• No results found

former av Arctia L

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "former av Arctia L"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Melanistiaka former av Arctia caja L

.\v IIRoR HANS0N

Intressanla f1'nd av melanistiska ,{rcti..r caja L. har gjorts pi Vestskiiret

i sjiin Flagan i Ottebol, \'iirmland av Ronny Karlsson och Lennart \\'ester, Ottebol.

Yistsk6ret ligger omkring 500 m. frin nirmaste land och har en yta av

c:a 150 m?. Det er hett omgerdat av vass. Pi skeret fhrns en berghtill pi

2,5 m2, i iivrig er det vegetalionsklett. \'extligheten bestir av griis och

iirter, ett htllonbuskage och en buske, enligt uppgift lroligen ragon art Spiraea.

rid ett besitk pA skiiret 2ll7 196+ tillvaratogs av ov:rnnimnda samlare elt 30-tal puppor av -{rcli( crrjo. Fem av dessa klicktes ej. Av de klickta exem- plaren hade alla utom ett det ft r den svenska formen av arten yanliga ut- seendet. Det avvikande djuret Ir ovanligt starkt melanistiskt (se fig.). F-ram- vingarna 6r m6rkt chokladbruna, bakvingarna svarta med nigra gulaktiga strimmor vid rolen samt ribborna i vinkeln R-lUr tickta av gula fjAll. \Iellan- kroppen ir chokladbrun, bakkroppen svart.

Ett nytt bestik pri tin gjordes der, 23/7 1965, varvid omkring 100 puppor insamlades. De flesta av dem kliicktes och limnade exemplar ulan ayvikelser frrin den vauliga formen. Av dessa togos l5 stycken tillvara, de tivriga sliipp- tes fria. Tvi av fjirilarna frin denna kliickning voro emellertid melanistiska (se fig.). Den ena liknar e\emplaret frin t964 Bakvingens 6gonfldckar ir

emellertid tydliga. Bakkroppens bas dr r6daktigt hflrig. Det andra exempla- ret har kvar spir av framvingarnas vita leckning. Bakvingarna dr ganska brokiga men har en sammanflytande svart teckning kring tigonflickarna och vingmitten. De bida mtirkaste fjirilarna karn miijligen kallas ab.

obscurc Cockll., den ljusare ab. clnrli Tutt.

Det intressanta i de ovan beskrivna fynden [r, dels att det rtir sig om flera exemplar frin tvi olika siisonger, dels fyndplatsens isolerade beskaf- fenhet. Med utgangspunkt frin dessa fakta kan man spekulera iiver orsa- kerna till fenomenel.

Som bekant kan inverkan av yttre faktorer pi de tidigare stadiema. fram- ftir allt puppstadiet, hos fjiirilar orsaka ftirdndringar. som visar sig i dndrade fdrgtoner eller till och med iindrade teckningselement hos kleckta exernplar.

\rarje samlare. sonr eren sysslal med uppftidning och klickning har erfaren- het ar. detla. .{tskilliga experiment, frarnftir allt med ktild- eller virmebehand-

ling av sdrskilt dagfjflrilspuppor, har redovisats. I naluren fiirekommer sdkerligen ocksri fjdrilsindivider, som t.ex. sirprAglats av onormalt mikro- klimat under puppstadiet. Fiir att starkt avvikande former skall kunna

E rtonol. ft. ,l.s . 87 . H. I - 2, 1966

t30l

(2)

]\IELANISTISKA FORMER AV ARCTIA CAJA L. 31

\Ielanisliska -hctie caia L.'.

Oterst j tagen som puppa 2117 196{, klnckt 25/7. Ying- bredd 60 mm., i mitlen d

tagen som puppa 23/7 1965,

kleckt 3/8, iingbredd 50 mm.,

nedlill d tagen som puppa

23/7 1965. kleckl l/8, ring- bredd 53 mm. (Se f6r 6\'rigt lopande tert.l

uppsla pe detta sett fordras emellertid med siikerhet )'tterligt extrema ftir- hillanden. Det synes derfdr ej troligt att sadana iir orsaken till melanismen

i detta fall. serskilt med tanke pri, att den treffat sA relatiyt menga indiyider inom samma population. Ingen anrndrkningsvdrd behandling av pupporna har heller f6rekommit. Troligare er det derfdr, att det h6r rdr sig om gene- tiska faktorer. Olika typer av melanism orsakad av sridana ir k6nda. Hit h6r bland annat si kaltad industrimelanism. Dessa former, sonr brukar upptreda som f0rm6rkade lokalraser, orsakas av dominanta gener. I det hiir aktuella fallet, som treffat ett fital eremplar, verkar det emellertid troligare att en recessiv faktor genom populationens starka isolering och dlrav ftiljande in- avel tvin8ats gtira sig gellande. Arctia caia dr en tiimligen klumpig arl. som itminstone i honkdnet sdkerligen ej er negon uthillig flygare. Dirtill kom- mer det ftirhillandet. att den lilla 6n iir omgiirdad av hiig vass. Denna kan nog i viss mfln bidra till sperrandet bAde av spridning frfln 6n och immigra- tion till densamma.

