Utformningen av lärmiljöer i
fritidshemmet
En kvalitativ studie av den fysiska, pedagogiska och
sociala miljöns betydelse för en inkluderande
undervisning.
Annie Olsson & Emma Svensson
Författare: Annie Olsson & Emma
Svensson
Handledare: Anna Lilius
Examinator: Marianne Dahl
Termin: VT20
Linnéuniversitetet
Institutionen för didaktik och lärarens praktik
Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet
Svensk titel: Utformningen av lärmiljöer i fritidshemmet – En kvalitativ studie
av den fysiska, pedagogiska och sociala miljöns betydelse för en inkluderande undervisning
Engelsk titel: The formulation of learning environments in the leisure time center - A qualitative study on the importance of the physical,
pedagogical and social environment for a teaching that includes.
Författare: Annie Olsson och Emma Svensson
Handledare: Anna Lilius
Keywords: Leisure time center, physical environments, pedagogical environments, social environments, learning environment, including learning environment, teaching
Abstrakt
Syftet med studien är undersöka hur den pedagogiska, fysiska och sociala miljön påverkar undervisningen i fritidshemmet samt lärarnas upplevelser av de olika miljöerna. Vilka möjligheter och hinder upplever lärare i fritidshem för att anpassa miljön för alla elever? Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer samt ett observationsschema där den fysiska och pedagogiska miljön studerades. Vi har intervjuat sex lärare i fritidshem på tre olika skolor. Resultatet visar att miljön har stor påverkan för hur undervisning kan bedrivas i fritidshemmet. Framförallt lyfts den fysiska miljöns betydelse för undervisningens roll i fritidshemmet. Resultatet visar att det ser väldigt olika ut på fritidshemmen och att de i sin tur påverkar kvalitén. I resultatet synliggörs vilka möjligheter och hinder som lärarna upplever i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön.
Nyckelord
Innehållsförteckning
1 Inledning
6
2 Syfte
7
3 Bakgrund
8
3.1
Centrala begrepp
8
3.2
Fysiska miljön i fritidshemmet
8
3.3
Pedagogiska miljön i fritidshemmet
9
3.4
Sociala miljön i fritidshemmet
10
3.5
Undervisning
10
3.6
Fritidshemmets uppdrag utifrån Lgr 11
11
3.7
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
11
4 Tidigare forskning
12
4.1
Miljöns betydelse för undervisningen i fritidshemmet
12
4.2
En skola för alla?
13
5 Vetenskapsteoretiskt perspektiv
14
5.1
Hermeneutiken
14
5.2
Teoretisk modell
14
6 Metod
16
6.1
Metodval
16
6.2
Kvalitativ metod
16
6.3
Semi-strukturerade intervjuer
16
6.4
Urval
16
6.5
Genomförande
17
6.6
Bearbetning av material
18
6.7
Forskningsetiska principer
18
7 Resultat
19
7.1
Fysiska miljön i fritidshemmet
19
7.1.1
Klassrumsmiljö eller egen fritidshemslokal
19
7.1.2
Visuell miljö
20
7.2
Pedagogiska miljön i fritidshemmet
20
7.2.1
Schema och rutiner
20
7.2.2
Hjälpmedel
21
7.2.3
Övergångar och samverkan
21
7.3
Sociala miljön i fritidshemmet
22
Bilagor
1 Inledning
I denna studie har vi valt att fördjupa oss i fritidshemmets fysiska, pedagogiska och sociala miljö. Vi vill undersöka hur verksamma lärare arbetar för att skapa en inkluderande lärmiljö i fritidshemmet. Alla elever som har behov av att vara på fritidshemmet innan och efter skoltid ska ha möjlighet till detta oavsett förutsättningar. Skolverket (2014) beskriver att lokalernas utformning har betydelse för elevernas utveckling. Lokalernas utformning påverkar även lärarnas möjlighet till undervisning och ska ges utrymme för olika aktiviteter och rumsfunktioner. Detta innebär att eleverna ska ha möjlighet till både rekreation och livliga aktiviteter (Skolverket 2014).
Enikö Koch (2014) har skickat ut en enkät till lärare i fritidshem där 2766 personer har svarat. Den ena frågan varsaknar ditt fritidshem resurser (personal, fungerande lokaler, hjälpmedel) för att möta barn i behov av särskilt stöd? Där svarade 79% JA.
Det lyfts också i undersökningen att lärare i fritidshem önskar mindre barngrupper, bättre lokaler samt mer personal. Eftersom artikeln är från 2014 anser vi att de är relevant att undersöka hur lärare i fritidshemmet upplever de idag. Den fysiska, pedagogiska och social miljön blir därför viktig att studera eftersom många av de lärarna i fritidshem framhåller att dessa resurser saknas. Våra egna erfarenheter visar att förutsättningarna i fritidshemmen skiljer sig och att de i sin tur påverkar kvalitén i verksamheten.
Under våra VFU: er samt egna erfarenheter har vi uppmärksammat att de ges olika förutsättningar för en inkluderande lärmiljö. Vårt uppdrag som verksamma lärare på fritidshemmet är att utgå från Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2019). I den finns de olika mål som vi ska arbeta mot för att skapa en lärmiljö för alla elever. Ett av dessa mål är från kapitel två där de står att alla på skolan ska:
uppmärksamma och stödja elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lgr 11, reviderad 2019).
2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur den fysiska, sociala och pedagogiska miljön i fritidshemmet är anpassade för alla elever. Vidare syftar vi till att undersöka hur lärare i fritidshem arbetar för att skapa en inkluderande lärmiljö som i sin tur främjar undervisningen för alla elever.
Frågeställningar
Vilka möjligheter och hinder upplever lärare för att anpassa den fysiska miljön i fritidshemmet?
Vilka möjligheter och hinder upplever lärare för att anpassa den pedagogiska miljön i fritidshemmet?
3 Bakgrund
I följande kapitel kommer vi att beskriva den fysiska, pedagogiska och sociala miljön i fritidshemmet, undervisning, fritidshemmets uppdrag utifrån Lgr 11 samt
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa underrubriker anser vi är relevanta för vår studie och kan ses som en hjälp att förstå resultatet och studien. I början av kapitlet förklaras begrepp som anses väsentliga för arbetet och studiens syfte.
3.1 Centrala begrepp
Hjälpmedel enligt Catrin Tufvessons (2018) tillgänglighetsmodell beskrivs hjälpmedel som verktyg för att förbättra lärandesituationen. Hjälpmedel kan vara kompensation för en funktionsnedsättning eller skada och har som syfte att hjälpa eleven. Tillgänglighetsmodellen av Tufvesson presenteras längre ned i arbetet.
En Inkluderande lärmiljö enligt Skolverket (2016) är när alla elever är delaktiga och miljön är tillgängligt för alla. Alltså när det är pedagogiskt, socialt och fysiskt anpassat för alla då är det en inkluderande lärmiljö.
Lärmiljö enligt Tufvesson (2018) värderingsverktyg som vi utgår från, innefattar lärmiljön den fysiska, pedagogiska – och sociala miljön.
NPF är ett samlingsnamn för olika diagnoser bland annat ADHD, tourettes syndrom, autism och språkstörning. NPF är förkortning på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (specialpedagogiska skolmyndigheten 2020).
SPSM är en förkortning av specialpedagogiska skolmyndigheten.
Undervisning beskriver Gunnar Lindström & Lars Åke Pennlert (2016) som en målstyrd process. Undervisning syftar till att lärande ska ske.
3.2 Fysiska miljön i fritidshemmet
Den fysiska miljön enligt tillgänglighetsmodellen handlar om olika rum för lärande, visuell, ljud och luftmiljön, innemiljö samt utemiljö. Catrin Tufvesson (2018) beskriver hur skolans utformning av den fysiska miljön har betydelse för alla elevers skolgång. Det påverkar elevernas kommunikation, sociala samvaro och välbefinnande. Den fysiska miljön ger därför både möjligheter och hinder för elevers lärande och lek. Därför är det viktigt att den fysiska miljön från de stora lokalerna till de små rummen ska vara anpassade efter alla elevers behov menar Tufvesson.
