Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete i didaktik relaterat till Idrott och hälsa 15 hp
Integration i ämnet idrott och hälsa
En kvalitativ undersökning via observationer och intervjuer av lärare som arbetar i skolor där majoriteten av eleverna har utländsk bakgrund
Sebastien Gosselin & Arby Shahmoorad
Handledare: Lena Nilsson
Examinator: Jörgen Mattlar
Sammanfattning
Idag kan man se att Sverige är ett mångkulturellt land och den svenska skolan har blivit en mötesplats där elever med olika bakgrunder och erfarenheter dagligen
träffas. Vilket kan vara en stor möjlighet till att en integration sker. Forskningen kring integrering har under de senaste åren valt att inrikta sig på att undersöka om hur läraren arbetar med eleverna med utländsk bakgrund när det gäller ämnet Idrott och hälsa.
Syftet med vår uppsats är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar med integration i skolor där majoriteten av eleverna har en utländsk bakgrund.
För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att göra en semistrukturerad intervju med fyra lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa.
Men innan intervjuerna skedde så observerade vi totalt 10 lektioner som komplement till intervjuerna.
Uppsatsen kommer fram till att lärarna i idrott och hälsa som deltar i studien tar till hänsyn i sin lektionsplanering och i sin undervisning när det handlar om elever med utländsk bakgrund.
Nyckelord: integration, nedåtgående spiral, inklusion, Fundberg och Peterson.
Innehållsförteckning
Inledning... 5
Bakgrund ..…... 7
Begrepp ... 8
Det mångkulturella …... ... 8
Integration, inklusion och empowerment………..9
Assimilation, exklusion, segregation och immanent pedagogik …... 10
Utländsk bakgrund och etnicitet………...11
Teori …... 13
Den nedåtgående spiralen …... 13
Tidigare forskning …... 16
Antal deltagare …... 16
Orsakerna …... 16
Idrott som en social arena …... 17
Syfte …... 19
Frågeställningar …... 19
Metod …... 20
Val av metod …... 20
Intervjufrågor …... 21
Urval av respondenter …... 21
Etiska överväganden …... 22
Insamling av data ...…... 22
Bearbetning av data ...…... 22
Validitet och reliabilitet …... 23
Metod diskussion …... 23
Resultat …... 25
Observationerna …... 25
Intervjuerna………..27
På vilket sätt arbetar lärarna i ämnet idrott och hälsa som var med i vår undersökning med att integrera elever med utländsk bakgrund i undervisningen?... 27
Hur ser lärarna i vår undersökning på sitt eget förhållningssätt i mötet med
elever som har en utländsk bakgrund i undervisningen i idrott och hälsa?..29
Vilken sorts av fysisk aktivitet är populärast bland eleverna med utländsk bakgrund enligt lärarna i idrott och hälsa som är med i vår undersökning?..31
Analys ..…..…... 32
Observationerna …... 32
Intervjuerna……….33
Slutsats …... 37
Litteratur lista …... 39
Bilaga …... 42
Inledning
Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent, eller knappt 800 000 personer, är barn till minst en förälder född utomlands. Totalt talar vi alltså om nästan var femte svensk det vi lite slarvigt kallar invandrare. På många orter i landet är andelen betydligt större än så. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet står det att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov för att skapa en likvärdig undervisning.1
Ser vår verklighet ut så?
Idrott anses vara en positiv arena för barn och ungdomar med utländsk bakgrund för att integreras i dagens samhälle.2 Med detta menar vi att det kan vara en stor
möjlighet till att integration sker.
Förutsättningarna att olika kulturer förenas med varandra på fotbollsplanen eller på löparspåret är stora då dessa två betraktas som mötesplatser.3 Så via ämnet idrott och hälsa så finns möjligheten för skolans elever och lärare oavsett etnicitet mötas via intressen som de delar och börja bekanta sig med varandra som i sin tur kan resultera i vänskap och i ett livslångt perspektiv integreras i det Svenska samhället. Så det handlar inte enbart om kunskap om hälsa, mentala och fysiska vinster/utveckling man kan ge eleverna som lärare i idrott och hälsa.
Anledningen till att vi är intresserade och vill forska om detta område är först och främst att Sébastien och Arby har en utländsk bakgrund. Det andra är att vi båda två blir klara med lärarutbildningen på Uppsala universitet januari 2013, vilket är snart.
Vi vill ta reda på hur lärare i idrott och hälsa arbetar med integration dels så att vi kan förbereda oss inför framtida yrket, dels att dela den kunskapen med alla som är intresserade av att läsa denna uppsats.
1 Riksidrottsförbundet 2002:1
2 Elling & Knoppers 2005:266
3 Peterson 2000:142
Att idrott och hälsa kan vara en integrationsarena har vi båda två märkt ifrån våra VFU perioder som vi haft under utbildningens gång. Det har alltså tidigt väckt ett intresse om att undersöka inom detta område. I allmänt utbildningsområde II som är en 30hp kurs finner man delkursen Barn och ungdomars förutsättningar i förskola och skola 15hp. Ett intresse väcktes tack vare kunskapen som vi lärde oss och som till stor del handlade om elever med utländsk bakgrund, identiteter, gruppdynamik samt elever som behöver särskilt stöd.
Bakgrund
Vi ska i denna uppsats undersöka hur lärare idrott och hälsa förhåller sig till integration i ämnet idrott och hälsa på högstadienivå. Det som gör att vi är
intresserade av att skriva denna uppsats är att vi i framtiden mycket möjligt kommer att arbeta i en skola där majoriteten av eleverna har utländsk bakgrund. I svenskmedia kan vi varje dag se att Sverige är ett mångkulturellt land, speciellt vid
idrottssammanhang. Exempel på individer som har utländsk bakgrund som representerar Sverige på nationell nivå är fotbollsspelare Zlatan Ibrahimovic och långdistanslöparen Mustafa Mohammed bland annat. Dessa herrar har integrerats och är en förebild för dagens barn och ungdomar. Vi vet att det möjligtvis finns men tyvärr kom vi inte på någon kvinnlig idrottare som har en utländsk bakgrund och som gått i svensk skola och som representerat Sverige i nationella sammanhang. Vi kan se vinsterna som idrott och hälsa ämnet kan utgöra och den glädje dessa två personer skänkt till det svenska folket utifrån deras prestationer. Vi vet att idrott och hälsa ämnet har ett värde som tillsammans med en utbildad och bra lärare i idrott och hälsa kan få elever med utländsk bakgrund att integreras i det svenska samhället.
Vi har valt att efter introduktionen av bakgrundsdelen skriva om fyra områden som behandlar begrepp som kan ge en bredare medvetenhet om ämnet som vi försöker ta reda på i denna uppsats.
Detta kapitel avslutar vi med att presentera teorin som vi utgår ifrån vilket är den nedåtgående spiralen.
