Kvinnors upplevelse av att driva eget företag samtidigt som att vara mamma: En kvalitativ intervjustudie

Psykologi 61-90hp

Kvinnors upplevelse av att driva eget företag samtidigt som att vara mamma

En kvalitativ intervjustudie

Författare: Felicia Gillberg Handledare: Roger Carlsson Examinator: Johan Billsten Termin: HT20

Ämne: Psykologi Nivå: Kandidat Kurskod: 2PS60E

Abstrakt

Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå kvinnors egna upplevelser av att driva eget företag samtidigt som att vara mamma och ge en ökad förståelse kring hur det är att kombinera rollerna. För att besvara forskningsfrågan ”hur upplever kvinnor att det är att driva företag samtidigt som att vara mamma?” genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen av de kvalitativa intervjuerna resulterade i sju teman: drivkrafter till att driva eget företag, upplevelser av att vara kvinna och företagare, upplevelser av att vara mamma och företagare, fördelar med att vara mamma och företagare, utmaningar med att vara mamma och företagare, sätt att ta sig an utmaningarna och förutsättningar att starta och driva företag. Resultatet visade att hälften av kvinnorna upplever det tufft att kombinera mammarollen med företagarrollen och alla kvinnorna har upplevt både fördelar och utmaningar i att kombinera rollerna. Trots utmaningarna så uttryckte alla kvinnorna att fördelarna är större än utmaningarna och att de vill fortsätta driva eget företag.

Nyckelord: Kvinnor, Företagare, Mamma, Psykologi, Utmaningar, Upplevelse.

Abstract

The aim of this qualitative study was to understand women’s experience of running their own business while being a mother in order to get a better understanding of how it is for women to combine these roles. To answer the research question “how do women experience running their own business while being a mother?” eight semi-structured interviews were done and analyzed by thematic analysis. The result of this analysis was seven main themes: motivation to start your own business, experiences of being a woman and business owner, experiences of being a mother and a business owner, advantages of being a mother and business owner, challenges with being a mother and a business owner, solutions to the challenges and prerequisites for starting and running a business. The results showed that half of the women thinks it is hard to combine the roles of being a mother and a business owner and all of the women have met positive and negative challenges in combining these roles. Despite the challenges, all of the women thinks the advantages are bigger and wants to continue being a business owner.

Keywords: Women, Business owner, Mother, Psychology, Challenges, Experiences.

Introduktion

För att förstå varför färre kvinnor än män driver eget företag i Sverige behöver vi förstå de utmaningar kvinnor ställs inför i livet och som företagare. En av dessa utmaningar kan vara att kombinera företagandet med att vara mamma. Det är därför viktigt att förstå kvinnors egna upplevelser av hur det är att driva företag och vara mamma samtidigt.

Kvinnligt företagande i Sverige

2015 gjorde Statistiska Central Byrån en undersökning där de fann att färre kvinnor än män driver eget företag (SCB, 2015). Endast 30% av företagen drevs av kvinnor och de kvinnor som drev företag hade i stor utsträckning en annan anställning vid sidan av sitt företag.

I Entreprenörskapsbarometern 2016 (Tillväxtverket, 2016) svarade nästan halva Sveriges befolkning (47%) att de kan tänka sig vara företagare däremot så var det bara 9% av Sveriges befolkning som var företagare 2016. Entreprenörskapsbarometern 2016 visade att några av de vanligaste drivkrafterna till att vilja vara företagare är personlig utveckling och möjlighet att tjäna mer pengar. Starka drivkrafter till att inte vilja driva företag var bl.a att mindre trygghet och ekonomisk osäkerhet. Undersökningen visade också att kvinnor är underrepresenterade i hela kedjan från att vilja starta företag till att starta företag. Det är färre kvinnor än män som kan tänka sig vara företagare, som helst vill vara företagare och som är företagare. När det gäller att vilja kombinera en

anställning med ett företagande så var det fler kvinnor än män som svarade ja (Tillväxtverket, 2016).

2020 gjorde Svenskt Näringsliv en undersökning där resultatet visar att

rekordmånga kvinnor driver företag, 287 000st. Dessvärre är det 350.000 fler män som driver företag, det är alltså inte ens hälften så många kvinnor som män som driver eget (Svenskt Näringsliv, 2020).

Att vara mamma och företagare

I Föräldrafällan 2.0 har Företagarna (2019) gjort en undersökning kring föräldraledighet hos företagare. Resultatet visar att två av fem företagare med småbarn inte har varit föräldralediga med sina barn. Det visar också att eftersom företagare ofta inte har en jämn inkomst varje månad så försvårar det processen att få ut

föräldrapenning via Försäkringskassan. Var fjärde företagare som sökt om

svårare med det än män. Undersökningen visade också att fler män än kvinnor som är företagare blir föräldrar. Något gör alltså att färre kvinnor än män väljer att driva företag under småbarnsåren. Ett annat problem som flera företagare stöter på i samband med föräldraledigheten är att de får en låg SGI eftersom många företagare tar ut en liten lön från företaget, speciellt i uppstartsfasen. Företagare tar ut föräldrapenning i lägre utsträckning än anställda (Företagarna, 2019).

För att få en bredare förståelse för hur det är att bli mamma så har Barclay et al (1997) undersökt kvinnors upplevelse av att bli mamma. Majoriteten av kvinnorna som deltog i studien rapporterade att bli mamma fick de att känna sig ensamma, isolerade och trötta. Det rapporterades också en känsla av att förlora sig själv men att det blev bättre ju längre tid som gick med att infinna sig i sin nya identitet. Kvinnorna i den studien rapporterade också att stödet från partner och andra familjemedlemmar var väldigt viktigt (Barclay et al, 1997).

Att mamman får ett starkt stöd från personer runt om henne verkar också vara en anledning till att hon tar steget till att driva eget företag. Naldi et al (2019) såg i sin undersökning på svenska mammor som startat företag under småbarns åren att den starkaste faktorn till att mammorna tog steget till att starta företaget var att partnern tog ut föräldraledighet, den faktorn var starkare än exempelvis arbetslöshet. Detta visar på att i ett jämlikt hem med en god balans mellan familj och arbete, för båda parter, är det större chans att kvinnan väljer att kombinera mammarollen med att driva eget företag.

Attraction-Selection-Attrition (ASA) theory

Det finns olika teorier kring varför färre kvinnor driver eget företag än män men det finns ännu inget riktigt svar på varför det är så. En teori kan vara att driva eget företag innebär höga nivåer av stress och att vara mamma innebär även det en del stress så att kombinera dessa två kan anses bli tufft. Men upplever entreprenörer verkligen högre nivåer av stress? Baron et al (2016) har i motsägelse till detta funnit i sin studie att entreprenörer upplever lägre nivåer av stress än individer i andra yrkesgrupper.

Baron et al (2016) använde sig av Attraction-Selection-Attrition (ASA) teorin som föreslår att entreprenörer är bättre på att hantera stress än andra personer. I grunden så förklarar ASA teorin varför organisationer över tid blir homogena men som nu på senare tid också används till att förklara varför individer väljer en speciell karriär eller ett speciellt yrke. ASA teorin beskriver att individer väljer karriärer och yrken utifrån vad som lockar (attraction) dem utifrån att deras erfarenheter, egenskaper och mål

passar in på yrket/karriären. Urvalet (selection) funkar sedan så att endast de som känner att de är lämpade för yrket/karriären faktiskt väljer det. Förslitning (attrition) uppstår när individen inser att dess erfarenheter, egenskaper och mål inte längre passar in på yrket/karriären och individen slutar därför på det yrket/karriären. Eftersom många personer idag lockas av entreprenörskap blir ASA teorin intressant när den kopplas till just entreprenörskap, eftersom ASA teorin som sagt föreslår att entreprenörer är bättre på att hantera stress än andra personer (Baron et al, 2016).

