Miljökonsekvensbeskrivning

Full text

(1)

Bilaga 6

Miljökonsekvensbeskrivning

(2)

ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING

Nyköpings och Oxelösunds kommuner har tillsammans tagit fram ett förslag till gemensam avfallsplan för år 2012 - 2020. Genom den nya avfallsplanen vill kommunerna lägga grunden för en kontinuerlig avfallsplaneringsprocess och en tydligare inriktning mot en hållbar utveckling.

Avfallsplanen beskriver bland annat nuvarande avfallshantering, mål för framtidens avfallshantering, åtgärder för att nå målen och uppföljning av hur väl målen har uppnåtts. Planen är ett kommunalt upprättat styrdokument som påverkar, och påverkas av, andra kommunala planer och program såsom översikts- och detaljplaner, miljöprogram och kommunens tillsynsplan.

Avfallsplanen bygger på prioriteringarna som anges i EU:s avfallshierarki, det vill säga att man i första hand bör minska avfallsmängden, i andra hand återanvända produkter, i tredje hand återvinna material, i fjärde hand utvinna energi och bara som sista utväg deponera.

Avfallsplanens mål och strategier ska också bidra till uppfyllande av nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmål som berörs i störst utsträckning är

”God bebyggd miljö” och ”Begränsad klimatpåverkan” som båda bedöms påverkas i positiv riktning till följd av planens genomförande. Avfallsplanens genomförande bedöms inte bidra till att relevanta miljökvalitetsnormer överskrids.

Avfallsplanen bedöms sammantaget ha övervägande positiva miljöeffekter. De negativa effekterna har framför allt att göra med transporterna, som kan komma att öka som en följd av ökad källsortering.

Positiv miljöpåverkan bedöms uppstå främst till följd av åtgärder för att förbättra insamlingen av hushållsavfall. Exempel på åtgärder som kan bidra till positiv miljöpåverkan är förbättrade möjligheter till sortering av avfall, införande av källsortering i kommunala verksamheter, upprättande av åtgärdsprogram för nedlagda deponier, införande av alternativ till grovavfallsflak och vidtagande av åtgärder mot nedskräpning. Miljöeffekter som kan antas uppstå bedöms främst vara ökad mängd sorterat avfall för återvinning och bättre kvalitet på avfallet. Detta kan minska utsläppen från avfallsanläggningar, minska behovet av fossila bränslen och andra råvaror och därmed minska utsläppen till luft, vatten och mark.

Negativ miljöpåverkan bedöms uppstå främst till följd av åtgärder för att förbättra insamlingen av hushållsavfall. För att kommuninvånarna ska kunna sortera sitt avfall bättre kan det exempelvis behövas nya insamlingsplatser. Nya insamlingsplatser tar mark i anspråk som kan vara värdefull för biologisk mångfald och rekreation. Ökad sortering av avfall kan medföra ökad mängd transporter när olika sorters avfall ska samlas in var för sig. Miljöeffekter som kan antas uppstå bedöms främst vara ökade utsläpp från transporter och därmed ökade utsläpp till luft av bland annat

växthusgaser och partiklar.

Flera av åtgärderna i avfallsplanen syftar till att förändra beteenden, exempelvis information för att förändra konsumtionsmönster med syftet att minska uppkomsten av avfall och utbildning om förändrad körstil för att minska utsläpp från

avfallstransporter. Det tar lång tid att förändra beteenden och utfallet är svårt att bedöma i dagsläget, men på lång sikt kan det få stor positiv påverkan genom bättre resurshushållning och minskade utsläpp.

(3)

Sammantaget bedöms de positiva miljökonsekvenserna överstiga de negativa.

Avfallsplanens inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljömål.

Genomförd miljöbedömning kan sammanfattas enligt nedan:

Biologisk mångfald

Människors hälsa Luftkvalitet Klimatfaktorer

Negativ påverkan

Uppförande av nya insamlingsplatser kan ta mark i anspråk.

Uppförande av nya insamlingsplatser kan ta mark i anspråk, förbättrad service kan ge ökade bullernivåer.

Ökad källsortering kan orsaka ökat

transportarbete och därmed utsläpp till luft.

Ökad källsortering kan orsaka ökat

transportarbete och därmed utsläpp av växthusgaser.

Positiv påverkan

Förbättrad service vid insamling av farligt avfall minskar risken för olyckor. Förbättrad kontroll och ev.

åtgärder av nedlagda deponier minskar risken för diffusa utsläpp.

Nya insamlingsplatser vid kust och skärgård tillsammans med andra åtgärder bedöms minska nedskräpningen.

Förbättrad kontroll och ev. åtgärder av nedlagda deponier minskar risken för diffusa utsläpp. Ökad biogasproduktion kan ersätta mer fossila bränslen och därmed minska utsläppen av partiklar.

Ökad källsortering och bättre kvalitet på avfallet kan minska utsläpp från avfallsanläggningar och minska behovet av nya råvaror. Ökad biogasproduktion kan ersätta mer fossila bränslen och därmed minska utsläppen till luft.

Ökad

biogasproduktion kan ersätta mer fossila bränslen och därmed minska utsläppen av växthusgaser.

Omfattning av negativ konsekvens

Liten (ingen stor anläggning planeras).

Liten (ingen stor anläggning planeras).

Liten (ingen stor förändring planeras).

Liten (ingen stor förändring planeras).

För att motverka negativ miljöpåverkan till följd av ökad sortering av avfall kommer :

• Nya platser för insamling att etableras1 på platser där de inte tar skyddsvärd mark i anspråk, där de är bäst placerade för att minimera mängden

transporter för både avfallslämnaren och insamlingsfordon och där de inte ger upphov till störande ljudnivåer som överskrider riktvärden för boende.

• Utsläpp från transporter minskas genom att öka användningen av icke-fossila bränslen, förbättrad ruttplanering och uppföljning av bränsleförbrukning.

Uppföljning av avfallsplanen inklusive uppföljning och övervakning av betydande miljöpåverkan ska ske årligen enligt beskrivningen i avfallsplanen.

