Hur klinisk juverinflammation påver- kar produktion och innehåll av mjölk hos Svensk låglandsboskap
Ekonomisk påverkan av mastit
How clinical udder-inflammation affects the production and content of milk in Swedish lowland livestock
Economic impact of mastitis Lisa Fjellheim
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologi
Grundnivå 15 hp
Handledare: Ted Morrow Examinator: Larry Greenberg 2020-03-23
Löpnummer: 20:167
Bild tagen av Lisa Fjellheim, Karlstad (2017).
Sammanfattning
Mastit är en inflammation som orsakas i juvervävnaden hos nötkreatur och som årligen orsakar stora kostnader inom produktionen och lönsamheten på gårdar. Syftet med denna studie var att fastställa om juverinflammationer kan påverkar en nedgång inom den mängd mjölk som produceras samt undersöka hur protein- samt fetthalten påverkas eftersom innehållet är en viktig del av lönsamheten. För att kunna genomföra studien har jag använt mig av data från en gård i Värmland där mastit är en vanlig förekom- mande sjukdom som drabbar korna, och som årligen drar ner på lönsamheten. Från år 2015 har totalt 134 kor på gården där studien genomförts varit behandlade med antibiotika av veterinär där uppemot hälften av korna drabbades av en klinisk synlig infektion. Två grupper har använts i studien där 45 kor drabbade av mastit har undersökts genom provmjölkningsresultat och som sedan jämförts med en kon- trollgrupp bestående av friska individer där kor som ej har varit synligt drabbade av mastit använts. Re- sultatet för undersökningen av hur mjölkmängden påverkas visade en signifikant skillnad för en minsk- ning av mängden sista året (P=0,036) men ingen signifikant skillnad över fett och proteinhalten kunde ses. Utifrån resultatet dras slutsatsen att klinisk mastit minskar mjölkmängden medan innehållet av fett och protein förblir opåverkat.
Nyckelord: Mastit, Juverinflammation, Mjölkbesättning, Mjölkproduktion.
3
Abstract
Mastitis is an inflammation that is caused in the udder tissue of cattle and which annually causes high costs within productions and the profitability of farms. The purpose of this study is to determine if udder inflammation affects both the amount of milk that produces and investigate how the protein and fat -con- tent are affected. To be able to implement the study, I have used data from a farm in Värmland where mastitis is a common disease affecting the cows, and which reduces profitability annually. From the year 2015, a total of 134 cows on the farm where the study occurred were treated with antibiotics by a veteri- narian, where up to half of the cows were affected by a clinically visible infection. Two groups have been used in the study where 45 cows affected by mastitis have been examined through test milking re- sults and then compared with a control group consisting of healthy individuals where I have used cows that have not been visibly affected by mastitis. The results for the study of how the milk volume is af- fected showed a significant difference for a decrease in the quantity last year (P =0,036). Based on the results, it is concluded that clinical mastitis reduces the amount of milk and the content of the milk.
Key Words: Mastitis, Udder-inflammation, Milk herd, Milk production.
Inledning
Mjölken är idag en viktig del i våra baslivsmedel och varje år konsumeras mer än 80 liter dryckesmjölk per person, och totalt 375,9 kg mejeriprodukter per person i Sverige (Holmström 2017). Inflammationer i juvret hos mjölkkor idag (mastit) ger en stor nedgång inom mängden mjölk som produceras (Halasa, Huijps, Østerås & Hogeveen, 2007). Mjölkgårdar i Sverige minskar ständigt i samband med att det inte längre är lönsamt, samtidigt som avel har resulterat i att kor får en högre produktion. Under de senaste 50 åren har man avlat för att öka produktionen och under denna tid har mjölkmängden per ko mer än fördubblats. Under 1900-talets början mjölkade en ko ca 2000 kg mjölk varje år medan den idag mjölkar i genomsnitt 9000 kg (Flyren, 2011).