Baron et al (2016) har fokuserat sin studie på att utifrån ASA teorin undersöka stressnivåerna hos entreprenörer och entreprenörers möjlighet att hantera stress. Detta för att det ibland förutses att entreprenörer utsätts för höga nivåer av stress men att det inte finns tillräcklig med forskning på det. Samt att låga nivåer av stress kan göra att individer presterar bättre medans höga nivåer av stress ofta gör att individer presterar sämre. ASA teorin föreslår nämligen att individer som lockas av entreprenörskap, blir entreprenörer och stannar inom den karriären är bättre på att hantera stress än andra personer. Att entreprenörskap har fått en stor plats i media har gjort att många fått en bredare kunskap kring vad som krävs av en entreprenör vilket kan ha minskat

attraktiviteten (attraction) för den karriären. Förslitning (attrition) är väldigt högt inom just entreprenörskap vilket gör att många företag inte överlever efter ca tre år.

Författarna menar att psykologiskt kapital (psychological capital) kan vara en förklaring till att entreprenörer upplever lägre stressnivåer. Psykologiskt kapital är en second-order variabel som reflekterar de fyra komponenterna: self-efficacy, optimism, hopp och motståndskraft och som har upptäckts vara negativt relaterad till upplevd stress. Det kan också bero på att ASA teorin fungerar så att endast de entreprenörer som presterar bra väljer att fortsätta och att framgången de känner minskar känslan av stress.

Stereotype Threat Theory

En annan teori till att färre kvinnor driver företag än män kan vara Stereotype Threat Theory som Max & Ballereau (2013) diskuterar i sin studie.

Författarna menar att kvinnor inte alls skulle vara mindre kapabla än män till att driva företag utan beskriver att det kan vara så att kvinnor redan i tidig ålder får höra negativa stereotyper. Exempel på en sådan negativ stereotyp är “män är bättre entreprenörer än kvinnor”, författarna menar på att när samhället säger till kvinnor att detta är sant redan från ung ålder så blir det en sanning för kvinnorna och stereotypen lever vidare. Max &

ska få entreprenöriella positioner. Forskare inom socialpsykologi har också beskrivit det skadliga inflytandet stereotypiska övertygelser som en förklaring på

underrepresentationen av specifika grupper inom olika positioner i samhället (Max &

Ballereau, 2013).

Drivkrafter och förebilder

En annan teori kring att färre kvinnor driver företag kan vara bristen på förebilder. Bosma et al (2011) förklarar i sin studie vikten av förebilder i människors karriärval. Universitet världen över involverar i större utsträckning framgångsrika entreprenörer i sin utbildning för studenter inom entreprenörskap. Bosma et al (2011) konstaterar i sin studie att förebilder har stor betydelse i att personer driver eget företag, den största betydelsen verkar vara att kunna lära av förebildernas erfarenheter samt att få inspiration och motivation. Eftersom att färre kvinnor och mammor driver eget företag finns det också färre förebilder som kvinnor kan känna igen sig i inom

entreprenörskap och färre tidigare erfarenheter att få ta del av vad gäller att kombinera mammarollen med företagarrollen.

Få studier är gjorda på kvinnliga entreprenörers drivkrafter till att driva företag, några fler finns å andra sidan om mäns drivkrafter och samt kring generella

motivationer till att driva eget företag. Hornaday & Aboud (1971) fann att till skillnad mot män i stort så befinner sig manliga entreprenörer högre på skalorna för

självständighet, prestation och ett effektivt ledarskap och de befinner sig lägre på skalan som visar på behov av stöd. Segal et al (2005) har utifrån organisationspsykologi funnit att tolerans för risk, önskan om att vara egenföretagare och tron på egen förmåga (self- efficacy) alla har en positiv relation till individens vilja till att driva eget företag. Att få en större inblick i om kvinnors drivkrafter till att driva eget företag faller i linje med männens eller skiljer sig från deras skulle möjligtvis hjälpa oss att förstå varför färre kvinnor driver eget företag.

Syfte och frågeställning

Syftet med den här studien är att ge en ökad förståelse för kvinnors egna upplevelser av att driva eget företag samtidigt som att vara mamma. Detta för att ge en bild av de utmaningar kvinnor ställs inför som mamma och som företagare och om det i sin tur kan vara en anledning till att färre kvinnor driver företag än män.

Frågeställning: hur upplever kvinnor att det är att driva eget företag samtidigt som att vara mamma?

Metod Informanter

Informanterna i denna studie var åtta kvinnor mellan 34 och 53 år boende i Sverige. Samtliga informanter identifierade sig som kvinnor och alla levde tillsammans med en partner. Kvinnorna har barn i åldern mellan 1 och 26 år och startade sina företag mellan åren 2004-2017. Samtliga informanter drev företag i företagsformen aktiebolag och endast en av kvinnorna hade anställda. Tre av informanterna drev sitt företag ensamma, två av informanterna drev sitt företag med sin livspartner och tre av

informanterna drev sitt företag med en affärspartner. Endast en av informanterna hade ett annat jobb vid sidan av och drev inte sitt företag på heltid, de sju andra

informanterna drev alla sina företag på heltid. Branscher som representerades var: IT, kommunikation, arbetsmiljö och design, personlig utveckling.

Informanterna hade mellan ett och tre barn. Medelåldern på informanterna var 44 och medelåldern på deras barn var 11. Det var ett bekvämlighetsurval utifrån tillgänglighet och kriterierna. Kriterier för att delta i studien var att informanterna identifierade sig som kvinnor, att de hade minst ett barn och att de vid intervjutillfället drev minst ett företag. I Tabell 1 redovisas respektive informants barns ålder och hur länge informanten drivit företag, för att tydligare visa om informanten hade barn när företaget startades.

Tabell 1. Visar barnens ålder och hur länge informanten drivit företag.

Informant: Barnens ålder: År hon drivit företag:

1 14 och 13 år 6 år

2 26 och 21 år 16 år

3 12 och 10 år 6 år

4 11 och 8 år 3 år

5 23, 20 och 14 år 16 år

6 1 år 10 år

7 4 och 1 år 3 år

8 8, 4 och 2 år 8 år

Instrument

En semistrukturerad intervjuguide (se Bilaga 1) konstruerades utifrån tidigare forskning och teoretisk bakgrund för att besvara studiens syfte och frågeställningar (Langemar, 2008). Intervjuguidens frågor formulerades utifrån informanternas personliga

erfarenheter och upplevelser av att vara mamma och driva företag samtidigt. Frågorna innefattade bland annat utmaningar, fördelar och lösningar. Intervjuguiden granskades och godkännes av studiens handledare. En pilotstudie genomfördes med en informant för att testa intervjuguidens tidsåtgång och om frågorna gav tillräckligt med underlag för att kunna besvara studiens frågeställning. Utifrån pilotstudien gjordes några mindre revideringar av intervjustudien.

Procedur

Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuguiden (se Bilaga 1) konstruerades utifrån tidigare forskning och teoretisk bakgrund för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Information om studien lades ut i karriärsnätverket LinkedIn där kontakt med informanterna etablerades, kontakt togs sedan via mail, se Bilaga 2.

Information sändes ut via mail och efter godkännande av deltagande av respektive informant sattes ett digitalt möte via Zoom upp. Vid intervjutillfället informerades informanterna återigen om studiens syfte, upplägg och användningsområde samt att deltagandet var anonymt och frivilligt, att intervjun spelades in och att deltagande kunde avbrytas när som helst. När informanterna gett sitt muntliga samtycke så startade

intervjun.

Intervjuerna genomfördes i november 2020. Vid intervjutillfället närvarade endast författaren och informanten och intervjuerna spelades in via det digitala mötesprogrammet Zoom. Sedan transkriberades intervjuerna för analys.

Intervjuerna tog mellan 40-65 minuter och genomfördes online via Zoom. Den digitala

mötesplattformen valdes på grund av att Covid-19 pandemin gjorde att det inte gick att träffas fysiskt för intervjuerna.

Analys

För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes kvalitativ metod med fenomenologisk ansats (Langemar, 2008). Studiens fenomenologiska utgångspunkt innebar att informanternas subjektiva upplevelse stod i fokus. En fenomenologisk ansats valdes för att fokus är på informanternas egna upplevelser och känslor och

analysenheten är intervjuerna. Studien har en kombinerad induktiv och deduktiv ansats.