1 Om planerade utredningar visar att nya platser behövs.

(4)

I NNEHÅLL

1 INLEDNING... 5

2 AVFALLSPLAN FÖR NYKÖPINGS OCH OXELÖSUNDS KOMMUNER 2012–2020... 5

2.1 AVFALLSPLANENS SYFTE... 5

2.2 AVFALLSPLANENS INNEHÅLL... 5

2.3 AVFALLSPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM... 8

3 MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN... 9

3.1 BEDÖMNINGSGRUNDER OCH AVGRÄNSNINGAR... 9

3.2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖKVALITETSMÅL... 10

4 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN... 12

4.1 BIOLOGISK MÅNGFALD... 12

4.1.1 Nuläge ... 12

4.1.2 Negativ miljöpåverkan... 12

4.1.3 Positiv miljöpåverkan ... 13

4.1.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan ... 13

4.2 MÄNNISKORS HÄLSA... 13

4.2.1 Nuläge ... 13

4.2.2 Negativ miljöpåverkan... 14

4.2.3 Positiv miljöpåverkan ... 14

4.2.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan ... 14

4.3 LUFT... 15

4.3.1 Nuläge ... 15

4.3.2 Negativ miljöpåverkan... 15

4.3.3 Positiv miljöpåverkan ... 15

4.3.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan ... 16

4.4 KLIMATFAKTORER... 16

4.4.1 Nuläge ... 16

4.4.2 Negativ miljöpåverkan... 16

4.4.3 Positiv miljöpåverkan ... 16

4.4.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan ... 17

4.5 INBÖRDES FÖRHÅLLANDE MELLAN OVANSTÅENDE MILJÖASPEKTER... 17

4.6 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 18

5 UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN... 19

6 REFERENSER... 20

Bilaga 1 Behovsbedömning Bilaga 2 Bedömningsgrunder

Bilaga 3 Åtgärder för att uppnå avfallsplanens mål

(5)

1 IN L E D N I N G

Nyköpings och Oxelösunds kommuner har tagit fram en ny avfallsplan för år 2012- 2020. Enligt Miljöbalken ska behovet bedömas av att göra en miljöbedömning av en ny avfallsplan, eller större ändring av befintlig avfallsplan. Om planens genomförande antas medföra betydande miljöpåverkan ska planen miljöbedömas och

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Syftet med miljöbedömningen är främja hållbar utveckling genom att integrera miljöaspekter i planen. Bedömningen av betydande miljöpåverkan genomförs utifrån 6 kap. Miljöbalken och förordningen (1995:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.

Enligt behovsbedömningen, se bilaga 1, antas genomförandet av den nya

avfallsplanen kunna medföra betydande miljöpåverkan. Skälet till ställningstagandet är att planen anger förutsättningar för tillstånd för sådan verksamhet som anges i bilaga 3 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivning och som är en förutsättning för planens genomförande. Miljöbedömning ska därför genomföras och MKB

upprättas enligt kraven i 6 kap. Miljöbalken.

2 A V FALLSPL AN FÖR N YKÖPINGS OCH O XELÖSUNDS KOMMUNER 2012 2020

2.1 A

VFALLSPLANENS SYFTE

Syftet med att upprätta en ny avfallsplan för Nyköpings och Oxelösunds kommuner år 2012-2020 är att:

• Ge en samlad bild av nuvarande avfallshantering

• Ange mål och åtgärder för att minska avfallet och öka återvinningen

• Styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas

• Vara ett verktyg för att kommunicera behov av förändringar av hanteringen för att möta samhällets nya krav inom området

2.2 A

VFALLSPLANENS INNEHÅLL

Avfallsplanen baseras på Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6) om innehållet i en kommunal avfallsplan. I avfallsplanen redovisas mål och åtgärder för

avfallshanteringen, avfallsmängder, behandling av avfallet, avfallshanteringens miljöpåverkan (föreliggande miljökonsekvensbeskrivning), ekonomi, kommunala styrmedel, organisation, anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall, nedlagda deponier, gällande lagstiftning, nulägesbeskrivning och uppföljning av föregående avfallsplan.

(6)

I avfallsplanen finns fyra inriktningsmål:

1. Hushåll och verksamheter bidrar till att minska avfallsmängderna och öka återanvändningen. Förhållandet mellan konsumtion och avfallsmängder förändras genom miljömedvetna val.

2. Avfallets farlighet minskar och hanteringen av farligt avfall säkras. Det ska inte finnas farligt avfall i kärl- och säckavfallet. Miljöbelastningen från avfallshanteringssystemet minskar.

3. Hushåll och verksamheter sorterar det avfall som uppstår, så att det kan återvinnas på bästa sätt för en hållbar utveckling. Återvinningen av material och näringsämnen ökar.

4. Insamlingssystemet präglas av service, nytta för medborgaren och omtanke om människan. Estetiskt tilltalande lösningar med god tillgänglighet, säkerhet och arbetsmiljö är viktiga förutsättningar för att uppnå samhällets mål på avfallsområdet. Det ska vara lätt att göra rätt!

De åtgärder som finns i planen för att nå målen återfinns i sin helhet i bilaga 3.

Åtgärderna handlar främst om:

• förändrade riktlinjer vid upphandling

• en mer miljöstyrande avfallstaxa

• aktiviteter för att minska matsvinn

• förbättrade möjligheter att lämna begagnade produkter för återanvändning

• förbättrade möjligheter att sortera hushållsavfall och att lämna farligt avfall på ett säkert sätt

• upprättande av åtgärds- och kontrollprogram för deponier

• förbättrad sortering av bygg- och rivningsavfall på Björhults avfallsanläggning

• åtgärder för att minska utsläpp från transporter

• förbättring av insamlingen av grovavfall

• kvalitetskontroll av avloppsslam och certifiering enligt REVAQ-systemet

• förbättring av hantering av latrin från fritidsbåtar

• undersökning av och åtgärder mot nedskräpning

• kvalitetssäkring genom exempelvis plockanalyser och kundenkäter

• informationsinsatser och kampanjer

Dessa åtgärder syftar till att minska avfallsmängden, öka återanvändningen, minska miljöbelastningen, öka återvinningen och samtidigt ha människan i fokus. Åtgärderna syftar till positiv miljöpåverkan, men kan även medföra vissa negativa effekter. För att kommuninvånarna ska kunna sortera sitt avfall bättre kan det exempelvis behövas nya insamlingsplatser för vissa typer av avfall. Nya insamlingsplatser tar mark i anspråk som kan vara värdefull för biologisk mångfald och rekreation.

(7)

Ökad sortering av avfall kan medföra ökad mängd transporter när olika sorters avfall dels ska samlas in var för sig och dels ska transporteras långa sträckor till olika återvinningsanläggningar.

Miljöeffekter och konsekvenser beskrivs i kapitel 4.

För utförligare information om avfallsplanens innehåll hänvisas till plandokumentet

”Avfallsplan för Nyköpings och Oxelösunds kommuner år 2012-2020”.

(8)

2.3 A

VFALLSPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANDRA PLANER OCH PROGRAM Avfallsplanen förhåller sig till andra planer, program och strategier genom att både påverkas av och påverka dessa planer och program. Relevanta planer, program och strategier som kan påverka avfallsplanen och som avfallsplanen kan utgöra underlag till är exempelvis:

• Översiktsplan

• Fördjupad översiktsplan

• Detaljplaner

• Miljö- och folkhälsostrategi

• Tillsynsplan

• Infrastrukturplan

• Energiplan

(9)

3 M ILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPL AN 3.1 B

EDÖMNINGSGRUNDER OCH AVGRÄNSNINGAR

Syftet med kommunala avfallsplaner är att främja hållbar utveckling. Av denna anledning är påverkan på människors hälsa och miljön i huvudsak positiv vid

genomförande av en avfallsplan. Även föreliggande avfallsplan bidrar i huvudsak till positiv miljöpåverkan, detta främst genom att främja hushållningen av naturresurser genom ökade möjligheter till återvinning och återanvändning av hushållens kärl- och säckavfall, farliga avfall och grovavfall.