Begrepp
Det mångkulturella
Sverige har klassats sedan 1975 som ett mångkulturellt land där olika former av kulturer, religioner, språk och etniciteter ska uppmuntras att existera sida vid sida.4
I den svenska skolan kan det ske en social, kulturell och strukturell integration genom undervisningen av ämnet idrott och hälsa. Vårt påstående får stöd från bland annat en ämnesrapport av idrott och hälsa5 och för exempel så förespråkar Lars-Magnus Engström att idrotten har en särskild roll som socialiserar barn och ungdomar med varandra under aktivitetens gång.6 Det kan leda till att eleverna utvecklar en social kompetens och det är tack vare idrotten personer får chansen att skapa nya relationer med andra personer oavsett bakgrund. Undervisningen kan ha en viktig påverkan på eleverna då de får öva på att vara självständiga eller arbeta i grupper.
Den kulturella delen inom idrotten påverkas utifrån vilket samhälle man lever i och det kan påverka eleverna i ett livslångt perspektiv till ett aktivt liv. Förutom det kulturella som berörs så går det inte att stänga ute språket i undervisningen i idrott och hälsa. Då idrotten är internationell och inte lika beroende av att kunna ett språk så kan eleverna integreras in i samhället lättare genom ämnet idrott och hälsa än övriga skolämnen.7 Olika samhällen utövar olika aktiviteter och Åse Strandbu menar att man kan anamma de idrottsaktiviteter som det samhälle har om man är en person med en annan etnicitet än vad majoritets befolkning har.8 Som elev kan man ta till sig normer och värderingar som representerar det som majoritets befolkning har genom
deltagande av olika aktiviteter. Men det samspelet är ömsesidigt och sker även åt andra hållet.
Normer och värderingar går hand i hand med det som Strandbu menar med strukturell integration och det är att det som kan verka som ett redskap till andra arenor som
4 Otterup, 2005:3
5 Skolverket Ämnesrapport, 2005:21
6 Engström, 2002:103
7 Peterson, 2000:156
8 Strandbu, 2002:139
bland annat skolan och arbetslivet.9 Elever med utländsk bakgrund som inte integrerats sig ännu till de svenska normerna kan utvecklas via deltagande i ämnet idrott och hälsa. Det är något som sker ömsesidigt på både elevens och lärarens villkor vilket man kalla för ett inkluderande förhållningssätt av skolan samt läraren.10 Läraren i idrott och hälsa har inte till uppgift att fostra föreningsdeltagare i olika sporter utan att lära eleverna om fysisk aktivitet och hälsa. Möjlighet finns att läraren i idrott och hälsa kan utveckla en social kompetens och en självkänsla eleverna länge kommer ha nytta av utifrån vad som sker på lektionerna. Förutom det vi nämnt kan vi skapa en nyfikenhet till fysisk aktivitet efter skoltid. Denna aktivitet i föreningslivet som lärare lyckats skapa ett intresse för hos eleven kan få individen att delta på andra arenor genom tävlande och andra föreningsaktiviteter.11
Integration, inklusion och empowerment Vi börjar med att citera begreppet integration.
Begreppet integration är inget lättförstått och okomplicerat begrepp.
Begreppet integration kan beröra väldigt många olika frågor inom väldigt skiftande områden. Det kan handla om integrering av ett perspektiv, om könsintegrering i arbetslivet, om integrering av företag, vara en matematisk term och så vidare.12
Integration är ett stort område men för att avgränsa oss till skolan och ämnet idrott och hälsa så väljer vi att definiera det med hjälp av begreppet arena. Det är Peterson som menar att begreppet arena tolkas som avgränsande och åskådande. Men just för idrottssammanhang så avgränsar det till idrottens rum där det är idrottens regler som gäller. Dessa regler ger en förutsättning för en relationsskapande miljö, mer än vad andra arenor av samhället gör. Den andra delen av arena som står för åskådande är symbolen för uppvisandet, resultatet, engagemanget och det är tävlingsidrottens skäl till att vara med.13
9 Strandbu, 2002:137
10 Ytterhus. 2003: 209ff
11 Strandbu, 2002:142
12 Grip, 2010:10
13 Peterson, 2000:143
Det ovanstående kan appliceras av läraren i idrott och hälsa och det är då möjligheten skapas för integration i ämnet idrott och hälsa i skolan. Förutom det så bör lärarna i idrott och hälsa erkänna och inkludera deras elever. Man får som elev vara med och ta plats i den sociala gemenskapen.14
Inklusion är avgörande för hur individer känner tillhörighet till den grupp som de befinner sig i. Gruppen respekterar och accepterar personen i fråga så som de är samt deras erfarenheter.15
Erkännande kan även kallas för empowerment vilket är att eleverna blir bekräftade och erkända för vem de är. Detta begrepp är kopplat till Cummins (1996 i Otterup, 2005) där han diskuterar skolans betydelse för att stärka minoritetselevernas situation i ett mångkulturellt samhälle.16 Man låter eleverna fritt få bygga på och utveckla sina kunskaper och erfarenheter, detta som ett sätt att motverka segregering. Läraren bär här ett stort ansvar och måste ta hänsyn till elevernas kulturella, personliga och språkliga identitet för att skapa förutsättningar för att eleverna ska satsa på sin inlärningsprocess. I praktiken kan det vara att en elev har blivit antagen i en utbildning och eleven är beredd att göra stora investeringar för att nå sitt mål.
Segregation, assimilation, exklusion och immanent pedagogik
Då vi började med att försöka definiera integration i området ovan så börjar vi med att definiera en form av motsatsen här, vilket är segregation. Det är uppdelning av olika grupper som t.ex. svenskar och invandrare. Det kan även ha andra orsaker som mediernas rapportering av området och socioekonomiska tillståndet människorna har som bor i området. Det är någonting som upprätthålls och skapas ständigt.17
Det är en misslyckad integration samtidigt som det finns en möjlighet att det inte skett en assimilation.