Intervjuguiden är konstruerad utifrån tidigare kunskap och teorier vilket gör den deduktiv medans det insamlade materialet har analyserats utifrån en induktiv tematisk innehållsanalys.

Analysen har utförts utifrån Burnards (1991) fjorton steg där analysen startar med att författaren skrev ner sina tankar och reflektioner under och efter varje intervju för att få med så mycket information som möjligt från intervjutillfället. Sedan transkriberades intervjuerna och lästes igenom flera gånger. Under genomläsningarna togs anteckningar kring nyckelord och generella teman för att bli så insatt i intervjuerna som möjligt. Därefter läses intervjuerna igenom flera gånger till och vid varje tillfälle togs nya anteckningar och teman, kategorier och underkategorier skapas. Intervjusvar som inte hörde till studien eller som inte rörde studiens syfte exkluderades under dessa steg. En lista på kategorier och underkategorier bestäms och då lästes intervjuerna igenom igen för att se att det stämde med listan. Detta stäms också av med studiens handledare för att undvika författar ”bias”.

Efter dessa steg så ”kodades” intervjuerna genom att alla delar som hörde till en viss kategori får samma kod och samlas ihop. Genom alla steg så var det viktigt att spara ett original av intervjuerna eftersom kodandet gör att delar av intervjuerna tas ur sitt sammanhang vilket kan ge en annan mening av det som sagts, det var därför viktigt att ha ett original att stämma av med. När alla sektioner kodats ihop så skrevs sektionerna ihop utifrån sina kategorier för att presentera resultaten.

Genom analysprocessen var det viktigt att tänka på validiteten, vilket Burnard (1991) påminde om. Eftersom målet med en fenomenologisk inriktning är att förstå informanternas upplevelse så är det viktigt att hålla sina egna fördomar (”bias”) utanför. Eftersom sådant även kan ske undermedvetet, så var det bra att handledaren

varit med i diskussion av framtagandet av teman och kategorier för att se om de stämmer överens med intervjuerna.

Tabell 2. Exempel på analysprocessen

Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori

"…för mig så bottnar liksom allting i det ekonomiska, när man drar in pengar då har jag möjlighet att ha en längre semester, jag har möjlighet att ha en bra sjukförsäkring osv…"

Drivs av pengar och de möjligheter en god ekonomi skapar.

Drivkraft Ekonomi Frihet

"Vi var tvungna att kunna allting, så det kände man att man var tvungen att vara förberedd och påläst extra mycket tror jag än om man hade varit en kille."

Större krav på att vara påläst och förberedd som kvinna än som man.

Utmaningar kvinna/

företagare

Större krav Utmaningar

"…jag tror att jag kan ge dem en förebild att mammor kan, kvinnor kan, man kan driva eget och ha mycket ledig tid och det känns väldigt bra…"

Det bästa är att känna att hon kan vara en förebild för sina barn.

Fördelar mamma/

företagare

Förebild Det bästa

"Då var det jättemycket inre förhandlingar liksom ”är jag en dålig mamma nu” och ”vad ska andra tycka, vad ska andra säga”

och samtidigt å andra sidan då så här ”men det är väl inga

problem, hen har det lika bra med pappa” och så här. "

Inre förhandlingar kring vad andra tycker om hennes val som mamma och företagare.

Utmaningar mamma/

företagare

Inre

förhandlingar Det svåraste

"Jag tror egentligen det mesta handlar om att jag är gift med en partner som trodde på mig."

Partners stöd varit avgörande i att det gått att kombinera mammarollen med företagarrollen.

Lösningar på utmaningar

Livspartner Viktiga stödpersoner

Etiska överväganden

Utifrån en etisk egengranskning har studiens utformning undersökts och godkänts av handledare och kursansvarig. Hela studien har av författaren genomgått och följt Forskningsetiska principers fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet, 2020).

Informationskravet

Alla informanter informerades både muntligt och skriftligt, enligt informationskravet, om deras deltagande i studien. Den muntliga och skriftliga informationen innehöll förklaring av studiens syfte, upplägg och användningsområde

samt att deltagandet är anonymt, frivilligt och kan när som helst avbrytas utan skäl och att intervjuerna spelas in. Informationen innehöll också förklaring om vilka som hade tillgång till intervjuerna, hur intervjuerna förvaras samt att intervjuerna raderas efter godkänt arbete.

Samtyckeskravet

Efter att information skickats via mail till deltagarna så godkände deltagarna sitt deltagande via mail innan det digitala mötet bokades in. Alla deltagare godkände även sitt deltagande i studien muntligt innan intervjun startades efter att informationen upprepats muntligt. Som nämnt i informationskravet så blev deltagarna informerade om att deltagandet var frivilligt och att de när som, helst utan anledning, kan avbryta sitt deltagande.

Konfidentialitetskravet

Deltagarna blev informerade både innan och efter intervjun om att

deltagandet är helt anonymt och fick information om hur intervjuerna hanteras samt när den raderas. Information om att författaren av studien har tystnadsplikt gick också ut vilket var viktigt eftersom att kvinnornas upplevelse av att vara mamma och företagare kunde kännas privat och känsligt att prata om. Därför informerades informanterna innan intervjuns start om att syftet är att ta del av deras personliga upplevelser och att

författaren inte på något sätt syftar till att bedöma svaren. Vid transkribering togs namn, företagsinformation eller annan information som kunde potentiellt identifiera

informanterna bort. Samtliga informanter fick information om hur de kunde ta del av den färdiga studien.

Nyttjandekravet

Alla deltagare informerades om att intervjuerna endast skulle användas till denna studies ändamål och inte till något annat, som till exempelvis kommersiella syften.

Resultat

Studien har genomförts med syftet att undersöka kvinnors upplevelser av att driva eget företag samtidigt som att vara mamma. Detta för att öka förståelsen för de utmaningar som kvinnor möter i att kombinera mammarollen med företagarrollen. Analysen av de kvalitativa intervjuerna resulterade i sju teman: drivkrafter till att driva eget företag, upplevelser av att vara kvinna och företagare, upplevelser av att vara mamma och företagare, fördelar med att vara mamma och företagare, utmaningar med att vara mamma och företagare, sätt att ta sig an utmaningarna och förutsättningar att starta och driva företag. Varje tema hade en till tre kategorier. Studiens resultat presenteras utifrån dessa sju teman och respektive temas kategorier. I Tabell 3 redovisas alla teman, kategorier och underkategorier.

Tabell 3. Identifierade teman, kategorier och underkategorier.

Tema Kategori Underkategori

1. Drivkrafter till att driva eget företag Frihet

Välmående

Bestämma själv, Ekonomi

Balans, Tillgänglighet

2. Upplevelser av att vara kvinna och företagare Fördelar

Utmaningar

Ingen skillnad, Positivt

Förminskande, Större krav Fördomar från samhället

3. Upplevelser av att vara mamma och företagare Utmanande

Inte utmanande

Dåligt stöd, Fördomar från samhället

Stort stöd, Bestämma själv, Frihet

4. Fördelar med att vara mamma och företagare Det bästa

Framtiden

Förebild, Flexibel

Lättare ju äldre barnen blir Tillgänglig för barnen

5. Utmaningar med att vara mamma och företagare

Det svåraste

Föräldraledig/vabb

Förebilder

Balans, Dåligt samvete Inre förhandlingar, Otillräcklig

”Vobba”, Fokus Brist, Önskan

6. Lösningar på utmaningar Viktiga stödpersoner

Övriga lösningar

Livspartner, Affärspartner, Annat stöd

Reflektion, Prioritera, Rutiner

7. Förutsättningar att starta och driva företag Goda råd Varje informants egna råd

1. Drivkrafter till att driva eget företag

Temat Drivkrafter till att driva eget företag beskriver kvinnornas personliga drivkrafter till att driva eget företag. Drivkrafterna har varit betydelsefulla i att kvinnorna tog steget till att driva eget. Temat bestod av två kategorier frihet och välmående.