Redogörelse för bedömningsgrunder för miljöbedömningen återfinns i bilaga 2

”Bedömningsgrunder”.

I Miljöbalkens 6 kap. 12 § punkt 6 anges de miljöaspekter som ska beaktas vid miljöbedömning. Av dessa är det nedanstående aspekter som bedöms komma att påverkas betydande vid genomförandet av den föreslagna avfallsplanen. I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs således den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på följande miljöaspekter:

• Biologisk mångfald

• Människors hälsa

• Luft

• Klimatfaktorer

Med ”luft” avses luftkvalitet och främst risk för utsläpp av hälsofarliga luftföroreningar, till skillnad från ”klimatfaktorer” som främst avser utsläpp av koldioxid och i viss mån risk för utsläpp av freoner.

Under respektive miljöaspekt beskrivs följande underrubriker och innehåll:

Rubrik Innehåll

Nuläge Beskrivning av nuläget, relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap.

Miljöbalken eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, relevanta miljökvalitetsnormer (MKN)2 och

miljökvalitetsmål Negativ

miljöpåverkan

Beskrivning av hur aspekten bedöms påverkas negativt samt effekter och konsekvenser av detta

Positiv miljöpåverkan Beskrivning av hur aspekten bedöms påverkas positivt samt effekter och konsekvenser av detta

Åtgärder för att minska miljöpåverkan

Förslag till hur bedömd negativ betydande miljöpåverkan kan förebyggas, hindras eller motverkas via åtgärder

2 Enligt 5 kap. 1 § Miljöbalken får miljökvalitetsnormer (MKN) meddelas för att skydda kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda eller avhjälpa skador på människors hälsa eller miljön.

(10)

Uppföljning av hur föreslagna åtgärder för att minska miljöpåverkan ska genomföras beskrivs översiktligt i kapitel 5.

I miljökonsekvensbeskrivningen används bland annat termerna ”miljöpåverkan”,

”miljöeffekt” och ”miljökonsekvens”. Dessa termer förklaras kortfattat nedan.

Med miljöpåverkan avses den förändring som en föreslagen åtgärd i avfallsplanen medför, exempelvis att mark tas i anspråk om något ska byggas eller att antalet transporter ökar eller minskar till följd av en förändring i hanteringen av avfallet.

Med miljöeffekter avses exempelvis ökade utsläpp till luft eller att ljudnivån ökar till X dB(A) vid vissa bostadsfastigheter. Effekter kan t ex vara lång- eller kortsiktiga, direkta eller indirekta, övergående eller permanenta.

Med miljökonsekvenser avses exempelvis sömnsvårigheter för de boende i bullerutsatta fastigheter eller luftvägsproblem för människor som vistas i förorenad luft. Konsekvensernas omfattning beror på en mängd olika faktorer, exv. hur många människor som berörs, miljöns känslighet och skyddsvärde, påverkans storlek och varaktighet.

3.2 M

ILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖKVALITETSMÅL

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Det finns miljökvalitetsnormer för:

• Fisk- och musselvatten (normer för gräns och riktvärden)

• Vatten (normer för statusklassificering)

• Omgivningsbuller (målsättningsnormer gällande kartläggning och rapportering av bullerkällor)

• Utomhusluft (normer för halter)

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål beaktas i planen genom att planen som helhet syftar till att främja hållbar utveckling och åtgärderna i synnerhet ska genomföras med syfte att främja en god miljö och människors hälsa.

Miljökvalitetsnormer för vatten (SFS 2004:660) bedöms ej överskridas till följd av planens genomförande då god miljökompetens finns inom de delar av kommunernas organisation som ansvarar för bl.a. hantering av farligt avfall, driften av Björshults avfallsanläggning och nedlagda deponier. Hanteringen av farligt avfall och driften av Björshult sker enligt särskilda rutiner och med tekniska lösningar som tillsammans ska minimera risken för utsläpp.

Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller (SFS 2004:675) omfattar kartläggning och åtgärdsprogram för större kommuner och vägar. Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller överskrids.

I Nyköpings och Oxelösunds kommuner är bullernivåerna högst längs E4 samt vid genomfartsgator i tätorterna.

Genomförandet av avfallsplanen bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för luft överskrids.

(11)

Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Genomförandet av avfalls- planen påverkar dock främst följande mål:

• Begränsad klimatpåverkan

• God bebyggd miljö

• Giftfri miljö

• Frisk luft

De föreslagna etappmålen till miljökvalitetsmålen har varit vägledande i processen att formulera mål och åtgärder i avfallsplanen. Sammantaget bedöms

miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning av avfallsplanens åtgärder.

Miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” beaktas särskilt genom åtgärder som syftar till att effektivisera transportsystemet och minska användningen av fossila bränslen.

Miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö” beaktas särskilt i

avfallsplanen genom åtgärder som syftar till att förbättra hanteringen av farligt avfall, förbättra insamlingen av sorterat avfall samt kontrollen av nedlagda deponier.

Miljömålen kan i mindre omfattning även påverkas i negativ riktning av avfallsplanens strategier. Främst gäller det att utökade möjligheter till sortering av avfall kan ge ett ökat antal transporter, vilka ger utsläpp av ämnen som kan påverka klimatet negativt.

För att minimera sådan negativ påverkan ska åtgärder för att minska utsläpp från transporter genomföras, exempelvis nytt ruttplaneringssystem, minskad användning av fossila bränslen och uppföljning av utbildning i sparsam körning.

(12)

4 B ETYD ANDE MILJÖPÅVERK AN 4.1 B

IOLOGISK MÅNGFALD

4.1.1 Nuläge

I kommunerna finns flera områden som skyddas enligt 7 kap. Miljöbalken3. De skyddade områdena finns spridda i Nyköpings och Oxelösunds kommuner men har sin tyngdpunkt i kust och skärgård. Områdena kan vara djur- och

växtskyddsområden, naturreservat eller områden som är av riksintresse för naturvården och av europeiskt intresse ur naturvårdssynpunkt. I bilaga 2 visas översiktligt var skyddade områden finns i kommunerna.

Enligt 7 kap. 13 § Miljöbalken omfattas kuster av strandskydd. Strandskyddet syftar till att till exempel ”bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten”.

Enligt 5 kap. Miljöbalken omfattas miljöaspekten av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Flera vatten riskerar att överskrida gällande miljökvalitetsnormer. Det gäller exempelvis vattentäkten vid Larslundsmalmen (risk för att ej uppnå god kemisk status), Hallbosjön (risk för att ej uppnå god ekologisk och kemisk status), Bränn- Ekebybäcken (risk för att ej uppnå god ekologisk status) och Runnviken (risk för att ej uppnå god ekologisk status). Miljöpåverkan i dessa vatten är främst kopplade till höga halter miljögifter samt övergödning.