Skolans och lärarnas förhållningssätt kan vara avgörande för hur elever ska integreras in i det Svenska samhället och assimilation är en anpassning med tvång in i den nya kulturen eller sociala organisation man befinner sig i. Tove Skutnabb-Kangas menar att i detta läge sker det en dekulturation det vill säga avlärning av det en person med utländsk bakgrundbär med sig i sitt bagage. Individen förkastar tidigare normer och
14 Ytterhus, 2003:209 ff
15 Nilholm, 2006:23 ff
16 Cummins 1996 i Otterup, 2005:208
17 Invandrare & minoriteter, jan2006:9
värderingar och ersätter det med den nya kulturen man lever i. 18
Exklusion är motsatsen till inklusion som vi skrivit om tidigare. Ett exempel på exklusion kan vara, att som elev i skolan inte kunna språket fullt ut och på så sätt inte kunna delta i de sociala gemenskaper som finns på skolgården. Kommunikationen är ett viktigt redskap till att socialiseras med andra elever. I detta skede så kan individer lämnas utanför det sociala rummet och får då inte en chans att delta. 19
Det är lärarens uppgift att se till att exklusion av en elev i gruppen inte sker i undervisningen oavsett ämne. Men det finns lärare som har ett förhållningssätt som kan vara exkluderande. Enligt PJ Ödman (1995 i Parszyk, 2002) är immanent pedagogik ett förhållningssätt som lärare kan ha som omfattar olika former av beteende vi har i vårt vardagsliv och det kan vara medvetet eller omedvetet.20 Det immanenta förhållningssättet läraren kan ha finns djupt rotat i vårt sätt att tänka, fostra och undervisa och den kan påverka eleven negativt. Lärarens förhållningssätt har en avgörande roll om hur den kommer att upplevas av elever med utländsk bakgrund.21
Den immanenta pedagogiken kan upplevas som en dold rasism då eleverna kan märka det genom blickar som läraren ger, användande av svåra ord i undervisningen, inte få ordet när man räcker upp handen och hårdare bedömning jämfört mot etnisk svenska elever bland annat.22
Utländsk bakgrund och etnicitet
Vi har valt att använda oss av begreppet utländsk bakgrund när vi skriver om eleverna i denna uppsats då det finns många människor i Sverige som inte är
invandrare även om de inte är etniska svenskar. Detta bara för att göra det tydligt och ge en rättvis bild av de elever som lärarna i idrott och hälsa har när vi ska observera då vi inte vet vad eleverna har för bakgrund. Enligt statistiska centralbyrån (SCB) så har man en utländsk bakgrund om båda föräldrarna är födda utrikes oavsett om man
18 Skutnabb-Kangas, 1986:187
19 Ytterhus, 2003:210 ff
20 Parszyk, 2002, 47
21 Invandrare & minoriteter, jan2006:18 ff
22 Invandrare & minoriteter, jan2006:18
själv är född inrikes eller utrikes.23
Mikael Stigendal uppmanar i sin text att man ska använda termen etnicitet istället för invandrarelev eller utländsk bakgrund då det icke är värderande och
flerdimensionellt. Förutom det så möjliggörs det även att beskriva diverse faktorer som språk, identitet, kultur och medborgarskap på en neutral nivå.24
Detta begrepp definierades tidigt som en konstruerad gemenskap ifrån Fredrik Barth (1994; i Gruber, 2007) som är antropolog och i avhandlingen Skolan gör skillnad så står det att etnicitet är situationsbundet och något som hela tiden omskapas. I detta begrepp så finns det tydliga markörer och symboler som avgör och visar medlemskap av en etnisk grupp och dessa är språk, kultur och ritualer.25
Vår undersökning handlar enbart om hur elever som inte är etnisk svenska blir integrerade i ämnet idrott och hälsa undervisningen av läraren. Termen utländsk bakgrund har fått kritik precis som invandrarelev som vi nämnt ovan. Vi avgränsar oss för att kunna anpassa oss efter vår undersökning som vi ska göra och då tycker vi att den term som passar bäst är utländsk bakgrund.
23 Statistiska centralbyrån: Utländsk bakgrund
24 Stigendal, 2004:53
25 Barth 1994 i Gruber, 2007:16
Teori
Den nedåtgående spiralen
Denna teori har sin utgångspunkt ifrån sociokonstruktivistiska synen där man konstruerar scheman i minnet som i sin tur har en viktig roll i fakta inlärningen och för att man ska kunna producera och förstå ett språk. 26 Inlärningen är en meningsfull sysselsättning och inläraren skapar informationen interaktivt utifrån olika kontexter via naturen av socialitet, kollektivitet och samarbete.27
Den nedåtgående spiralen karakteriseras genom att läraren tar över i klassrummet och kunskapsnivån sjunker. Enligt den sociokonstruktivistiska teorin om inlärning krävs det interaktion och aktivt deltagande för att kunna konstruera ny kunskap.28 Genom hög grad av interaktion i klassrummet och elevens egen produktion av tal och skrift i en meningsfull kontext kan även ämnesundervisning användas för språkutveckling.29
Enligt Hajer så kan läraren bidra till att nivån i ämnesundervisningen riskerar att sjunka och när det sker borde läraren pröva andra undervisnings metoder.30 Detta visas sig genom att läraren:
• Förklarar svåra ord varje gång dem nämns.
• Läraren minskar avsevärt andelen svåra ord.
• Förenklar texter och förkortar dem.
• Fokuserar på lösryckta fakta istället för djup förståelse.
• Låter inte eleverna producerar egna texter, utan försöker undvika deras brister.
• Interaktionen minskar samtidigt som det pedagogiska klimatet försämras.31
Med andra ord är det inte bra för elevernas kunskapsutveckling om lektionen är för svår eller för lätt. Läraren som inte ser samtal och interaktion som viktiga delar av inlärningen, utan istället ger eleverna så många skriftliga uppgifter som möjligt att
26 Ruoho, 2011:26
27 Ruoho, 2011:27
28 Hajer, 2004:47
29 Hajer, 2004:47
30 Hajer, 2004:47
31 Hajer, 2004:47
lösa på egen hand bidrar till en hämmande kunskapsutveckling för eleverna.
De exemplen vi angivit tidigare visar att språket kan ha en stor betydelse i
undervisning man som lärare i idrott och hälsa använder sig av vid t.ex. instruktion av en lek. Det kan vara så att språkets betydelse är underskattat i idrott och hälsa från lärarens sida.
Den nedåtgående spiralen är en språkvetenskaplig teori som är lätt att finna hos lärare med ämnen där man använder skrift och text, exempel är ämnet Svenska. Lärare i idrott och hälsa använder inte text och skrift på samma sätt men använder talet genom att förklara olika övningar till exempel. Svenska läraren har skriften och texten som sina verktyg för att kunna undervisa medan lärare i idrott och hälsa har olika former av gymnastikredskap som verktyg till exempel. Men som de två exempel som vi nämner nedan är ämnet idrott och hälsa inte något felfritt ämne utan det finns även lärare här som gör det svårare för eleverna istället för att hjälpa.
Exempel för lärare i idrott och hälsa kan vara:
• Läraren förklarar hur en lek går till enbart en gång, använder svenska svåra ord eller ord som inte är svenska och låter inte eleverna fråga om de funderar över något. Handlar inte enbart om vilken bakgrund målgruppen har utan åldersgruppen kan även spela roll.
• Att under en lektion som innehåller t.ex. redskapsgymnastik inte dela upp övningarna i olika delar. Genom uppdelningen kan eleverna lära sig ett steg i taget för att sedan sätta ihop det till ett helt moment, detta kallas för
förenklingsprincipen. 32
Hajer åskådliggör sin teorigenom en triangel som bygger på betydelse, form och funktion. Detta betyder att språkinlärning handlar om betydelse som har ordkunskap som bas för inlärning. Utöver det jobbar man med form och grammatik och senare har funktion och kommunikation ett ganska stort utrymme.33 Om en av triangelns tre hörn faller bort så sker det en nedåtgående spiral.
32 Nyberg & Sterner 2007:96
33 Hajer, 2004:48
Tidigare forskning
I denna del av texten så presenterar vi forskning om idrott som integrationsarena i tre delområden som vi anser vara relevant och viktigt för vår uppsats.