1a. Frihet. Flera av drivkrafterna grundades i en känsla av att vilja känna sig fri och frihet var ett ord som genomgående uttrycktes i olika former. Samtliga av kvinnorna beskrev möjligheten att få bestämma själv som en stor drivkraft till att de ville driva eget företag. En kvinna beskrev drivkraften frihet och att få bestämma själv såhär:

“Alla passar inte i den här inrutade formen med fasta arbetstider. Utan för mig var det nog friheten, du får ett annat liv liksom. Jag kan ju alltid gå på föräldramöten eller jag kan alltid köra om det ska köras en dag för jag kan ju jobba sen det är mitt problem, så du styr din tid det är det viktigaste.”

Tre av kvinnorna beskrev ekonomin som en drivkraft till att driva eget företag på det sättet att en bättre ekonomi ger de större möjligheter att få välja vilket liv de lever. Två av kvinnorna nämnde exempelvis friheten att kunna välja fritt i matbutiken eller klädbutiken utan att leta efter erbjudanden eller att själva välja sitt

pensionssparande eller hur lång semester de vill ta ut. Det beskrevs som att en bättre

“Vi kände att vi hade en möjlighet att få ett bra liv liksom rent ekonomiskt. Vi kände att vi hade skitlöner där vi jobbade och vardagen var bara att få lön och det gick precis så att det täckte räkningarna. Det var liksom så livet såg ut. Så man kände väl att jag kanske vill göra någonting mer, jag kanske vill kunna åka på semester med mina barn…”

1b. Välmående. Flera av kvinnorna beskrev välmående på olika sätt som en drivkraft. För en av kvinnorna var balans och välmående den största drivkraften till att hon valde att driva eget företag. Flera av kvinnorna beskrev att de vantrivdes på sina arbetsplatser och startade egna företag för att få göra det de ville allra mest. Med en känsla av att de skulle känna ett större välmående om de fick arbeta med det de ville. En av kvinnorna beskrev drivkraften välmående för henne och hennes affärspartner på det här sättet:

“Det är samma drivkraft som finns idag och det är att vi ska må bra. Det är vår största gemensamma grund och det är det som driver oss i allt. Att alla kunder vi tar oss an, alla uppdrag, all inbokning som vi gör där ska vi må bra och vi ska ha balans. Vi har sagt att vi gör det här för att leva, vi upplever att många lever för att jobba.”

2. Upplevelser av att vara kvinna och företagare

Temat Upplevelser av att vara kvinna och företagare visar på kvinnornas personliga upplevelser av att driva företag som kvinna. Även ifall de känner att deras upplevelser skiljer sig från mäns upplevelser av att driva eget företag. Temat bestod av två

kategorier fördelar och utmaningar.

2a. Fördelar. Tre av kvinnorna uttryckte att de inte upplevt varken svårigheter eller sett några skillnader mellan manliga och kvinnliga egenföretagare. En av

kvinnorna beskrev endast positiva upplevelser av att vara kvinnlig företagare och att det istället kommit med fördelar som t.ex att fler möjligheter öppnat sig just för att hon är kvinna. Hon beskrev det på det såhär:

“Jag har inte stött på något negativt faktiskt nu när jag bara tänker spontant. Utan mer positivt att ”du är kvinna, kan inte du vara med i det här och det här” ja absolut eller ”du är kvinna, kan vi inte framhäva dig i den här inkubatorn” ja absolut, så det har varit till min fördel faktiskt.”

2b. Utmaningar. Majoriteten av kvinnorna beskrev att de upplevt svårigheter i att vara kvinna och företagare och samtliga beskrev att de mött ett förminskande beteende från män i sin roll som kvinnlig företagare. Tre av kvinnorna beskrev en känsla av att det är större krav på dem som kvinnliga företagare än på manliga

företagare, att dem t.ex måste prestera högre och vara mer förberedda. En av de beskrev det på det här sättet:

“Våra kundbesök var 95% procent killar och vi fick frågor som ”okej lilla flickan, den här metallen hur tjock är den?” och då kunde vi svara att ”den är 18 mm tjock och består av det här materialet”. Vi var tvungna att kunna allting, så det kände man att man var tvungen att vara förberedd och påläst extra mycket tror jag än om man hade varit en kille.”

Flera kvinnor beskrev att de känt att det skulle varit lättare om de varit män i företagsvärlden och att detta beror mycket på samhällets normer och syn på kvinnor.

Tre kvinnor uttryckte att dem inte vill behöva vara ”näbbar och klor” eller ”ha mycket skinn på näsan” för att klara sig som företagare, dem vill kunna vara kvinnliga och sig själva och upplevde en frustration kring det. Vilket en av dem beskriver såhär:

“Många kvinnor som är framgångsrika som entreprenörer har ju ofta ett lite manligt sätt. Jag vill inte ha det där manliga sättet jag vill liksom kunna vara den här personen som jag är, jag vill inte hålla på och förändra mig. Att vara kvinna i affärsvärlden är inte helt enkelt och att vara kvinna och dessutom vara mamma blir ju ännu svårare.”

3. Upplevelser av att vara mamma och företagare samtidigt

Temat upplevelser av att vara mamma och företagare samtidigt beskriver kvinnornas egna upplevelser av att kombinera mammarollen med företagarrollen.

Hälften av kvinnorna har upplevt det svårt och utmanande att kombinera rollerna och andra hälften har inte gjort det. Temat bestod av två kategorier utmanande och inte utmanande.

3a. Utmanande. Hälften av informanterna har upplevt det svårt och utmanande att vara mamma och företagare samtidigt. En av kvinnorna beskrev ett bristande stöd från sin partner och att det varit en stor del i att det varit svårt och utmanande att kombinera rollerna, hon beskrev också en känsla av ensamhet.

Två av kvinnorna beskrev en upplevelse av fördomar från samhället på hur dem

rollerna. De båda upplevde att samhällets syn på de som mammor och företagare gjort att det blivit svårare att kombinera rollerna.

“När jag varit gravid som företagare och gjort mina jobb med en stor mage då har kunder alltid förutsatt att jag kommer vara borta i ett år vilket man inte förutsätter med en som ska bli pappa. Jag fick hela tiden lägga energi i mina uppdrag på att förklara och säga ”ni kan boka mig, jag kommer att finnas kvar i höst” och den tiden jag har fått lägga på det, det hade jag ju kunnat lägga på lite mer business as usual. Som en man då kanske kan göra för att det är ingen som förutsätter att han ska vara borta i ett år, det är en väldigt liksom uppenbar skillnad.”

3b. Inte utmanande. Andra hälften av informanterna har inte upplevt det svårt eller utmanande att kombinera rollerna. Majoriteten av kvinnorna beskrev att de fått ett stort stöd från sin livspartner och att det är en stor anledning till att det varit lättare att kombinera rollerna. Trots att nästan alla kvinnorna beskrev att partnerns stöd gjort det enklare att kombinera mammarollen med företagarrollen så har ändå en stor del av dem upplevt utmaningar. Två av kvinnorna nämnde också att de köpt in tjänster i hemmet, t.ex städhjälp, för att frigöra mer kvalitetstid med familjen vilket gör det mindre utmanande.

“Jag var jätteemot det, men vi har städhjälp sen några år och det gör väl att vi kan umgås, istället för att en är inne och städar och den andra är ute med barnen. Det är liksom mer att jag prioriterar kvalitetstiden där, att det får kosta lite och att vi har möjlighet till det nu.”

4. Fördelar med att vara mamma och företagare samtidigt

Temat fördelar med att vara mamma och företagare samtidigt beskriver vad kvinnorna tycker är det allra bästa med att kunna vara mamma och företagare. Alla kvinnorna var tydliga med att även om det finns utmaningar så väger fördelarna tyngre och ingen ångrade sitt val att vara egenföretagare och mamma samtidigt. Kvinnorna fick också beskriva hur de tänker sin egen livssituation i framtiden utifrån att vara mamma och företagare. Temat bestod av två kategorier det bästa och framtiden.

4a. Det bästa. Majoriteten av kvinnorna beskrev att det bästa är att de kan bestämma själva över sitt liv, exempelvis vad gäller pengar, tid, pension och utbildning.

Det som i första temat benämndes som frihet. Nästan alla kvinnorna sa dessutom att kunna vara flexibel är en av de bästa sakerna. Fem av kvinnorna uttryckte att vara en

förebild för sina barn var en av de absolut bästa delarna. En av de uttryckte det på det här viset:

“Att jag kan ge dem en förebild att mammor kan, kvinnor kan, man kan driva eget och ha mycket ledig tid och det känns väldigt bra att jag är trygg med att dom kommer växa upp och kunna säga att ”mamma drev eget från när jag var liten och det funkade ju bra så varför kan inte jag”. Jag hoppas att jag kan göra det i alla fall.”

4b. Framtiden. Alla kvinnorna uttryckte att det blir lättare att kombinera mammarollen med företagarrollen ju äldre barnen. En av kvinnorna beskrev att barnen ju äldre de blir får en större förståelse för att hon ibland måste jobba mer. Fem av kvinnorna beskrev att det blir mer tid till jobb ju äldre barnen blir och att de då också kan arbeta på andra sätt än nu. En av kvinnorna beskrev det som att det blir lättare att jobba längre dagar när det behövs och att de får möjlighet att arbeta från andra platser.

Endast två av kvinnorna uttryckte en rädsla över att de kommer jobba för mycket när barnen blir äldre medans några av de andra kvinnorna sa att det blir viktigt att hitta balans i arbetet när barnen blir äldre och mer tid frigörs. Två andra kvinnor beskrev fördelen med att barnen inte kommer behöva vara på fritids efter skolan eller på sommaren för att de som mammor har ett flexibelt schema.

5. Utmaningar med att vara mamma och företagare samtidigt

Temat utmaningar med att vara mamma och företagare samtidigt tar upp de största utmaningarna i att kombinera mammarollen med företagarrollen. Trots att alla kvinnorna var övertygade om att fördelarna övervägde utmaningarna så uttryckte samtliga av kvinnorna att det finns utmaningar i att kombinera rollerna. Ingen av de skulle dock byta bort sitt egenföretagande mot att vara anställd igen. Temat bestod av tre kategorier det svåraste, föräldraledig/vabb och förebilder.

5a. Det svåraste. Majoriteten av informanterna upplever inte att det varit svårt att kombinera mammarollen med företagarrollen men alla har upplevt utmaningar i att kombinera rollerna. En del av kvinnorna beskrev att det är tuffast att kombinera rollerna i uppstartsfasen av företaget och att livspartnerns stöd varit extra viktigt då. Tre av kvinnorna beskrev att en utmaning var att få ihop livet och att hitta balansen. Att det är svårt att få ihop allt som hör till livet som barn, hushållssysslor och jobb. En annan kvinna beskrev det istället som att det är svårt att hitta balansen för att det är svårt att skilja på privatliv och jobb. Ytterligare en kvinna beskrev att jobbet blir ens hobby och

En av kvinnorna som upplevt bristfällande stöd av sin livspartner känner att hon inte räcker till och kan finnas där för sina barn och hon har tidigare blivit sjuk av all stress. En annan kvinna beskrev att det är en tuffare utmaning än hon trodde och att hon trodde att det skulle vara lättare att koppla bort och fokusera. Några av kvinnorna beskrev en känsla av dåligt samvete gentemot barnen och flera av kvinnorna beskrev en känsla av otillräcklighet och att de kan känna en stress över det. En av de beskrev det såhär:

“Det är nog stressen av att vara lite otillräcklig. Det är det. Det är svårt att hålla fokus överallt och då blir det ju något som blir lidande och ska det in pengar så går det tyvärr före. Å andra sidan så har det vägt upp att man alltid är tillgänglig, rätt eller fel jag har ingen aning.”

En av kvinnorna beskrev att hennes största utmaningar i att kombinera rollerna grundar sig i samhälletssyn och förväntningar på kvinnliga företagare och att vara mamma. Hennes utmaning är att dessa förväntningar skapat många tuffa inre förhandlingar hos henne kring om hon är en bra mamma, som hon beskriver såhär:

“Jättemycket inre förhandlingar liksom ”är jag helt dum i huvet som tar det här

uppdraget”, ”är jag en dålig mamma nu” och ”vad ska andra tycka, vad ska andra säga”.

Och samtidigt å andra sidan då så här ”men det är väl inga problem, han har det lika bra med pappa”, ”det går bra att pumpa ur det är bara en dag” och så här. Mycket sånt där som blir stora grejer när man är i det läget och det är ju också en skillnad från hur det är att vara pappa för det finns ingen pappa som behöver fundera på om någon tycker någonting ifall du åker och jobbar en dag när du har bebis.”

Samma kvinna har också brottats med hennes egen bild av vad en företagare är och hur en kvinnlig företagare ska vara, som mycket bygger på den bild samhället byggt upp. Hon vill t.ex kunna vara både en närvarande mamma och satsa på sin karriär vilket inte stämde överens med hennes bild av en kvinnlig företagare är, som hon beskriver såhär:

“För jag har ändå mött många företagare och själv kanske haft bilden att om du väljer att vara företagare då blir du automatiskt en karriärskvinna som liksom per automatik då spenderar mindre tid med dina barn, som tycker att det är helt okej att anställa en nanny från att de är bebisar. Alltså att det ingår i något slags sånt paket i min

föreställningsvärld, vilket jag inte alls har velat vara del av.”

Endast en av kvinnorna beskrev en känsla av att det eventuellt kunde bli för tufft i framtiden att driva företaget vidare, vilket inte hade något att göra med hennes roll som mamma. Hon beskrev att för hennes barns skull ville hon fortsätta driva företaget eftersom det frigjorde en flexiblare vardag, det var andra orsaker till att det fanns förslitningar i företagandet.

5b. Föräldraledig/vabb. Alla utom en av kvinnorna hade barn när de startade sitt företag, se Tabell 1, och endast tre av kvinnorna har varit föräldralediga under tiden dem drivit eget. Två av dessa tre kvinnor är anställda i sitt företag och har varit

föräldralediga under tiden dem levt på sitt företag. En av dessa två har varit

föräldraledig två gånger i företaget. Första gången var hon 100% föräldraledig och hade energi så att hon kunde jobba en del samtidigt. Men då var utmaningen att det kändes som att hon tog sin partners arbetstid (som jobbar 75%) när hon ville jobba. Andra gången så delade hon föräldraledigheten 50/50 med sin partner vilket hon tyckte

funkade bättre. Då mådde hon däremot sämre och hade inte energi till att jobba som hon planerat vilket blev en utmaning istället. Den andra kvinnan driver sitt företag med sin partner vilket underlättade under föräldraledigheten då partnern kunde hålla igång företaget, hon har däremot upplevt utmaningar nu när hon och hennes partner delar 50/50 på föräldraledigheten då hon har svårare att fokusera och vara närvarande. Hon beskriver det såhär:

“Jag hade trott att det skulle vara som förut att när jag jobbar då jobbar jag. Men det är ju lite tuffare, just att jag känner en stress när jag sitter vid datorn över att jag behöver bli snabbt klar så att jag kan byta av min partner så han får gå och jobba. Det tycker jag är tufft, att jag känner så.”

Majoriteten av kvinnorna beskrev att de ”vobbar” istället för att vabba, med andra ord att de arbetar hemifrån om barnen behöver vara hemma. Flera av kvinnorna beskrev att de “vobbar” för att det är så krångligt att anmäla vabb till Försäkringskassan, likaså om dem själva är sjuka. Men också att de ”vobbar” för att inte förlora inkomst eller komma efter i arbetet.

En av kvinnorna har sina barn varannan vecka och hon beskriver det som ett skäl till att hon inte upplever utmaningar. Detta eftersom hon planerar in möten och resor väldigt strikt på dem veckor barnen inte är hos henne. En av de andra kvinnorna har väldigt strikt planering för vabb eftersom hon bl.a jobbar med event som hon inte

“Varenda vecka har vi en jättenoggrann plan. ”De här dagarna måste jag...” och då får man kolla ”okej han kan vara hemma i så fall” eller kan inte han så får vi direkt kolla med mor- och farföräldrarna. Så att det händer inte samma dag när det är viktiga uppdrag liksom.”

En av kvinnorna som driver sitt företag med sin livspartner har under tiden som företagare vårdat ett svårt sjukt barn, det gjorde att hon var borta från företaget under en längre tid vilket gjorde att hon och hennes partner fick stänga ner företaget under en period och partnern fick ta ett annat jobb.

5c. Förebilder. Ingen av kvinnorna har haft en förebild som haft en inverkan på att de valt att driva eget företag och väldigt få av kvinnorna har haft en förebild inom karriären överhuvudtaget. Alla kvinnorna beskrev en brist på förebilder och att de önskar att de haft förebilder inom sin bransch och företagandet. Endast en av kvinnorna hade drömt om att driva eget, alla de andra kvinnorna beskrev det som att det bara blev att de startade eget företag. Ingen av kvinnorna är från en familj där någon drivit eget företag och en av kvinnorna beskrev att hon mött mycket motstånd av familjen på vägen. På frågan om någon påverkat henne att driva eget företag svarar hon såhär:

“Nej, nej, oh nej. Där har jag fått snarare kämpa i motvind. Många, många fler i min närhet som har ifrågasatt mig än som har stöttat det. Men jag kan ju se nu att det verkligen har hållit mig tillbaka på många sätt i entreprenörskapet. Bara i mitt sätt att jämföra mig med andra företagare och i mitt sätt att inte våga kanske göra vissa satsningar som andra gör snabbt.”

6. Sätt att ta sig an utmaningarna

Temat sätt att ta sig an utmaningarna beskriver kvinnornas olika sätt att lösa och ta sig an utmaningarna som uppstått i att kombinera mammarollen med

företagarrollen. Stöd från affärspartner, livspartner och andra nära utmärkte sig som den viktigaste pusselbiten i att ta sig an utmaningarna. Några av kvinnorna hade även hittat andra sätt att ta sig an utmaningarna som passade för de. Temat bestod av två kategorier viktiga stödpersoner och övriga lösningar.

6a. Viktiga stödpersoner. Hälften av kvinnorna beskrev att stödet från partnern varit viktigt i att ta sig an utmaningarna. De beskrev att partnerns stöd varit en stor del i

att de valde att driva eget företag och att de inte hade gjort det utan partnerns stöd från start. En av kvinnorna uttryckte att hon saknat sin partners stöd och att det hade hjälpt mycket om partnern haft ett annat jobb och kunnat stötta henne mer. Såhär beskriver hon hur de tagit sig an utmaningarna:

“Hur jag har tagit mig an det är att jag har bråkat med min partner, alltså på riktigt. Det är ju liksom en konsekvens att vi tjafsar och diskuterar om ”måste du verkligen göra det” och ”nu är det min tur att få liksom flyga här i livet och försöka göra nånting som jag drömmer om”. Det har gått ut över relationen, liksom vardagen har ju handlat mycket mer om att komma överens om vem som ska göra vad än att vi gör roliga saker tillsammans.”

Flera av kvinnorna sa att stöd från vänner och familj varit en stor hjälp. Dem två kvinnorna som driver sitt företag ihop med sin livspartner tycker att det har funkat väldigt bra att både leva och jobba ihop. Tre av kvinnorna har en affärspartner som inte är deras livspartner. Alla tre beskrev att affärspartnerns stöd hjälpt dem mycket i utmaningarna. Två av dessa kvinnor driver företaget ihop med en kvinna och en driver ihop med en man. Hon som driver ihop med en man finner mycket stöd i sin manliga affärspartner och beskrev honom som en person som gärna pratar känslor. En av de som driver sitt företag med en kvinna hade aldrig velat driva sitt företag ihop med en man.

Den andra som driver företaget med en kvinna tror att det hade varit väldigt annorlunda att driva företaget med en man och beskriver det såhär:

“Jag är jättetacksam för att jag haft min affärspartner vid min sida för vi två har hjälpt och stöttat varandra. Jag hade nog inte fått lika bra självförtroende om jag drivit med en man och inte vågat tagit för mig lika mycket tror jag. För jag känner att vi som tjejer har lyft och peppat varandra och framförallt har vi vågat vara annorlunda.”

6b. Övriga lösningar. Två av kvinnorna beskrev att de reflekterar väldigt mycket vilket hjälpt de i att ta sig an utmaningarna. En av dessa kvinnor har också väldigt strikta morgonrutiner och reflekterar varje kväll. Den andra kvinnan beskrev det som att det är en resa full av kaos, livet händer, hon gör så gott hon kan och efteråt kan hon komma fram till något vilket blir hennes reflektion. Samma kvinna sa också att det hade hjälpt henne om samhället vore annorlunda, där hon menar synen på kvinnor och mammor.

En annan av kvinnorna berättar att det varit viktigt för henne att noga prioritera

beskrev att hon försökt väga upp sitt dåliga samvete över att hon inte alltid är

närvarande med att hon alltid är tillgänglig och att hon kan vara där när andra föräldrar inte kan. Hon uttryckte också att hon önskat att hon tagit professionell samtalshjälp vilket hon beskriver såhär:

“Det blir ju lite tufft när det blir lite mycket på en gång och jag borde ha tagit hjälp då, liksom hur man strukturerar upp, för att på något vis så har ju jag gått med dåligt samvete. Helt klart genom barnåren och vägt upp det med känslan av att ”jo men jag finns ju alltid när de behöver”. Men gnagande samvete att man inte haft hundra fokus kommer nog alltid att finnas där.”

7. Förutsättningar att starta och driva företag:

Temat förutsättningar att starta och driva företag samlar kvinnornas rekommendationer och goda råd till andra kvinnor som vill driva egna företag som mammor. Alla

kvinnorna rekommenderar andra kvinnor att kombinera mammarollen med företagarrollen men med lite olika råd som samlats under kategorin goda råd.

7a. Goda råd. Tre kvinnor underströk att det är viktigt att ha partnerns stöd innan företaget startas för att det är väldigt tufft att göra det med ett bristande stöd, men samtidigt att det inte ska hindra dig från att starta om idén är unik. Två av kvinnorna betonade att du behöver vara mentalt stark och beredd att jobba mycket. Tre av

kvinnorna beskrev att det är viktigt att fundera kring vilken bransch du ska gå in i samt att ha koll på vad du vill och att du brinner för det du gör. Slutligen vill en av kvinnorna ge rådet att ta professionell hjälp som t.ex samtal för att få tips kring hur du ska hantera utmaningarna som dyker upp eftersom att hon önskar att hon själv gjort det.

Diskussion:

Studien ämnade att besvara frågeställningen ”Hur upplever kvinnor att det är att driva eget företag samtidigt som att vara mamma"? genom åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer där fokus varit på kvinnornas personliga upplevelser. Resultatet har gett en bild av hur det är att vara mamma och företagare samtidigt och vilka utmaningar det innebär.

Resultatdiskussion:

ASA teorin (Baron et al, 2016) är intressant i förhållande till den här studien eftersom det dröjde för majoriteten av kvinnorna innan de kände sig lockade (attraction) till en karriär som entreprenör. Det var endast en av kvinnorna som drömt om en karriär som entreprenör, alla andra beskrev att det bara blev så för att de ville få göra det de ville. Eftersom de såg sin väg till att få göra det de själva vill som entreprenörskapet så stämmer deras resor in på ASA teorin eftersom att livet som entreprenör ändå på något vis lockade dem, urvalet (selection) blev sedan för samtliga att det endast var som entreprenör de kunde få det liv de ville och ingen av de har nått förslitning (attrition) till den grad att de valt att sluta. Endast en av kvinnorna beskrev förslitningar inom

entreprenörskapet som gör att det känns som att det kan bli tufft att driva företaget om ett par år men underströk att detta inte hade något med mammarollen att göra, för hennes barns skull ville hon fortsätta driva företaget.