Mastit (juverinflammation) är en endemisk infektion som påverkar juverhälsan och anses vara en av de mest frekventa och ekonomisk kostsamma sjukdomen inom mjölkindustrin. Juverinflammationer uppstår genom att bakterier tränger sig in i juvret genom spenkanalen där den etableras och orsakar en infektion i spen- och juvercisterner (De Laval, juvervårdshandbok). Vid en svår infektion och mycket frisättning av toxiner från bakterier kan även spen och juvervävnaden ta skada, Inflammationsmediatorer frisläpps vilket orsakar en inflammationsreaktion i de påverkade vävnaderna i juvret. Reaktionen leder till att fler vita blodkroppar transporteras från blodet till juvret. Blodkropparna bekämpar infektion ge- nom antibakteriella egenskaper som tar död på bakterierna (Juverportalen, 2019). I vissa fall kan yttre faktorer ha en stark påverkan på vad som sker i juvret, beroende på var i laktations cykeln kon befinner sig kan förmågan att stå emot infektioner genom effektiviteten från immunförsvaret vara ostadig. I slutet på en laktation sinläggs kon och detta innebär ett förhöjt tryck i juver. Läckage kan uppstå då regel- bundna mjölkningar upphör. Detta i sin tur orsakar att bakterier har längre tid på sig att etableras. Yttre faktorer såsom foderbyte kan också vara en orsak till att mastit förekommer (Persson, 2019).
Under de senaste 10 åren har det skett en förändring i juverhälsan hos de svenska mjölkproduce- rande korna, den främsta anledningen är att både industrins hygien och att nya större lösdrifter har till- lämpats. Mängden av de svenska korna står inte längre i ett uppbundet system utan rör sig fritt och då lättare får kontakt med smittade individer. En större del av dagens lantbrukare har också ett större antal djur gentemot vad som fanns tidigare på en gård, detta resulterar ofta i att besättningar får ett sämre smittskydd då patogener näst intill är oundvikligt. Analyser av celltal hos enskilda kor i Sverige från provmjölkningar visar att nästan 70% av korna har mastit någon gång under laktationen. En juverin- flammation kan vara en så kallad klinisk synlig infektion då juvret får en förhårdnad och en ökad tempe- ratur, men en juverinflammation kan också inträffa som en tyst förlöpande infektion, en kallad subkli- nisk infektion. Upptäck av denna typ av juverinflammation sker endast genom provtagning då man kan se det förhöjda celltalet på provmjölkning resultatet (Engqvist, 2013). Under provmjölkning provtas en del av mjölken från vardera individ som mjölkas, detta visar både protein, fett och urea- halt samt cellta- len (SCC) i mjölken som är ett bevis på att någon sorts infektion har inträffat, Celltalet är antalet vita blodkroppar som transporterats till juvret och bekämpar bakterieinfektioner. Detta kommer att påverka mjölken från juverdel med SCC, man kan se en förändrad sammansättning och kvalitet vilket kommer att förändra statusen på de mejeriprodukter som ska produceras på mejeri. Lantbrukare får sämre betalt om celltal som ligger på 200 000 celler per milliliter ger tillägg på 2% ökning på mjölkpriset medan ett celltal på 400 000 per milliliter ger ett avdrag på 10% (Andersson, 2010).
Det finns en stor mängd olika bakterieinfektioner som kan förekomma hos mjölkkor, De fall av mastit som ger en svår sjukdomsbild kan behöva behandlas med antibiotika och flertalet urmjölkningar dagligen för att minska bakteriemängden.
5 Många av de bakterier som orsakar mastit är bundna till miljön och finns naturligt i den stallmil- jön där korna rör sig. Symtomen vid klinisk och akut mastit, är svullet juver, hög feber, förhöjd hjärtfre- kvens, minskad vommaktivitet och minskad aptit samt mjölkmängd (Persson, 2019).
För att förebygga mastit krävs en god djurhållning med dagliga rutiner som förbättrar stallmiljö och hygien. När det gäller infektionssjukdomar behöver platser där bakterier kan etableras hållas rent, speciellt liggbås ska hållas rena och torra från eventuell avföring och mjölk eftersom det annars finns en större risk för smittspridning av bakterier bland besättningen. De vanligaste bakterierna som riskerar att orsaka juverinflammationer är staphylococcus aureus, dessa finns naturligt i miljön men det finns en mängd andra bakterier som också orsakar infektioner (Lam & Lam, 2008).