Vi har använt oss av två forskare som båda publicerade sina forskningsresultat i början av 2000-talet men anses dock fortfarande vara aktuell information.
Antal deltagare
Enligt en enkätundersökning som gjordes av Riksidrottsförbundet och Statistiska centralbyrån om invandrarungdomars ”Idrotts och motionsvanor” 2003, visade att invandrarungdomar håller på med idrott nästan lika mycket som svenska ungdomar gör. Undersökningen bestod av 3000 stycken flickor och pojkar med
invandrarbakgrund mellan 13-20 år gamla. Det visade bland annat att killarnas deltagande var mycket högre än flickornas.34
Undersökningen visade också att invandrarpojkar spelade mer fotboll än killar i allmänhet, medan basket var den sport som var mest attraktiv bland
invandrarflickorna. Slutligen visade undersökningen att idrotten fungerar som en viktig integrationsfaktor för invandrarungdomar mellan 13-20 år. Tyvärr visade rapporten inga svar på orsakerna som gjorde att invandrarungdomarna kände sig mer integrerade i samhället genom idrotten.35
Orsakerna
EtnologenJesper Fundberg fick i uppdrag av Riksidrottsförbundet (2003) att göra en ny undersökning för att undersöka de olika orsakerna bakom invandrarungdomarnas val av fotboll respektive basket. Denna undersökning bestod av olika intervjuer från ungdomar som handlade om idrottens betydelse för integration bland
invandrarungdomar. Resultaten visade att pojkarnas val av fotboll berodde på att de blev uppmuntrade ifrån sina föräldrar och detta gjorde att de började spela fotboll.
Fundberg anser att den största orsaken till att många av dem började spela fotboll är
34 Fundberg, 2003:5
35 Fundberg, 2003:22
att många av killarna ser fotboll som ett sätt att kunna försörja sig eftersom invandrarkillarna menar att det är svårare att få arbete som invandrare.
För flickornas del visade det sig att deras val av basket var starkt förknippad till den afroamerikanska USA-kulturen. Med det menar vi Hip-hop musik, klädstil och att bli proffs i USA var något lockande för många av flickorna att börja spela basket.36
Slutligen menar Fundberg att idrotten är en mötesplats där invandrare kan möta etniska svenskar men att det finns också konsekvenser. Han menar att:
Idrotten är en mötesarena. Där träffas människor med olika erfarenheter och bakgrunder. Dessa möten kan fungera på olika sätt. I några fall är de gränsöverskridande och ger ökad förståelse, förbrödring och glädje. I andra fall är de gränsbevakande och ger upphov till konflikter. Hur dessa möten laddas och vad de leder till är inte givet. Det beror på vad ledare, spelare, föräldrar och andra aktiva inom idrotten gör med dessa möten. 37
Idrott som en social arena
Thomas Peterson som är professor i idrottsvetenskap och sociolog vid Malmö högskola har i sin forskning kommit fram tillatt idrotten är en miljö där barn och ungdomar med utländsk bakgrund möter etniskt svenska barn och ungdomar. Enligt honom är den miljön den mest sociala arenan som finns.
Det är Peterson som nämner integrationsarena där han delar upp ordet i två delar.
Integration och arena, dessa två ord har vi definierat tidigare i detta kapitel.
Idrottsarenan är en miljö som kan ses som ett neutralt område där barn och ungdomar inte blir bedömda utifrån sin bakgrund eller etnicitet utan det som räknas är hur de presterar. 38
Peterson menar att diskriminering sker i mindre utsträckning i idrottsarenan än andra arenor. Lagidrott i grund och botten har som mål att allt ska göras tillsammans för att uppnå det mål man har vilket han menar att det kan leda till att det kan förebygga
36 Fundberg, 2003:15
37 Fundberg, 2003:23
38 Peterson, 2000:142
diskriminering. En annan anledning till att barn och ungdomar kommer överens bra är för att de oftast är överens om villkoren som gäller och det kan vara regler för en aktivitet, på så sätt sker en integration. 39
39 Peterson, 2000:155ff
Syfte
Det vi vill ta reda på är hur lärare i idrott och hälsa arbetar med integration i skolor där majoriteten av eleverna har en utländsk bakgrund.
Problemställningar:
Hur förhåller lärarna i idrott och hälsa sig i vår undersökning till integration i skolor där elever med utländsk bakgrund är en majoritet? Samt hur är lärarna i idrott och hälsas förhållningssätt i
relation till vår språkvetenskapliga teori som är den nedåtgående spiralen?
Frågeställningar:
För att kunna besvara syftet med vår undersökning kommer vi att svara på dessa frågeställningar:
1. På vilket sätt arbetar lärarna i ämnet idrott och hälsa som var med i vår undersökning med att integrera elever med utländsk bakgrund i
undervisningen?
2. Hur ser lärarna i vår undersökning på sitt eget förhållningssätt i mötet med elever som har utländsk bakgrund i undervisningen i idrott och hälsa?
3. Vilken sorts av fysisk aktivitet är populärast bland eleverna med utländsk bakgrund enligt lärarna i idrott och hälsa som är med i vår undersökning?
Metod
I detta kapitel så inleder vi med att ge en förklaring och motivering för valet av undersökningsmetoden. Efter val av metod så redovisas det hur vi skapade och formade våra intervjufrågor. Sedan förklaras urval av respondenterna och under i en egen rubrik står de etiska reglerna vi fick anpassa oss efter. Vidare följer en
redovisning om hur vi samlat in data och under det står det om hur vi analyserat den data vi samlat och sen diskuteras reliabiliteten och validiteten för undersökningen.
Detta kapitel avslutas med en metoddiskussion.
Val av metod
Målsättningen med denna uppsats är att undersöka och besvara vår problemställning via observationer och intervjuer med lärare i idrott och hälsa i olika skolor.
Vi valde en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervju för att lärarna vi intervjuar ska få berätta vad de tycker och känner om det ämne vi undersöker. När man använder sig av en semistrukturerad intervju så följer man inte intervjufrågorna i ordning utan man har fria händer när det kommer till valet av frågor. Detta sätt att intervjua ger en möjlighet till följdfrågor.40
Alan Bryman säger att strukturerade intervju innebär att intervjuaren har en intervjuguide med frågor som berör ämnet man undrar över.41 För att uppfylla
studiens syfte passar observation som komplement till intervju väl för att kunna ge en riktig bild om vad läraren säger gentemot vad som sker i verkligheten.
Vi observerade tio lektioner och detta gav oss material som vi senare kommer presentera och diskutera.
40 Bryman, 2001:127
41 Bryman, 2001:123
Intervjufrågor
Utifrån vårt syfte som vi har så kopplade vi ihop litteratur och våra begrepp för att få fram frågor som har med vårt område att göra.42 Vi fick även inspiration av andra uppsatser inom integrationsarenan som även de använt intervju som kvalitativmetod för att besvara sin problemställning. För att få intervjufrågorna dugliga genomförde vi två stycken pilotstudier varav ena var på en student i klassen och den andra en
anställd lärare i en kommun i Mellansverige. För varje pilotstudie fick vi kritik som vi åtgärdade och enligt Bryman så kan det efter ett par pilotstudier visa sig att frågorna inte fungerar eller inte ger svar på frågeställningarna man har.43 Därför är det bra att göra pilotstudier innan man börjar intervjua på riktigt för då kan man hitta och utesluta sådana typer av frågor. Under hela processen hade vi även kontakt med vår handledare Lena Nilsson som gav feedback/feedforward och tillslut sa att frågorna var godkända för användning.
Urval av respondenter
Vi kontaktade sju skolor i en kommun i Mellansverige men fick endast besöka fyra för att göra observationerna och intervjuerna. Varför vi valt just dessa sju var för att vi visste att majoriteten av eleverna i de skolorna har utländsk bakgrund och vi har även haft kontakt med annan personal som jobbar där. Det är även så att de skolor som vi valt ut ligger i segregerade områden där majoriteten av befolkningen har utländsk bakgrund.
Vi valde att observera och intervjua utbildade lärare i idrott och hälsa och som dagligen arbetar med elever som har en utländsk bakgrund i skolan .
Rent praktiskt så var det krävande tidsmässigt att få tag på lärare som ville ställa upp men det var realistiskt för oss då vi var tidigt ute och tydliga med vad vi ville göra. Vi är tacksamma för att vi fick besöka dessa skolor och vi blev varmt mottagna av idrott och hälsa lärarna.
42 Bryman, 2001:307
43 Bryman, 2001:171
Etiska överväganden
Enligt Brymans diskussioner om etik i samhällsvetenskapliga undersökningar så säger han att det handlar om:
• Hur man ska behandla de individer som studeras.
• Om det finns aktiviteter som man bör eller inte bör engagera sig i tillsammans med de personer som studeras.44
Bryman hänvisar också att man informerar dem man ska intervjua om den aktuella undersökningens syfte. Det innebär att de är medvetna om att det är frivilligt och att de har rätt att avbryta om de uppfattar situationen som obehaglig. Det är också viktigt att tala om att de som vill vara med på intervjun kommer att behandlas med största möjliga konfidentialitet.45
Insamling av data
Vi valde att observera lärarna i idrott och hälsa under ett par lektioner först för att sedan intervjua under ett och samma besökstillfälle. Varför vi observerade först och sedan intervjuade var att det tillvägagångsättet gav en möjlighet att diskutera om det som skett under dagens lektioner utöver intervjufrågorna. Det var en variation om antal lektioner som vi observerade som varje lärare hade men som minst var det en lektion och som mest tre.
Under observationen dokumenterade vi iakttagelser och när vi intervjuade så var vi båda med på den första skolan vi besökte, resterande skolor åkte vi själva till.
Intervjun spelades in via en telefon och den som intervjuade satte sig framför
respondenten.46 Själva intervjun med lärarna gjordes på deras kontor just för att göra det naturligt och bekvämt för dem.
Bearbetning av data
För varje tillfälle vi observerade och intervjuade så hade vi tid efteråt för att bearbeta materialet. Vi tittade i våra anteckningar och spelade upp ljudfilen vår telefon sparat och transkriberade det dels för att det fortfarande var färskt i våra minnen men även
44 Bryman, 2001:440
45 Bryman, 2001:440
46 Bryman, 2001:126
att det kan ha sagts något som inte framkommit tydligt i bandspelaren men som man själv kommer ihåg.47
I slutet när vi hade gjort klart alla intervjuer tittade vi igenom för att se ifall det fanns generella drag men självklart så försökte vi se ifall det besvarade vår
problemställning och frågeställningar.
Validitet och reliabilitet
Denna undersökning är valid på så sätt att genom vårt kvalitativa sätt att undersöka så kan vi få svar på vår problemställning och frågeställningar. Kvalitén på informationen är även hög då vi observerar och intervjuar utbildade idrott och hälsa lärare som i skolan arbetar med elever med utländsk bakgrund. Det är information ifrån dem som vi kommer att använda i vår undersökning.48
Reliabilitet står för i vilken utsträckning undersökning kan upprepas och enligt Bryman så är det svårt för kvalitativa undersökningar att upprepa det tidigare
resultatet för den sociala miljön förändras dag till dag.49 Ögonblicksbilden förändras samt att lärarnas beteende kan påverkas av vår närvaro.
Metoddiskussion
Varför vi valde att observera innan vår semistrukturerad intervju var för att det skulle ge studien en mera tyngd, samt att vi skulle kunna fråga respondenten om det skedde något speciellt under lektionerna vi observerat. Vi insåg ganska snabbt efter det andra besöket att observationen inte gav en rättvis bild av lärarens förhållningssätt efter att ha sett tre lektioner. Men vi fortsatte ändå att observera för att följa den plan vi hade för att införskaffa data.
Efter varje intervju tillfälle så transkriberade vi materialet.
Ett annat kvalitativt forsknings sätt vi kunde ha använt oss av är fokusgrupper. Där
47 Bryman, 2001:310
48 Bryman, 2001:257
49 Bryman, 2001:257
deltar ett par elever i varje klass som vi besökt. Där ställs det öppna frågor och eleverna får fritt tala och diskutera. Mötet spelas in och sedan transkriberas och resultatet jämförs sedan mot var lärarna har sagt. Fördelen med detta
undersökningssätt är att vi skulle kunna jämföra vad läraren säger och vad eleverna säger.
Denna undersökning är inte generaliserbar50 då vi endast fått besöka fyra skolor och intervjuat fyra lärare och totalt observerat tio lektioner. Men resultatet vi fått och som vi diskuterat om är teoretiskt generaliserbart eftersom all data vi fått in ifrån
observation och intervjuerna stämmer överens med tidigare forskning.51
50 Bryman, 2001:271
51 Bryman, 2001:401
Resultat
I resultatdelen presenterar vi vad som uppmärksammats i observationerna först och sedan vad som framkommit under intervjuerna.
Observationerna
Vi börjar med att beskriva vad för slags generella drag hos dessa 4 lärare vi observerade och sedan beskriver vi en lek som är relevant med vår teori.
Det vi uppmärksammade hos lärarna i idrott och hälsa som vi observerade var att de hade ungefär ett likadant förhållningssätt i undervisningen, det vill säga
förhållningssättet var generellt över dessa 10 lektioner. Exempel på likadant
förhållningssätt är på hur och vart de samlade eleverna i gymnastiksalen men även att de använde ett språk som var anpassat till den nivå eleverna befinner sig på. När de skulle förklara en lek eller övning så gick de igenom instruktionerna sakta samt att de visade. När de var klara med att förklara instruktionerna gav de eleverna chansen att räcka upp handen och fråga om något var oklart. Under aktivitetens gång så försökte lärarna i idrott och hälsa ge uppmärksamhet till alla elever genom att berömma eller ge tips på hur de skulle kunna göra för att klara t.ex. en kullerbytta.