4.1.2 Negativ miljöpåverkan

Negativ miljöpåverkan bedöms kunna uppstå på miljöaspekten biologisk mångfald.

Exempel på åtgärder som kan orsaka negativ miljöpåverkan är uppförande av nya insamlingsplatser, som tar i anspråk mark. I avfallsplanen planeras olika åtgärder för att förbättra insamlingen av hushållsavfall. Det finns inga planer på att bygga någon stor ny anläggning eller ny återvinningscentral, men genomförandet av avfallsplanen kan medföra att behov av någon ny insamlingsplats uppstår. Exempel på sådana insamlingsplatser skulle kunna vara alternativ till grovavfallsflaken i Nyköping.

Möjligheten till sortering i skärgårdar, hamnar och badplatser etc ska förbättras enligt föreslagen avfallsplan. Till följd av detta kan mindre insamlingsplatser komma att etableras och ta mark i anspråk.

Miljöeffekterna av åtgärder för att förbättra insamlingen av hushållsavfall bedöms kunna bli att viktiga livsmiljöer för djur- och växtliv undanträngs eller försvinner om nya insamlingsplatser etableras i dessa områden eller om en olycka med farligt avfall inträffar i ett område med viktiga livsmiljöer.

Effekterna av att nyttiggöra slam från reningsverken kan bli diffus spridning av miljö- och hormonstörande ämnen. Effekterna kan vara både kort- och långsiktliga, direkta och indirekta, övergående och permanenta.

Omfattningen av miljökonsekvenserna för den biologiska mångfalden bedöms sammanfattningsvis som liten eftersom:

Risken är liten för att etablering av nya insamlingsplatser sker i viktiga livsmiljöer.

Risken för att avloppsslam med låg kvalitet sprids på åkermark är liten, under förutsättning att kvaliteten säkerställs genom certifiering enligt REVAQ-systemet.

3 Skydd av naturen

(13)

4.1.3 Positiv miljöpåverkan

Positiv miljöpåverkan bedöms uppstå på miljöaspekten biologisk mångfald. Exempel på åtgärder som kan bidra till positiv miljöpåverkan är att förbättra servicen vid insamlingsplatser för farligt avfall och att säkerställa att nedlagda deponier inte utgör en miljörisk.

Miljöeffekterna av att förbättra hanteringen av farligt avfall och att miljösäkra nedlagda deponier kan bli att risken minskar för diffusa utsläpp eller utsläpp vid olycka med farligt avfall till mark-, vatten och luftmiljöer, som är viktiga för djur- och växtliv.

De positiva miljökonsekvensernas omfattning bedöms överstiga omfattningen av de negativa miljökonsekvenserna.

4.1.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan

Hänsyn till hur skyddade områden kan påverkas av avfallshanteringen tas framförallt i samband med tillståndsprövning eller anmälningsärenden för nya anläggningar för hantering av avfall. Skyddade områden beaktas även i samband med riskbedömning av nedlagda deponier, vilket är en av föreslagna åtgärder i avfallsplanen. För att minska negativ miljöpåverkan på biologisk mångfald kommer bland annat:

• nya insamlingsplatser4 att i första hand förläggas till redan hårdgjorda ytor.

• hänsyn att tas till värdefulla områden för växt- och djurlivet vid etablering av nya insamlingsplatser och dialog kommer att föras med myndigheter t.ex. för identifiering om anmälan eller tillståndsansökan krävs.

• nya insamlingsplatser att utformas med hänsyn till omgivande miljö och på ett miljösäkert sätt och om värdefulla områden för växt- och djurlivet tas i

anspråk kommer dialog att föras med myndigheter om möjligheter till att miljökompensera dessa.

• möjligheten för fastighetsnära insamling att beaktas, som alternativ till insamling via avlämningsplatser, exempelvis genom mobil bemannad insamling för grovavfall.

• kvaliteten på avloppsslam, som ska återföras till åkermark, att säkerställas så att det följer regelverk för skydd av människors hälsa och miljö.

• fastighetsägare att informeras om vikten av att undvika att spola ut läkemedel och andra miljöstörande ämnen till avloppssystemet.

4.2 M

ÄNNISKORS HÄLSA

4.2.1 Nuläge

Flera områden skyddas enligt 7 kap. 4-8 §§ Miljöbalken. De skyddade områdena finns spridda över kommunerna men har sin tyngdpunkt till kust och skärgård.

Områdena kan vara naturreservat i syfte att tillgodose behov av områden för

friluftslivet, eller områden som är av riksintresse för friluftslivet eller som omfattas av strandskydd. I bilaga 2 visas översiktligt var skyddade områden finns i kommunerna.

4 Om planerade utredningar visar att nya platser behövs.

(14)

4.2.2 Negativ miljöpåverkan

Negativ påverkan bedöms kunna uppstå på människors hälsa. Exempel på hur negativ påverkan kan uppstå är genom ianspråktagande av mark för friluftslivet genom anläggande av nya insamlingsplatser i sådana områden eller genom ökade bullernivåer och luftföroreningar orsakade av avfallstransporter vid insamlingsplatser och vägnät.

Möjligheten till sortering i skärgårdar, hamnar och badplatser etc ska förbättras enligt föreslagen avfallsplan. Till följd av detta kan mindre insamlingsplatser komma att etableras och ge upphov till exempelvis lokala bullerstörningar.

Miljöeffekterna av åtgärder för att förbättra insamlingen av hushållsavfall kan bli att miljöer som är viktiga för rekreation störs eller undanträngs om nya insamlingsplatser etableras i dessa miljöer eller om olycka med farligt avfall inträffar på sådana platser.

Detta kan verka negativt genom att möjligheten till rekreation minskar. Ökade bullernivåer kan upplevas som stressande eller verka sömnstörande för närboende.

Effekterna kan vara både kort- och långsiktliga, direkta och indirekta, övergående och permanenta.

Miljökonsekvensernas omfattning bedöms som liten då risken för etablering av nya insamlingsplatser i områden viktiga för friluftslivet är liten.

4.2.3 Positiv miljöpåverkan

Positiv påverkan bedöms kunna uppstå på människors hälsa. Exempel på åtgärder som kan ge positiv påverkan är nya insamlingsplatser vid kust- och skärgård, särskilt vid badplatser och hamnar samt kontroll och eventuella åtgärder av nedlagda

deponier som ger minskad risk för diffus spridning av föroreningar till mark, vatten och luft.

Miljöeffekterna av förbättrad insamling av hushållsavfall bedöms kunna bli minskad nedskräpning i områden som är viktiga ur rekreationssynpunkt men även i andra områden. Effekterna bedöms bli ökad trivsel i offentliga miljöer. Effekterna av förbättrad arbetsmiljö bedöms bli minskat antal arbetsskador och tillbud. Effekterna av minskad risk för diffus spridning bedöms bli mer levande rekreationsområden för djur- och växtliv samt för människor.

De positiva miljökonsekvensernas omfattning bedöms överstiga omfattningen av de negativa miljökonsekvenserna.

4.2.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan

För att minska negativ påverkan på människors hälsa kommer bland annat:

• hänsyn tas till viktiga rekreationsområden vid etablering av nya

insamlingsplatser5 och dialog föras med myndigheter t.ex. för att identifiera om anmälan eller tillståndsansökan krävs, se även åtgärder i kapitel 4.1.4.

• insamlingen av hushållsavfall att förbättras med hänsyn till att så få människor som möjligt ska drabbas av höga bullernivåer t.ex. avseende öppettider och lokalisering av nya insamlingsplatser.

• hänsyn till avfallshanteringen att tas tidigt i processen för fysisk planering.

5 Om planerade utredningar visar att nya platser behövs.

(15)

• möjligheten för fastighetsnära insamling att beaktas, som alternativ till insamling via avlämningsplatser, exempelvis genom mobil bemannad insamling för grovavfall.

4.3 L

UFT

4.3.1 Nuläge

I kommunerna är bakgrundshalter av föroreningar i luften låg. De högsta föroreningsnivåerna finns i tätorterna och föroreningarna utgörs i huvudsak av kvävedioxid och partiklar. För utomhusluft gäller luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477).

4.3.2 Negativ miljöpåverkan

Negativ miljöpåverkan bedöms kunna uppstå på luftkvalitet. Detta bedöms kunna uppstå främst på grund av åtgärder som syftar till att förbättra insamlingen av hushållsavfall, exempelvis genom att det kan leda till ökade transporter, både med tung trafik och personbilstrafik.

Miljöeffekterna av ökade transporter är ökat utsläpp av främst kväveoxider och partiklar till luft. Effekter på människans hälsa kan bli nedsättning av lungfunktion och cancer. Effekterna kan vara både kort- och långsiktliga, direkta och indirekta,

övergående och permanenta.

Miljökonsekvensernas omfattning bedöms som små med hänsyn till de låga halterna av föroreningar som förekommer idag och förväntad mängd utsläpp.

4.3.3 Positiv miljöpåverkan

Positiv miljöpåverkan bedöms kunna uppstå på luftkvalitet. Detta bedöms uppstå främst på grund av åtgärder som syftar till att förbättra insamlingen av hushållsavfall, att effektivisera transportsystemet och att öka biogasproduktionen i syfte att minska användningen av fossila bränslen. Exempel på hur positiv miljöpåverkan kan uppstå är genom ökad mängd material som kan återanvändas och återvinnas, att minska transporterna och att behandling av matavfall kan ge biogas som kan ersätta fossila fordonsbränslen i exempelvis tätortsmiljö.

Miljöeffekterna av att öka mängden produkter och material som kan återanvändas respektive återvinnas bedöms bidra till att nytillverkning minskar och att avfallets kvalitet blir högre. Detta minskar utsläppen till luft i hela produktionskedjan - från utvinning till tillverkning och distribution av varor - samt utsläpp vid behandling av avfallet. Effekten av att minska antalet transporter blir minskade utsläpp till luft.

Effekten av att producera biogas kan bli att fossila bränslen ersätts och att utsläppen till luft från fordon därmed minskar. Utsläpp av partiklar från biogasdrivna fordon till luft är ytterst små. Som exempel på detta kan nämnas att mängden matavfall som samlades in i kommunerna under år 2010 kan driva en biogasdriven personbil 240 000 mil.

De positiva miljökonsekvensernas omfattning bedöms överstiga omfattningen av de negativa miljökonsekvenserna.

(16)

4.3.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan

Av avfallsplanens åtgärdsprogram framgår att användningen av alternativa

fordonsbränslen vid insamling av avfall ska öka. För att minska negativ påverkan på miljöaspekten luft kommer bland annat:

• möjligheten för fastighetsnära insamling beaktas, som alternativ till insamling via avlämningsplatser.

• nya insamlingsplatser6 planeras så att transportbehovet minimeras.

4.4 K

LIMATFAKTORER

4.4.1 Nuläge

Utsläpp av klimatpåverkande gaser i kommunerna utgörs till en mindre del direkt av avfallshanteringen och denna del har minskat något de senaste åren. Utsläpp från vägtrafik utgör en större del av de totala utsläppen och antalet transporter. Både personbilstrafik och lastbilstrafik har ökat. Avfallshanteringen är idag starkt beroende av transporter, främst transporter med tyngre fordon för insamling av avfall och borttransport till behandlingsanläggning men även av personbilstransporter för avlämning av avfall vid återvinningsstationer och återvinningscentraler.

Behandlingsanläggningar finns både inom kommunerna och i närliggande kommuner. Tidnings- och förpackningsavfall transporteras till

behandlingsanläggningar på spridda orter i landet men kan även transporteras utomlands.

4.4.2 Negativ miljöpåverkan

Negativ miljöpåverkan bedöms kunna uppstå på olika klimatfaktorer. Detta bedöms uppstå främst på grund av åtgärder som syftar till att förbättra insamlingen av hushållsavfall, exempelvis genom ökad källsortering som kan öka behovet av både tunga transporter och personbilstransporter när mer avfall ska lämnas av hushållen och samlas in som separata avfallsslag.

Miljöeffekterna av att antalet transporter ökar är att utsläppen till luft av främst kväveoxider och koldioxid ökar, vilket påverkar klimatet negativt. Miljökonsekvenser på människans hälsa kan bli exempelvis att fler får cancer. Konsekvenserna på miljön kan bli förhöjd temperatur och förändrat klimat. Konsekvenserna kan vara både kort- och långsiktliga, direkta och indirekta, övergående och permanenta.

Miljökonsekvensernas omfattning bedöms som måttliga med hänsyn till förväntat ökat antal transporter och avfallshanteringens beroende av tunga transporter i förhållande till nuläget.

4.4.3 Positiv miljöpåverkan

Positiv miljöpåverkan bedöms kunna uppstå på olika klimatfaktorer. Detta bedöms uppstå främst på grund av åtgärder som syftar till att:

• förbättra insamlingen av hushållsavfall

• öka biogasproduktionen

• effektivisera transportsystemet

6 Om planerade utredningar visar att nya platser behövs.

(17)

Erfarenheter från livscykelanalyser visar att nyttan ur ett miljöperspektiv är större vid materialåtervinning än vid förbränning, trots att mängden transporter bedöms öka. Det är således bättre ur miljöhänseende att återvinna material så många gånger som möjligt innan det förbränns. Exempel på hur positiv miljöpåverkan kan uppstå är genom att ökad källsortering ökar mängden material som kan återvinnas eller återanvändas och därmed minskar behovet av att framställa nytt material och därmed också klimatpåverkande utsläpp vid nytillverkning.

Utsläpp av klimatpåverkande koldioxid kan minska genom ökad insamling av matavfall som används för att producera biogas, som i sin tur ersätter fossila bränslen.

Effektivisering av transportsystemet, genom exempelvis förbättrad ruttplanering, minskar transporterna och därmed de klimatstörande utsläppen.

Miljöeffekterna av att förbättra insamlingen av hushållsavfall bedöms vara att genom att öka avfallets kvalitet kan utsläppen till luft minska vid behandling. Åtgärder kopplade till att effektivisera transportsystemet bedöms minska antalet transporter och därmed även utsläpp till luft. Ökad återvinning och avfallsminimering minskar uttaget av jungfruligt material och därmed minskar även utsläppen i hela

produktionskedjan - från utvinning till tillverkning och distribution av varor - samt utsläpp vid behandling av avfallet.

Sammantaget bedöms utsläpp av transporter till återvinning understiga de

miljövinster som erhålls genom återvinning. Som exempel på detta kan nämnas att om 500 ton plastförpackningar, som idag alstras i Nyköpings och Oxelösunds kommuner, återvinns kan nära 1 000 ton koldioxid sparas. Detta motsvarar i sin tur cirka 500 000 mils körning med en personbil. För 5 000 ton papper är motsvarande siffra cirka 4 000 000 mil. För varje fordon som drivs med bensin eller diesel och ersätts med biobränsle minskar klimatpåverkan med cirka 90 %.

De positiva miljökonsekvensernas omfattning bedöms överstiga omfattningen av de negativa miljökonsekvenserna.

4.4.4 Åtgärder för att minska miljöpåverkan

För att minska negativ påverkan på olika klimatfaktorer kommer bland annat:

• användningen av alternativa fordonsbränslen vid insamling av avfall ska öka.

• utsläpp från transporter minskas genom att öka användningen av icke-fossila bränslen, förbättrad ruttplanering och uppföljning av bränsleförbrukning.

• möjligheten för fastighetsnära insamling beaktas som alternativ till insamling via avlämningsplatser.

• avfallshanteringen förbättras med hänsyn till att antalet transporter ska minimeras, exempelvis vid lokalisering av nya insamlingsplatser.

• insamlingssystemet kvalitetssäkras eftersom god kvalitet på avfall, som ska återvinnas eller behandlas på annat sätt, minskar utsläppen till luft.

4.5 I

NBÖRDES FÖRHÅLLANDE MELLAN OVANSTÅENDE MILJÖASPEKTER Miljöaspekterna ovan hänger tätt samman. En åtgärd kan påverka flera aspekter samtidigt, både positivt och negativt. Ett exempel på detta är att ökad källsortering bedöms bidra till positiv miljöpåverkan på flera miljöaspekter genom minskat uttag av jungfruliga råvaror och därmed minskade utsläpp. Ökad källsortering bedöms även

(18)

bidra till negativ miljöpåverkan på miljöaspekten ”Klimatfaktorer” genom att mängden transporter kan komma att öka genom ökad insamling av separata avfallsslag.

4.6 S

AMMANFATTANDE BEDÖMNING

Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna av genomförandet av föreslagen avfallsplan vara små. De positiva miljökonsekvenserna bedöms överstiga de

negativa. Avfallsplanens inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till nationella miljömål.

(19)

5 U PPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSK A MILJÖPÅVERK AN

I syfte att minska risken för att negativ miljöpåverkan uppstår till följd av avfallsplanens genomförande ska de åtgärder som redovisas i

miljökonsekvensbeskrivningen följas upp. Effektiv uppföljning genomförs genom att ansvarig för uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärdsprogram även ansvarar för uppföljning av åtgärder i miljökonsekvensbeskrivningen.

(20)

6 R EFERENSER

Skriftliga källor

Nyköpings och Oxelösunds kommuner Avfallsplan, 2012-2020

Länsstyrelsen Regionalt underlagsmaterial, GIS-karta http://gis.lst.se/lanskartor/htm/viewer.asp 15 december 2011

Skogsvårdsstyrelsen Skogens pärlor

Länsstyrelsen Södermanlands län Minnesanteckningar från samrådsmöte Länsstyrelserna Vatteninformationssystem Sverige,

http://www.viss.lst.se

Regeringen Miljöbalken samt tillhörande Förordningar

Regeringen Nationella miljökvalitetsmål

Naturvårdsverket Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017

Muntliga källor

Nyköpings kommun Bo Gustaver, Miljöenheten

(21)

B ILAGA 1

B EHOVSBEDÖMNING

I det följande redovisas den bedömning som gjorts av behovet av att miljöbedöma avfallsplanen, en s.k. behovsbedömning.

1 B AKGRUND

Avfallsplan för Nyköpings och Oxelösunds kommuner för år 2012-2020 är under framtagande. Syftet är att styra utvecklingen och att vara ett verktyg för

kommunikation genom att ge en samlad bild av avfallshanteringen och ange mål och åtgärder för att minska avfallet och öka återvinningen och styra utvecklingen av avfallshanteringen så att en hållbar utveckling främjas.

2 B EHOVET AV MILJÖBEDÖMNING

Enligt 6 kap 11 § miljöbalken gäller generellt att planer som upprättas av myndigheter och krävs i lag eller annan författning ska miljöbedömas om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i avfallsplanen så att en hållbar utveckling främjas.

Bedömningen om betydande miljöpåverkan utgår från Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Om planen anger förutsättningar för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i 3§ första stycket eller bilaga 3 till ovan nämnda förordning och planen är en avfallsplan ska genomförandet av planen, eller en ändring av denna, antas medföra en betydande miljöpåverkan.

I det här fallet har följande bedömning om betydande miljöpåverkan gjorts:

Planen anger förutsättningar för kommande tillstånd, exempelvis för anläggningar för bortskaffande av avfall, avloppsreningsverk och biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall.

Genomförandet av avfallsplanen bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan och den ska därmed miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas.

3 S YFTET MED MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som upprättas inom ramen för

miljöbedömningen ska bland annat garantera att de som beslutar om planen har kännedom om den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra.

(22)

B ILAGA 2

B EDÖMNINGSGRUNDER

Nedan redogörs för hur bedömningar har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och problem i samband med att uppgifterna sammanställdes.

1 A VGRÄNSNING

Åtgärder

Utfallet av åtgärder som innefattar exempelvis utredning, information, uppföljning och kartläggning är svårt att förutspå. Flera av dessa åtgärder syftar till att förändra beteenden, exempelvis information för att förändra konsumtionsmönster med syftet att minska uppkomsten av avfall och utbildning om förändrad körstil för att minska utsläpp från avfallstransporter. Det tar lång tid att förändra beteenden och utfallet är svårt at bedöma i dagsläget men på lång sikt kan det få stor positiv påverkan genom bättre resurshushållning och minskade utsläpp. Sammantaget bedöms dessa

åtgärder ge övervägande positiva miljöeffekter och ligga i linje med att främja hållbar utveckling. Konsekvenser av denna typ av åtgärder berörs inte ytterligare i denna MKB.

Miljöaspekter

I miljöbedömningen har samtliga miljöaspekter som anges i 6 kap. Miljöbalken

bedömts. I MKB-dokumentet redovisas de miljöaspekter som i miljöbedömningen har bedömts kunna påverkas betydande vid genomförandet av avfallsplanen. De

miljöaspekter som bedöms kunna påverkas betydande och beskrivs i denna MKB är:

• Biologisk mångfald

• Människors hälsa

• Luft

• Klimatfaktorer

Även miljöaspekten ”Materiella tillgångar och resurshushållning” är central vid genomförande av en kommunal avfallsplan. Eftersom åtgärder för förbättrad resurshushållning är ett genomgående tema i avfallsplanen och därmed av stor betydelse för miljöbedömningen avseende ett flertal miljöaspekter beskrivs inte miljöaspekten ”Materiella tillgångar och resurshushållning” särskilt i denna MKB, utan miljöpåverkan med koppling till resurshushållning tas istället upp vid beskrivning av betydande miljöpåverkan utifrån övriga miljöaspekter.

Enligt 6 kap. 11 § Miljöbalken är det planens genomförande som ska miljöbedömas.

Genomförandet av avfallsplanen är planens åtgärder och därmed miljöbedöms dessa. Bedömningen fokuserar på de frågor där kommunen har rådighet över avfallet. Påverkan beskrivs övergripande utifrån vad som har bedömts rimligt med hänsyn till planens innehåll och detaljeringsgrad.

En avfallsplan är ett strategiskt dokument i jämförelse med exempelvis en detaljplan som är en fysisk plan och utfallet av planerade åtgärder i en avfallsplan kan därför vara svårt att bedöma i jämförelse med fysiska åtgärder i en detaljplan.

(23)

Geografisk och tidsmässig avgränsning

Miljöbedömning och MKB fokuserar på påverkan i Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Avfallshanteringen är dock inte enbart lokal. Transporter till anläggningar utanför den egna kommunen förekommer i stor utsträckning. Transporternas

miljöåverkan bedöms därför generellt.

Miljöpåverkan som kan antas uppstå till följd av behandling av avfall vid

behandlingsanläggningar i andra kommuner hanteras i tillståndsansökan till dessa anläggningar och berörs inte här.

Tidsmässig avgränsas bedömningen till det tidsperspektiv som mätbara mål har formulerats, d.v.s. till år 2016.

3 P ROBLEM VID SAMMANSTÄLLNING

En avfallsplan är en strategisk plan som ligger till grund för en mer konkret

verksamhetsplan. Åtgärderna i avfallsplanen är således av strategiskt karaktär och sällan konkreta på ett sätt så att fysiska platser för åtgärder utpekas.

Detta gäller även för avfallsplan för Nyköpings och Oxelösunds kommuner år 2012 – 2020 vilket därmed försvårar miljöbedömningen.

4 A LTERNATIV TILL AVFALLSPLAN 2012 - 2020

Enligt miljöbalken ska i en MKB ”rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas”.

Nollalternativet

Enligt Miljöbalken ska miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs beskrivas.

Nollalternativet avser en situation som kan uppstå om föreslagen avfallsplan inte genomförs. Om inte förslaget till ny avfallsplan genomförs skulle föregående

avfallsplan kvarstå och fortsätta gälla. Föregående plan antogs år 2002 vilket är tiden före Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:06) och allmänna råd avseende

innehåll och utformning av kommunala avfallsplaner. Föregående plan antogs även innan kraven på miljöbedömning av planer och program fördes in i svensk

lagstiftning.

Nollalternativet innebär därmed att avfallsplanen ej skulle uppfylla nu gällande lagstiftning och är således ej ett relevant alternativ att jämföra föreslagen plan mot.

Andra alternativ

Under avfallsplaneprocessen har inte några alternativa utformningar av andra förslag till avfallsplan diskuterats som alternativ till föreliggande förslag av avfallsplan.

I förslaget till föreliggande avfallsplan föreslås att ingen förbehandlingsanläggning av matavfall vid Björshults avfallsanläggning uppförs. Detta grundar sig på genomförd utredning vars resultat visar på att det ej är ekonomiskt rimligt att uppföra en sådan anläggning och att miljönyttan ej står i relation till kostnaden. Avfallet föreslås

(24)

transporteras till en befintlig anläggning i annan kommun för produktion av biogas, vilket beaktas i miljöbedömningen.

5 U NDERLAG

Bedömningen av planens påverkan bygger på bakgrundsfakta avseende de värden som finns idag och kunskap om detta har inhämtats via underlag enligt följande:

Organisation Underlag

Nyköping och Oxelösunds kommuner Förslag till avfallsplan 2012-2020 Länsstyrelsen, Södermanlands län Samråd

Länsstyrelsen, Södermanlands län Regionalt underlagsmaterial

Länsstyrelsen Vatteninformationssystem Sverige

Naturvårdsverket Nationell avfallsplan

Regeringen Miljöbalken samt förordningar (ex. miljö-

kvalitetsnormer, skyddade områden 7 kap MB)

Skogsvårdsstyrelsen Skogens Pärlor

Nedan visas en sammanfattning av skyddade områden i Nyköpings och Oxelösunds kommuner.

I kommunerna finns flera områden som skyddas enligt 7 kap. Miljöbalken7. De skyddade områdena finns spridda i Nyköpings och Oxelösunds kommuner men har sin tyngdpunkt i kust och skärgård. Områdena kan vara djur- och

växtskyddsområden, naturreservat eller områden som är av riksintresse för naturvården och av europeiskt intresse ur naturvårdssynpunkt.

Flera djur- och växtskyddsområden enligt 7 kap 12 § Miljöbalken finns i kommunerna vilket kan innebära inskränkt tillträdesförbud. Lokalisering av dessa områden visas i Figur 1. Syftet med djur- och växtskyddsområden är att:

• skydda hotade och sällsynta arter

• skydda särskilt viktiga områden där det finns många arter och många häckande par

• skydda större fågelkolonier med till exempel måsar, trutar och tärnor,

eftersom störningar drabbar många fåglar samt att kolonierna utgör skydd för andra fågelarter

• skydda säl under den känsliga födsel- och pälsömsningsperioden

7 Skydd av naturen

(25)

Figur 1 Lokalisering av djur- och växtskyddsområden i Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Källa: Länsstyrelsen.

Flera naturreservat enligt 7 kap 4-8 §§ Miljöbalken finns i kommunerna. Lokalisering av dessa områden visas i Figur 2. Enligt 7 kap. 4 § Miljöbalken får ett mark- eller vattenområde förklaras som naturreservat i syfte att exempelvis:

• bevara biologisk mångfald

• vårda och bevara värdefulla naturmiljöer

• skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter

(26)

Figur 2 Lokalisering av naturreservat i Nyköpings och Oxelösunds kommuner.

Källa: Länsstyrelsen.

Flera områden som är av riksintresse för naturvården och av europeiskt intresse ur naturvårdssynpunkt (Natura2000-områden) finns i kommunerna. Lokalisering av dessa områden presenteras översiktligt i Figur 3.