För att upptäcka mastit behöver djur ses över, ofta kan kon få problem med att mjölkas i robot vilket registreras i datorn så att en överblick över besättningens kan göras. Desto tidigare en inflammat- ion upptäcks ju snabbare kan man förhindra att den både sprids och att kon insjuknar och får en sämre status. Om en upptäckt av mastit hos en viss individ skulle inträffa behöva åtgärd göras, separering av den sjuka kon är viktigt av den orsak att smittspridning annars kan inträffa mellan individer och för att man ska kunna ha en bättre uppsikt över sjukdomsbilden. Regelbundna frekventa urmjölkningar har vi- sat sig ha god effekt på klinisk mastit och är en betydande del i återhämtningen (Engqvist, 2013).
Syftet med denna studie är att undersöka om juverinflammation har en stor påverkan på produk- tionsmängden av mjölk och innehållet av protein och fett. Kommer produktionen av mjölk att minska vid en klinisk mastit och kommer man se en procentuell skillnad i fett och protein innehållet i mjölken?
Eftersom mastit patogener kan utsöndra ett toxin som skadar juvervävnad och orsakar en försämring i juverepitelcellerna vilket kan ge en minskad produktion av mjölk. Några bakterier kan producera toxiska ämnen som skadar juverhälsan vilket kan minska produktion och försämra kvaliteten och hållbarheten.
En klinisk mastit infektion tror jag kommer att minska kons produktion genom hela laktationen eller minska produktion för all framtid hos den drabbade individen då juvervävnaden kan ha tagit stor skada vilket jag förmodar kommer minska årsproduktion hos individen. Mjölkens fett -och proteinhalt antar jag också kommer förändras eftersom sjukdomstillståndet försämrar kons förmåga att både producera och bibehålla en bra mjölkkvalitet.
I en studie genomförd av Lescourret, (1994) visade det sig att mastit påverkade mjölkmängden negativt. 36% av samtliga fall av mastit minskade produktionen med 911 kg mjölk under laktationen.
och för 38% av fallen minskade mjölkproduktionen under en längre period.
Material och Metod
Datainsamling har skett på en mjölkgård norr om Alster, Värmland. Gården har totalt ca 130 mjölkande kor i drift uppdelade i 2 grupper. Studien genomfördes vinter-vår 2020 med värden som sträcker sig från 2015. Totalt har 90 mjölkkor av rasen svenskt låglandsboskap (SLB) använts i studien, rasen har ofta en hög avkastning och mjölkande individer är framavlade på gården eller inköpta från andra gårdar i tidig ålder. Som kalv har korna druckit helmjölk i minst 12 veckor och efter 2 veckor hållits i grupp med fler kalvar. Mjölkning sker med en Lely robot av A3 modell som mjölkar och rengör juver och spenar innan mjölkning inträffar. När korna står och mjölkas får de tillgång till kraftfoder i pelletsform som är anpas- sad till kons produktion och vikt.
Miljön där korna hålls som mest under årets gång är en ladugård med lösdriftssystem Kor kan vandra fritt och själv bestämma när mjölkning, grovfoderintag eller vila ska inträffa. Gården som denna studie genomförts på är KRAV- certifierad vilket innebär att kor ska hållas ute i minst 2 månader per år i minst 12 timmar per dygn och kunna beta minst 6 kg i Ts-halt. (Torrsubstans) per dygn. Fodret är
KRAV-godkänt och 100% av ensilage, halm och annat grovfoder är från gårdens egen eller arrenderad jordbruksmark.
Undersökningen har baserats på befintliga data över både mjölkmängd per dygn som rapporterats in genom de 2 mjölk-robotarna som finns på gården. Genom provmjölkningar som inträffar regelbundet varje månad på gården innebär att man får en sammanställning av mjölkens innehåll per individ. Juve- rhälsan kan mätas genom Urea, fetthalt, proteinhalt, mineraler och celltal (SCC) vilket är synligt på re- sultatet av provmjölkningar. Proverna läggs under året samman till ett medelvärde, vilket jag har använt i studien för fett- och proteinhalter. I undersökningen har jag kollat på den totala årliga produktionen mjölk per kilo under 3 år, först året innan kon fick mastit, året kon hade påverkats av mastit samt året efteråt för att se om inflammationen kan minska den totala mjölkproduktionen. Jag har också använt mig av en kontrollgrupp där kor som inte varit sjuka i en klinisk mastit undersökts för att se om det finns en signifikant skillnad mellan de 2 grupperna. För att se om det fanns en skillnad mellan både år och de 2 grupperna innehållande friska eller mastit-drabbade kor använde jag mig av testet repeated measures - ANOVA med hjälp av IBM SPSS statistics 25 for Mac (IBM corporation. Armonk NY). Kontroller av fett och proteinhalter gjordes också genom repeated measures ANOVA av den orsak att studien sträckte sig över 3 stycken tidpunkter, även ett Bonferroni post hoc test gjordes för att se skillnader mellan grup- per och tidpunkter.
Den experimentella gruppen har drabbats av mastit olika tidpunkter under laktationen och för att kontrollera om det finns en skillnad mellan de kor som drabbats tidigt under året jämfördes dessa med individer som fått symtom senare under året. Kontrollen gjordes månadsvis. Antalet kalvar som korna fått kontrollerades också eftersom det kan vara en betydande faktor på produktionen och att de lättare kan utsättas för mastit i detta fall.
7
Resultat
Undersökningen visar att andelen sjukdomsfall på gården orsakas till 58.96% av juverinflammationer (Figur 1). En signifikant skillnad på att mjölkmängden skiljde sig från år till år inom kontrollgruppen och den experimentella gruppen som varit utsatt för infektion. Samtidigt som kontrollgruppen visade en normal ökning för varje laktation ser man en tydlig minskning i mjölkmängden under det sista året (Fi- gur 2). Det visas också en signifikant skillnad på medelvärdet mellan kontrollgrupp och den grupp som varit påverkad av mastit (P=0,036). Under det första året ökar de båda staplarna uppskattningsvis kring 1000 l vilket är normalt, men samtidigt som den tredje stapeln för kontrollgrupp fortsätter öka år 3 mins- kar den experimentella gruppens medelvärde med över 2000 l.
Fetthalten visade ingen signifikant skillnad mellan kontroll- och experimentell grupp (P=0,113) (Figur 3). Medelvärdet för kontrollgruppen var 4,26% och den experimentella gruppen var 4,02%, året efter mastit låg fetthalten för experimentell grupp på 3,94% där den experimentella gruppen skilde sig kon- trollgrupp med 0,32%. Proteinhalten mellan grupperna visade ingen signifikant skillnad P=0,533. En li- ten minskning kan urskiljas det sista året (Figur 4). Medelvärdet för kontrollgrupp låg på 4.26% och den experimentella gruppens medelvärde låg på 4.09%
Figur 1-Andelen sjukdomsfall som orsakas av juverinflammationer under 5 års tid (N=134)
Figur 2-Medelvärde över kilo som producerats under ett års tid mellan kontrollgrupp och expe- rimentell grupp. (N=90)
Figur 3-Medelvärde över procentuell mängd fett som producerats under de 3 tidpunkterna för experimen- tell- och kontrollgrupp (N=90).
Figur 4-Medelvärde över procentuell mängd protein som producerats under de 3 tidpunkterna får både experimentell- och kontrollgrupp (N=90).
Tidpunkt Tidpunkt
Medelvärdet för produktion under behandlingsåret visade sig ligga på på 8020 l. Den mängd mjölk som producerats under året kor drabbas av mastit visar inte någon tydlig skillnad gentemot året innan be- handling (Figur 5). En liten minskning inträffar på de kor som drabbats under månaderna januari, febru- ari, maj och september. En ökning av mjölkproduktionen sker i slutet av året av de kor som drabbades sent. Antalet kalvar som en ko fått visade sig ha en signifikant påverkan på mjölkmängden P=0,010 (Fi- gur 6 & 7) Kons ålder visade sig ha en betydelse för produktion (Figur 8 & 9).
Figur 5-Den totala mängd kilo mjölk som producerats under året för kor som drabbats av mastit under olika månader. N=90.
Figur 6-Medelmängd mjölk som producerats hos experi- mentell grupp beroende på antalet kalvar korna fått under sin livstid. (N=45).
Figur 7-Medelmängd mjölk som producerats hos kon- trollgrupp beroende på antalet kalvar som korna fått un- der sin livstid. (N=45).
Figur 8-Medelmängd mjölk som producerats hos kontroll- Figur 9-Medelmängd mjölk som producerats hos experimen-
9
Diskussion
Resultatet som framgick i min studie stödjer i hög grad delar av min hypotes. Kor som varit drabbade av juverinflammation visade på en signifikant nedgång efter att juverinflammation inträffat. Mjölkmängden visade en tydlig nedgång år 3 vilket tyder på att juverinflammation minskar produktionen avsevärt, min förväntning var att år 2 skulle var mer kritiskt eftersom vissa mastit-patogener skadar juvervävnaden di- rekt vid infektion. I Vissa fall får man ta kon ur produktionen helt och då inrapportering av produktion ej kan fullbordas. Under år 2 visade sig ingen signifikant skillnad gentemot kontrollgruppen, och detta kan bero på varierande orsaker. Främsta anledningen kan vara att korna undersökts årsvis och då kunnat bli drabbade av mastit sent inpå laktationsslutet. Individen kan därmed haft ett bra år med hög produktion innan de varit drabbade av Inflammation och det skett en minskning i produktionen. Innehållet av fett och protein resulterade i en liten nedgång av procenthalten i mjölken under sista året vilket är en effekt av den försämrade juverhälsan (S. Uallah, M. Q. Bilall, Zia-ur-Rahman, G. Muhammad & S. U. Rah- man, 2005). Däremot bedömdes ingen signifikans mellan grupperna.
Vissa kor är naturligt mindre drabbade av mastit än andra och avel är en viktig faktor till att få en naturligt frisk ko som har en bra exteriör. Kon måste hålla för en hög produktion samtidigt som det hål- ler sig frisk från sjukdomar och skador. Mastit är i dagsläget ett oundvikligt problem och de ärftliga egenskaperna kan därför spela en viktig roll när det kommer till förebyggande syften. Kons förmåga att återhämta sig efter en juverinflammation är ett anlag som ärvs och som man bör ta hänsyn till (Wel- derufael, B.G. et al. 2017).
Felkällor såsom yttre faktorer t.ex. födointag och antalet timmar kon vilar spelar en stor roll i över hur mycket kon kan producera, större energiintag ger en högre produktion. Foder av hög kvalité som har ett högre innehåll av viktiga ämnen som MJ, Råprotein och fiber ligger också till stor vikt när det kommer till mjölkproduktionen (Nyman, Ekman, Emanuelson, Gustafsson, Holtenius, Persson Wal- ler & Hallén Sandgren, 2007).En av felkällorna i studien kan vara att jag har blandade åldrar och att kor har fått olika många kalvar. Äldre kor har en tendens att drabbas hårdare av mastit, de kor som har haft fler kalvar under sin livstid får också en högre frekvens av mastit patogener (E. Carlén, E. Strandberg &
A. Roth, 2004). Att bara en gård använts i studien är också viktigt att ta i beaktning, Fler gårdar hade gett ett mer distinkt resultat
Bakterierna Staphylococcus aureus och E.coli är de 2 vanligaste bakterierna som orsakar juver- inflammationer i dagens besättningar (Yagdiran, Tallkvist, Artursson & Oskarsson, 2016). För vidare studie hade det varit viktigt att ta detta i beaktning och jämföra bakterier med mängden produktion och sjukdomssymptom. Även årstid är en viktig faktor att undersöka, sommarhalvåret ökar kons välmående genom att öka rörligheten på korna men det är också under sommarhalvåret som flest kor drabbas av ju- verinflammation. Bakterier trivs bättre vid högre temperaturer och flugor är som mest aktiva orsakar smittspridning mellan individer i större utsträckning än under vinterhalvåret. Husflugor Musca dome- stica får många att kor drabbas av juverinflammation vilket är ett problem för många lantbrukare ef- tersom dessa finns naturligt i miljön, främst på betesmarker under sommaren (Anthony H. Andrews, Ro- ger W. Blowey, Hugh Boyd, Roger G. Eddy, 2008).
Infektionen innebär inte endast en minskning av mjölken och innehåll utan vid behandling måste mjölk kastat bort eftersom den innehåller spår av antibiotika, det innebär också extra arbete med sjuka individer och veterinärvård som både kostar pengar och tar tid. Kor behöver ibland avlivas på grund av den permanenta skada som uppstår på juvervävnaden. I en studie genomförd av Gunay & Gunay (2008) visar det sig att även reproduktionen kan komma att ha en negativ verkan av mastit infektioner då den reproduktiva förmågan blir försämrad. Infektioner kan orsaka befruktnings- och embryonala fel vilket även det orsakar ekonomiska förluster.
Slutsatsen i min undersökning blir att produktionen försämras vid juverinflammation. Fett och protein visar ingen större skillnad mellan produktionsåren. Kons ålder och antalet kalvar kon fått under sin livstid har en viss påverkan på studien och som borde kontrolleras ytterligare i vidare studier. Mastit behöver minska i dagens mjölkbesättningar, avel, kontrollering och renhållning är åtgärder som kan minska konsekvenserna av juverinflammationer.
Tillkännagivande
Stort tack till Ted Morrow på Karlstads universitet som varit handledare under studiens gång Och tack till berörd gårdsägare som tillåtit datainsamlingen.
11
Referenslista:
Almqvist, M (2013). “Vanvårdens inverkan på nötkreaturs välfärd och hälsa”,
-Examensarbete inom biologi. Linneuniversitetet, Kalmar. Hämtad: (01-02-2020).
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:632190/FULLTEXT02 Andersson, S (2010). “Olika mastitpatogeners inverkan på mjölkkvalitet och
juverhälsa”-Examensarbete inom veterinärprogrammet. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
Hämtad: (22-02-2020).
https://stud.epsilon.slu.se/1420/1/andersson_s_100630.pdf Anthony H. Andrews, Roger W. Blowey, Hugh Boyd, Roger G. Eddy
(2008). Bovine Medicine- Diseases and Husbandry of Cattle.
Second edition. -1232 sidor. John Wiley & sons. Hämtad: (13-03-2020).
https://books.google.se/books?id=-3p5ARjqqRsC&dq=transmission+of+summer+mas- titis&lr=&sitesec=reviews
Delaval. “Juvervårdshandbok”. Delaval sales AB.
https://www.delaval.com/globalassets/svenska/kataloger/juvervardshandbok.pdf
E. Carlén, E. Strandberg & A. Roth. (2004).“Genetic Parameters for Clinical Mastitis, Somatic
Cell Score, and Production in the First Three Lactations of Swedish Holstein Cows”; Journal of Dairy Science. Volume 87, Issue 9, Pages 3062–3070. Hämtad:(10-022020).
https://www.journalofdairyscience.org/article/S0022-0302(04)73439-6/fulltext Engqvist, Liza (2013). “Frekventa mjölkningar av kor i samband med celltalsförhöjningar i
mjölken”-Examensarbete inom veterinärprogrammet. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
ISSN 1652–8697(Examensarbete 2013:75). Hämtad: (10-02-2020). https://stud.epsi- lon.slu.se/6385/7/engqvist_l_140128.pdf
Eriksson, A.M (2013). Kor och människor, Jordbruket i siffror. Jordbruksverket. 6 juni (2013). Hämtad: (10-02-2020).
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/2013/06/06/kor-och-manniskor/
Flyren, Lina (2011). “Finns det ett samband mellan ökad mjölkproduktion och
mastit?”-Examensarbete inom veterinärmedicin. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Nr 2011: 42. Hämtad: (15-02-2020).
https://stud.epsilon.slu.se/2608/1/Fly
Gunay. A & Gunay. U, 2008,“Effects of Clinical Mastitis on Reproductive Performance in
Holstein Cows”, Acta Vet. Brno.Vocational School of Technical Sciences, Uludag University.
77: 555-560
https://actavet.vfu.cz/77/4/555/
Holmström, L (2017). Konsumtion per person och år, Lantbrukarnas riksförbund, LRF mjölk.
Konsumtion per person och år.xlsx - LRF
Lescourret. F, (1994). “Modeling the Impact of Mastitis on Milk Production by Dairy Cows
Article” Journal of Dairy Science .77(8):2289-301. DOI: 10.3168/jds.S0022-0302(94)77172-1.
https://www.researchgate.net/publication/15236091_Modeling_the_Impact_of_Masti- tis_on_Milk_Production_by_Dairy_Cows
Nyman. A.-K, Ekman. T, Emanuelson. U, Gustafsson. A.H, Holtenius K, Persson Waller. K,
HallénSandgren. C. (2007).“Risk factors associated with the incidence of veterinary-treated clin- ical mastitis in Swedish dairy herds with a high milk yield and a low prevalence of subclinical mastitis”. Preventive Veterinary Medicine. Science Direct.Volume 78, Issue 2, 16 February 2007, Pages 142-160
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0167587706002133
Persson Waller. K, (2016). “Detta händer i juvret vid mastit” Statens veterinärmedicinska anstalt. Hämtad: (14-02-2020)
http://www.juverportalen.se/om-mastit/detta-haender-i-juvret-vid-mastit/
Persson Waller. K, (2019). “Ko juvrets försvar mot infektioner” Sveriges veterinärmedicinska anstalt.
Hämtad: (14-02-2020).
http://www.juverportalen.se/media/1213/juvrets-foersvar-190626.pdf
S. Uallah, M. Q. Bilall, Zia-ur-Rahman, G. Muhammad & S. U. Rahman, (2005). “The effect of severity of mastitis on protein and fat content of buffalo milk”. Pakistan Veterinary Journal.
Hämtad: (11-03-2020).
https://www.researchgate.net/publication/26522071_The_effect_of_severity_of_mas- titis_on_protein_and_fat_contents_of_buffalo_milk
Sveriges veterinärmedicinska anstalt. (2020). “Mastit Hos nötkreatur”. Uppsala. Hämtad: (19-02-2020).
https://www.sva.se/djurhalsa/djursjukdomar-a-o/mastit-hos-notkreatur/
T. Halasa, K. Huijps, O. Østerås & H. Hogeveen (2007).
“Economic effects of bovine mastitis and mastitis management”: A review, Veterinary quarterly, 29:1, 18-31, DOI: 10.1080/01652176.2007.9695224. Hämtad: (13-02-2020)
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/01652176.2007.9695224?need Access=true T. J. G. M. Lam, Theo J. G. M. Lam (2008). “Mastitis control”- From Science to Practice
Wageningen Academic Pub, 2008 - 453 sidor. Hague, Netherlands. Hämtad: (18-02-2020) https://books.google.se/books?id=a39A9I3yNO0C&hl=sv&source=gbs_ViewAPI&printsec=fro ntcover&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false
Welderufael, B.G. et al. (2017). “Bivariate threshold models for genetic evaluation of susceptibility to recover from mastitis in Danish Holstein cows”.Journal of Dairy Science, Volume 100, Issue 6, 4706 - 4720. Hämtad (10-03-2020).
https://www.journalofdairyscience.org/article/S0022-0302(17)30317-X/fulltext
Yagdiran. Y, Tallkvist. J, Artursson. K & Oskarsson .A, (2016). “Staphylococcus aureus and Lipopoly saccharide Modulate Gene Expressions of Drug Transporters in Mouse Mammary Epithelial Cells Correlation to Inflammatory Biomarkers”
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0161346