Tufvesson (2018) beskriver att rum för lärande innefattar hur alla skolans lokaler är utformande visuellt, ljud och luftmässigt samt hur inomhus- och utomhusmiljön är utformad. Det handlar om att skapa förutsättningar för alla elever i de olika lokalerna som eleverna vistas i. För att skapa olika rumsfunktioner som är anpassade för eleverna krävs de att verksamheten planerar och använder de olika rummen på ett sätt där behoven täcks upp. Ett sådant rum skulle kunna vara ett rum som är skapat för rekreation, dessa rum kan vara utomhus eller inomhus. De ska innefatta att eleverna ska få vila vilket kan vara en lugn stund eller en naturupplevelse. Rekreation beror på vad en individ behöver därför är de verksamhetens uppgift att planera och skapa de olika rummen menar Tufvesson.
miljö för lärande och utveckling. Det ska därför inte vara mycket uppsatt på väggarna eller starka färger. De ska vara lätt att orientera sig i de olika rummen och att ljus, inredning och materialval ska vara utvalt för rummet. Ljudmiljön ska vara anpassad efter de aktiviteter som ska genomföras. Hon menar att de ska vara lätt för eleverna att höra de som är relevant och inte uppleva för mycket störande ljud runt omkring sig. Även luftmiljön är något som påverkar elevernas inlärning och undervisning. För att eleverna ska få en god undervisning och ha en bra hälsa är de viktigt med god luft. Detta innebär att de ska gå och vädra lokaler samt kunna ha en inomhus temperatur på ca 20– 22 grader för att främja elevernas inlärning (Tuvesson 2018).
Joanna Lundin (2017) framhåller olika anpassningar för den fysiska lärmiljön och hur arbetet för att förbättra miljön i skolan kan se ut. En positiv effekt som Lundin skriver om är att involvera eleverna i förändringsarbetet. I enlighet med Tufvesson (2018) beskriver Lundin några exempel på förändringar som kan ge elever med NPF hjälp under fritidshemmets vistelse är rena ytor, väggarna bör vara målade med neutral färg och detta menar hon gäller för hela skolans verksamhet. Detta är även något som Bengt Persson (2016) skriver om vikten av att ha bra ljud, ljus och neutrala färg i inomhusmiljön. Möbleringen är en viktig faktor när vi talar om elever med NPF och kan vara individuell beroende av individen. De anpassningar som fritidshemmet gör i den fysiska miljön beskriver Lundin som individuell och att de är beroende på vilket stöd eller anpassningar som underlättar för eleverna.
3.3 Pedagogiska miljön i fritidshemmet
Den pedagogiska miljön handlar om olika sätt att lära, hjälpmedel, lärverktyg samt olika pedagogiska strategier. Pedagogiska strategier handlar om scheman och rutiner bland annat. Tufvesson (2018) beskriver hur den pedagogiska miljön påverkar elevernas förutsättningar för lärande och utveckling. Detta är något som Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016) stärker, även Bengt Persson (2016) går i linje med dessa och antyder att varje aktivitet bör anpassas till varje elevs förutsättningar. Enligt Persson måste lärare arbeta flexibelt och de ska finns alternativa undervisningsstrategier. För att skapa en tillgänglig lärmiljö samt göra undervisningen tillgänglig behöver personalen skapa strategier och stödstrukturer. Exempel på detta kan vara att göra undervisningen i fritidshemmet meningsfull, göra eleverna delaktiga, bild och visuellt stöd, ge eleverna utrymme och tid, stimulerande lekar med mera (Tufvesson 2018). Andra viktiga delar enligt Tufvesson är att tydliggöra syftet med aktiviteten, skapa tydliga ramar och regler och ge återkoppling. Tufvesson betonar vikten av att planera aktiviteter så att alla kan delta i det gemensamma lärandet. För att lyckas med den pedagogiska miljön menar hon att arbetslaget är en betydelsefull del. Framgångsfaktor är samverkan för att lyckas med till exempel övergångar mellan skolan och fritidshemmet. Samt att det behöver finnas rutiner vid överlämningarna för att inte viktig information ska gå förlorad. Hjälpmedel av olika slag ska ges vid behov och det är verksamheten som ansvarar för att rätt anpassningar sker (Tufvesson 2018).
eleven att fokusera. Lundin poängterar även att dessa anpassningar kan vara relevanta för alla elever med eller utan diagnos. Det är viktigt att vi ser till alla elever och att dessa anpassningar kan vara till hjälp för fler elever än de som är diagnostiserade med NPF. Lundin berättar om fler viktiga delar i inomhusmiljön på skolan. Det ska till exempel finnas tydlig information om vem som jobbar på skolan och vad klockan exempelvis är.
3.4 Sociala miljön i fritidshemmet
Den sociala miljön innefattar att alla elever ska kunna vara delaktiga i det sociala sammanhanget. De delar som ingår i den sociala miljön är gemenskap, begripligt sammanhang, planerade aktiviteter utanför skolans område, samverkan med hemmet samt normkritik och attityder (Tufvesson 2018).
Tufvesson (2018) betonar att de är lärarnas uppgift att eleverna ska få utbyte av en gemenskap i verksamheten. Gemenskapen och delaktigheten är betydelsefull för alla elevers utveckling, lärande och självkänsla. Det är därför viktigt att den sociala miljön är tillgänglig för alla elever. Eleverna ska ha rätt till planerade aktiviteter utanför skolans område. Detta kan exempelvis vara friluftsdagar och utflykter. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att uppleva olika miljöer i samhället. För att verksamheten ska kunna erbjuda alla elever miljöombyten menar Tufvesson att rutiner, god framförhållning och förmågan att skapa tillgänglighet för alla. Normkritik och attityder handlar främst om personalens synsätt av elevers olika förutsättningar till lärande och utveckling. Att ha ett normkritiskt perspektiv skulle kunna utvecklas till en erkännande miljö där olikheter blir normen. En viktig del som Tufvesson påpekar är att personalen behöver se över fördomar, föreställningar och attityder i verksamhetens lärmiljöer. Avslutningsvis poängterar Tufvesson att fokusera på systemets brister - inte individens.
3.5 Undervisning
Undervisning beskrivs av Lindström & Pennlert (2016) som aktiviteter som syftar till lärande och kunskap. Dessa aktiviteter kan vara i skolan samt utanför skolans arena och kan ske på olika sätt. Undervisningen är målstyrd med avsikt att ett lärande ska uppstå och den är planerad efter aktivitetens deltagare. Skolverket (2014) beskriver undervisningen på samma sätt som Lindström & Pennlert men betonar att en tolkning av begreppet undervisning ska ske. Detta för att omsorg, utveckling och lärande ska utgöra undervisningen i fritidshemmet (Skolverket 2014). Lindström & Pennlert poängterar att en aktivitet som kallas undervisning har med avsikt att deltagarna ska lära sig något eller försöker lära sig.
Tabell 1: Beskrivning av undervisningens villkor av Lindström & Pennlert (2016)
3.6 Fritidshemmets uppdrag utifrån Lgr 11
I kapitel fyra i läroplanen står det under syfte att fritidshemmet ska utgå ifrån elevernas behov. Detta innebär att fritidshemslärare ska ta hänsyn till alla elever i undervisningen på fritidshemmet. Vilket kan innebära att utforma en fysisk, social och pedagogisk lärmiljö som främjar utveckling och lärande. De står även att fritidshemmet ska erbjuda eleverna rekreation och vila. Skollagen (2010) poängterar att alla elever oavsett förutsättningar ska ha möjlighet till en likvärdig skola.
Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål…
(SFS 2010:800, SFS 201:947, Skollagen 3 kap. 2§).
Catrin Tufvesson (2018) beskriver hur utformningen av den sociala, fysiska och pedagogiska miljön ska anpassas och utformas utifrån elevernas behov. Detta för att främja elevernas utveckling och lärande. Tufvesson framhåller hur utformningen av den sociala, fysiska och pedagogiska miljön ska anpassas för att främja elevernas utveckling och lärande. I linje med Tufvesson står det i denna paragrafen ovan att vi ska kunna erbjuda eleverna stimulans och ledning som de behöver för att utvecklas personligen och i sitt lärande.