Ftir fiirminen att ha fitt se det intressanta materialet och skriva om det iir jag skyldig Ronny Karlsson och f,ennart Wester stor tacksamhet.

Entonol. Tt. .4t0. ti. H. I -2, 19fi

f ,t

U

I \

(3)

32 BROR HA.\-SOr-

Summar,r

Fronr pupae oa -lrctia caia L., found on a small isolated island in a lake in the province of Yirmlatrd, SNeden, l$'o J'oun8 entolnologists haye hatched aboul

130 specimens of normal appearance and three melanistic ones (see figs.), possibll' genelic recessives caused b, the isolalion of the populalion.

Entonol. Ts. -lre.87. ll. 1-2,1 0

(4)

Some more Malayan Carabidae in the Stockholm Museum of Natural Historv

By C. J. LouwERrNs (Hilversum)

Subfam. Ozaeninae Pseudo:eena orientalis Iilug (Jahrb. Ins. 1834. p. 8).

Borneo: l{alinau near Mt Molu, 1 specimen 6.XI.1910, (collector unknown).

.A.ccording to P. J. Darlington Jr (Bull. Mus. Comp. Zool. 1962. p. 353) this rvell knorvn ald common species occurs in three yarieties. Typical orien- ,(.Iis on the lalay Peninsula, Java, Borneo and Sumban'a but also on Sumatra. the Mentawei and I(ei Is. The subspec. opoco Chaud. on Formosa, the Philippines, the }loluccas, \es' Guinea and the Palar Is. Subspec. tri-

cosroto }lontr. is known from Nery Britain and the Solomons. .{s to ,ricosralrl

I saw a specimen of Celebes and many specimens of the l\{oluccas (Am- boina Is.).

Subfam, Bembidiinae

Tachgs ovatus Motch. (Bull. Soc. Imp. Nat. Mosc. f851, p. 509).

Sumatra: Medan, I specimen, (leg. Dr Eric llj6berg).

Eatortol-,:s. )rO. 87 - ., -2, ll$o [33]

3

In Dntomologisk Tidskrift Arg. 85, hlifte 3---4, 1964 (pp. 171-189) I gave in "An annotated list . . .. etc." an enumeration of the Carabidae senl to me

for study by Dr Eric Kjellander. Some time ago I received from Dr Kjel- lander a few more Carabidae of the same region including one species of )iew Guinea. The present list of species and short notes is to be considered as a continuation of my first paper upon the subject.

The following additional species are already dealt ri'ith in the paper rnen- tioned above.

I Stenolophus smarag<lulus F. Java: Paree, 1specimen;

2 Chlaenius hanri/er Chaud. Java: Bogor, I specimen, (leg. Dr N. .{. Kem- ner) ;

3 Orthogonius picilabris Macl. Jaya: Bogor, I specimen, (leg. Dr N. A.

Kemner) ;

1 Catascopus /acialis \Yied. Java, 1 specimen, (leg. Nlrnan).

I anr much obliged to Dr Kjellander for allowing me to insert the de- scription of an undescribed fornr of Borneo, rvhich follows at the end.

References

Related documents

Insektsamlandet 6r grunden till dagens k6nne- dom om den svenska inseklfaunan och en fciruG sattning for att kunna bedriva faunistisk och taxonomisk forskning och

PA samme m&amp;te som man i flere land har laget landsplaner for my- rer, ulike skogstyper osv., bor det utarbeides nor- diske landsplaner for vern av den virvellOse

[Some interesting records of aquatic insects from the Rineiilven river in northern Swedenl.. ANDERS

En holark- tisk art beskriven frin Nordamerika och vida ut- bredd inom Sovjet osterut till Kamtchatka.. Ex- emplaret har insamlats pi

I ctt firgat utstryk finns bAdc grupper av tunnformaclc okto- sPorer och ovala fria sporer.. Ett elektronmikroskopiskt tunnsnitt visar atl de tunnformade oktosporerna

frin Danmark till Holland medfor nigon forind-.. ring

Sveriges Entomologiska Forcning tog forra arct i en skrivelse till bl a Naturvirdsverkct upp problc- met med vem som skall fi disponera insektsmatc- rial insamlat vid

larc ler‐ och grusvagar Oframkomliga mcd bil, vilket inedforde att vi aldrig lyckades ta oss upp till dc hё gsta nivierna pl Mount Elgon.. Luftfuktigheten och de