Även om inte denna studie vare sig jämför eller mäter kvinnornas stressnivåer så var det ett ämne som återkommande dök upp i intervjuerna, vilket även framgår i en tidigare studie angående hur entreprenörer ofta utsätts för många stressorer som exempelvis risktagning, ekonomi och stort ansvar (Baron et al 2016). Att vara mamma innebär också stressorer, vilket framgick i intervjuerna. Även om mest fokus var på stress kopplat till själva företagandet så hängde mycket ihop med föräldraskapet som t.ex stressen över att vabba och vara borta från jobbet vilket leder till sämre ekonomi eller stressen över att känna sig otillräcklig både som företagare och mamma. Det är därför lätt att anta att kvinnorna skulle uppleva mycket stress och att detta var en stor utmaning. Men i enlighet med Baron et al (2016) fynd att entreprenörer har låga nivåer av stress så beskrev samtliga av kvinnorna att fördelarna med att vara mamma och företagare var mycket större än utmaningar som exempelvis stress. Det var endast en av

företagarrollen. Det psykologiska kapitalet syntes också tydligt hos samtliga av kvinnorna som var optimistiska om framtiden, uttryckte stor tro på egen förmåga från start och att de alla hållt igång sina företag under en lång tid och inte har någon tanke på att sluta vara företagare. Analysen visar att samtliga av kvinnorna varit bra på att

hantera stress och utmaningar vilket går i linje med ASA teorin och Baron et al (2016) studie.

Flera av kvinnorna beskrev utmaningar som går i linje med Stereotype Threat Theory (Max & Ballereau, 2013). Majoriteten av kvinnorna beskrev en upplevelse av att det är svårare att driva företag som kvinna än som man. Kvinnorna beskrev hur män inom deras branscher haft större krav på de som kvinnliga företagare än på manliga företagare, där de behövt vara mer pålästa och förberedda. Kvinnornas berättelser visar på en stereotyp av att kvinnliga företagare skulle vara sämre än manliga företagare vilket går i linje med Stereotype Threat Theory. Flera av kvinnorna tog flera gånger upp samhällets stereotyper kring hur en företagare ska vara, hur en kvinna ska vara och hur en mamma ska vara och hur det påverkat dem. En av kvinnorna beskrev hur detta satt igång inre förhandlingar hos henne kring om hon är en dålig mamma när hon prioriterar sitt företag en dag eller liknande. Att flera av kvinnorna också beskrev en frustration över att det var svårt att vara kvinnlig som företagare och att flera framgångsrika kvinnliga företagare fått ta på sig ett mer manligt beteende för att lyckas år också i linje med Stereotype Threat Theory, eftersom att synen på företagare bygger på stereotypen att en framgångsrik företagare ska vara manlig. Alla kvinnorna beskrev att något av det bästa med att vara företagare och mamma är att kunna vara en förebild för sina barn, kanske kan förebildskapet minska Stereotype Threat Theory i framtiden för deras barn och förhoppningsvis andra unga flickor som ser dem.

Samtliga av kvinnorna i studien beskrev en saknad av kvinnliga förebilder inom företagandet och endast en av kvinnorna hade haft en dröm om att driva eget företag.

Nu startade allihopa sina företag oavsett samhällets syn på kvinnliga företagare och bristen av förebilder men en fråga som kan ställas är ifall de startat tidigare om stereotyperna och förebilderna sett annorlunda ut. Ifall kvinnorna hade kunnat se sig som företagare och haft den drömmen tidigare om de haft fler kvinnor och mammor att se upp till som drev eget, som Bosma et al (2011) beskriver vikten av förebilder för att kunna se att något är möjligt.

Drivkrafterna som Segal et al (2005) fann utmärkte sig för entreprenörer går i linje med den här studiens resultat. Som nämnt ovan så var det endast en av kvinnorna

som länge haft en önskan om att bli egenföretagare, men samtliga av kvinnorna lockades av livet som företagare på ett eller annat sätt även om de inte haft en plan till att driva eget företag innan.

Den här studien har inte undersökt mäns drivkrafter till att driva eget företag och kan därför inte jämföra det mot kvinnornas drivkrafter till att driva eget. Däremot så går det att se skillnader mellan tidigare forskning om mäns drivkrafter och kvinnornas drivkrafter i den här studien. Hornaday & Aboud (1971) fann att manliga entreprenörer befann sig lågt på skalan som visar på behov av stöd vilket är intressant i jämförelse till denna studies analys där alla kvinnorna upprepade gånger beskrev behovet av stöd.

Viktiga stödpersoner beskrev alla kvinnorna som en grund till att de kunde starta sitt egna företag. Flera av kvinnorna beskrev att utan partnerns stöd hade det inte gått att driva eget företag som mamma. Kvinnorna i denna studie beskrev alltså ett stort behov av stöd och det går därför att tänka att de skulle befunnit sig högt på skalan som visar på behov av stöd. Det går även att koppla till behovet av stöd som mamma som enligt Barclay et al (1997) beskrivs som väldigt viktigt av nyblivna mammor.

Behovet av stöd från sin livspartner var något som alla kvinnorna upprepande gånger beskrev som väldigt viktigt och stödet beskrevs som en av grundpelarna i att de valde att driva eget företag. Majoriteten av kvinnorna beskrev sin relation som

jämställd. Detta går i linje med Naldi et al (2019) studies resultat som visade att en jämställd relation och balans mellan familj och arbete ger större möjlighet till att kvinnor ska välja att driva eget företag. Naldi et al (2019) fann också att den starkaste faktorn till att mammor tog steget till att starta företag var att deras partner var

föräldraledig. Detta går att sammankoppla till de två kvinnor i denna studie som varit föräldralediga medans de drivit företag och där båda två uppgav att deras livspartner tagit ut föräldraledighet också vilket underlättat för dem. Ingen av dem beskrev dock det som en av anledningarna till att de valt att driva eget företag.

Sammanfattningsvis har syftet med studien varit att öka förståelsen för kvinnors upplevelser av att driva eget företag samtidigt som att vara mamma vilket studiens resultat bidrar till. Resultatet visar att informanterna mött utmaningar i att driva eget företag både genom att vara kvinna och att vara mamma, men att fördelarna hela tiden varit större än utmaningarna. Samtliga informanter har genomgående gett uttryck för att de trivs med att vara mamma och driva eget företag.

Kvalitativ metod valdes utifrån studiens syfte att få en större förståelse för kvinnors upplevelser av att driva eget företag och vara mamma samtidigt. Genom kvalitativ metod får fenomen som personliga upplevelser undersökas och en förståelse för olika individers upplevelser kan skapas (Langemar, 2008). I en kvalitativ studie är det svårare att kunna generalisera resultaten men det är också en styrka i att det undersöker de personliga upplevelserna och går in på djupet.

För att besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes åtta

semistrukturerade intervjuer. Informanterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval vilket gör det möjligt att kvinnorna känt varandra och haft möjlighet att prata om studien. För att minska risken för det valdes informanter från olika branscher och intervjuerna hölls utspridda under en kort period. Vilket förhoppningsvis gav de mindre tid att eventuellt ta reda på om de kände någon annan informant och att eventuellt hinna prata med någon annan informant om studien innan sin intervju.

I urvalet fanns inget fokus på barnens ålder vilket gjorde att det varierade från 1 till 26 år. Detta gjordes avsiktligt för att det sågs som en styrka att få en spridning på åldrar och därigenom erfarenheter. Däremot kan det också ses som en brist då det är lätt att glömma hur det var när barnen var mindre och kanske krävde mer av de som

mamma. 1-26 år är en stor spridning och det kan ha påverkat informanternas svar samt bild av att kombinera rollerna beroende på barnens ålder idag, vilket är en brist.

Däremot är det mer en styrka för just denna studie eftersom det gav en bredare förståelse över hur det är att vara mamma och företagare genom olika åldrar och perioder i barnens utveckling men bredden kan också ha skett på bekostnad av resultatets djup vilket är en brist (Langemar, 2008).

På grund av Covid-19 pandemin skedde intervjuerna digitalt och inte fysiskt.

Detta kan vara en nackdel eftersom det blir mindre personligt digitalt och svårare att läsa av kroppsspråk. Samtliga intervjuer spelades in och trots att informanterna blev informerade om att de är anonyma kan inspelningen ha påverkat deras svar, det är svårt att veta i vilken grad det kan ha påverkat dem.

Studien är skriven av endast en författare vilket kan vara en nackdel i relation till validiteten. Det är lätt att hamna i researcher bias som ensam författare utan att ha en medförfattare att analysera resultatet med. Diskussion kring alla studiens delar har kontinuerligt skett med studiens handledare för att öka validiteten. För att öka

validiteten har analysen av intervjuerna skett i enlighet med Burnards (1991) fjorton steg. Intervjuerna har därför lästs igenom flera gånger för att skapa en så bred bild av resultatet som möjligt, trots detta är det endast en författare som sett all data och det är omöjligt att hävda att inte researcher bias påverkat resultatet.

Praktiska implikationer:

Utifrån resultatet kan en större förståelse för mammor som driver eget företag och kombinerar mammarollen med företagarrollen skapas. Resultatet kan

förhoppningsvis ge en större förståelse för varför kvinnor väljer att driva eget företag med barn och ge praktiska implikationer för samhället vad som kan vara extra

utmanande. Praktiska implikationer för arbetslivet och samhället är att resultatet visar på vart kvinnor med barn som vill starta eller redan driver företag kan behöva extra stöd.

För samhället kan det också ge en indikation på hur vi ska göra för att få fler kvinnor att välja att driva eget företag och kvinnornas berättelser visar på goda exempel att det går att kombinera mammarollen med företagarrollen. Samtliga av kvinnorna grundar sig i en positiv upplevelse av detta trots utmaningar och svårigheter. Praktiska implikationer som resultatet kan visa på för skolan är att detta kan ses som viktigt att visa unga kvinnor i skolan för att de dels ska se entreprenörskap som en möjlig karriärväg och att det går att följa den karriärvägen även som mamma. Praktiska implikationer är även att i studien finns åtta kvinnliga företagare förebilder för samhället.

Framtida forskning:

Om fler kvinnor skulle driva eget företag skulle samhället få fler viktiga idéer och lösningar. Därför behövs fler studier på kvinnors företagande och att driva företag som förälder, både som man och kvinna, för att öka förståelsen för kvinnor som driver företag och för föräldrar som driver företag. Bredare forskning på stereotyper kvinnliga företagare möter och hur förebilder påverkar kvinnors syn på företagande skulle även det kunna ge en större förståelse kring varför färre kvinnor driver företag än män. Ökad kunskap och förståelse skulle öka möjligheten att kunna erbjuda rätt sorts stöd vilket skulle kunna bidra till att fler kvinnor och mammor väljer att driva eget företag.

Tack: Studiens författare tackar informanterna för att de tog sig tid att delta i studien,

Referenser

Barclay, L., Everitt, L., Rogan, F., Schmied, V., & Wyllie, A. (1997). Becoming a mother - an analysis of women´s experience of early motherhood. Journal of Advanced Nursing, 25 (4), 719-728. doi: 10.1046/j.1365-2648.1997.t01-1-1997025719.x

Baron, A. R., Franklin, J. R., & Hmieleski, M. K. (2016). Why Entrepreneurs Often Experience Low, Not High, Levels of Stress: The Joint Effects of Selection and Psychological Capital. Journal of Management, 42 (3), 742-768, doi:

10.1177/0149206313495411.

Bosma, N., Hessels, J., Schutjens, V., Van Praag, M., & Verheul, I. (2011).

Entrepreneurship & Role Models. Journal of Economic Psychology, 33, 410-424. doi:

10.1016/j.joep.2011.03.004

Burnard, P. (1991). A method of analyzing interview transcripts in qualitative research.

Nurse Education Today, 11, 461-466.

Företagarna. (2019). Föräldrafällan 2.0. Hämtad 2020-12-19, från

https://www.foretagarna.se/contentassets/5b4cba2e9af44e969bdb5d9f40a5d7b8/foraldr afallan-2.0.pdf

Hornaday, A. J., & Aboud, J. (1971). Characteristics of successful entrepreneurs.

Personnel Psychology, 24 (2), 141-153.

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber.

Max, S., Ballereau, V. (2013). Theorizing about gender and entrepreneurship - bridging the gap with social psychology. International Journal of Gender and Entrepreneurship, 5 (1), 97-110. doi: 10.1108/17566261311305238

Naldi, L., Baù, M., Ahl, H., & Markowska, M. (2019). Gender (in)equality within the household and business start-up among mothers. Small Business Economics. doi:

https://doi.org/10.1007/s11187-019-00275-1

Segal, G., Borgia, D., & Schoenfeld, J. (2005). The motivation to become an

entrepreneur. International Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research, 11 (1), 42-57. doi: 10.1108/13552550510580834

Svenskt Näringsliv. (2020). Företagsamheten 2020 Riket. Hämtad 2020-12-19, från https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/o1c2ko_foretagsamhet_riket_2 020pdf_1140448.html/Fretagsamhet_Riket_2020.pdf

SCB. (2015). Färre kvinnor än män driver företag. Hämtad: 2020-10-26, från https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Farre-kvinnor-an-man-driver-foretag/

Tillväxtverket. (2016). Framtidens Företagare: Entreprenörskapsbarometern 2016.

Hämtad: 2020-12-19, från

https://tillvaxtverket.se/download/18.4f421ed5158429cdb4d2a953/1479288973208/Entr epren%C3%B6rsbarometern_2016.pdf

Vetenskapsrådet. (2020). Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad: 2020-12-10, från

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Bilaga 1: Intervjuguide

Hälsa hej och välkommen!

Förklara hur intervjun kommer att gå till och syftet med studien.

Fråga om det är okej att spela in samtalet samt förklara att det endast är jag och eventuellt min kursledare/handledare som kommer lyssna på detta. När studien är godkänd kommer inspelningen att raderas.

Fråga om informanten känner sig redo att börja

Bakgrundsinformation:

Ålder

Barnens ålder

Året företaget startades Företagsform

Har du några anställda?

Driver du företaget ensam?

Fråga 1: Berätta om det företag du driver (Driver du det ensam? Vilken företagsform är företaget? Har du anställda?)

Fråga 2: När, hur och varför startade du ditt företag?

Följdfråga: Hur länge hade du haft idén till företaget?

Fråga 3: Vad var drivkrafterna till att starta företaget?

Följdfråga: Har du haft kvinnliga förebilder inom din bransch/entreprenörskapet? Hur har de påverkat dig i så fall?

Fråga 4: Hur har det varit att vara kvinna och företagare? (Har att du är kvinna haft en påverkan?)

Fråga 5: Berätta om ditt/dina barn - startades företaget innan eller efter barnet/barnen kom?

Följdfråga: hur ser din livssituation ut, har du haft barnen själv? Om du har partner, vad jobbar din partner med?

Fråga 6: Hur har det varit att vara mamma och företagare samtidigt?

Fråga 7: Vad har varit mest utmanande?

Följdfråga: Om du har anställda, har det varit extra utmanande att känna ett ansvar över dem?

Fråga 8: Hur har du tagit dig an de utmaningarna? Har du fått något stöd? I så fall varifrån och på vilket sätt?

Fråga 9: Upplever du att det varit svårt att kombinera mammarollen med företagarrollen? På vilka sätt har det varit det/inte varit det?

Fråga 10: Vad hade hjälpt dig i detta med att kombinera de två rollerna?

Fråga 11: Hur har hemma situationen sett ut, hur har ni tänkt kring hushållssysslorna?

Fråga 12: Var du föräldraledig under tiden du drev eget? Hur funkade det i så fall?

Följdfråga: hur fungerar det med vabb och att driva eget?

Fråga 13: Hur ser du på att vara företagare och mamma i framtiden? I takt med att barnet blir äldre och kommer in i andra perioder. Hur ser du på din livssituation och företagande framåt i och med det?

Fråga 14: Vad är det bästa med att vara mamma och driva företag tycker du?

Följdfråga: Skulle du rekommendera den resan du gjort med företaget och mammarollen till andra kvinnor?

Tacka så mycket för informantens tid och engagemang samt fråga om informanten har några frågor eller funderingar. Informera om hur de kan kontakta mig ifall de har funderingar.