3.7 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
NPF är förkortning på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och är ett samlingsbegrepp för diagnoserna ADHD, språkstörning, Tourettes syndrom och autism (Lundin 2017). Diagnoserna är beteendediagnoser vilket innebär att diagnosen ställs efter elevens beteende och inte medicinsk orsak (specialpedagogiska skolmyndigheten 2020). NPF innebär att hjärnan och nervsystemet bearbetar information på olika sätt. Personer med NPF har ofta annorlunda perceptuella och kognitiva förutsättningar vilket innebär att information och sinnesintryck bearbetas och upplevs på ett annat sätt än en person utan NPF. Personer med NPF tänker, löser problem samt hanterar information på ett annorlunda sätt (SPSM 2020).
Undervisningen villkor
Uppdraget Styrdokument – läroplan, skollag, kursplaner
Läraren/arbetslaget Värderingar, attityder, kunskapssyn, människosyn, didaktisk kompetens, social kompetens, ämneskompetens, erfarenheter, engagemang, klass, kön, etnicitet
Eleverna Förutsättningar, förkunskaper, erfarenheter, behov, intresse, frågor, attityder, social situation, klass, kön, etnicitet
Ramfaktorer Tid, personal, gruppstorlek, lokaler, skolorganisation, ekonomi, betygsystem, samhälle, kulturer
4 Tidigare forskning
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning och de som är relevant för ämnet i studien. Rubrikerna i detta avsnitt är miljöns betydelse för undervisningen i
fritidshemmet samt en skola för alla?
4.1 Miljöns betydelse för undervisningen i fritidshemmet
Maria Warne (2013) har skrivit en avhandling där syftet var att studera vilka faktorer som är betydelsefulla för eleverna i skolan för lärande och utveckling. En av de främsta företrädarna var rekreation som ansågs vara en central roll tillsammans med bemötande och delaktighet. Eleverna antyder att återhämtning behövs såväl under skoltid som på eftermiddagen. Avsaknad av rekreation kan innebära att eleverna känner sig nedstämda och omotiverade. Warne skriver också att skolan behöver skapa en stödjande miljö där eleverna har möjlighet till bland annat rekreation.
Ulla Gadler & Helena Roos (2018), Gunilla Lindqvist (2013) samt Ingemar Gerrbo (2012) är alla eniga om miljöns betydelse för eleverna i skolan. Både yttre och inre ramfaktorer har stor betydelse och det behövs en anpassad miljö som är planerad efter gruppen. Gerrbo (2012) skriver i sin avhandling att även skolan har en viktig roll att skapa ett klimat i klassrummet som tillåter olikheter. Detta går att koppla till socialisationsuppdraget att förankra respekt hos varandra och demokratiska värderingar. Detta kräver att skolan och organisationen behöver ha kunskap om elevernas förutsättningar för att kunna sätta in de insatser som behövs. Detta är i enighet med de som Lundin (2017) skriver att vi behöver ha kunskap om individens förutsättningar innan vi kan strukturera om den fysiska miljön.
Lena Boström, Assar Hörnell och Marie Frykland (2015) har utfört en studie där de har studerat och analyserat fritidshemslärarnas tankar om den fysiska miljön där fokus är lokaler och inlärningsmiljöer. Resultatet av pedagogernas intervjuer visar att miljön är viktig när det handlar om sociala färdigheter såsom gemenskap, relationer och omsorg. I många fritidshem delas lokalerna med skolans verksamhet och lärarna som har deltagit i studien uttrycker att de inte är nöjda över att dela lokaler med skolan. Det anser att de blir en svårighet att planera rummen och skapa aktiviteter när lokalen måste delas med skolan (Boström, Hörnell & Frykland 2015).
Även Marianne Dahl (2014) skriver om vikten av att vara flexibel och hitta lösningar eftersom fritidshemmet ofta delar lokaler med skolan. Dahl skriver i sin avhandling att pedagogen måste konstruera miljöer och skapa rum för olika sorters praktikgemenskaper. Dahl beskriver praktikgemenskaper som olika allianser och gemenskaper som eleverna har med varandra. Dahl framhåller också vikten av att pedagogerna kan erbjuda olika miljöer som kan ge eleverna valmöjligheter. Utifrån resultatet i studien upplever Boström, Hörnell & Frykland (2015) att det finns brister i miljön utifrån styrdokumenten. Pedagogerna i studien upplever att det är svårt att skapa miljöer där lärande kan ske samt att leken minskar när lokalerna delas med skolan. Dahl menar att leken kan påverkas av lokaler och tillgång till material med mera samt att relationsskapandet påverkas negativt.
fritidshemmet. Hon förklarar att trånga utrymmen och för stora elevgrupper kan orsaka konflikter mellan eleverna. Genom att ha olika rumsfunktioner med rum i rummen kan konflikter minska. I enlighet med Erikson Bergström (2013) och Dahl (2014) beskriver De Jong (2008) också vikten av att hitta miljöer och rum som är anpassade för olika aktiviteter.
4.2 En skola för alla?
Ulla Gadler (2011) anser att skolan har höga krav och behöver ställa höga krav på sig själva för att lyckas med sitt uppdrag. De som arbetar i skolan lever idag i en mångfacetterad verksamhet där vi måste tillhandahålla allas behov. Det behöver därför ställas höga krav i hur skolans verksamhet organiseras för att skapa en likvärdig utbildning. Gadler skriver om svårigheten i att ha vision om en skola för alla, eftersom det är många olika teorier och tolkningar om hur en sådan verksamhet skulle kunna se ut. Det är också beroende av vilken människo – och kunskapssyn du har och vilken kunskap du har för att bemöta elevers olikheter (Gadler 2011).
I enlighet med Gadler (2011) betonar Dennis Groth (2007) vikten av att alla elever oavsett behov ska känna sig delaktiga inom skolans verksamhet. Dock skriver Groth att många elever i behov av särskilt stöd känner sig segregerade från övriga gruppen i skolan och att detta i sin tur kan påverka exempelvis skolresultaten. Gerrbo (2012) betonar vikten av att inte se elever i behov av särskilt stöd som ett ”problem” utan se till situationen och hur vi kan förbättra den.
5 Vetenskapsteoretiskt perspektiv
I denna studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv – läran om tolkning. Historiskt sett går Hermeneutiken tillbaka till att tolka bibeln. Hermeneutiken har idag sin utgångspunkt inom humaniora, där tolkningar blir avgörande för ämnet. Hermeneutiken kommer ursprungligen ifrån grekiska ordet hermenia och betyder att tolka och förstå.
5.1 Hermeneutiken
Inom Hermeneutiken är grunden att tolka och förstå men de handlar också om vilka erfarenheter och förförståelse som personen i fråga besitter. Enligt Carl Martin Allwood & Martin G Erikson (2017) kan svaren påverkas beroende av erfarenhet och förförståelse samt hur de intervjuade tolkar våra frågor. Hermeneutiken utgår från människans förmåga att tolka kunskap och förståelse för olika fenomen, där det handlar om att tolka texter, handlingar samt yttranden. Vid våra intervjutillfällen kommer därför svaren vara beroende av vilken erfarenhet samt förförståelse personen har av ämnet som vi undersöker.
I Hermeneutiken finns det olika filosofer som har olika syn på denna teori. En av dessa filosofer heter Hans-Georg Gadamers och hans synsätt beskrivs som att all förståelse utgår från en förförståelse av något. För att kunna förstå något behöver du alltså redan veta lite om det. Gadamer menar att förförståelsen handlar om att vi redan har fördomar, alltså att vi redan har dragit egna slutsatser och tolkat de utifrån den förståelsen. Gadamer betonar också att denna förståelse blir nödvändig för att ny kunskap ska kunna läggas till (Per-Johan Ödman 2007).
Allwood & Erikson (2017) framhåller också vikten av att inte övertolka svaren vi får in eller texter som vi läser och tolkar eftersom det grundar sig i vår förförståelse som vi har av ämnet. Hermeneutiken söker inte heller efter någon absolut sanning och menar att det inte finns någon sådan. Allwodd & Erikson skriver att kunskapsprocessen aldrig kan ses som färdig eftersom det alltid kan tolkas om igen och att tolkningar från andra perspektiv alltid är möjlig, därför finns ingen absolut sanning.
Vi kommer att ta del och fördjupa oss i olika texter för att skapa en förståelse för olika lärmiljöer i fritidshemmet. Fördjupning i dessa texter kommer att vara en del i vårt arbete för att på så sätt kunna skapa oss en helhetsförståelse av studiens syfte. Genom våra intervjuer kommer vi att tolka svaren vi får in. Vi anser att detta ligger nära vårt arbete och att vi får ta del av olika perspektiv inom lärmiljöerna och undervisningen i fritidshemmet. Och detta sker då genom våra intervjuer och observationer.
I linje med hermeneutiken har vi har valt att utgå från Tufvessons tillgänglighetsmodell (2018) där vi tolkar modellens olika delar. Detta för att skapa en förståelse för vilka fenomen som påverkar undervisningens villkor. Vi har valt att använda oss av tillgänglighetsmodellen för att utöka vår befintliga kunskap. Detta genom att undersöka olika delar som kan skapa ett helhetsperspektiv. Delarna som vi kommer utgå ifrån är
fysisk, pedagogisk och social miljö samt förutsättning för lärande.
5.2 Teoretisk modell
Hans modell bygger på fyra aspekter som är fysisk miljö, social miljö, individuella faktorer och aktiviteter. Küllers (2004) forskning bygger på att studera interaktionen mellan människan och miljön samt hur människor påverkas av miljön och sin omgivning. Küller framhåller att elever som inte kan anpassa sig till den rådande miljön kan uppleva känslor som oro, ångest och frustation. Därför antyder Küller att det är viktigt att anpassa miljön för elevernas välmående.
Tufvesson (2018) presenterar tillgänglighetsmodellen som har tagits fram av SPSM med uppdrag från regeringen, med huvudsyfte att underlätta för fritidshem, skolor och förskolor att förbättra lärmiljöerna. Den utgår från tre hörn och där lärande/undervisning är de centrala i modellen. Den går att jämföra med Lundin (2017) förändringspyramid som bygger på att göra förändringar i olika steg. Tufvesson bedömer att vi behöver både den sociala, fysiska och den pedagogiska miljön för att skapa lärande och utveckling för elever med NPF. Varje område innehåller indikationer för viktiga områden. Förutsättningar för lärande handlar bland annat om delaktighet, hälsa och lärande, språk och kommunikation. Social miljö innefattar gemenskap, samverkan med hemmet, attityder, planerade aktiviteter utanför skolområdet med mera.
Pedagogisk miljö handlar om arbetslaget, olika sätt att lära, digitalt lärande, hjälpmedel
med mera och slutligen fysisk miljö som handlar om rum för lärande, ljud, visuell, luft – och utemiljö (Tufvesson 2018).
Figur 1: Tillgänglighetsmodellen av Tufvesson (2018)
Figur ett går att koppla till Lindström & Pennlerts (2016) beskrivning av undervisningens villkor. De har kategoriserat undervisningens villkor i fem grupper och i dessa grupper ser vi ett samband med tillgänglighetsmodellen. De lyfter liknande villkor för undervisningens förutsättningar.
6 Metod
I detta avsnitt presenteras val av metod för studien samt hur vi har samlat in empirin och bearbetat materialet. Kapitlet belyser också hur vi förhåller oss till de forskningsetiska principerna.
6.1 Metodval
Som metod valde vi att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av semi-strukturerade intervjuer samt ett observationsschema. Frågorna i intervjuerna utgick från den fysiska, pedagogiska och sociala miljön. Vi observerade den fysiska och pedagogiska miljön i fritidshemmet. Martyn Denscombe (2016) beskriver att metodtriangulering kan vara ett effektivt sätt för att öka reliabiliteten och träffsäkerheten i studien. Genom att använda sig av olika metoder för att se de från olika perspektiv. Vi valde därför att använda oss av både intervjuer och observationer för att öka studiens reliabilitet.
6.2 Kvalitativ metod
Denscombe (2016) beskriver kvalitativ metod som något som tolkas utav forskaren och dennes tidigare erfarenheter. Kvalitativ metod används för att studera olika beteendemönster hos människor och för att få en uppfattning av personens tankar och upplevelser. Forskningen är inte generaliserbar utan innefattas av färre människor i studien, man vill ha ”nära data”. Denscombe framhåller att kvalitativ metod kan innefatta intervjuer, observationer, skriftliga källor och frågeformulär.
6.3 Semi-strukturerade intervjuer
I studien har vi använt oss av semi-strukturerade intervjuer. Denscombe (2016) skriver att de skapar bättre möjligheter för respondenten att utveckla sina tankar och idéer. Genom semi-strukturerade intervjuer hade respondenten större möjlighet att påverka intervjuns innehåll. Detta krävde att vi behövde vara aktiva under intervjutillfället och använda oss av följdfrågor när vi upplevde att svaren behövde utvecklas. Johan Alvehus (2013) betonar vikten av att ställa följdfrågor i intervjun och få respondenten att utveckla sitt svar. Exempel på följdfråga skulle kunna vara “Kan du berätta mer om den situationen”. Alvehus menar också att vi som intervjuar påverkar riktningen och vad som sägs. Eftersom vi valde att använda oss av öppna frågor som kunde tolkas på olika sätt upplevde vi att följdfrågorna var betydelsefulla för att få djupare förståelse av respondentens svar. Intervjufrågorna skapade vi utifrån våra frågeställningar och syftet med studien. De semi-strukturerade intervjuerna spelades in med ljudupptagningsfunktion på mobilen som vi sedan transkriberade efter avslutad intervju. Respondenterna blev väl informerade om hur intervjun skulle gå till samt vad materialet skulle användas till.
6.4 Urval
informanter. Sammanlagt tillfrågades sex lärare i fritidshem att medverka i studien varav alla deltog.
Fritidshem 1A och 1B
Fritidshem 1A och 1B ligger belägget i ett mindre samhälle i södra Sverige. Skolans fritidshem består av två avdelningar där de ena fritidshemmet är inriktat för förskoleklass och årskurs ett och de andra för årskurs två upp till årskurs sex. Båda fritidshemmen har egna byggnader där fritidsverksamheten bedrivs. På lilla avdelningen går de ca 30st elever och på den stora avdelningen går de ca 40st elever. Vi intervjuade en lärare i fritidshem på den lilla avdelningen och två lärare i fritidshem på den stora avdelningen, samtliga är behöriga. Lilla avdelningen har vi valt att kalla 1A och den stora avdelningen 1B. Respondenterna till dessa avdelningar har vi valt att kalla Malin och Louise.
Fritidshem 2A och 2B
Fritidshem B ligger utanför en medelstor stad och är belägget i ett mindre samhälle i södra Sverige. Skolans fritidshem består av fyra avdelningar som är uppdelade årsvis, förskoleklassen och årskurs ett har egna avdelningar men befinner sig i samma byggnad med olika lokaler. Årskurs två har en egen avdelning och årskurs tre och upp till årskurs sex har en egen avdelning. Vi har observerat årskurs ett och årskurs två samt intervjuat deras lärare i fritidshem där båda har behörighet som lärare i fritidshem. Båda avdelningarna befinner sig i klassrumsmiljö. Lilla avdelningen har vi valt att kalla 2A och den stora avdelningen 2B. Respondenterna till dessa avdelningar har vi valt att kalla Per och Erik.
Fritidshem 1 C
Fritidshemmet ligger i ett mindre samhälle i södra Sverige. Det finns ca 30 barn inskriva och eleverna går i tredje till sex. Fritidshemmet ligger i skolbyggnaden men har egna lokaler. Fritidshemmet är uppdelade i olika rum som de har utformat efter olika aktiviteter. Respondenten till detta fritidshem har vi valt att kalla Eva.
6.5 Genomförande
6.6 Bearbetning av material
När vi hade intervjuat alla lärare i fritidshem lyssnade vi tillsammans igenom och transkriberade alla intervjuerna. Under uppspelningen valde vi att pausa inspelningen och spola tillbaka för att få med alla viktiga delar. Vi analyserade och tolkade samtliga intervjuer och letade efter återkommande mönster som var relevanta för vår studie. Vi använde oss av respondentvalidering till två av våra intervjuer då inspelningen försvann efter att vi hade transkriberat samtalet. Alan Bryman (2018) beskriver respondentvalidering när deltagarna i studien får läsa sin transkription och sen komma med synpunkter. Genom att deltagarna fick ta del av sin intervju kunde vi säkra upp att vi hade fått rätt bild av samtalet.
6.7 Forskningsetiska principer
Etiska övervägande och riktlinjer spelar en betydelsefull roll för att forskningen ska visa på tillförlitlighet och kvalitet. Vetenskapsrådet (2017) har tagit fram regler som vi behöver följa vid ett forskningsarbete. Vi har i denna studie utgått från fyra huvudkrav som presenteras här nedan.
Informationskravet
Vi skickade ut ett missivbrev (bilaga 1) till de potentiella skolorna i brevet framgick syftet med studien och vad den kommer att användas till. Respondenterna fick också ta del av metodval samt hur datainsamlingsmetod.
Konfidentialitetskravet
Respondenterna blev informerade i missivbrevet om att inga personliga uppgifter som namn, skola, personuppgifter eller annan information som kan leda till respondenten kommer att finnas med i studien.
Samtyckeskravet
För att vi studien ska vara genomförbar behövs att respondenterna ger oss sitt medgivande. I missivbrevet stod det att de är helt frivilligt att delta och de får avbryta sin medverkan när som helst.
Nyttjandekravet
7 Resultat
I detta kapitel presenteras resultaten av vårt empiriska material, som innefattas intervjuerna samt observationsschemat. Materialet är inhämtat från tre fritidshem varav sex olika avdelningar. I sammanställningen av resultatet har vi utgått från våra tre frågeställningar samt kopplat vår teoretiska modell till resultatet. Vi har valt att döpa våra fritidshem och använt oss av fiktiva namn som presenteras i tabell två.
• Vilka möjligheter och hinder ser lärare för att anpassa den fysiska miljön i fritidshemmet samt för att främja undervisningen för alla elever?
• Vilka möjligheter och hinder ser lärare för att anpassa den pedagogiska miljön i fritidshemmet samt för att främja undervisningen för alla elever?
• Vilka möjligheter och hinder ser lärare för att anpassa den sociala miljön i fritidshemmet samt för att främja undervisningen för alla elever?
Intervjuperson
Namn
Utbildning
1
Karin - skola 1A Lärare i fritidshem2
Malin - skola 1B Lärare i fritidshem3
Louise - skola 1B Lärare i fritidshem4
Per - skola 2A Lärare i fritidshem5
Erik - skola 2B Lärare i fritidshem6
Eva - skola 1C Lärare i fritidshemTabell 2: Fiktiva intervjupersoner
7.1 Fysiska miljön i fritidshemmet
Under denna rubrik presenteras den fysiska miljön i fritidshemmet. Underrubrikerna i detta avsnitt är klassrumsmiljö eller egen fritidshemslokal och visuell miljö.
7.1.1 Klassrumsmiljö eller egen fritidshemslokal
Samtliga lärare i fritidshemmet lyfter vikten av att fritidshemmet har egna lokaler. Dock är de inte så det ser ut på alla fritidshem utan många spenderar sina eftermiddagar i klassrumsmiljö. Detta anser många av lärarna påverkar utformningen av lärmiljön i fritidshemmet.
Svårt när de är i en klassrumsmiljö. Har ett klassrum och sen ett grupprum att vara i på fritids. Försöker att skapa, bygga och måla för att kunna sätta upp, men svårt eftersom inget får vara kvar i klassrummet. Så blir inte av tyvärr. Vi saknar rum för rekreation, och måste försöka skapa rum för det och lekavdelning – Per
Gå till miljöerna istället för att skapa dem. Att använda sig av musik, träslöjd, gymparum och hitta lugna miljöer för återhämtning. Vi vet våra förutsättningar. Lätt att tänka att vi har dåliga lokaler men vi vet våra förutsättningar och måste utgå och göra de bästa utifrån det – Erik.
Erik menar att vi måste utgå från de vi har och att vi lärare i fritidshem kan förflytta oss till de miljöerna som finns runt omkring oss. Till exempel gympasal, musikrum,träslöjd med mera. Läraren nämner också vikten av att hitta lugna miljöer där eleverna får chans till rekreation och att de är upp till personalen att hitta dem. Rekreation kan vara inomhus eller utomhus och är till för att återhämta sig. Det kan vara fysisk aktivitet, enskilt i ett rum, naturupplevelse, gemenskap med mera detta är beroende av individen i sig och därför blir det viktigt att hitta ”rum” och miljöer där detta kan ske (Tufvesson 2018).
Dela upp sig och fråga barnen vad de vill göra. Att vi utnyttjar andra lokaler om de finns för att inte vara så många på samma ställe. Att vi skapar miljöer i de olika rummen som eleverna kan vara med och bestämma och det är en fördel att vi är i egen lokal – Karin.
Ytterligare en lärare betonar vikten av att nyttja lokalerna som finns i närheten för att de inte ska vara för många barn på samma ställe. Och lyfter fördelen med att vara i en egen lokal där det går att forma den fysiska miljön efter vilket behov som finns. Tufvesson (2018) betonar vikten av att nyttja de som finns omkring oss, skapa rumsfunktioner där behoven som finns på fritidshemmet kan täckas upp. Som några av lärarna beskriver att de gör genom att använda sig av andra lokaler som musiksal, idrottshall med mera.
7.1.2 Visuell miljö
Den visuella miljön innebär de vi ser och hör runt omkring oss. En bra fysisk lärmiljö inomhus ska vara neutrala färger och inte för mycket uppsatt på väggarna enligt Tufvesson (2018). Enligt tillgänglighetsmodellen av Tufvesson behöver den visuella miljön vara lätt att orientera sig i de olika rummen och anpassat efter rummets syfte. Flera lärare nämner detta i sin intervju och upplever att det skapar ett lugn hos eleverna.
Det får inte vara för avskalat, får de ju inte. Men samtidigt får de inte vara för mycket så de skapar kaos direkt (…) Allt måste vara strukturerat och ordning, dagsrutinen är inarbetad (…) de tror vi är en lugnande faktor – Malin
Alla elever ska kunna ta sig fram precis överallt på fritidshemmet det ska inte finnas några hinder (…). Vi har försökt att tömma väggar och dylikt för att man ska få en lugn miljö, vi har väldigt neutrala färger på vårt fritidshem – Eva
Genom vårt observationsschema har vi uppmärksammat att de flesta fritidshem med egna lokaler, har väggarna målade i neutrala färger och de som finns uppsatt på väggarna är relevant samt att möjligheten att ha flera rum finns. Dock upplever vi att lärarna som befinner sig i klassrumsmiljö känner sig hindrade till att skapa en bra lärmiljö för eleverna och avsaknad av flera rum.
7.2 Pedagogiska miljön i fritidshemmet
Under denna rubrik presenteras den pedagogiska miljön i fritidshemmet.
Underrubrikerna i detta avsnitt är schema och rutiner, hjälpmedel och övergångar och samverkan.
7.2.1 Schema och rutiner
rutiner varje dag samt har ett schema för de olika aktiviteterna som kommer att äga rum på fritidshemmet under eftermiddagen.
Vi har schema (…) vi har stående aktiviteter som snickmåndag, onsdag utedag, tisdag pyssel, torsdag pyssel och fredagar är vi på stora fritids. I stora slängar är det detta vi bygger på sen kan man lägga till eller ta bort – Karin.
Allting sker ju alltid på samma sätt varje dag, vi tar emot i hallen sen är vi kanske inne eller ute beroende av vädret (…). Rutiner, allting är rutiner de vet vad som ska hända, de vet vad vi ska göra (…) Förhindrar konflikter genom dagsrutiner. Låter eleverna vara med och skapa reglerna på fritidshemmet – Malin
Flera lärare nämner att de har dagar med bestämda aktiviteter varje vecka. Genom att ha rutiner som eleverna känner till väl upplever lärarna ett lugn och minskning av konflikter. Utifrån tillgänglighetsmodellen av Tufvesson (2018) tolkar vi att de skapar bättre förutsättningar för undervisning genom att ha tydliga ramar och regler där eleverna vet vad som förväntas av dem.
7.2.2 Hjälpmedel
Några av de intervjuade lärarna utrycker att hjälpmedel inte använts eftersom de inte finns några elever som upplevts behöva det. Men de uttrycker också att om behovet uppstår, måste personalen ordna med relevanta hjälpmedel. En skola har lyssnat till elevernas önskan och satt upp bilder på vem som öppnar.
Vi har en inplastad A-4 med våra bilder på vem som öppnar, för vi har barn som vill veta (…) Vi jobbar så pass nära så att vi pratar när man är ute på rastvakt, vad ska vi göra på fritids idag. Men annars har vi inga hjälpmedel. Vi sätter upp de vid behov och de har varit ett behov så därför satte vi upp fotona – Karin.