(27)

Figur 3 Lokalisering av områden av riksintresse för naturvården och av europeiskt intresse ur naturvårdssynpunkt. Källa: Länsstyrelsen.

Enligt 7 kap. 13 § Miljöbalken omfattas kuster av strandskydd. Skyddet omfattar både land och hav. Strandskyddet syftar till att till exempel ”bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten” och att ”trygga förutsättningarna för

allemansrättslig tillgång till strandområden”.

Flera områden som omfattas av riksintresse för friluftslivet finns i kommunerna.

Lokalisering för dessa områden visas i Figur 4.

(28)

Figur 4 Lokalisering av områden som är av riksintresse för friluftslivet i Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Källa: Länsstyrelsen.

(29)

B ILAGA 3

Å TGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ AVFALLSPLANENS MÅL

Nedan presenteras översiktligt de åtgärder som föreslås i avfallsplanen för att uppnå uppställda mål. Åtgärderna är tematiskt grupperade efter åtgärdsområden. Det eller de av avfallsplanens inriktningsmål som respektive åtgärd främst avses bidra till anges i kolumnen till höger.

Tabell 1 Avfallsplanens åtgärdsprogram, sammandrag

Åtgärd År Mål

Upphandling

Vid kommunala inköp/upphandlingar sträva efter minskade avfallsmängder genom att beakta möjligheter till källsortering och avfallsminimerande lösningar

Löpande 1

Renhållningstaxa

Revidera renhållningstaxan mot en mer miljöstyrande taxa så att avfallsminimering, källsortering, insamling av matavfall premieras

2012 3

Matsvinn

Mäta matsvinn i både produktions- och mottagningskök 2 ggr/år på bestämda veckor. Mätningar ska göras i alla produktions- och mottagningskök, både de som drivs i egen regi och av entreprenör

Löpande 1

Genomföra aktiviteter i förskola, skola och äldreomsorg för att öka medvetenheten om matsvinn

2013 1

Återanvändning

Samarbeta med organisationer för att ge möjligheten att lämna avfall t.ex. prylar och textilier till återanvändning på ÅVC

2012 1, 4

Utreda möjligheten till återbruk/kretsloppspark 2012 1

Fysisk planering

Vid planering för ny bebyggelse utforma avfallshantering i samråd med den kommunala avfallsorganisationen

Löpande 3.2, 4.1 Hantering av kärl- och säckavfall, förpackningar och tidningar

Tillsyn av återvinningsstationer för förpackningar och tidningar rörande t.ex. nedskräpning

Löpande 3.2, 4 Se över tillgängligheten av ÅVS, innefattande lokalisering samt

kommunikation med FTI rörande tömningsbehov, städning och teknisk standard

2015 3, 4

Förbättra möjligheten till sortering i skärgårdar, hamnar, badplatser, större evenemang etc

2013 3, 4

Utreda möjligheten till och behovet av fastighetsnära insamling av förpackningar och kommunernas eventuella roll i hanteringen.

2013 3.2

Ta fram ett koncept för källsortering för kommunala verksamheter och bolag

2013 3

Samtliga kommunala verksamheter och bolag inför källsortering enligt framtaget koncept

2015 3

Inventera hämtställen med dålig arbetsmiljö och informera fastighetsägarna om gällande krav

2012- 2013

4 Åtgärda prioriterade arbetsmiljöproblem genom kommunens eller

fastighetsägarens försorg

2013 4

Hantering av farligt avfall

Förbättra möjligheterna till att lämna farligt avfall (FA) 2014 2, 4 Vid upprättande av tillsynsplan särskilt beakta hantering av FA Löpande 2 Avfallsanläggningar

Riskklassa nedlagda deponier enligt MIFO 2013 2

(30)

Åtgärd År Mål Upprätta åtgärds- och kontrollprogram för nedlagda deponier 2014 2 Ta fram en avslutningsplan för befintlig deponi på Björshults

avfallsanläggning

2013 2

Utveckla och förbättra sorteringen av inkommande bygg- och rivningsavfall på Björhults avfallsanläggning

Löpande 3 Transporter

Ställa krav i upphandling på icke-fossila bränslen vid insamling och transport av avfall

Löpande 2

Införa nytt ruttplaneringssystem i Nyköping 2014 2, 4

Uppföljning av sparsam körning avseende både egna och entreprenörers chaufförer

Löpande 2 Hantering av grovavfall

Utreda och införa alternativ till obemannade grovavfallsflak i Nyköping 2013- 2014

3

Förbättra servicen vid ÅVC Löpande 1, 3, 4

Slam och latrin

Verka för nyttiggörande av slam på åkermark genom REVAQ-certifiering 2012- 2014

3 Förbättra möjligheten till latrintömning för fritidsbåtar och campinggäster,

i samarbete med andra aktörer, genom fler tömningsplatser för latrinbehållare

2015 3

Nedskräpning

Föra statistik på antalet städinsatser på nedskräpning av t.ex. grovavfall i naturen

Löpande 4 Genomföra den årliga kampanjen Skräpplockardagen som anordnas av

Håll Sverige Rent

Årligen 4

Vidta åtgärder mot nedskräpning Löpande 4

Genomföra undersökning om nedskräpning i tätortsmiljön enligt SCB´s modell

Årligen, initialt

4 Kvalitet och uppföljning

Förbättra rutiner för kvalitetssäkring av matavfall i insamlingsledet Löpande 3 Genomföra kundenkäter avseende t.ex. kunskap om källsortering,

beteenden och kundnöjdhet

2013, 2016

1, 2, 4 Genomföra plockanalyser av t.ex. matavfall och brännbart kärl- och

säckavfall från hushåll och verksamheter samt olika fraktioner av grovavfall från ÅVC

2012, 2015

1, 2, 3

Information

Bevaka och delta i nationella/regionala informationskampanjer Löpande Samtliga Framtagande av en målgruppsanpassad kommunikationsplan för

avfallsplanens genomförande

2012 Samtliga Framtagande av en populärversion av avfallsplanen 2012 Samtliga Informera måltidsleverantörer samt kockar och mottagningspersonal i

kommunal regi om matsvinn

Löpande 1 Informera hushållen om sambandet konsumtion – avfall – miljö Löpande 1

Informera om återanvändning av textil Löpande 1

Informera om FA och hur det ska hanteras Löpande 2, 4

Målgruppsanpassad information om hantering av FA, baserad på erfarenheter från utförd tillsyn

Löpande 2, 4 Information till hushåll/ fastighetsägare och verksamheter rörande

praktiska råd och nyttan med insamling av matavfall, förpackningar och tidningar

Löpande 3, 4

Information till anställda inom kommunen och dess bolag rörande hur man källsorterar

2013- 2015

3 Informera företag/verksamheter om sortering vid källan Löpande 3

Utbilda personal i kundbemötande Löpande 4

(31)

Åtgärd År Mål Information rörande nedskräpning till hushåll/ fastighetsägare,

medborgare, skolor och andra verksamheter

Löpande 4

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :