SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SAGAN LÄSÅRET

(1)

Smedjebackens kommun • Familje- och utbildningsförvaltningen • 777 81 Smedjebacken • E-post: fou@smedjebacken.se 1

Telefon: 0240-66 00 00 • Telefax: 0240-763 89• Bankgiro: 820-9538 • Org.nr: SE2120002205 • Säte Smedjebacken

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SAGAN LÄSÅRET 2014-2015

Barnantal

Avdelning Födda - 09

Födda - 10

Födda - 11

Födda - 12

Födda - 13

F/P Bambi

14 barn 7 7 9/5

Bamse

20 barn 6 6 6 2 5/15

Alfons

20 barn 5 2 4 9 8/12

Totalt

54 barn 22/32

OB-

verksamheten

Personal

Förskollärare Barnskötare

Bambi - 3.0

Bamse 2.0 1.0

Alfons 2.0 1.0 + 0.75 assistent

OB-

verksamhet

0.75 0.75

FAKTA OCH ORGANISATION

Sagans förskola ligger i Morgårdshammar alldeles bredvid Vinsboskolans gymnastiksal.

Förskolan ligger i en fin omgivning med närhet till skog, sjö/bäck, elljusspår, idrottsplan och i närhet till lantbruk med djurhållning.

Förskolan består av tre avdelningar, en småbarnsavdelning 1-3 år och två

syskonavdelningar med barn 3-5 år. Dessutom är kommunens verksamhet för barn som behöver tillsyn på obekväm arbetstid (tidig morgon, kvällar, nätter och helger) placerad på förskolan. Förskolan får sin mat levererad från Vinsboskolan, medan frukost och mellanmål tillagas av förskolepersonalen.

Under hösten hade vi många familjer som hade behovet av tillsyn på ob-tid. Efter jul minskade behovet.

Förskolan ingår i utbildningsområdet tillsammans med Vinsbo, Harnäs och Hattstugans förskolor.

(2)

RUTINER FÖR ATT TA FRAM UNDERLAG TILL KVALITETSARBETET Det här läsåret har förskolan arbetat aktivt för att få kvalitetsarbetet systematiskt och kontinuerligt. All planering utgår från förskolans strävansmål och dokumenteras och utvärderas kontinuerligt.

Under läsåret har hela förskoleområdet fått kompetenshöjning gällande barns språk. Ett språkprojekt ”Språkgiva” startades av specialpedagogerna med stöd från Kulturrådet.

Inom projektet ges stöd med material och handledning genom så kallade work-shops, ett besök/arbetslag.

Tre föreläsningar har genomförts:

 Miljön den tredje pedagogen. En föreläsning om hur man med möbleringen och

exponering av material kan arbeta för att utmana barn och göra dem nyfikna i sitt lärande.

 Föreläsning om förhållningssätt och språkstimulerande arbetssätt i boksamtal med läsfixarmaterial. Annika Löthagen.

 Naturvetenskap och teknik. Inspiration för att arbeta med vardagsteknik och experiment i förskolan.

 Boksamtal. Specialpedagogerna informerade, diskuterade och berättade om hur man genom systematiska boksamtal kan öka barn lärande och ge barn en start för att bli goda läsare och öka läsförståelsen i deras framtida lärande.

 Vid slutet av höstterminen gjordes en personalenkät med utvärdering och analys gällande likabehandlingsplanen.

Mot slutet av vårterminen har analyser och förbättringsåtgärder arbetats fram främst angående det pedagogiska arbetet. Ett gemensamt dokument för förskolans systematiska arbete har sedan sammanställts.

ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER

 Språkstimuleringen har fortsatt med högläsning, ofta i delade grupper, språklust genom sagor, berättarpåsar. Barnen har efter sagoläsningen dramatiserat de lästa böckerna. Alla barn barnen har sett minibio i samarbete med biblioteket.

 Leken har utvecklats genom våra experiment tillsammans med barnen. Barnen leker gärna med vatten utomhus efter vårt tema om vatten. Vi har inte införskaffat mer

laborativt material. Lekhallen har i viss mån gjorts om till lekhörnor, men vi har inte köpt in nytt material.

 Det stärka dokumentationskravet ställer högre krav på förskolans internetuppkoppling men detta har inte kunnat realiseras. Vi har fortsatt dålig uppkoppling, men har fått en extra stationär dator. Vi har nu fyra datorer på 12 personal.

 Trygghet för barnen har skapts genom att namnlappar på golvet. Detta har gjort att mycket tjafs försvann. Det blev mer lugn och ro. Till en viss del delas barnen upp i mindre grupper vid högläsning och temaarbete.

 Värdegrundsarbetet är en del av vardagsarbetet, men vi har inte använt vårt värdegrundsmaterial utan arbetet och diskuterat när det varit aktuellt.

 Vi har inte arbetat tematiskt med andra kulturer under året.

 Medarbetarsamtal ägde rum hösten 2014.

(3)

HELHET/ALLSIDIGHET

Närvarosamlingen med namnsången på småbarnsavdelningen gör att barnen känner trygghet och förståelse för sin vistelse på förskolan. De har ”hus” med kort på familjemedlemmar vid sina hyllor i kapprummet. Detta gör att barnen ser samband mellan förskola-hem och får lättare att förstå sin omvärld. Namnlappar på golvet vid samlingarna på alla avdelningar gör att barnen känner trygghet och vet rutinerna. På samlingarna får barnen alla komma till tals och på de äldre barnens avdelning finns ordningsman som sköter om dagens uppgifter såsom almanackan, matvagnen m.m. På småbarnsavdelningen delar ordningsmannen ut frukt till sina kamrater på förmiddagen. Detta gör att barnen utvecklas till självständighet och får tillit till sin egen förmåga. Genom de olika temaområdena, genom danslekar och arbete med språk får barnen känna delaktighet i den egna kulturen.

Ett tema om vatten bidrog till nya begrepp och att barnen gjorde egna upptäckter.

Analys av årets resultat:

Sättet att skola in småbarn under två veckor gör att inskolningarna på Bambi blir trygga. Genom att alla avdelningar har namnlappar för barnens sittplatser på golvet vid samlingarna har barnen börjat upptäcka bokstäver och hur deras namn ser ut. Genom lekar, sånger och högtider får barnen del av vår egen kultur.

I temaområden som vatten och språklust genom sagor har barnen tillägnat sig nya begrepp.

HÄLSA OCH RÖRELSE

Motoriska färdigheter tränas genom sång/drama/ramsor, genom uteleken och genomvåra återkommande skogspromenader. Ute spelar barnen bandy, de springer, hoppar, gungar och klättrar. Barnen på småbarnsavdelningen har lärt sig en tvätta-händer-sång. Vi har haft ett må-bra tema för de äldre barnen. Massagevila, Sagan-loppet , pulkaåkning i slalombacken samt

dansprojekt från Dans- och musikskolan har bidragit till ökad måluppfyllelse angående hälsa och rörelse.

Vistelsen på vår utegård och skogsutflykterna skogen gör att barnen utvecklar sin motorik och koordinationsförmåga. Även de minsta barnen går själva till skogen/ vår samlingsplats vid bäcken. Tvätta-händer-sången har bidragit till bättre hygien och att barnen tvättar händerna ordentligt. Vi är ute mycket för att främja hälsan men även för att ljudnivån inne ibland är alltför hög. I samband om må-bra tema har barnen utvecklat sina kunskaper om vad kroppen behöver för sitt välbefinnande angående mat och rörelse.

Dans- och musikskolans medverkan var ett populärt inslag i vardagen och barnen lärde sig många nya rörelsesånger.

(4)

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

Alla avdelningar arbetar med språket och barnen får uppleva många i olika former; flanosagor, högläsning, dramatisering. Vid arbetet med Dramaresan, samtal, diskussioner och reflektioner vid genomförande av experiment och Grön Flagg får barnen reflektera, ge uttryck för egna uppfattningar m.m. Vi har olika material gällande språkstimulering, rekvisita för sagor genom berättarpåsarna och där ges barnen tillfälle att utveckla nya begrepp, få till sig nya kunskaper, samtala och förstå varandra.

På förskolan finns barn med annat modersmål än svenska.

Barnen har utvecklat sin förmåga att leka med ord, ställa frågor, berätta för varandra och argumentera. Genom språklust och drama har barnen utvecklat sitt intresse för skriftspråk och förståelse för symboler.

Vi behöver arbeta för att barn med annat modersmål än svenska kan känna trygghet i att berätta för oss om sin kultur och sitt språk.

LEK

Barnen leker både ute och inne varje dag. Utomhus blir det många rörelselekar såsom bandy, cykling, klättra, springa, åka rutschkana.

Vi ger utrymme för både spontan och styrd lek och tillför material och lyssnar på barnen. Vi har lekt traditionella lekar tex ”hunden och benet”. Inomhus har vi möblerat om för att få till en stimulerande och inspirerande miljö. Småbarnen leker mycket rollekar och dukar och bjuder på fika/mat.

Ibland upplever vi att barnen har svårt att stanna kvar i en lek. När vi vuxna är närvarande i leken så blir det mer lugn och ro i barnens lekar.

Både barnen på småbarnsavdelningen och de äldre barnen har inspirerats till nya lekar genom olika teman tex boken ”tass tass smyg smyg” gav upphov till att leka bondgård. Genom experiment med vatten så inspirerades barnen till att leka med vatten ute på gården.

(5)

SKAPANDE

Barnen får ge uttryck för sitt skapande inom många uttrycksformer måla, rita, baka med lekdeg, pyssel m.m. De har fått prova på olika tekniker: tryck, snörmålning, puffmålning, fingerfärg.

Pyssel med återvinningsmaterial ger fantatifyllda skapelser.

De äldre barnen har materialet mest lättillgängligt och då kan barnen när de vill skapa fritt.

Ibland är aktiviteten mera styrd. Drama, dans, sång och att klä ut sig är populärt och barnen åker på fantasiresor och bygger kojor. Dramatisering av sagor skapar lekar och ger barnen nya roller.

Barnen har mycket fantasi och inspirerar varandra med sina skapelser, aktiviteter och lekar.

Utklädning stimulerar barnens fantasi och är populärt på alla avdelningar.

Skapandet ges stort utrymme i verksamheten och det mesta av materialet är lättillgängligt och fritt att använda.

Vi har inte erbjudit snickrande för barnen.

MATEMATIK

Matematik grundar sig mycket på begrepp liten-stor, full-tom, tung-lätt m.m. Redan de yngsta barnen på förskolan kommer därför tidigt i kontakt med matematik. Vuxna och barn räknar först tillsammans tex hur många barn som är närvarande. I leken sorterar man leksaker och annat material och i ramsor och sånger förekommer många matematiska begrepp.

Vid matsituationen förekommer mycket matematiskt tänkande och funderingar/reflektioner kring mängd, antal, ordning samt möjlighet till samtal för att följa matematiska resonemang.

De äldre barnen har månadsbukar med kulor för utveckla förståelsen om veckodagar, månader och år.

Vid arbetet med Grön Flagg har barnen gjort äppelmos, sylt och då kommer matematik automatiskt in.

Matematik finns överallt i vardagen, det gäller att vi vuxna uppmärksammar barn och föräldrar på det. I början rabbelräknar barnen för att sedan utveckla förståelse för mängd, antal m.m.

De matematiska resonemangen tid tex temaområdet vatten, vid fruktstunden och tiden för hemgång diskuteras ofta sinsemellan barnen.

(6)

NATURVETENSKAP/TEKNIK

Grön Flagg arbetet har haft tema vatten och barnen har gjort olika vattenexperiment, lekt med vatten. Barnen har sått och planterat för att utöka sitt kunnande om hur frön gror, hur växter utvecklas och vad de behöver för att växa. I år sådde barnen smörgåskrasse som de fick ha som pålägg. Förskolan ordnar en Skräpplockardag med besök av Skräp-Maja.

Förskolan har en sorteringsstation för olika förpackningar och sedan turas avdelningarna om att besöka återvinningsstationen.

Vid skogsutflykterna uppmärksammas djurbajs, vem som har ätit på grankotten, kunnandet och intresset för växter och djur är stort.

Barnen har blivit mer intresserade av experimenten ju fler vi har gjort. Barnen har blivit mer medvetna och de vill veta mer om saker och ting. De är nyfikna och vetgiriga.

Besöken vid återvinningscentralen gör att barnen vet hur man sopsorterar.

Skogsutflykterna bidrar till ökade kunskaper men också till att utveckla nya lekar.

SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND

Genom de dagliga samtalen med barnen, vid samlingar, lek, matsituationer, i stort sett all daglig förskoleverksamhet genomsyras arbetet med att skapa social kompetens/värdegrund.

Tillsammans med barnen diskuterar och reflekterar vi kring att vara i grupp, att ta hänsyn till varandra, att kompromissa, att förstå allas lika värde, viljan att hjälpa andra osv. Vi har olika värdegrundsmaterial som används vid behov.

I många av sagorna som vi har läst finns det rikliga tillfällen att prata och diskutera om hur en bra kompis är och vad vi säger till varandra (etiska dilemman).

Vi har genom samtal och genom diskussioner lagt grunden för ett gott klimat i barngrupperna. Vi behöver arbeta mer regelbundet avsätta mer tid för att arbeta med dramaresan och kompisluvan.

Vi ska göra detta i samband med nya inskolningar.

(7)

Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan.

Analys av resultat:

C:a 56% av våra föräldrar besvarade enkäten.

Föräldrar och barn känner trygghet i verksamheten på förskolan och de känner sig väl bemötta.

Barnen får uppleva ett god pedagogisk verksamhet på förskolan.

Likabehandlingsplanen och pedagogisk dokumentation behöver uppmärksammas.

Fråga: Frågeställning: Stämmer helt och hållet

Stämmer ganska bra

Stämmer ganska dåligt

Stämmer inte alls 1 Mitt barn känner sig tryggt i

förskolan.

24 5

2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där

omsorg, fostran och lärande bildar en enhet.

25 4

3 Jag upplever att

föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära.

23 6

4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska

värderingar.

22 4

5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola

25 4

6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för

diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder)

26 2

7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan.

10 13 3 2

8 Jag känner mig väl bemött av personalen på förskolan

26 2

9 Jag har tagit del av exempel på förskolans pedagogiska dokument

9 12 4 2

(8)

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön.

1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats?

2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål?

3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb?

4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter?

5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ?

6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen?

7

Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter utformas?

8

Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef?

9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är:

Personalen känner trivsel, meningsfullhet och upplever att de har gog kompetens för arbetet i förskolan. Arbetsbelastningen upplevs vara stor. De får stöd av sin arbetsledare.

(9)

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2015-2016 :

 Vi ska satsa extra på värdegrundsarbetet i samband med inskolningar

 Vi arbetar för att utveckla barnens känsla och respekt för andra kulturer

 Vi ska utveckla skapande tillsammans med barnen och erbjuda skickrande

 Vi ska utveckla leken på förskolan genom att införskaffa laborativt material och förnya lekmaterialet i lekhallen

 Arbetet med pedagogisk dokumentation behöver bättre beskrivas för föräldrar.

 Vår likabehandlingsplan ska göras mer känd bland föräldrar :

Ort: Datum:

Underskrift av ansvarig förskolechef:

Namnförtydligande: