavfall 16
4.1 Etappmål för resurshushållning i livsmedelskedjan 16
4.2 Insamling och behandling av matavfall 17
4.3 System för matavfallsinsamling 17
4.4 Frivilligt eller obligatoriskt? 18
5. Kommunindex 25-i-topp 19
5.1 Bästa avfallsverksamhet – sammanvägt index 19
5.2 Miljöindex 20
5.3 Kundnöjdhetsindex 22
5.4 ÅVC-index 23
Bilaga 1 - Kommunstatistik i kartor 25
1. Mat- och restavfall 2. Materialåtervinning 3. Källsortering av matavfall
4. Avfallsavgifter en- och tvåfamiljshus
Bilaga 2 – Kommunstatistik i tabeller 30
Tabellbilaga 1 – Övergripande uppgifter Tabellbilaga 2 – Avfallsavgifter
Tabellbilaga 3 – Insamlade mängder hushållsavfall, exkl. slam Tabellbilaga 4 – Behandlade mängder hushållsavfall, exkl. slam Tabellbilaga 5 – Materialåtervinning inkl, biologisk återvinning Tabellbilaga 6 – Matavfallsinsamling
Tabellbilaga 7 – Insamling av mat- och restavfall
Tabellbilaga 8 – Återvinningscentraler (ÅVC)
Tabellbilaga 9 – Förpackningar och returpapper
Tabellbilaga 10 – Slam och annat flytande avfall
Tabellbilaga 11 – Kundnöjdhetsundersökningar
1 INLEDNING
Statistik är en viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av avfallsbranschen. Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web gör det möjligt att samla statistik om hushållsavfall på ett ställe. Det ger ett bra underlag i kontakter med media, politiker, myndigheter, kunder och andra intressenter. Avfall Web ger helt enkelt ordning och reda på avfallsstatistiken!
Alla uppgifter på kommunnivå i denna rapport har hämtats från Avfall Web. Vi vill med denna rapport sprida avfallsstatistiken till fler användare utanför de egna leden. Det ger ökad användning av Avfall Web:s rapporter och verktyg och ger på sikt också bättre kvalitetsgranskning av inmatade uppgifter. Det kan helt enkelt få fler användare att upptäcka vilken guldgruva Avfall Web är.
Avfall Web lanserades 2008, med rapportering av uppgifter för 2007. Inmatningen av statistik ökar stadigt. Inmatningen varierar dock beroende på område. För mängd mat- och restavfall har nästan 97 procent av kommuner matat in värde. För andra områden är det betydligt färre. Allt fler kommuner upptäcker de verktyg och funktioner som finns i systemet samt möjligheterna till jämförelser och benchmarking.
Det kan finnas felaktiga värden i denna rapport. Flera kommuner har ännu inte som rutin att kvalitets- granska sina uppgifter. Om uppgifterna ska användas för mer djupgående analyser eller andra ändamål bör kontakter tas direkt med berörda kommuner. Det finns också områden där tolkningen av vad som ska matas in skiljer sig åt mellan kommunerna. Ett sådant område är grovavfall där det är stora skillna- der i kommunernas inmatade uppgifter, vilket leder till att mängden grovavfall per person uppvisar stor spridning. Det har tagits fram vägledning som ger stöd för tolkning av definitioner och indatabeskriv- ningar, men det är ett kontinuerligt arbete att ta fram rutiner på kommunal och regional nivå.
Mer om Avfall Web
Avfall Web består av två delar – en del för kommunspecifika uppgifter och en del för uppgifter om behandlingsanläggningar för hushållsavfall inklusive återvinningscentraler. I denna rapport har uppgifterna endast hämtats från kommundelen.
Alla kommuner och avfallsanläggningar har tillgång till Avfall Web. För varje kommun och anläggning
finns minst en person som är administratör och som har behörighet att lägga upp nya användare som
2
Det finns också en rapportdel där indata och nyckeltal paketeras till olika användningsändamål och där även statistiska jämförelser kan ske. I den så kallade värderingsrapporten ges en sammanfattande bild över 21 utvalda nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ett bra och övergripande sätt. Dessa nyckeltal är värderade och indelade i olika färger från grönt till rött. För avfallsavgifter och ekonomi görs ingen värdering i hållbarhet, utan bara om värdet är högt eller lågt i förhållande till andra kommuner (gråskala). En trendrapport visar kommunens utveckling inom olika områden. Här kan man också få fram median- och medelvärden för alla kommuner som matat in uppgifter i Avfall Web. Det finns också rapporter som visar underlag till årsredovisning och avfallsplan.
Via en Sök & Hämta-funktion kan man söka på alla indata och nyckeltal utifrån kommun, län, samver- kansgrupp eller via kommuninvånarantal. I anläggningsdelen sker sökning på anläggning och län.
Mer information om Avfall Web finns i rapporten U2011:21. Avfall Web för din skull! En idébank till Avfall Web:s funktioner och möjligheter. På Avfall Sveriges hemsida under Statistik&Index/Avfall Web finns också broschyren ”Avfall Web – för din skull”.
Avfallsförebyggande
Att förebygga uppkomsten av avfall är det första steget i avfallstrappan. Därefter kommer återanvändning, materialåtervinning, inkl. biologisk återvinning, energiåtervinning och sist deponering. Svenska kommuner har tagit ett stort ansvar för att minska avfallet och mängden farliga ämnen i det avfall som uppstår. För Avfall Sverige är arbetet med förebyggande av avfall högt prioriterat. Under 2017-2018 fortsätter Avfall Sverige att driva konceptet ”Miljönär-vänlig”.
FÖREBYGGANDE
ÅTERANVÄNDNING
MATERIALÅTERVINNING
ENERGIÅTERVINNING
DEPONERING
© Avfall Sverige
Det är svårt att mäta och sammanställa statistik för förebyggande. Avfall Sverige har tagit fram indikatorer för en resurseffektiv avfallshantering och verktyg för att följa upp utvecklingen och arbetet med Avfall Sveriges vision ”Det finns inget avfall”. Den så kallade förflyttningsindikatorn, F1, visar förflyttningen i avfallstrappan. Indikatorn beräknas utifrån verklig behandlad mängd på varje trappsteg och inte insamlad mängd.
1Sedan början av 1970-talet har det varit en stadig utveckling uppåt i trappan, men vi har ännu inte nått halvvägs. Indikatorn F2 tar även hänsyn till förändringen i total mängd uppkommet hushållsavfall. Alla mängder över 1994 års mängder sänker positionsvärdet med samma värdering som förebyggt avfall höjer positionsvärdet.
Figur 1 Position i avfallstrappan för hushållsavfall i Sverige som helhet, förflyttningsindikatorer F1 och F2
Ett stort antal av dessa så kallade avfallsindikatorer har under hösten 2015 implementerats i Avfall Web. Kommunerna kan därför få ut en mängd olika avfallsindikatorer på kommunal nivå, bland annat
50
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
40
30
F1
F2 20
10
0
F1: position i avfallstrappan
F2: Position i avfallstrappan inklusive hänsyn tagen till ökning i avfallsmängd
4
2. AVFALLSMÄNGDER PÅ RIKSNIVÅ
Den behandlade mängden hushållsavfall var 4,7 miljoner ton år 2015. Det motsvarar 478 kg per person, se tabell 1. Materialåtervinning, inklusive biologisk återvinning uppgick till 50,6 procent och 48,6 procent gick till energiåtervinning. Knappt en procent deponerades, se figur 2.
Tabell 1 Behandlad mängd hushållsavfall 2015
Behandlingsmetod ton kg/inv
Materialåtervinning 1 652 710 168
Biologisk återvinning 728 570 74
Energiåtervinning 2 284 210 232
Deponering 38 300 4
Totalt behandlad mängd 4 703 790 478
Avfall Sverige har sedan länge redovisat mängden behandlat hushållsavfall. Statistiken sammanställs utifrån uppgifter från våra behandlingsanläggningar samt avfall insamlat för materialåtervinning.
1975 behandlades 2,6 miljoner ton, vilket motsvarar 317 kg per person. 62 procent av hushållsavfallet deponerades. Energiåtervinning stod för 30 procent och materialåtervinning för 6 procent. Endast 2 procent behandlades biologiskt.
Figur 2 Fördelning av behandlingsmetoder 1975 och 2015
Figur 3 visar utvecklingen av mängden hushållsavfall från 1994 fram till 2015. Det framgår tydligt att vi rört oss från deponering till materialåtervinning och biologisk återvinning.
Materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering
1975 2015
35%
15%
30% 49%
62%
6% 2% 1%
Figur 3 Behandlad mängd hushållsavfall 1994-2015
Materialåtervinning Biologisk återvinnning Energiåtervinning Deponering
5 000 000
4 000 000
3 000 000
2 000 000
1 000 000 ton
19 94
2000 2005 201 0
201 5
6
3. LÄNSSTATISTIK
3.1 Behandlad mängd hushållsavfall
Figur 4 visar behandlad mängd hushållsavfall per län 2015 för behandlingsmetoderna energiåtervinning och biologisk återvinning samt för deponering. Avfallsmängden redovisas för det län som har behandlat avfallet, det vill säga i det län där anläggningarna är placerade. Det säger inget om var avfallet uppkommit eller samlats in. Biologisk återvinning avser komposterings- och samrötningsanläggningar samt rötat matavfall vid reningsverk. Det finns också en relativt stor mängd komposterat avfall, främst trädgårdsavfall, som inte specificerats på län. Hemkomposterat mat- och trädgårdsavfall är inte inkluderat.
Avfall Sverige har inga uppgifter över anläggningar för materialåtervinning. Därför saknas materialåtervinning i diagrammet. Materialåtervinningen, exklusive biologisk återvinning står för en tredjedel av de totala avfallsmängderna i riket.
Figur 4 Behandlad mängd hushållsavfall per län 2015, ton
3.2 Insamlad mängd hushållsavfall totalt
Figur 5 visar totalt insamlade mängder hushållsavfall, exklusive slam och annat flytande avfall. Den totala mängden består av mat- och restavfall, grovavfall, förpackningar och returpapper samt farligt avfall och el-avfall (inkl. batterier).
Kronobergs län toppar med 610 kg per person följt av Kalmar inklusive Gotland med 597 kg per person.
Lägst ligger Västra Götaland och Örebro med 457 respektive 433 kg.
Rötat vid reningsverk Kompostering Samrötning Energiåtervinning Deponering
600 000
500 000
400 000
300 000 ton
200 000
100 000
BlekingeDalarnaGotland
GävleborgHallandJämtlandJönköpingKalmar Kronoberg
Norrbo ttenSkåne
Stockholm Södermanland
UppsalaVärmland Väst
erbo tten
Väst ernorrland
Västmanland Västra Götaland
Örebr o
Östergötland Övriga anläggningar
,
ej specificerade på län
Figur 5 Insamlad mängd hushållsavfall per län 2015
Anm: För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanent boende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. För mer förklaring se tabellbilaga 1. Medelvärden för avfallsmängder beräknas som om länet var en kommun. Det innebär att man tar totala mängden avfall i länet och dividerar med totala invånarantalet (justerat) för de kommuner som matat in data.
3.3 Insamlad mängd mat- och restavfall
I figur 6 visas insamlade mängder mat- och restavfall per län. Mat- och restavfall är det avfall som normalt uppstår i hushållet och som läggs i ett kärl eller i en säck, som samlas upp i containrar, i underjordsbehållare eller i sopsugssystem. Även så kallat jämförligt hushållsavfall från verksamheter som samlas in på ovanstående sätt räknas som mat- och restavfall.
I begreppet mat- och restavfall ingår både brännbart avfall och matavfall (även det separat insamlade).
Tidigare benämndes mat- och restavfall för kärl- och säckavfall. Hemkomposterat matavfall räknas inte
Elavfall inkl batterier Farligt avfallFörpackningar och returpapper Grovavfall
Mat- och restavfall
700
600 500
kg/pers
400
300
Kronoberg
Kalmar inkl. Go tland
Halland Västmanland
Skåne
VärmlandGävleborgBlekingeJämtlandDalarna Norrbo
tten Väst
erbo tten
UppsalaJönköping Östergötland
Väst ernorrland
Södermanland Stockholm
Västra Götaland Örebr
o
100 200
0
8
Figur 6 Insamlad mängd mat- och restavfall per län 2015
Anm: För att beräkna mängden per person har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till.
Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna.
För mer förklaring se tabellbilaga 1.
Insamlingen av mat- och restavfall sker antingen i egen regi eller genom att anlita extern utförare, sk.
entreprenör (privat eller offentlig). 66 procent av kommunerna anlitar enbart entreprenör för mat- och restavfall, 28 procent kör enbart i egen regi och sex procent kör både i egen regi och anlitar entreprenör.
I tabellbilaga 2, tabell 1 finns uppgifter om utförarform för respektive kommun.
För blandat restavfall från en- och tvåfamiljshus sker insamlingen vanligen i ett 190-liters kärl som hämtas varannan vecka. Flera kommuner tillämpar också behovsanpassad insamling, vilket innebär att kunden ställer ut sitt kärl när denne vill ha det tömt. För insamling av källsorterat matavfall används vanligen två separata kärl, ett för matavfall och ett för restavfall, läs mer i kapitel 4. 56 kommuner har i Avfall Web angett att de har identifiering av behållarna via streckkod (optik) och 148 kommuner har angett att de har tag på behållarna. 74 kommuner har angett att de saknar identifiering.
För lägenhet är 660 liter den vanligaste behållarvolymen för restavfall och 140 liter för matavfall.
Hämtning varje vecka är vanligast för både restavfall och matavfall 300 kg/person
250
200
150
100
50
Dalarna Väst
ernorrland Blekinge Östergötland Väst
erbo tten Jönköping Norrbo
tten
Västra Götaland Västmanland Uppsala Örebr
o Värmland Södermanland Halland Gävleborg Skåne Stockholm Jämtland
Kalmar inkl Go tland Kronoberg
3.4 Insamlad mängd grovavfall
Totalt uppgick mängden grovavfall till 1,7 miljoner ton 2015, vilket motsvarar 180 kg per invånare.
Grovavfall är sådant avfall som är för skrymmande eller på andra sätt olämpligt att samla in i kärl eller säck. Grovavfall består bland annat av kasserade möbler, cyklar, gamla leksaker, avfall från renovering, metallskrot etc. Men även trädgårdsavfall ingår i begreppet grovavfall.
Det är stora skillnader i mängden grovavfall per invånare i de olika kommunerna vilket gör att det också blir relativt stora skillnader på länsnivå. Det kan finnas systematiska inmatningsfel som beror på olika tolkningar av vad som ingår samt svårigheter att särskilja mängder från företag. Det krävs en ordentlig genomgång och samsyn kring vad som är grovavfall från hushåll, så att kommunerna hanterar frågan på ett mer likartat sätt.
Mängderna är högst i Kronobergs län och Västmanland med 268 respektive 261 kg per person och lägst i Södermanland och Örebro med 156 respektive 131 kg per person, se figur 7. Inmatningen av grovavfall i Avfall Web representerar 96 procent av befolkningen.
Figur 7 Insamlad mängd grovavfall per län 2015 300 kg/person
250
200
150
100
50
10
Insamlingen av grovavfall sker huvudsakligen via kommunernas bemannade återvinningscentraler. En mindre del av grovavfallet samlas in vid fastigheterna - via grovsoprum, budningar, kampanjer eller andra typer av fastighetsnära hämtningar.
3.5 Insamlad mängd farligt avfall
2015 samlades 71 220 ton farligt avfall in från hushållen. Det blir i genomsnitt 7,2 kg per invånare.
43 000 ton utgörs av impregnerat virke och 3 500 ton av asbest. I övrigt ingår småkemikalier, vatten- och lösningsmedelsbaserad färg och oljehaltigt farligt avfall. Elavfall och batterier ingår inte i dessa uppgifter. 88 procent av kommunerna har matat in uppgifter om farligt avfall, vilket motsvarar 95 procent av befolkningen.
I figur 8 visas mängden farligt avfall per län. Mest farligt avfall samlas in i Hallands län med 15,7 kg per person följt av Jönköping med 10,8 kg. Skåne ligger lägst med 3,9 kg.
Figur 8 Insamlad mängd farligt avfall per län 2015
Anm: För att beräkna mängden per invånare har invånarantalet justerats med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till.
Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna.
För mer förklaring se tabellbilaga 1.
Insamlingen av farligt avfall sker huvudsakligen via kommunernas bemannade återvinningscentraler.
Det förekommer också insamling från miljöstationer och fastighetsnära insamlingar.
18
15
kg/person
12
9
6
3
Skåne Uppsala Stockholm Kronoberg Norrbo Örebr tten
o Blekinge Väst
ernorrland Jämtland Väst
erbo tten
Södermanland Östergötland Dalarna
Kalmar inkl Go tland Värmland Västmanland Västra Götaland Gävleborg Jönköping Halland
3.6 Insamlad mängd förpackningar och returpapper
Totalt uppgick mängden insamlat förpackningsmaterial och returpapper från hushåll ämnat för materialåtervinning till drygt 716 500 ton under 2015.
Förpackningar och returpapper från hushåll samlas huvudsakligen in via producenternas obemannade återvinningsstationer. Insamling kan även finnas vid kommunernas bemannade återvinningscentraler.
I flera kommuner finns fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper.
Kalmar inklusive Gotland ligger högst med 93 kg per person. Framförallt är mängderna höga i Borgholm och Gotland. Många turister och företag med jämförligt förpackningsavfall kan vara en förklaring till de höga insamlingssiffrorna.
Lägst ligger Stockholms och Jönköpings län med 55 respektive 60 kg per person.
Figur 9 Insamlad mängd förpackningar och returpapper per län 2015 100
80
kg/person
60
40
20
Stockholm Jönköping Örebr
o Gävleborg
Kronoberg ergötland Norrbo
tten Dalarna Värmland Uppsala Halland erbo Skåne tten ernorrland Jämtland Blekinge tland
12
3.7 Avfallsavgifter
Ett svenskt villahushåll betalade i genomsnitt 2 035 kr inkl moms i avfallsavgift 2015. Avgiften avser kostnaden för ett år. Det blir i snitt 5,60 kr per dag eller 170 kr per månad.
Avgiften för hushåll i flerbostadshus var i medeltal 1 305 kr per lägenhet. Denna avgift betalas som regel av fastighetsägaren och inte av den enskilde lägenhetsinnehavaren eftersom den oftast är inbakad i hyran. För fritidshus är den genomsnittliga avgiften 1 167 kr per år.
Det är vanligt att taxan delas in i grundavgift och rörlig avgift, exempelvis hämtnings- och behandlings- avgift. Ungefär 8 av 10 kommuner tillämpar grundavgift. Grundavgiften utgör i genomsnitt 40 procent av avfallstaxan i villa, 900 kr inkl. moms. Ett lägenhetshushåll i flerbostadshus betalar i genomsnitt 550 kr och ett fritidshus 590 kr i grundavgift. I tabellbilagan (tabell 2) framgår vilka kommuner som till- lämpar grundavgift.
Taxan för hämtning av hushållsavfall är vanligen volymbaserad. Det innebär att kostnaden för fastighetsägaren baseras på kärlets storlek och hämtningsintervall. För att styra över mer avfall till återvinning kan olika typer av miljöstyrande taxa användas, till exempel viktbaserad avgift eller differentierade avgifter för att stimulera utsortering av matavfall.
30 kommuner tillämpade vikttaxa 2015. Avgiften varierar mellan 0,90 - 3,75 kr per kg för restavfall och mellan 0 - 3,69 kr för matavfall, kombinerat med olika former av kärlavgifter och fast grundavgift.
I figurerna 10-12 visas genomsnittliga avfallsavgifter på länsnivå.
Uppsala har högst avgift för villa med 2 390 kr per år följt av Skåne med 2 328 kr och Blekinge med 2 284 kr. Lägst avgift har Halland med 1 749 kr. För Västmanland och Jämtland har inte tillräckligt många kommuner fyllt i uppgifter för att medel ska kunna beräknas.
Man ska dock ha i åtanke att det finns många förklaringar till varför avgifterna skiljer sig åt. Bland annat beror det på vad som ingår i ordinarie avgift. I vissa kommuner ingår till exempel hämtning av grovavfall och farligt avfall vid fastighet medan det i andra kommuner är en tjänst man får betala extra för.
Kommunerna kan ha olika miljöambitioner som gjort att vissa kommuner kommit längre i utsortering
av matavfall. Geografiska skillnader och befolkningstäthet påverkar också avgifternas storlek.
Figur 10 Vanligaste avfallsavgift i villa 2015, genomsnitt per län 3 000
Kr inkl moms per år
2 500
2 000
1 500
1 000
500
Rörlig avgift Grundavgift Västmanland
Jämtland Halland Örebr
o
Väst ernorrland Väst
erbo tten Gävleborg Jönköping Kronoberg Västra Götaland Stockholm Södermanland Östergötland Kalmar inkl. Go
tland Värmland Norrbo
tten Dalarna Skåne
Blekinge Uppsala
14
Kalmar inklusive Gotland toppar för flerbostäder med 1 524 kr i avgift per lägenhet i genomsnitt medan Blekinge län har lägst avgifter med 1 097 kr per lägenhet. Befolkningsstrukturen och fördelningen av avgifter mellan villa- och flerbostadshus med mera är några av förklaringarna till skillnaderna. Det saknas uppgifter för fem län. Mer än hälften av kommunerna i länet måste ha registrerat uppgifter för att länsmedel ska redovisas.
Figur 11 Vanligaste avfallsavgift per lägenhet i flerbostadshus 2015, genomsnitt per län Kr inkl moms per år
2 000
1 500
1 000
500
Rörlig avgift Grundavgift Östergötland
Västmanland Uppsala Kronoberg Jämtland Blekinge Skåne Halland Väst
ernorrland Jönköping Södermanland Gävleborg Stockholm Väst
erbo Örebr tten
o
Västra Götaland Värmland Norrbo
tten Dalarna
Kalmar inkl. Go tland
Norrlandslänen - Norrbotten, Västernorrland och Västerbotten - ligger förhållandevis lågt för fritidshusens avfallsavgifter. Högst ligger Skåne och Södermanland.
Figur 12 Vanligaste avfallsavgift för fritidshus 2015, genomsnitt per län
87 procent av kommunerna har registrerat uppgift om villaavgift. Avgift för fritidshus har angetts av 85 procent av kommunerna. Kommunerna har svårare att få fram uppgifter om vanligaste avgift i lägenhet eftersom det är fastighetsägaren som står för abonnemanget och antalet hushåll varierar. 75 procent av kommunerna har lagt in uppgift om avgift för lägenhetshushåll.
Kr inkl moms per år 2 000
1 500
1 000
500
Rörlig avgift Grundavgift Västmanland
Jämtland Väst
ernorrland Norrbo
tten Väst
erbo tten Jönköping Gävleborg Värmland Halland Kronoberg Örebr
o
Östergötland Kalmar inkl. Go
tland Dalarna Västra Götaland Stockholm Blekinge Södermanland
Uppsala Skåne
16
4. KÄLLSORTERING AV MATAVFALL
4.1 Etappmål för resurshushållning i livsmedelskedjan
Regeringen beslutade i april 2012 om nya etappmål. Ett av dem rör resurshushållning i livsmedels- kedjan och lyder:
”insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast 2018.”
Naturvårdsverket ansvarar för uppföljning av målet. Uppföljningen visar att omkring 38 procent av det uppkomna matavfallet från konsumtionsledet (hushåll, storkök, butiker och restauranger) rötas och komposteras år 2014 så att näringsämnen tas tillvara, att jämföra med målet på 50 procent. Motsvarande andel som rötas (där energin tas till vara) och där återföring av näringsämnen sker uppgår till 27 procent år 2014, att jämföra med målet på 40 procent. I figur 13 visas uppföljningen av etappmålet.
Figur 13 Uppföljning av etappmål för resurshushållning i livsmedelskedjan
Källa: SMED Rapport nr 173 2015, Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan.
2015 introducerades några nya avfallsindikatorer i Avfall Web som gör det möjligt att följa upp etappmålet för matavfall på kommunal nivå. I tabell 5 i tabellbilagan framgår uppgifterna på kommunal nivå. Västmanland och Skåne är de län med högst andel nyttjande av matavfall. I Västmanland går i genomsnitt 39 procent av det uppkomna matavfallet till rötning och nyttjas så att både energi och näringsämnen tas till vara. I Skåne är motsvarande andel 38 procent.
60
50
2010 2011 2012 2013 2014
40
30
20
10
0
Rötning och kompostering Mål 2018
4.2 Insamling och behandling av matavfall
Insamling och behandling av källsorterat matavfall ökade med 10 procent 2015 jämfört med 2014.
År 2015 behandlades ungefär 428 000 ton matavfall vid komposterings- eller rötningsanläggningar.
Rötning utgör 90 procent av behandlingen och kompostering resterande 10 procent. Främst rötas matavfallet vid så kallade samrötningsanläggningar. En del rötas vid kommunala avloppsreningsverk (gäller framförallt matavfall insamlat i tank). Drygt 44 000 ton hemkomposterades, se tabell 2.
Tabell 2 Biologisk behandling av matavfall
Biologisk behandling av matavfall (ton) 2011 2012 2013 2014 2015 Matavfall till samrötningsanläggning 132 380 185 540 227 720 275 370 316 850 Matavfall till central kompostanläggning 77 520 73 370 63 030 52 880 44 700 Matavfall som rötas vid reningsverk 68 000 59 310 79 320 61 500 66 080
Matavfall som hemkomposteras 51 500 51 800 48 700 48 300 44 500
Totalt 329 400 370 020 418 770 438 050 472 130
I augusti 2016 hade 212 av landets kommuner (73 procent) insamling av källsorterat matavfall. Några av kommunerna har endast insamling från storkök och restauranger.
4.3 System för matavfallsinsamling
Det vanligaste insamlingssystemet för villor är separata kärl, se figur 14. Då används ett kärl för matavfall och ett kärl för restavfall. Även flerfackskärl och olikfärgade påsar för optisk sortering förekommer för villahushållen. Flerfackskärlen består oftast av två stora kärl med fyra sektioner i varje där även förpackningar och returpapper samlas in.
Separata kärl dominerar inom såväl flerbostadshusen, som för storkök och restauranger. Matavfallskvarn till tank är det vanligaste systemet endast för tre procent av kommunerna. Men det är ett system som förekommer i flera kommuner för storkök och restauranger med stora mängder matavfall, även om det inte är det vanligaste. Det ger ofta bättre arbetsmiljö att hantera det tunga matavfallet i tank än att hämta i kärl.
Figur 14 Vanligaste system för insamling av utsorterat matavfall i villa 2015
Separata kärl Flerfackskärl Optiskt system Ej angett 64%
10%
16%
10%
18
4.4 Frivilligt eller obligatoriskt?
I 51 procent av kommunerna med separat matavfallsinsamling (av de 162 kommuner som matat in
uppgift) är det frivilligt att ansluta sig till matavfallsinsamling. I övriga 49 procent av kommunerna
är det obligatoriskt. Med obligatorisk menas att alla i kommunen, utom de med godkänd dispens, ska
källsortera sitt matavfall via det system som kommunen valt. Kommuner med optisk sortering har oftast
det som enda system för hushållen. Verksamheter kan ha en kombination av system. Kommuner med
frivillig källsortering tillämpar ofta någon form av miljöstyrande taxa, som gör det billigare att välja
abonnemang med källsortering än att lämna allt som ett blandat avfall.
5. KOMMUNINDEX 25-I-TOPP
I detta kapitel visas index för kommuner inom kundnöjdhet, miljö och ÅVC. För bästa avfallsverksamhet har vi rankat avfallsorganisationerna, vilket kan vara ett kommunalt bolag, kommunalförbund eller kommun.
5.1 Bästa avfallsverksamhet – sammanvägt index
NSR, med kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm, är bäst i Sverige på avfallshantering– om man ser till det sammanvägda indexet bästa avfallsverksamhet 2015. Här har vi vägt samman nyckeltal som speglar avfallsverksamheten på ett övergripande sätt; kundnöjdhet, återvinning av material och matavfall, avfallsmängd och andel förpackningar och returpapper i hushållsavfallet. I år har vi valt att inte inkludera kostnader och avfallsavgifter i det sammanvägda indexet.
NSR kom upp i 93,6 poäng (100 är max). På andra plats kom Kristianstad med 91,9 poäng och på tredje plats kom fjolårets vinnare Trollhättan med 87,7 poäng.
Figur 15 Bästa avfallsverksamhet 2015 – sammanvägt index 100
%
80
60
40
20
93,6 91,9 87,7 84,4 82,9 82,3 82,3 81,5 80,6 79,6 79,5 78,9 78,7 78,6 77,6 77,1 76,6 76,5 76,3 75,9 75,9 75,7 75,6 75,2 74,0
20 Detta har vi mätt:
1. Nöjdhet avfallshantering en- och tvåfamiljshus (andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda, %) 2. Nöjdhet information om hur man ska sortera hushållets avfall (andel kunder som är nöjda eller
mycket nöjda, %)
3. Nöjdhet besök återvinningscentral (andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda, %) 4. Mängd insamlat mat- och restavfall (kg/person)
5. Mängd insamlade förpackningar och returpapper (kg/person) 6. Mängd hushållsavfall till deponering ((kg/person)
7. Andel miljöanpassade drivmedel (%)
8. Andel förpacknings- och tidningsmaterial i restavfall (% utifrån plockanalys) 9. Andel farligt avfall i restavfall (% utifrån plockanalys)
10. Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling (%)
11. Andel uppkommet matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (%)
Minst 8 av 11 värden krävs för att vara med i sammanställningen. Max 100 p per nyckeltal. De nyckeltal som klarar gränsen för grönt i värderingsrapporten får värdet 100. Övriga kommuner får värde i förhållande till värdet för grönt. Det totala resultatet för respektive kommun visar medelvärde av nyckeltal med värden. I beräkningen värderas miljöparametrar med koefficienten 2 och kundnöjdhet med 1. Totalt hade 133 kommuner matat in uppgift på minst
8av 11 nyckeltal så att de kunde ingå i sammanställningen. Här visas de 25 med högst värde.
5.2 Miljöindex
Lund hamnar högst på topp-listan för årets miljöindex med 91,7 poäng (max 100 p). På andra plats återfinns fjolårets vinnare Trollhättan på 90,0 poäng.
I miljöindex ingår uppgift om förnybara drivmedel, hushållsavfall till materialåtervinning och andel matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi nyttjas (rötning). Det krävs uppgift på alla parametrar för att ingå i underlaget.
Tio av kommunerna på topplistan är från Skåne och Blekinge. Här har man kommit långt med
matavfallsinsamling. Flera av kommunerna har också fastighetsnära insamling av förpackningar och
returpapper, vilket kan bidra till högre materialåtervinning.
Figur 16 Miljöindex 2015
Detta har vi mätt:
1. Andel miljöanpassade drivmedel för insamling av kärl- och säckavfall, (%). Som miljövänliga drivmedel räknas bland annat etanol, biogas, HVO, RME/Tallolja samt miljömärkt el.
2. Andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exklusive biologisk behandling (%)
3. Andel matavfall som behandlas biologiskt så att både växtnäring och energi tas tillvara (endast rötning) (%)
Det krävs uppgift på alla parametrar för att ingå i underlaget. Flera kommuner saknade uppgift om drivmedel. För de som inte lagt in uppgift har vi antagit att de inte kör på förnybart alternativ och gett dem värdet 0. På så sätt får vi 230 organisationer i underlaget. Max 100 p per nyckeltal. I figuren visas de 25 med högst värde.
1. L und 2. T rollhättan
3. K arlshamn
3. Sölv
esborg5. Växjö 6. Kristianstad
7. Bjuv 8. Lomma 9. Åst
or p
10. K ungsback
a 11 . Borås
12. Norr köping 13. Jönköping 14. Båstad
15. Helsingborg 16. K arlstad
17 . Mo tala/V
adst ena 18. Sv
edala 19. Sollentuna
20. Lerum 21 . Göt
eborg
22. Nynäshamn 23. Go
tland 24. Haninge 25. Härr
yda 100
%
80
60
40
20
91,7 90,0 89,2 89,2 88,8 86,2 85,7 84,4 83,3 82,8 81,9 80,3 78,7 78,4 77,2 76,4 76,0 75,1 73,2 72,0 71,2 71,0 70,2 69,7 69,0
22
5.3 Kundnöjdhetsindex
Götene, Ulricehamn och Jönköping har Sveriges nöjdaste avfallskunder om man väger samman resultat från kundenkäter. Götene kommun var i topp även 2014.
Många kommuner mäter regelbundet vad kunderna tycker om avfallshanteringen. Det handlar bland annat om hämtning av mat- och restavfall, besök på och tillgänglighet till återvinningscentral samt förtroende för och information om kommunens återvinning. Det är önskvärt att de kommuner som gör enkäter använder likvärdiga frågor i möjligaste mån. Det ger ökad jämförbarhet och underlag för benchmarking. I Avfall Web finns förslag på frågor att ställa vid kundundersökningar. Frågorna har arbetats fram av och förankrats i kommuner.
96 procent av kunderna i Götene är ganska nöjda eller mycket nöjda med hur insamlingen av mat- och restavfall fungerar. Invånarna är även nöjda med besöket vid återvinningscentral (86 procent) samt tillgängligheten (92 procent).
Figur 17 Kundnöjdhetsindex 2015
1. Göt ene
2. Ulricehamn 3. Jönköping 4. Borlänge 5. Härnösand 5. Bollnäs 5. Ov
anåk er
8. Ör kelljunga
9. Örnsköldsvik 10. Klippan 11 . Leksand 12. F alun
13. Kristianstad 13. Hedemora 15. P er stor p
16. L uleå
17 . U meå 17 . Söder
hamn
19. Emmaboda 20. Kristinehamn 20. Ängelholm 22. Mora
23. Alingsås 24. Rättvik 25. Höör 100
%
80
60
40
20
93,3 90,0 89,8 88,1 87,3 87,3 87,3 87,1 86,8 86,5 86,4 86,1 86,0 86,0 85,8 85,7 85,5 85,5 85,3 84,7 84,7 84,6 84,1 83,6 83,5
Detta har vi mätt:
1-2. Nöjdhet avfallshantering i en- och tvåfamiljshus respektive lägenhet - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur kommunens system för avfallshantering som helhet fungerar.
3. Kommunen som leverantör av tjänster för avfallshantering i en- och tvåfamiljshus - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med kommunen som leverantör av tjänster om de väger samman faktorer som tillgänglighet, bemötande kundtjänst, information om källsortering fakturornas utformning etc.
4. Hämtning av mat- och restavfall - Andel kunder som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hämtningen av mat- och restavfall.
5. Besök ÅVC - Andel av kunder som besökt ÅVC som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur ett besök vid ÅVC fungerar.
6. Tillgänglighet ÅVC - Andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till ÅVC.
Med tillgänglighet avses främst öppettider och närhet.
7. Förtroende återvinning - Andel kunder som har förtroende för att insamlat avfall återvinns på ett riktigt sätt.
8. Information om återvinning - Andel kunder som är ganska eller mycket nöjda med den information som man får om hur man ska sortera hushållets avfall.
Ungefär hälften av kommunerna har matat in uppgifter från kundenkäter i Avfall Web. Det kan finnas kommuner som har värde betyg från kundenkäter, men som inte matat in uppgifter, och är därmed inte med i denna sammanställning. För att få vara med i underlaget för kategorin kundnöjdhetsindex krävs minst 6 av 8 värden. Index räknas fram genom att ta medelvärde för alla ingående parametrar. 100 kommuner hade matat in så mänga parametrar att det kunde vara med i jämförelsen. I figuren visas de 25 med högst värde.
5.4 ÅVC-index
Norrköping kommun hamnar högst i vårt ÅVC-index – 76,7 poäng. På andra plats finner vi Ystad med 74,7 poäng följt av Trollhättan på 74,6 poäng.
I ÅVC-index ingår frågor om kundnöjdhet, tillgänglighet och öppettider samt ÅVC-kostnader.
Norrköping har fem återvinningscentraler i kommunen på cirka 137 000 invånare vilket ger 0,4 ÅVC
per 10 000 invånare. Medel i Sverige ligger på 1,1 ÅVC. Den största ÅVC:n är öppen 69 timmar i veckan,
varav 24 timmar på kvällar och helger. 91 % av kunderna i Norrköping är ganska nöjda eller mycket
nöjda med besöket vid ÅVC, men något mindre nöjda med tillgängligheten (83 % är ganska eller mycket
nöjda).
24 Figur 18 ÅVC-index 2015
Detta har vi mätt:
1. Kundnöjdhet besök ÅVC - Andel av kunder som besökt ÅVC som anger att de är nöjda eller mycket nöjda med hur ett besök vid ÅVC fungerar (%)
2. Kundnöjdhet tillgänglighet ÅVC - Andel kunder som är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till ÅVC. Med tillgänglighet avses främst öppettider och närhet (%)
3. Tillgänglighet till kommunens största ÅVC på kvällar och helger (tim/vecka) 4. Total tillgänglighet kommunens samtliga ÅVC (minuter per person)
5. Kostnad för ÅVC (kr/person)
Minst fyra av fem värden krävs för att vara med i sammanställningen. De kommuner som saknar någon uppgift har fått medianvärde för respektive nyckeltal. 139 organisationer/kommuner (51 procent) uppfyllde kriterierna.
1. Norr
köping2. Ystad 3. T rollhättan
4. St ockholm
5. Borlänge 6. Mölndal 7. Täb y
8. Härnösand 9. U ppsala
10. Örebr o
11 . Norr tälje
12. St oruman 13. Emmaboda 14. Sv
edala 15. AÖS
16. Örnsköldsvik 17 . Simrishamn 17 . Jär fälla
19. Höör 19. Göt
eborg 21 . Sor
sele
22.Mo tala/V
adst ena
23. Munkf or s
24. F or shaga
24. Salem 100
%
80
60
40
20
76,7 74,7 74,6 74,4 73,3 72,5 72,2 71,7 71,6 71,2 70,1 69,5 69,4 69,0 68,2 67,7 66,7 66,7 66,5 66,5 66,4 66,1 66,0 65,9 65,9
