INOM
EXAMENSARBETE ARKITEKTUR, GRUNDNIVÅ, 15 HP
STOCKHOLM SVERIGE 2020,
Gitarren
Stadsdelshus i Spånga/Tensta VENDELA FOLKE
KTH
SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
Situationsplan 1:5000
Spånga
Tensta
Vatten som inspirationskälla En dans med omgivningen
Utformningen tar avstamp i omgivningen.
Gågatan Tenstagången löper som en central axel genom Tensta. I dess nordvästra ände återfinns flera offentliga verksamheter: bibliotek, skola och simhall. I
arbetet med
stadsdelshuset i andra änden av Tenstagången har jag velat skapa en sydlig offentlig samlingspunkt som motvikt.
För att dessa ska kommunicera med varandra och bilda en större samhörighet har jag valt att plocka upp det existerande formspråket med en tyngdpunkt på vertikala rörelser i trä och glas.
Det återfinns inte bara i nordvästra delen av Tenstagången, utan även hos exempelvis Tenstakyrkan.
Den yttre formen är en lek med omgivningens f o r m e r . O m k r i n g l i g g a n d e byggnader är idel kubiska, vilket fasaderna mot Tenstagången och Tenstastråket inrättar sig efter. Mot torget öppnar byggnaden däremot upp sig mot folklivet och ljuset och blottar sin insida likt en busig hundvalp med skär mage.
Kandidatprojektet utgörs av ett stadsdelshus till området Spånga/Tensta i nordvästra Stockholm. Programmet rymmer såväl representations- som kontorsytor. Spånga/Tensta är två områden separerade av Järvafältet med gemensam förvaltning. Tensta har en större och mer koncentrerad befolkning, vilket avgjorde valet av tomt.
Trapporna förflyttar sig inte bara i höjdled utan även i sidled. De böljar ut till stora och smalnar av runt hörnet.
Ett skal anpassar sig till områdets raka linjer
Mot torget öppnar volymen upp sig
Rörelsen sker kring väggarna så att deras form får upplevas.
Tenstakyrkan
Världens barn
Tensta tunnelbanestation med konstnärlig utsmyckning av Helga
Henschen
Gitarren
Stadsdelshus i Spånga/Tensta
Avsakanden av vatten i området fungerade som katalysator för denna gestaltningsdrivande parameter. Rörelsen i byggnaden har designats med vattnets flöde som förebild. Det avspeglar sig exempelvis i trappornas förflyttning och rörelsen genom rum.
Tensta bibliotek
Tenstakonsthall
Tenstagången
Tens
tastråket
Situationsplan 1:400
Fasad sydväst 1:200
Den valda tomten är centralt belägen i Tensta centrum intill tunnelbanestationen. Tensta präglas till stor del av miljonprogramsbebyggelse och är tydligt trafikseparerat. En arkitektonisk vision var att skapa “Nordens Venedig”. Tomten är väl märkt av detta. Den ligger i hörnet av två centrala gator i Tensta, gågatan Tenstagången och bilvägen Tenstastråket, med en höjdskillnad på tre meter.
Tomten rymmer idag ett parkeringshus. En viktig utgångspunkt har därför varit att läka detta tomrum i staden till något positivt som knyter an till omgivningen och skapar värde för medborgarna.
Höjdskillnaderna begränsar rörligheten kring tomten, så jag har valt att göra torget mer tillgängligt med ramper och förflytta en busshållplats till tomtens östra del. Hiss och trappor överbrygger höjdskillnaden där. Cykelparkering, som idag saknas i området, ger nya möjligheter till kommunikation.Stadsdelshuset har entréer mot Tenstagången, Tenstastråket och torget för att inkorporera det i områdets rörelseflöden.
Trots en ovanligt stor befolkning under 18 år finns det ont om lekplatser i Tensta. Torget har därför delvis utformats till en lekplats. Fontänen bjuder in till plask för små sommartid och skridskoåk vintertid.
Området
Flygfoto över tomten idag.
Gångvägar. Bilvägar.
Idag är kommunikationen
runt tomten begränsad. Ramper, hiss, cykelparkering och busshållplats ökar rörligheten och tryggheten.
ESTCODE
2.
4. 5. 6.
3.
1.
7. 8.
9.
10.
11.
TM 2.
4.
5.
3. 6.
1.
7.
8.
9.
10.
11.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
Presentationshall appr m
rråd presentationshall rki
rråd St d
Sopr m astka oa
mndr m
tern erksamhet
Plan 0
Plan 1
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
oa
tern erksamhet esta rang
e eption
O entliga kontorsr m Personalr m
aktm steri ntr m
Gemensamma m tesr m Gemensamma es ksr m
es ksr m o r
DM K
DM K
DM
K
KK
2.
4.
5.
3.
3.
1.
1.
2.
3.
4.
5.
delning ekonomiskt istånd rarki
edningens ar etsr m Personalmatsal
gemensamma tr mmen nterna gemensamma
m tesr m
Plan 2
Planl sningar
Fasad nordöst mot Tenstagången
DM K
DMK
2.
4.
5. 5.
5.
6.
6.
3.
1.
ppna ytor i angränsning till kommunikationsytor.
Uppluckrade avdelningarna emellan.
Högintensiv on
ppna ytor vända mot torget i sydväst.
Medelintensiv on
Avdelningarnas arbetsplatser har utarbetats efter principen om flexplatser. Istället för att varje person har ett eget skrivbord delar en avdelning på ett större antal platser uppdelade i olika oner, anpassade för olika typer av arbete.
Det totala antalet platser för en avdelning är mellan 2.2-2.8 per person. Under en arbetsdag kan därför den enskilde medarbetaren flytta runt på avdelningen och i byggnaden.
Detta ökar kontakten både inom och mellan avdelningarna samt rörligheten i byggnaden.
ven här har vatten fått styra gestaltningen. Kring de vertikala rörelseytorna är de högintensiva onerna belagda. Rörelse och ljudnivå är hög. Här bryggs kaffe och sker spontana möten. En öppen planlösning möjliggör för rörelse i alla riktningar och avdelningarna flyter in i varandra.
Inåt avdelningarna delar sig flödet mot en större yta av öppet kontorslandskap och en smalare korridor vilken leder in till mindre, tysta arbetsplatser.
tt ar eta i h set
1.
2.
3.
4.
5.
6.
delning
delning ldre nktionshinder delning rskola ritid
delning indi id amil rarki
ilr m
Plan 3
DM K
DMK
Mindre och tysta utrymmen för enskilt arbete.
ågintensiv on
Fasad sydöst mot Tenstastråket 1:200
ESTCODE ESTCODE
Fasad nordväst 1:200 Sektion 1:200
Nodi Hovås
Bärande system av limträpelare
Modet radhus
fasad med raster i trä
Materialreferenser
Nodi Hovås
Kontorshus i trä
er
Elbharmonie
Trappor som förflyttar sig
Hållbarhet
Att skapa en hållbar byggnad har varit en av de centrala utgångspunkterna för projektet.
Materialm i t har det genomgående valet varit trä, en förnyelsebar källa.
Pelarna består av limträ och bjälklagen av massivträ. Endast grunden är i betong, för att skapa en jämn golvnivå mot torget.
En generell stomme är en annan viktig parameter. Pelar-balksystemet är generellt och tillåter en fri placering av innerväggar, som kan ändras över tid efter behov. Stadsdelshuset kan på detta sätt fylla helt andra behov och verksamheter med tidens gång.
Möjlighet till expansion är en annan faktor som kan förlänga byggnadens livslängd. Stadsdelshuset är gentemot programmet väl tilltaget och har kapacitet för fler anställda med nuvarande struktur. Byggnaden rymmer idag även externa ytor, vilka skulle kunna inkorporeras i stadsdelshusets program vid behov.
Möte bjälklag yttervägg 1:5
Modell över byggnaden i sin kontext 1:200
Stommodell 1:200
5 vindpapp 195 regel 195 isolering 95 regel 95 isolering 12 drevning 45 syll
12 ångspärr
20 invändig väggbeklädnad
balksko 50 list räcke
vattenavrinning 100 kantisolering
22 stående fasadpanel 22 bottenbräda
34 spikläkt 30 sedum
6 vattentätt skikt 5 underlagspapp 25 underlagstak
45 ventilerad luftspalt
250 limträpelare 20 parkett 25 golvgips 20 isolering
200 bjälklag massivträ, 5 skikt
195 balk 195 isolering 1 ångspärr 25 glespanel
15 invändig takbeklädnad
20 isolering 1 ångspärr 100-270 betongplatta 300 isolering
300 dränerande och kapilärbrytande skikt
28 trall 68 regel
35 underslag 6 vattentätt skikt
droppbleck fönsterkarm
fönsterbräda fönsterbleck
dräneringsrör
en rande str kt ren
TRITA TRITA-ABE-MBT-20239
www.kth.se