Vi har valt att presentera en lek samt hur den förklarades av läraren.
Läraren i idrott och hälsa började med att samla alla elever i mitten av salen. Hon nämnde lekens namn och ingen kände igen den. Sedan delade hon upp eleverna i två lag där ena laget skulle ha röda västar på sig och det andra laget blåa.
Hon sa att det handlar om att lyckas ta så många ärtpåsar som möjligt ifrån
motståndaren under en viss tid. De skulle få använda hela gymnastiksalen och halva sidan av gymnastiksalen som man startade på var ens bas och där var man säker och kunde inte bli tagen men däremot på andra sidan kunde man bli tagen av
motståndarlagets deltagare.
Ärtpåsarna var på en plint som var placerad där innebandymålen brukar stå och förutom det så fanns det två små mattor på varje planhalva och väl på mattan så var
man säker om man hade sprungit över till motståndarens planhalva för att försöka knycka en ärtpåse. På mattan kunde eleverna vila då de inte kunde bli tagna på mattan utan de som stod på mattan kunde ta motståndarlagets deltagare ifall de kom för nära.
Ifall det hände att man vart tagen så fick den tagna ställa sig i målet och vänta tills någon kamrat lyckades ta sig dit och rädda den tillfångatagna och gå tillbaka till sin planhalva. Förutom det så fanns det tre mjuka bollar som man kunde kasta på motståndaren och vart man träffad fick man gå och ställa sig i målet och vänta på att bli räddad. Det handlade om vilket lag som hade flest ärtpåsar innan tiden var slut.
När läraren i idrott och hälsa hade förklarat färdigt så var det många som frågade och fick svar men förutom det så provlekte de en stund så att alla skulle förstå och att det inte skulle ske missförstånd.
Intervjuerna
Vi bestämde oss att redovisa intervjumaterialet utifrån ordningen vi hade på våra frågeställningar.
Vi har valt att redovisa resultatet med hjälp av sammanfattningar, citat och slutsatser där vi valt ut vad som var relevant till vår undersökning. Vi kommer presentera frågorna vi ställt samt vad respondenterna svarat. Namnen vi använder har inget med de riktiga respondenterna att göra. Namnen vi kommer använda oss av är Rut, Kalle, Sofia och Johan.
På vilket sätt arbetar lärarna i ämnet idrott och hälsa som var med i vår undersökning med att integrera elever med utländsk bakgrund i
undervisningen?
Rut menar att man måste anpassa vissa lektioner för att det inte är självklart att de kan grunderna i ämnet idrott och hälsa.
Det är mycket de inte kan och inte är självklart innan, jag gör och visar oftast, sen får man anpassa, vissa grupper kan grunderna och vissa andra kan inte.52
Rut säger att det inte är lätt att följa läroplanen när man har elever som har en annan kultur och norm för det är inte självklart att de ska kunna grunderna i vissa aktiviteter.
Det är knepigt och de har inte gjort allt t.ex. skridskor eller skidor, cykla.
Finns mycket de aldrig gjort som är självklara för svenska barn. Det som står i läroplanen måste jag göra och man får visa och lära dem.53
Lärarna anser det är viktigt att eleverna med utländsk bakgrund lär sig de normer vi har i Sverige så de kan anpassa sig snabbare till den svenska kulturen. Kalle säger att han försöker att få in dem i de svenska normerna t.ex. genom att alla ska duscha efter varje lektion.
52 Rut, 10-‐04-‐2012
53 Rut, 10-‐04-‐2012
Ett bra exempel är att duscha efter lektionen, där är det många som inte vill visa sig nakna men de ska duscha efter gymnastiklektionen, men vissa elever kan då istället duscha före eller efter alla andra.54
Men alla lärarna anser att det är viktigt att eleverna har kvar deras normer för att de känner sig trygga i dem. Sofia säger att hon bemöter elever med ett likartat sätt men hon försöker anpassa sig så att alla blir nöjda.
Alla elever på ett likartat sätt men det kan finnas undantag som att vi erbjuder enskilda omklädningsrum om det är t.ex så att man har religiösa aspekter och inte vill byta om med de andra. I övrigt tar jag ingen hänsyn eller jag gör ingen speciell särbehandling på något sätt. Vi förväntar oss att alla kan vara med alla.55
I intervjuerna har det framkommit att det förekommer grupperingar i klasserna, då elever med utländsk bakgrund bildar en grupp tillsammans. När detta kommer försöker lärarna splittra grupper för att få alla elever med olika bakgrunder och förutsättningar att jobba tillsammans. Rut förklarar att det är hon som ofta styr lagen och de inte får välja själva. Hon bestämmer vilka som ska jobba med varandra och menar att det är ett sätt att försöka få de jämnt. Men hon säger att det ofta
förekommer tjafs eller bråk på grund av grupptilldelning.
Många säger att de inte vill vara med den personen, mera eller mindre på allvar, det kan vara bråk på rasten eller utfrysning. 56
Johan menar dock att det inte finns särskilda grupperingar i klassen och att detta inte är något som han arbetar speciellt mycket med i idrottsämnet, men han försöker göra så alla elever får jobba tillsammans.
Det finns inte så mycket här, i 6an kan det vara tjafs ibland om de inte får vara med sina kompisar men i stort sett är det bra här. När det dyker upp
54 Kalle, 17-‐04-‐2012
55 Sofia, 12-‐04-‐2012
56 Rut, 10-‐04-‐2012
något så tar jag upp det med hela gruppen, just att vi alla är olika och att de ska lära att spela med alla oavsett om de är svenskar eller invandrare.57
Sofia försöker inte att göra stora skillnader mellan grupperna i klassen då alla följer samma regler men hon tycker det är svårt när det gäller en viss grupp som har sina egna regler.
Jag blandar grupperna för att killar och tjejer ska lära sig att spela tillsammans men det är jätte svårt då fotbollskillarna har sina egna regler.
58
Lärarna i undersökningen tar inte så mycket hänsyn till vilken metod de ska använda i en undervisning där majoriteten av eleverna har utländsk bakgrund. Lärarna menar att de mer ser till den enskilda eleven i sin planering.
Hur ser lärarna i vår undersökning på sitt eget förhållningssätt i mötet med elever som har en utländsk bakgrund i undervisningen i idrott och hälsa?
Kalle anser att han försöker vara sig själv och han tar inte så mycket vikt vart eleverna kommer ifrån och han försöker vara extra uppmärksam när det sker grupperingar. Kalle säger även att när det kommer en klass där majoriteten av eleverna har en utländsk bakgrund så får han ta mera tid för genomgångar av lekar eller övningar de ska utföra samt att han är mer lyhörd.
Jag upprepar ganska mycket då jag vet att de kan ha svårt att förstå allt på grund av att de varit här i Sverige en kort tid, så de kan ha svårt att förstå.
59
Johan tycker att i dagens samhälle så tycker eleverna mindre om ämnet idrott och hälsa och över huvud taget att röra på sig men det påverkar inte hans beteende mot eleverna. Han tar inte så mycket hänsyn till angående om vart eleven kommer ifrån utan han bemöter alla på samma sätt i undervisningen förutom när det kommer till simningen.
57 Johan, 16-‐04-‐2012
58 Sofia, 12-‐04-‐2012
59 Kalle, 17-‐04-‐2012
På simningen accepterar jag att det finns elever som inte vill vara med på grund av kulturella skäl och där behandlar jag dem på ett sådant sätt så de blir tillfredsställa.60
Sofia är inne på samma spår som Johan när det gäller simningen, att man måste anpassa sig efter elevernas levnadssätt. Hon menar inte att det är särbehandling för då skulle det vara något negativt utan här tar läraren och skolan hänsyn till individen.
Hon menar att de klasser hon har som är mångkulturella får man tänka på hur man planerar simundervisningen.
Simundervisningen måste anpassa sig efter och dela upp tjejer och killar för sig och inte ha dem tillsammans. Förutom det så är det nästan samma planering för båda könen.61
Rut säger att det är knepigt med planeringen då hon inte vet var eleverna befinner sig i motorik utvecklingen till exempel. Det finns mycket skillnader mellan elever som är etniska svenskar och elever med utländsk bakgrund. Hon berättar att hon utvärderar sig själv i omgångar för att få fram en sådan bra undervisning som möjligt. Ruts utvärdering gick till på sätt att hon testade sig fram med olika metoder och till sist fann vilken metod som passade bäst för just den klassen hon har för tillfället när det handlar om t.ex. instruktioner hur en lek ska gå till eller en fysisk aktivitet.
Det är mycket de inte kan och som inte är självklart redan innan. Jag gör och visar oftast, sen får jag anpassa mig, vissa grupper kan grunderna och vissa andra kan inte. Då måste jag vara noggrann och visa hur man gör något. Självklarhet för de flesta hur man gör situps, men alla kan inte, då får jag visa.62
I stort sätt har alla lärare som vi har intervjuat samma förhållningssätt när det kommer till elever med utländsk bakgrund men de använder sig av olika handlingssätt
gentemot de som deltar i undervisningen.
60 Johan, 16-‐04-‐2012
61 Sofia, 12-‐04-‐2012
62 Rut 10-‐04-‐2012
Vilken sorts av fysisk aktivitet är populärast bland eleverna med utländsk bakgrund enligt lärarna i idrott och hälsa som är med i vår undersökning?
Dessa fyra lärare säger ungefär samma sak när det gäller vad killarna tycker mest om att göra på idrott och hälsa lektionerna men när det kommer till tjejerna är det blandat angående om vad som är populärast.
Tre av fyra lärare säger att killarna tycker mest om fotboll.
Sofia säger att tjejerna tycker om redskapsgymnastik och olika slags lekar.
Johan menar att han uppfattar att tjejerna inte tjatar om något speciellt, de är ganska neutrala medan killarna vill spela fotboll varje lektion.
Kalle tycker det är svårt att säga vilken fysisk aktivitet som är populärast bland killar och tjejer men att på den skola han undervisar på så är det många tjejer som tycker om fotboll och för killarna är favorit aktiviteten spökboll.
Rut säger att killarna tycker om att spela fotboll och tjejerna tycker om att leka.
Analys
Vi väljer att analysera det vi observerat först för att sedan gå vidare med intervju materialet.
Observationerna
Förhållningssättet hos dessa fyra lärare i idrott och hälsa som var med i vår undersökning var positivt. De tog hänsyn till elevernas tidigare erfarenheter och levnadssätt vilket är en slags form av inklusion. Vi visste innan vi besökte skolorna att de låg i segregerade områden i en stad i Mellansverige och när vi var där fick vi det bekräftat att det var en mötesplats för mångkulturen. När vi väl var på besök och observerade lektionerna insåg vi att det var segregation när det handlar om vad för bakgrund eleverna som går i skolan har. Det fanns inte så många etnisk svenska elever där och det har sin naturliga förklaring till att de barn och ungdomar som bor i området med sina familjer är skrivna i den skola som ligger närmast hemmet.
För att utgå ifrån vår teori ”den nedåtgående spiralen” så hade lärarna ungefär samma arbetsätt vilket förhindrade en negativ inlärningsprocess. Vi valde i vårt resultatdel att presentera hur en kvinnlig lärare i idrott och hälsa förklarar en lek samt gav chansen till eleverna att prov leka i 10 minuter. Konsekvensen till att läraren i idrott och hälsa tillät eleverna provleka kan ha varit att de förstod leken bättre och lärt sig reglerna.
Detta förhållningssätt av läraren i idrott och hälsa kan ha bidragit till att eleverna vart bekväma i situationen, eftersom de under provlekens gång kan ha fått kunskap som med stor sannolikhet gjorde att de lärde sig hur leken gick till. Samtidigt som denna lärare undvek en nedåtgående spiral i sin undervisning så skedde en så kallad
”empowerment”. Med det menar vi att läraren i idrott och hälsa gav i sin
undervisning fritt utrymme att låta eleverna få bygga på och utveckla sina kunskaper och erfarenheter. Det vi observerat och beskrivit kan möjligtvis vara en hjälp för dessa elever att integreras och första arenan är skolan som sedan förhoppningsvis kommer bli arbetslivet. I ett större perspektiv – det svenska samhället.
Intervjuerna
Vi vill påpeka att resultatet vi har inte är en generaliserbart. Vi intervjuade fyra lärare i idrott och hälsa och vi förstår att det vi sett inte visar en rättvis bild av hur det ser ut då vi bara var en kort tid på besök hos dessa lärare. Vi fann inget större tecken ifrån vår data som visade att lärarna hade hamnat i en situation där undervisningen befann sig i en nedåtgående spiral63 som är negativt för elevernas utveckling. Däremot berättade lärarna vi intervjuade att relationen mellan lärare och elev är viktig och vi förstod att en så kallad empowerment64 bland dessa lärare och elever har skett.
Lärarna hade en gemensam syn om att de först iakttar på individen och sen ger en bedömning i helhet på klassen. Eleverna blir stärkta och accepterade för de de är vilket är positivt för den kunskapliga och sociala utvecklingen. Ett exempel kan vara att möta eleverna med utländsk bakgrund där de befinner sig i sin motoriska
utveckling när man planerar undervisningen.
Vi diskuterar vidare angående idrotten som en arena där det enligt tidigare
forskningframkommer att det är den bästa arenan för integration.65 Vi och de lärare som intervjuades håller med att idrotten är en internationell mötesplats då man som deltagare inte behöver kunna ett språk för att inkluderas. I den svenska skolan sker det undervisning i idrott och hälsa som kan bidra till en bra introduktion till det nya samhället vilket också sannolikt leder till nya relationer med elever.
Att lära sig samarbeta med det motsatta könet eller i grupp är något som står i
kursplanen för idrott och hälsa.66 Genom ämnet idrott och hälsa kan dessa elever som har en utländsk bakgrund lära sig att göra det via fysiska aktiviteter. Skolan har en värdegrund som alltid ska genomsyra i lektionerna vilket kan leda till en acceptans för varandra oavsett vem man är eller hur man ser ut. Läraren Rut berättade att hon alltid styr grupperna just för att försöka få en omväxling samt att få det jämt. Vi anser att detta leder till att man lär sig samarbeta med olika personer och att man kan våga ta för sig. I läraren Ruts fall så handlade det om att ingen elev skulle känna sig exkluderad. I skolan och på sin fritid väljer man vilka man ska vara kompis och
63 Hajer, 2004:47
64 Cummings 1996 i Otterup, 2005:208
65 Peterson, 2000:155ff
66 Skolverket, Kursplan för idrott och hälsa (Lgr 11)
umgås med men i arbetslivet kan man inte välja utan man placeras med olika personer så därför är det viktigt att kunna samarbeta i grupp.
Via idrott och hälsa ämnet så kan eleverna integreras och lära sig hur det är i den svenska skolan samt allmänt i samhället. Exempel är att ställa sig i kö, sitta i en ring, vara tyst när någon annan pratar – allt detta för att skapa en medvetenhet om den svenska kulturen och om hänsynen som vi här i Sverige gentemot till varandra.
Läraren Kalle påpekade att eleverna med utländsk bakgrund i den klassen vi
observerade inte duschade efter idrott och hälsa lektionen. Att som elev byta om och duscha efter idrott och hälsa lektionen är något typiskt vi har här i Sverige men inget måste. Att duscha efter idrott och hälsa lektion är självklart här men inte är självklart i andra länder.
Lärarens och skolans förhållningssätt kan göra det lättare för eleven med utländsk bakgrund att integrera sig i det svenska samhället utan att det sker en dekulturation.
Tove Skutnabb-Kangas säger att det finns en risk att de sker en assimilering. Det är att de normerna och kulturen som eleven med utländsk bakgrund har med sig till Sverige prioriterar bort dem med tvång mot de nya som finns här.67
Det vi menar här är att om man kan lite av språket eller har kunskap om hur en lek eller sport går till så kan eleverna med utländsk bakgrund via egna initiativ våga delta i aktiviteter på skolgården med andra elever och där sker en integration. Detta är bara en liten del av vad som den tidigare forskningen menar med att idrotten är den bästa integrationsarenan. Om man tittar på helheten så kan alla dessa små steg leda till att elever som har en utländsk bakgrund klarar av skolan bättre och möjligtvis kan klara sig bra i andra arenor som arbete till exempel. Det värde idrott och hälsa har är underskattat och bör upplysas och få mera lektionstimmar för det bidrar till mycket positivt som vi presenterat.
Lärarna vi intervjuade fortsatte med att berätta att de var uppmärksamma på om hur och vad de valde att ha med i undervisningen och att deras eget beteende mot etniskt
67 Skutnabb-Kangas, 1986:187
svenska elever och elever med utländsk bakgrund inte är annorlunda utan likadan.
Lärarna är väl medvetna om sitt inkluderande förhållningssätt. Alla lärare som vi intervjuade berättade att de gjorde en bedömning individuellt och sen en
gruppbedömning i sin helhet för att se vart alla befinner sig i sin kunskapsutveckling.
När man gör så sker ett erkännande av läraren. Det vi menar är att läraren tar hänsyn till var eleverna befinner sig och anpassar undervisningen för hela gruppen så det blir en positiv utveckling. Detta är empowerment och är en motsats till den immanenta pedagogiska förhållningssättet som kan finnas hos lärarna ute i skolorna samt vår teori om den nedåtgående spiralen som vi presenterat i bakgrundsdelen.
Ett annat exempel som läraren Johan berättade om handlar om den svenska skolan och lärarna som inte assimilerar eleverna som har en utländsk bakgrund när det kommer till simning i ämnet idrott och hälsa. Om man arbetar på en mångkulturell skola så kan det behövas att man tar hänsyn till elevernas levnadssätt. Det kan vara att man anlitar till exempel en kvinnlig simlärare och bokar en bassäng endast för tjejer eller killar om det behövs. I kursplanen för idrott och hälsa så står det att elever som går i den svenska skolan ska lärt sig att simma i årskurs fyra - sex.68 Denna praktiska kunskap de får utnyttjar de i ett livslångt perspektiv och det kan förebygga olyckor i samband med vatten. Exemplet med simning var bara ett moment och det finns flera moment som att åka skidor eller skridskor. Lärarna i vår undersökning hade elever med utländsk bakgrund som kom ifrån segregerade områden ifrån en stad i
Mellansverige och varför vi väljer att skriva detta är att få läsaren att tänka på att allt som är självklart för en etnisk svensk person är inte självklart för en person med utländsk bakgrund. Exempel på svensk tradition är att åka till norra delarna av Sverige och åka skidor men för personer med utländsk bakgrund som bor i segregerade områden är det inte självklart. Det kan bero på en massa olika anledningar men den viktigaste kan vara att de inte bekantat sig med skidor eller skridskor innan – det är ett okänt område för dem. Detta med simundervisning visar att lärarnas förhållningssätt accepterar elevernas kultur och via den acceptansen kan eleven bli styrkt för vem den är av läraren. Det förhållningssätt lärarna har som gör det vi nämnt ovan gentemot eleverna kallas för empowerment och är inkluderande, vilket kan leda till en integration.
68 Skolverket, Kursplan för idrott och hälsa (Lgr 11)
För att eleven med utländsk bakgrund ska integreras genom undervisningen så finns det olika verktyg han eller hon kan använda sig av. Det vi tänkte på var att ta vara på vad eleven är intresserad av och utifrån det intresset så tänker vi att eleven kan integreras lättare. Den populäraste fysiska aktiviteten var fotboll bland killar som har en utländsk bakgrund enligt tre av fyra lärare som vi har intervjuat. I stora drag stämmer det överens med vad Fundbergs forskning säger som vi presenterar tidigare.
Fundberg visar en positiv bild om idrott där det ges mycket möjligheter för integration av olika slag.69
Lärarna som vi intervjuade berättade att tjejerna med utländsk bakgrund önskar för det mesta att idrott och hälsa lektionen skall innehålla olika slags lekar. Vad det beror på är väldigt svårt att säga för oss och vi har inte funnit någon slags forskning som stödjer lärarnas påstående om varför tjejerna vill leka och inte spela fotboll till exempel.
Så det man kan göra som lärare i idrott och hälsa är att i sin undervisning låta eleverna delta i planeringen avlektionerna. På så sätt för att få en bild av vad de tycker om att göra. Vi vet och vill göra det tydligt att lärarna i idrott och hälsa har en kursplan som de måste följa så lärare och elever får mötas halvvägs. Allt detta är ett exempel och behöver inte gälla generellt.
69 Fundberg, 2003:23