Per och Erik pratar om bildstöd, loggbok, soffor med ljuddämpare samt timglas som hjälpmedel. Per nämner att han upplever ett lugn hos eleverna genom att använda sig av timglas. Vidare nämner Per att de blir en positiv effekt för samtliga elever på fritidshemmet.
Soffor som är ljuddämpande. Digitala verktyg - närvaro där eleverna prickar av sig själva. Positivt att använda timglas då jag upplever att de blir ett mer lugn för eleverna att veta hur lång tid det är kvar tills ex spelet är slut – Per.
Inget bildstöd till några speciella och det har inte riktigt behövts. Vi har text på lådor med pennor, saxar med mera. Men skulle kunna vara ännu tydligare – Louise.
Observationsschemana visar också att det inte finns allmänna hjälpmedel att tillgå för eleverna. Det som finns i de allra flesta fritidshem är ett veckoschema som visar vad som sker under veckan. Nästan samtliga lärare förklarar att rutiner och schema är viktigt för att slippa oron om vad som ska hända och när.
7.2.3 Övergångar och samverkan
Att arbeta i klass under dagen anser många av de vi har intervjuat som en fördel. Där har de möjlighet att få den informationen som behövs till eftermiddagen på fritidshemmet. Att undervisningen i fritidshemmet skulle vara ännu tydligare för eleverna genom en sådan samverkan känns självklar eftersom den röda tråden skulle genomsyra hela dagen. En större samverkan mellan skolan och fritidshemmet är önskvärt från flera fritidshems perspektiv.
Är med i klass på dagarna, önskan att vara ett fungerande arbetslag. Att täcka upp för varandra (…) Att lärare och fritids kan täcka upp för varandra i bådas miljöer (…) – Erik.
Många nämner specifikt att fritidshemmet hjälper skolan i större utsträckning än vad skolan hjälper fritidshemmet. Dock framhåller Eva att samverkan mellan skolan och fritidshemmet fungerar bra på hennes skola, eftersom de ser varandra som jämlikar och tar till vara på varandras resurser. Eva berättar om fördelen av att jobba nära varandra och att det inte finns något VI och DEM och att de ger positiva fördelar.
Vi är fyra pedagoger och vi alla är inkluderade i var sin klass. Vi jobbar väldigt nära varandra. På vår skola finns det inget VI och DEM. Vi jobbar alla tillsammans med samma barn. Detta gör att vi har bra koll hur statusen är hos eleverna i samtliga klasser när de kommer till fritids. – Eva
Eva är också en av lärarna som upplever fördelen med att vara i klass under dagarna för att de ger en bra översikt hur statusen på eleverna är. Det ger en känsla av att gemenskap, medan andra lärare upplever att de bara är lärarna i fritidshemmet som stödjer skolan och inte tvärtemot. Där råder de delade upplevelser mellan de vi har intervjuat.
7.3 Sociala miljön i fritidshemmet
Under denna rubrik presenteras den sociala miljön i fritidshemmet. Underrubrikerna i detta avsnitt är utflykter och en skola för alla.
7.3.1 Utflykter
Alla elever oavsett förutsättningar ska ha möjlighet att vara delaktig i alla aktiviteter på fritidshemmet för att principen om en likvärdig skola ska uppnås (Tufvesson, 2018). Några av lärarna upplever ett hinder när de ska planera utflykter på fritidshemmet.
Det enda vi tänker kring är utflykter de undviker vi dagar när vissa elever är där, för de funkar inte för de rymmer (…) De har vi inte kapacitet att sköta (…) – Malin
Läraren i citatet ovan berättar att de vissa dagar väljer att inte gå iväg på utflykt på grund av vissa elever. Tufvesson (2018) betonar vikten av att alla elever ska få möjligheten att uppleva olika miljöer utanför skolans område. Med god planering, framförhållning och lärarnas synsätt kan den möjligheten skapas för eleverna. Malin beskriver att fritidshemmets resurser blir ett hinder för att utflykter i verksamheten ska kunna genomföras.
7.3.2 En skola för alla?
En skola för alla är ett känt uttryck som ofta förkommer inom skolans värld. I våra intervjuer uttrycker många att skolan ska fungera för alla och att det är vårt jobb som lärare att skapa en inkluderade lärmiljö. Men de upplever en svårighet att räcka till i fritidshemmet då elevgrupperna oftast är stora.
Ja, det är den ju på sätt och vis men man måste ändå anpassa sig för vissa elever som behöver stöd (…) Dilemma om man ska räcka till i barngruppen då de kan se olika ut från år till år (…) – Karin De önskar man ju (…) Det finns de som har elevassistenter men det finns inte på fritids, då släpps det. De ska vara en skola för alla men man måste tillgodose allas behov. Och de är inte enkelt – Louise
Alla våra elever ska ha möjlighet att kunna delta i samtliga aktiviteter så man måste anpassa utefter förutsättningarna, alla ska alltid kunna delta på sina villkor (…) – Eva
Något som kommer på tal i en av intervjuerna är att stödet försvinner under eftermiddagen. Eleven kan ha assistent under dagen i klassrummet men när eleven kommer till fritidshemmet släpps det extra stödet. Många av lärarna upplever att detta är vanligt förekommande i verksamheten.
7.4 Analys
I analysen redovisas resultatet av våra intervjuer kopplat till Tufvessons (2018) tillgänglighetsmodell. De delar vi analyserar är den pedagogiska, fysiska och sociala
miljön samt möjligheter och hinder som lärarna i fritidshemmen upplever.
Pedagogisk miljö
Resultatet av vår studie visar att majoriteten av de lärare vi har intervjuat använder hjälpmedel vid behov. De anser inte att det är nödvändigt utan betonar att vikten ligger i rutiner och scheman för att skapa en inkluderande lärmiljö. Samtliga lyfter dock att om behovet framkommer är det skolans skyldighet att ansvara för att rätt hjälpmedel tas fram. Tufvesson (2018) understryker att hjälpmedel ska tas fram vid behov precis som lärarna beskriver att de gör. En skola framhåller dock att de ser skillnad och upplever ett lugn av att använda sig av vissa specifika hjälpmedel. Detta minskar konflikter och skapar harmoni i gruppen enligt läraren.
Enligt tillgänglighetsmodellen handlar den pedagogiska miljön om hjälpmedel, lärverktyg och pedagogiska strategier. Tufvesson (2018) beskriver att den pedagogiska miljön är något som påverkar elevernas förutsättning för lärande och utveckling. Resultatet visar att lärarna använder sig av pedagogiska strategier genom tydliga rutiner och scheman som visar hur veckan ser ut. I observationsschemat framkom inte de pedagogiska strategierna som lärarna lyfte vid intervjutillfället och var inget som de definierade som ett hjälpmedel. Dock berättade samtliga lärare hur de planerade sin verksamhet och då framkom dessa pedagogiska strategier. Vi upplever att lärarna omedvetet arbetar med en viss form av hjälpmedel. Att lärarna inte benämner rutiner och scheman som hjälpmedel kan bero på att vi har olika uppfattningar om vad hjälpmedel kan innefatta.
Något som respondenterna i studien är överens om är samverkan med lärarna i klass, många upplever det positivt att få vara en del av en klass under dagarna. De flesta beskriver de som en fördel eftersom du har möjlighet att kolla ”statusen” på eleverna under dagen och vet på så sätt hur eftermiddagen kan tänkas se ut.
Fysiska miljön
skolans andra lokaler som bildsal, musiksal, slöjdsal med mera för att skapa förutsättningar för undervisning.
Tufvesson (2018) betonar vikten av att lätt kunna orientera sig i rummen samt att det ska vara anpassat efter rummets syfte. Många av lärarna i studien poängterar att de behöver vara strukturerat och ordning på fritidshemmet. Det ska vara lätt att orientera sig och de ska inte vara för mycket uppsatt på väggarna. Respondenterna i studien är eniga med Tufvesson om rummens betydelse och att de som sitter uppe på väggarna ska vara relevant för stunden. De som kommer till uttryck när vi talar om den visuella miljön vid intervjuerna är att de som är i klassrumsintegrerad miljö upplever det svårare att skapa struktur och ordning som är anpassat för fritidshemmets verksamhet.
Sociala miljön
När vi samtalar med respondenterna om ”en skola för alla” har de delade åsikter om hur det ska fungera i verksamheten. Några upplever svårighet i att stödet försvinner på fritidshemmet och att lärarna inte har kapacitet att tillgodose allas behov. De belyser att många elever kan ha assistent i skolan men under tiden på fritidshemmet försvinner den extra resursen. De flesta har en önskan om att det ska vara en skola för alla där fritidshemmet kan skapa en tillgänglig lärmiljö. Tufvesson (2018) fokuserar på verksamhetens brister istället för individens. Genom att granska verksamhetens fördomar, föreställningar och attityder kan vi synliggöra bristerna i verksamheten och arbeta förebyggande. Målet enligt Tufvesson är att skapa ett inkluderande lärmiljö där olikheter blir normen.
Några av respondenterna beskriver en oro över att gå på utflykt med alla elever. De framkommer i vår intervju att lärarna i fritidshemmet känner sig otillräckliga och inte har möjlighet att ta med alla elever. I tillgänglighetsmodellen poängteras vikten av att eleverna ska få uppleva miljön som finns runt om skolans område. För att lyckas med detta krävs det att verksamheten har god framförhållning, rutiner och skapar tillgänglighet. Detta för att möjliggöra lärande och gemenskap i fritidshemmets undervisning (Tufvesson 2018).
Möjligheter och hinder
Resultatet visar både möjligheter och hinder för en inkluderande lärmiljö som främjar undervisningen i fritidshemmet. Möjligheterna skapas av lärarna genom att ha goda rutiner och tydliga scheman som är lätta för eleverna att följa. En möjlighet som samtliga lärare i fritidshem betonar är att ha tillgång till egen lokal där lärarna kan forma verksamhetens undervisning på ett sätt som blir tillgänglig för alla. Ytterligare en möjlighet som lyfts fram av respondenterna är samverkan mellan skolan och fritidshemmet. Lärarna förklarar att samarbete gynnar fritidshemmets verksamhet när de arbetar i klass under dagen. Lärarna beskriver att det underlättar övergången mellan skolan och fritidshemmet och att viktig information om samtliga elever följer med. Lärarna beskriver en möjlighet att skapa en röd tråd genom att ha ett bra samarbete där fritidshemmet kompletterar skolans verksamhet. Att det som eleverna arbetar med under den obligatoriska skoldagen kan följa med till fritidshemmets undervisning. Möjligheten att skapa en röd tråd mellan skolans och fritidshemmets verksamhet ökar genom en sådan samverkan men respondenterna upplever ett motstånd från många av lärarna i skolan.
8 Diskussion
I detta kapitel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning samt våra egna tankar. Avslutningsvis presenteras metoddiskussionen och ny forskningsfråga.
8.1 Fysisk miljö
I resultatet kan vi se att respondenterna har en gemensam syn på utformningen av lokalerna i fritidshemmet. Många uttrycker att det är fördelaktigt att ha egna lokaler och tillgång till olika rumsfunktioner för att skapa inkluderande lärmiljöer som främjar undervisningen. I den tidigare forskningen lyfter Gadler & Roos (2018), Lindqvist (2013) samt Gerrbo (2012) vikten av att skapa tillgängliga lärmiljöer där de tillåts ett öppet klimat där lokalen är anpassad efter gruppen. Vi ser en samstämmighet mellan respondenterna i studien och tidigare forskning när vi talar om lokalernas utformning. Tillgången till egna lokaler ger förutsättningar för inkluderande lärmiljöer och fritidshemmets undervisning dock ser det väldigt olika ut. Trots detta är de lärarnas uppdrag att skapa tillgängliga lärmiljöer oavsett bristen av lokaler och olika rumsfunktioner. Det kräver flexibilitet och många lärare upplever de som svårt och gör arbetet som lärare i fritidshem komplext. Boström, Hörnell & Frykland (2015) beskriver också vikten av att ha tillgång till rum i rummen och betonar svårigheten i att dela lokal med skolan. Detta är något som respondenterna går i linje med. Vårt resultat visar att det skiljer sig markant hos de vi har intervjuat samt genom vårt observationsschema hur tillgången av lokaler ser ut.
Att vara lärare i fritidshemmet handlar mycket om att hitta lösningar och möjligtvis mer när fritidshemmet bedrivs i klassrumsmiljö. I avhandlingen av Dahl (2014) uttrycktes också betydelsen av att vara flexibel och hitta lösningar när verksamheten är placerad i klassrumsmiljö. En tydlig svårighet som vi upplever utifrån våra intervjuer när fritidshemmet bedrivs i klassrumsmiljö är att skapa rum för rekreation eftersom lokalen ofta är begränsad. En respondent i studien lyfter avsaknaden av rum för rekreation och att eleverna istället får söka sig ut till skolgården för att koppla av. I Warnes (2013) avhandling visar resultatet att rekreation är betydelsefull för eleverna och behövs för att eleverna ska må bra. Dahl beskriver vikten av att hitta lösningar för rekreation vilket vi kan se att respondenten ovan framhåller att de gjort. Genom att flytta verksamheten utomhus kan eleverna finna en plats för rekreation. Detta är något som Tufvesson (2018) lyfter att rekreation kan vara både inomhus i ett enskilt rum eller utomhus i naturen.
8.2 Pedagogisk miljö
Att samverkan mellan skola och fritidshem är en framgångsfaktor kan vi utgå från av det som setts i resultatet. Många av lärarna i fritidshemmet uttrycker att de är en fördel att arbeta i klass på dagarna för att sen arbeta med samma elever på fritidshemmet. Lärarna beskriver att deras relation med eleverna blir starkare och att de kan känna av elevernas dagliga mående. Även Gerrbo (2012) beskriver vikten av att känna till eleverna och veta deras förutsättningar för att kunna sätta in de insatser som behövs. Detta för att skapa en tillgänglig undervisning för alla. Innan vi började med vår studie hade vi en förutfattad mening om att det flesta som arbetade i fritidshem inte vill vara resurs i skolan. Resultatet visar motsatsen och att samtliga av respondenterna anser att de har en betydelsefull roll för verksamheten i fritidshemmet.
hjälpmedel endast behövs vid behov. De hjälpmedel som lärarna beskriver ska tas fram vid behov är hörselkåpor, bildstöd, tidsangivelse med mera. Alla respondenter är dock överens om de pedagogiska strategierna där de betonar vikten av rutiner och scheman. Även Gadler (2011) lyfter betydelsen av att bemöta alla elevers behov för att på så sätt skapa en likvärdig undervisning. För att möta alla elevers behov kan hjälpmedel behövas i fritidshemmet och det är upp till verksamheten att se över behoven som finns. Genom att använda olika hjälpmedel i undervisningen kan det skapa en tydlighet för eleverna, vilket två lärare också stärker i studien. Lundin (2017) belyser fördelarna med att använda olika hjälpmedel i undervisningen för alla elever. Dock anser flera respondenter i studien att de inte upplever någon effekt att använda hjälpmedel till alla elever.
8.3 Social miljö
I läroplanen kap 4 står det att eleverna ska få ta del av naturen och samhället för att stärka deras möjligheter till förenings-, kultur och – friluftsliv i deras närmiljö. Eleverna ska ges förutsättningar för att kunna delta i undervisningen på sina villkor dock visar vårt resultat att alla skolor inte har möjlighet att erbjuda detta. Några av respondenterna känner att de inte har kapacitet att låta alla elever vara delaktiga vid utflykter. Vi tolkar de som att lärarna känner sig otillräckliga och obekväma med att ta med vissa elever utanför skolans område. Detta beskriver lärarna beror på avsaknaden av extra personal som kan stötta vissa elever samt de stora elevgrupperna. Gadler (2011) & Groth (2012) är eniga om hur delaktighet och känsla av samhörighet påverkar elevernas självkänsla. De menar att vi som arbetar i skolan måste skapa aktiviteter och miljöer där eleverna kan delta på sina villkor. Groth skriver också att elever i behov av särskilt stöd känner sig segregerade från skolans verksamhet. Eftersom några skolor väljer att utföra utflykter när vissa elever inte är närvarande påverkar detta dessa elevers undervisning och känsla av samhörighet.
Respondenterna lyfter att det är svårt att skapa en inkluderande verksamhet på grund av att personalresurserna inte finns. Vi förväntade oss att fler skulle lyfta frågan om ekonomi men vi tolkar de som att personalresurser hamnar under kategorin ekonomi. Vi anar att om det fanns en större budget för fritidshem hade mer personal anställts till de fritidshem som är i behov av det. Möjligheten för ”en skola för alla” hade då varit betydligt större samt att kunna forma inkluderande lärmiljöer där undervisning står i fokus eftersom många eftersträvar ”en skola för alla”.
8.4 Förutsättning för lärande
När vi talar om förutsättning för lärande bygger de på vår teoretiska modell av Tufvesson (2018). Den har sina grunddelar i fysisk, pedagogisk och social miljö och tillsammans utgör de möjligheten för undervisning. I tillgänglighetsmodellen av Tufvesson framhålls de att lärare behöver ha alla tre delar i beaktning för att förutsättning för lärande ska kunna ske. Genom att se över både den fysiska, pedagogiska och sociala miljön kan lärarna hitta strategier för hur verksamheten ska kunna skapa miljöer som är tillgängliga för alla. Resultatet visar att möjligheten till inkluderande undervisning påverkas av fritidshemmets förutsättningar. Samtliga fritidshem i studien lyfter möjligheter och hinder i de tilldelade lokalerna. De alla framhåller att det optimala är att ha en egen fritidshemslokal. Marjanna De Jong (2008) beskriver att trånga utrymmen och för stora elevgrupper kan leda till konflikter vilket en egen lokal med planerade rum kan motverka.
förutsättningar till undervisning. Vi upplever att den fysiska miljön är mer framträdande då den är synligare för respondenterna då den handlar om lokalens utformning. Om vi utgår ifrån Tufvessons (2018) modell påverkas den pedagogiska och den sociala miljön av den fysiska miljön. Trånga utrymmen påverkar den sociala miljön genom att konflikter lättare uppstår samt planering av olika aktiviteter kan bli lidande. Den pedagogiska miljön påverkas genom att inte kunna skapa inbjudande lärmiljöer som är anpassade för fritidshemmets undervisning. Respondenterna i studien beskriver att flexibilitet är viktigt för att uppfylla alla tre delar av tillgänglighetmodellen.
8.5 Metoddiskussion
Vi valde våra respondenter genom ett bekvämlighetsurval vilket gjorde att vi redan hade en relation till respondenterna. Dock menar Allwood & Erikson (2017) att detta kan vara en nackdel eftersom vi redan har skapat oss egna erfarenheter och möjligtvis fördomar samt att det i sin tur kan påverka studiens resultat. Våra upplevelser under intervjuerna var att alla kände sig bekväma och att de skapade ett avslappnat samtal genom att vi hade en relation till respondenterna. Att vara helt objektiv menar Allwood & Erikson är viktigt för att inte påverka resultaten något som vi anser vara svårt. Vi är nöjda över att samtliga lärare har utbildning inom fritidshemmet och har arbetat olika länge, vilket har givit oss en bred bild över verksamheten. Vi upplever att de har varit en fördel att träffas fysisk för att det har givit oss en större uppfattning över vad respondenten ville förmedla genom kroppsspråket än om vi hade valt att göra enkäter och skickat ut. Nu har vi fått en personlig kontakt och vad vi tror en större förståelse för samtalet.
En möjlighet hade varit att använda oss av respondentvalidering till alla våra intervjuer. Det hade varit ett sätt att säkerhetsställa att vi har tolkat deras svar på ett korrekt sätt och även givit respondenterna chansen att lägga till eller ta bort delar i transkriberingen. Bryman (2008) menar att det ger respondenterna möjlighet att komma med synpunkter och får chans att förtydliga och ändra om de upplever att de har tolkats fel.
Vi valde att använda oss av metodtriangulering vilket innebär att vi använde två olika metodsätt som bestod av observationer och intervjuer. Denscombe (2016) framhåller att detta är bra för att få en djupare förståelse för studien. Vi upplever dock att vårt observationsschema inte givit oss någon större kunskap och inte tillförde något nytt för studien. De hade möjligtvis givit oss en större förståelse om observationsschemat utformats på ett annat sätt.
9 Pedagogiska implikationer
I vår studie framkommer de olika lärmiljöernas betydelse för undervisningen i fritidshemmet. Genom studien är vår förhoppning att kunna klargöra hur den fysiska, pedagogiska och sociala miljön kompletterar varandra och hur de tillsammans skapar en inkluderande undervisning. För att skapa en hög kvalité på undervisningen krävs bland annat flexibilitet, samverkan, kunskap samt kännedom om elevernas behov.
Ny forskningsfråga
10 Referenslista
Allwood, C. M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för
psykologi och andra beteendevetenskaper. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl., Stockholm: Liber.
Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla: pedagogers meningskonstruktion i ett
politiskt uppdrag. Diss. Lund: Lunds universitet. [Elektronisk resurs]
http://dspace.mah.se/handle/2043/3417
Boström, L. Hörnell, A. & Frykland, M. (2015). Learning Environments at
Leisure-time Centres in Sweden: A Comprehensive Survey of Staff Perceptions. International
Journal for Research on Extended Education. 3:1, ss. 5–18
Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Malmö: Liber AB. Dahl, M. (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: pedagogiskt arbete med
barns olika relationer. Diss. Kalmar: Linnéuniversitetet. [Elektronisk resurs]
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:755038/FULLTEXT01.pdf
De Jong, M. (2008). Rummets grammatik. Pedagogiska magasinet, (1), ss. 27-67. Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Bergström, S. (2013) Rum, barn och pedagoger – Om möjligheter och
begränsningar i förskolans fysiska miljö. Diss. Umeå: Umeå universitet. [Elektronisk resurs]http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:613213/FULLTEXT01
Gadler, U. (2011). En skola för alla - gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse
i skolans verksamhet. Diss. Göteborg: Intellecta Infolog.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:412729/FULLTEXT02.pdf
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i
praktiken. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. [Elektronisk resurs]
http://hdl.handle.net/2077/30583
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers
och speciallärares perspektiv. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet. [Elektronisk resurs]
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-18067
Koch, E. (2014). Stödet försvinner från fritidshemmet. Lärarnasnyheter [blogg].
Küller, R. (2004). An emotional model of human-environment interaction. Paper presented at IAPS 18: Evaluation in Progress. Strategies for Environmental Research and Implementation. CD of Abstracts. Vienna.
Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom?. Diss. Jönköping: Jönköpings universitet. [Elektronisk resurs]
https://www.spsm.se/globalassets/forskning/who-should-do-what-to-whom.pdf
Lindström, G. & Pennlert, L. Å. (2016). Undervisning i teori och praktik en
introduktion i didaktik. 6. uppl., Johanneshov: MTM.
Lundin, J. (2017). En skola som fungerar - för alla. 1. uppl., Lund: Studentlitteratur. Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 4. uppl., Stockholm: Liber AB.
Roos, H., Gadler, U. (2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet - en
modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag. I pedagogisk forskning i Sverige, vol. 23, no. 3–4, pp. 290–
307. [Elektronisk resurs]
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1740/1566
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm, Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2018). Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen. Stockholm: Skolinspektionen. [Elektronisk
resurs]https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapp orter/kvalitetsgranskningar/2018/delaktighet/delaktighet-i-undervisningen_2018-05-29.pdf
Skolverket (2014) Allmänna råd med kommentarer för fritidshem. Fritzes. ISBN: 978-91-7559-115-5
Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2019). [Elektronisk resurs] http://www.skolverket.se/publikationer?id=3975
Skolverket. (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket.
Rapport 2016:440.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2020). Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar (NPF). Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad från https://spsm.se [2020-02-26]
Tufvesson, C. (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Förskola och
skola. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. [Elektronisk resurs]
Warne, M. (2013). Där eleverna är: ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande
miljö för hälsa. Diss. Östersund: Mittuniversitetet. [Elektronisk resurs]
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:662148/FULLTEXT02.pdf
Willén Lundgren, B. & Karlsudd, P. (2013). Relationella avtryck och specialpedagogiska perspektiv i fritidshemmets praktik. I Aspelin, J. (Red).
Relationell specialpedagogik: teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University
press, ss. 63 – 76.
