Bilaga 1
Tertialrapport april
Barn- och ungdomsnämnden
Innehållsförteckning
1 Ekonomisk uppföljning ... 3
1.1 Driftredovisning BUN ... 3
1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget ... 3
1.3 Prognos och kommentar volymer ... 5
1.4 Investeringsprognos ... 5
1.5 Riktade budgetmedel ... 6
1.6 Återsökning av statsbidrag ... 6
2 Viktiga förändringar ... 7
3 Nya data och resultat ... 9
4 Styrdokument för särskild uppföljning ... 10
4.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin ... 10
4.2 Integrationspolicy/integrationsplan ... 10
4.3 Näringslivsstrategi ... 11
4.4 Personalpolicy ... 12
5 Mål ... 14
5.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 14
5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 18
5.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 18
6 Uppdrag ... 21
7 Riskhantering - internkontroll ... 22
7.1 Statsbidrag orsakar verksamhet som inte är långsiktig ... 22
7.2 Att kränkningar inte rapporteras in till huvudmannen ... 22
7.3 Att fel lön utbetalas till medarbetare ... 23
7.4 Elever som är mantalsskrivna i kommunen går inte i skolan. ... 23
1 Ekonomisk uppföljning
1.1 Driftredovisning BUN
Prognosrapport 2018 BUN
Budget
2018
Period-
utfall Utfall % Prognos april
Budget- avvikelse
Prognos mars BARN- OCH
UNGDOMSNÄMNDEN
Intäkter -191 922 -53 620 28 -191 311 -611 -191 971
Kostnader 1 815 011 604 559 33 1 809 087 5 924 1 815 060
Netto (tkr) 1 623 089 550 939 34 1 617 776 5 313 1 623 089
PER VERKSAMHETSNIVÅ Nämnd
Intäkter 0 0 0 0 0 0
Kostnader 2 553 838 33 2 553 0 2 553
Netto (tkr) 2 553 838 33 2 553 0 2 553
Kontor
Intäkter -2 351 -296 13 -2 351 0 -2 351
Kostnader 30 959 9 408 30 29 759 1 200 29 759
Netto (tkr) 28 608 9 112 32 27 408 1 200 27 408
Förskola
Intäkter -84 766 -23 770 28 -85 805 1 039 -86 209
Kostnader 552 642 178 707 32 546 014 6 628 552 369
Netto (tkr) 467 876 154 937 33 460 208 7 668 466 160
Skola
Intäkter -103 878 -29 275 28 -102 227 -1 651 -102 484
Kostnader 1 180 251 396 574 34 1 182 802 -2 551 1 181 520
Netto (tkr) 1 076 373 367 299 34 1 080 575 -4 202 1 079 036
Grundsärskola
Intäkter -927 -279 30 -927 0 -927
Kostnader 48 606 16 333 34 47 959 647 48 859
Netto (tkr) 47 679 16 054 34 47 032 647 47 932
Prel. kostnader-interna 0 2 699 0 0 0 0
Diff/felkonteringar 0 2 699 0 0 0 0
KOMMUNALA GRUNDSKOLOR OCH FÖRSKOLOR
Intäkter -1 195 230 -396 712 33 -1 201 670 6 440 -1 201 134
Kostnader 1 195 23
0 420 100 35 1 202 67
0 -7 440 1 201 13 4
Netto (tkr) 0 23 387 0 1 000 -1 000 0
1.2 Kommentar till helårsprognos, utfall och budget Helårsprognos jämfört med budget och föregående prognos
Helårsprognosen jämfört med föregående månads årsprognos är lägre främst till följd av
nedjustering av volymprognosen inom förskola. Prognosen är totalt 5,3 miljoner lägre än budget
varav volymavvikelsen utgör 4,3 miljoner kronor.
Kostnaderna för satsning på elevhälsan om 1,2 miljoner kronor finns med i prognosen inom verksamheten skola istället för under barn- och utbildningskontoret.
Utfallet jämfört med riktvärde och prognos
Riktvärdet efter fyra månader ska uppgå till 33,3 procent av årets budget. Barn- och
ungdomsnämndens utfall uppgår till 33,9 procent, vilket är en negativ avvikelse mot riktvärdet på 0,6 procentenheter. De främsta orsakerna till avvikelsen är ännu ej fullt bokade intäkter för statsbidrag, dessa intäkter bokas först när bidragen är beviljade. Vidare är
barnomsorgsintäkterna något lägre till följd av lägre volymer och kostnaderna för skolpeng högre. I detta utfall är april månads momsintäkter uppbokade.
Prognosbedömning
I samband med denna rapport kan konstateras att det än så länge är tidigt på året varvid prognossäkerheten alltid kan ifrågasättas. Dock planeras under året ytterligare fördjupning och analys av volymprognoserna för att ännu bättre förutse hur volymerna kommer slå under året.
Statsbidrag är också alltid svårt att förutse i detta tidiga skede på året. Årets budgeterade
buffertar om totalt 13 miljoner kronor beräknas gå åt under året. En försiktig prognos av intäkter för retroaktiv avgiftskontroll har gjorts om 2,2 miljoner kronor, tidigare års utfall har legat kring 3 miljoner kronor. Volymerna inom förskola har justerats ned under vårtermin och
tilläggsbeloppen inom grundskola bedöms bli högre.
Kommentarer till prognos per rapporteringsområde
Nettokostnadsprognosen för den politiska verksamheten bedöms ligga i nivå med budget.
Barn-och utbildningskontorets kostnader är i nivå med budget om man bortser från flytt av kostnad för elevhälsasatsningen till skolverksamheten, effekten är totalt -1,2 miljoner kronor i minskade kostnader.
Förskoleverksamheten prognostiserar en nettokostnad 7,7 miljoner lägre än budget.
Nettoavvikelsen mot budget minskar sedan föregående prognos till följd av justerad
prognosbedömning av volymer av heltidsbarn 1-5 år under vårterminen som således bedöms lägre än tidigare. Totala volymavvikelse uppgår till 5,7 miljoner kronor. Vidare utgörs övrig positiv förändring om cirka 2 miljoner kronor av lägre anslag till öppen förskola, lägre tilläggsbelopp och ett något försiktigt antagande om intäkt för retroaktiv avgiftskontroll.
Inom verksamhetsområdet skola prognostiseras en nettokostnad 4,2 miljoner högre än budget.
Totala volymavvikelsen uppgår till 2,1 miljoner kronor och utgörs av fler elever i förskoleklass och årskurs 6-9 under både vårterminen och höstterminen, total volymavvikelsen uppgår till 1 miljoner kronor. Antalet barn och elever inom fritidshemmen är färre än budgeterat. Till följd av färre barn och elever inom fritidshemmen blir även barnomsorgsintäkterna lägre. Vidare utgör övrig avvikelse främst av flytt av kostnad för elevhälsasatsningen från barn- och
utbildningskontoret samt högre kostnader för tilläggsbelopp i grundskola. Total övrig avvikelse uppgår till 2,1 miljoner kronor.
Särskolan prognostiserar en lägre nettokostnad än budget på motsvarande 0,6 miljoner kronor.
Den minskade nettokostnaden mot budget beror på färre elever.
Prognosen för de kommunala förskolorna och skolorna beräknar en högre nettokostnad på 1 miljon kronor jämfört med budget. Detta till följd av vikande elevunderlag i Eriksbergsskolan.
Det finns också utmaningar i form av extraordinärt höga kostnader till följd av lokalförändringar.
Nettoresultatet för barn- och ungdomsnämnden inklusive de kommunala verksamheterna, exklusive volymer, är i nivå med budget.
Eventuell omdisponering av budget
Omdisponering av budget har skett. Orsaken är en förskjutning av behov av tilläggsbelopp från
förskola till fritidshem och skola. Ombudgeteringen omfattar en total minskning i förskola med
2 miljoner kronor och en ökning i fritidshem med 0,5 miljoner kronor och grundskola 1,5
miljoner kronor.
Planerade åtgärder vid eventuella underskott
Samtliga enheter följs upp månatligen. Vid underskott på enhetsnivå utarbetas individuella åtgärdsplaner för att nå en budget i balans.
1.3 Prognos och kommentar volymer 1.3.1 Barn- och ungdomsnämnden
Volymtal Volymbudget 2018 Prognos 2018 Avvikelse
Grundskola och förskola Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp
Förskola 1-2 år 1 590 201 897 1 584 203 021 -6 1 124
Förskola 3-5 år 2 629 283 162 2 497 276 806 -132 -6 356
Familjedaghem 1-5 år 150 12 806 130 12 304 -20 -502
Summa förskola 4 369 497 865 4 211 492 131 -158 -5 734
Fritidshem förskoleklass 888 59 230 917 61 142 29 1 912
Fritidshem 1 - 3 år 3 091 95 644 3 073 95 073 -18 -572
Fritidshem 4 - 6 år 1 826 29 216 1 594 25 505 -232 -3 711
Summa fritidshem 5 805 184 090 5 584 181 720 -221 -2 371
Summa förskoleklass 953 33 164 983 34 206 30 1 041
Grundskola årskurs 1 - 5 5 375 398 912 5 362 397 931 -13 -981 Grundskola årskurs 6 - 9 4 152 370 358 4 201 374 744 49 4 386
Summa grundskola 9 527 769 270 9 563 772 675 36 3 405
Summa särskola
grundskola 78 36 005 89 34 486 11 -1 520
Summa särskola
fritidshem 41 8 378 45 9 243 4 865
Summa 20 773 1 528 772 20 475 1 524 461 -298 -4 314
Totalt redovisar nämnden en positiv volymavvikelse på 4,3 miljoner kronor, motsvarande 298 barn och elever.
Förskolan prognostiserar totalt sett ett lägre antal barn jämfört med budget. Avvikelsen gäller för barn i alla åldrar. Antalet heltidsbarn är fler, övriga åldrar är färre än budget.
Fritidshemmen prognostiserar totalt sett ett lägre antal barn och elever. Endast fritids i förskoleklass påvisar fler elever än budget, övriga är färre än budget.
Förskoleklassen prognostiserar ett högre antal elever än budget.
Grundskola prognostiserar totalt fler elever än budgeterat. Färre elever i årskurs 1-5 och fler i årskurs 6-9.
Särskolan prognostiserar några fler elever än budgeterat. Gäller både inom skola och fritidshem.
1.4 Investeringsprognos
Nämndens investeringsbehov är cirka 7 miljoner kronor högre än tilldelad budget. Huvuddelen av investeringarna avser IT-utrustning samt möbler. Barn- och ungdomsnämnden kommer i samband med delårsrapport begära utökning av investeringsbudgeten. Investeringsprognosen är samma som för föregående månad. Hemställan görs i samband med delårsrapporten.
Investeringar Årsbudget Prognos Avvikelse
Investeringar 8 000 15 000 7 000
1.5 Riktade budgetmedel
Nivåpåverkande förändringar
Budget
2018 (tkr) Prognos Avvikelse Kommentar
Höjning check & peng -17 200 -17 200 0
Totalt utfördelades en budgetram om 30 453 tkr exklusive volymer. Höjning av check och peng har skett med 3,0 procent för förskolcheck, 2,5 procent av skolpeng samt peng till särskola.
Elevhälsa -1 200 -1 200 0 Rekrytering av förstärkning till
elevhälsan pågår
1.6 Återsökning av statsbidrag
Myndighet Medel t.o.m. april 2018 Medel - utfall
Skolverket 104 651 856 63 127 955
Socialstyrelsen 806 350 806 350
Kulturrådet 650 000 650 000
Jordbruksverket 209 130 209 130
Totalt har nämnden sökt medel för 106,3 miljoner kronor i statsbidrag huvudsakligen av
skolverket. Det motsvarar 6,5 procent av nämndens budget. Hittills har 64,8 miljoner kronor
beviljats av dessa medel. Beslut har inte fattats för totalt 42,3 miljoner kronor då främst för
lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen, karriärtjänster samt mindre barngrupper.
2 Viktiga förändringar
Omorganisation förskola
Förslag till omorganisation av förskola till en egen avdelning har tagits fram och samverkats under april månad. Rekrytering pågår av verksamhetschef samt förskolechefer.
Omorganisationen beräknas träda i kraft från 1 januari 2019.
Gymnasiet
Enligt förslag till omorganisation kommer gymnasieskolan flyttas över från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslut om detta tas i kommunfullmäktige under juni månad. Remiss på ärendet har besvarats samt risk- och konsekvensanalys har genomförts.
Fritidsgårdarna
Enligt förslag till omorganisation kommer fritidsgårdarna flyttas över till kultur- och
fritidsnämnden. Beslut om detta beräknas tas i kommunfullmäktige under juni månad. Remiss på ärendet har besvarats samt risk- och konsekvensanalys har genomförts. I övrigt pågår inventering av vad detta innebär för verksamheten i samråd med kultur- och fritidskontoret.
Stadieindelade timplaner
Regeringen har beslutat att från höstterminen 2018 kommer undervisningstiden för alla elever i grundskolan att delas upp mellan låg-, mellan- och högstadiet. Timplanen kommer att innehålla lägsta antalet timmar per ämne i varje stadium. Regeringen avser även att framöver besluta om ytterligare förändringar i den stadieindelade timplanen. Undervisningstiden i idrott och hälsa i grundskolan planeras utökas med 100 timmar, och undervisningstiden i matematik i högstadiet i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska utökas med 105 timmar.
Förändringarna kommer att påverka skolornas organisation, till exempel när det gäller tjänster, lokaler och schemaläggning och för de elever som börjar årskurs 7, 8 eller 9 höstterminen 2018 ska den tidigare timplanen gälla.
GDPR
Arbetet med att implementera GDPR har skett enligt plan. Den inventering av personuppgiftsbehandlingar som genomförts på barn- och utbildningskontoret och i
verksamheterna är i huvudsak klar och en registerförteckning har tagits fram. Arbetet är även påbörjat för att åtgärda de brister som identifierats under inventeringen. Ett antal
personuppgiftsbiträdesavtal är under framtagande eller översyn och de mest prioriterade avtalen kommer vara färdiga till den 25 maj. Uppslutningen från verksamheterna är god till den
halvdagsutbildning som kommer hållas med extern utbildare den 21 maj. Alla verksamheter kommer vara representerade och ett större antal verksamheter kommer fylla alla sina tilldelade platser. Information till elever, vårdnadshavare och personal med anledning av GPDR är under färdigställande och kommer distribueras.
Fritidslyftet
Skolinspektionen publicerade i januari 2017 en kvalitetsgranskning kring undervisning i fritidshemmet som genomförts i riket. Skolinspektionens övergripande slutsats är att det finns stora möjligheter att stimulera elevernas utveckling och lärande inom ramen för fritidshemmens undervisning, men att dessa möjligheter inte tas tillvara i tillräcklig grad. Mot denna bakgrund bedömer Skolinspektionen därför att huvudmän och rektorer i högre grad behöver beakta hur fritidshemmens utbildning kan organiseras och tas tillvara för att alla elever ska ges möjligheter att få de kunskaper och färdigheter de behöver.
Utifrån det utökade uppdraget enligt läroplanen och rådande svårigheter att rekrytera behörig personal till fritidshemmet, har i samtal med rektorer och biträdande rektorer, behov av kompetensutvecklande insatser identifierats även i Sollentuna. Detta utöver det som redan nu görs i LUC (lokala utvecklingscenter).
En kartläggning, genom enkäter till all personal på fritidshemmen samt djupintervjuer med ett
par medarbetare per skola, har utförts under våren 2018. Utifrån resultatet kommer under läsåret
2018/2019 en kompetensutvecklingsinsats kallad "Fritidslyftet" genomföras, som omfattar all
fritidshemspersonal samt skolledare med ledningsuppdrag på fritidshemmet.
Utbildning i svenska som andraspråk
En utbildning i svenska som andraspråk (SvA) kommer att starta i höst för cirka 30
lågstadielärare. Det är en uppdragsutbildning från Uppsala universitet på 7,5 högskolepoäng
som kommer att genomföras under perioden oktober till mars. Inriktningen är Flerspråkig läs-,
språk- och litteracitetsutveckling.
3 Nya data och resultat
Våga Visa - kundundersökning 2018
Varje år tillfrågas vårdnadshavare i förskolan, förskoleklassen, årskurs 3 och 6 samt elever i årskurs 3, 6 och 8 om sin syn på verksamheten. Kort kan resultatet sammanfattas som att värdena inte skiljer sig så mycket jämfört med året innan. Ett par procent upp eller ner kan dock noteras. Generellt är eleverna mer positiva än vårdnadshavarna.
Förskola:
o Trygghet 95 procent, samma värde som året innan.
o Nöjd med verksamheten i förskolan ökar från 91 procent år 2017 till 93 procent.
Förskoleklass:
o Trygghet minskar från 93 procent år 2017 till 90 procent.
o Nöjd med verksamheten i skolan minskar från 91 procent år 2017 till 89 procent.
o Nöjd med verksamheten i fritidshemmet minskar från 83 år 2017 till 81 procent.
Årskurs 3:
o Trygghet mätt hos vårdnadshavare blev 89 procent, samma värde som året innan, för elever var utfallet 87 procent, samma värde som året innan.
o Trivs i skolan minskar hos vårdnadshavare från 92 procent år 2017 till 91 procent, för elever ökar utfallet från 87 procent år 2017 till 89 procent.
o Nöjd med verksamheten i skolan minskade för vårdnadshavare från 87 procent år 2017 till 83 procent, för elever ökade utfallet från 89 procent år 2017 till 91 procent.
o Trivs på fritidshemmet ökade för elever från 91 procent år 2017 till 93 procent.
o Nöjd med verksamheten i fritidshemmet minskade för vårdnadshavare från 81 procent år 2017 till 77 procent, för elever minskade utfallet från 89 procent år 2017 till 87 procent.
Årskurs 6:
o Trygghet mätt hos vårdnadshavare minskade från 95 procent år 2017 till 93 procent, för elever ökade det från 86 procent år 2017 till 87 procent.
o Trivs i skolan minskade för vårdnadshavare från 93 procent år 2017 till 92 procent, för elever ökade värdet från 84 procent år 2017 till 86 procent.
o Nöjd med verksamheten i skolan minskade för vårdnadshavare från 90 procent år 2017 till 88 procent, för elever ökade utfallet från 77 år 2017 till 82 procent.
Årskurs 8.
o Trygghet för elever ökade från 83 procent år 2017 till 88 procent.
o Trivs i skolan för elever ökade från 83 procent år 2017 till 85 procent.
o Nöjd med verksamheten i skolan för elever ökade från 76 år 2017 till 80
procent.
4 Styrdokument för särskild uppföljning
Styrdokument:
4.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin
Samarbete enligt modellen EST (effektiv samordning för trygghet) har inletts i Sollentuna kring två kommundelar. Syftet och målet med EST är att effektivisera det kunskapsbaserade situationellt trygghetsskapande arbetet som polis, kommun och andra aktörer utför. Genom att man samverkar kring dessa frågor på ett strukturerat sätt och tillsammans genomför informationsinsamling och analys av lägesbilden, prioriterar och genomför insatser samt följer upp det utförda arbetet kan syftet
uppfyllas. Målet är att användandet av arbetsmetoden ska öka tryggheten i det offentliga rummet. Mer specifikt är målet med metoden att minska och förebygga otrygghet genom tidiga insatser när problem uppstår eller är på väg att kunna hända.
Ett samarbete mellan norrortskommunerna (Sollentuna, Upplands-Väsby, Sigtuna) och polisen har inletts. Syftet är att ta fram stöd och rutiner för att stödja verksamheterna att förebygga och hantera dödligt våld. Materialet har provats på ett par skolor och planeras att implementeras under året.
Nya rutiner för kränkande behandling infördes i maj 2017. Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig och systematisk hantering av anmälan och utredning av uppgifter om att kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier förekommit inom barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Riktlinjerna beslutades i BUN 2017-04-25 och resultatet kommer att analyseras vid läsårsslutet i juni 2018.
Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan genom Olweusprogrammet. Idag arbetar samtliga kommunala skolor i Sollentuna enligt denna metod.
Styrdokument:
4.2 Integrationspolicy/integrationsplan
Utbildning- och arbetsmarknadskontoret har tagit initiativet för att ta fram en lokalt anpassad introduktion i samverkan med barn- och utbildningskontoret ansvarat för att starta samverkan med barn- och utbildningskontoret.
Centrum för Integration och Flerspråkighet - Sollentuna, CIFS, är en enhet som ansvarar för centralt mottagande av nyanlända elever från förskoleålder upp till åk 9 samt inskrivning av elever i
gymnasieålder. CIFS organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning i kommunala och fristående skolor i Sollentuna. I CIFS uppdrag ingår även att stötta personal på mottagande skolor som arbetar med nyanlända elever. Syftet med en central mottagning är att få ett likvärdigt
mottagande i Sollentuna kommuns förskolor, skolor och friskolor.
Nya rutiner för kränkande behandling infördes i maj 2017. Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig och systematisk hantering av anmälan och utredning av uppgifter om att kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier förekommit inom barn- och ungdomsnämndens verksamheter.
Samtliga kommunala skolor arbetar mot mobbing och kränkande behandling genom
Olweusprogrammet. Målsättningen är att alla kommunala skolor ska vara certifierade Olweusskolor enligt Olweus standard i slutet av läsåret.
Inom skolorna erbjuds praktik- samt subventionerade arbetsplatser för nyanlända.
Under 2017 fattades beslut om att barn- och utbildningskontoret ska hbtq-certifieras. En skola är redan hbtq-diplomerad och en skola på väg att certifieras.
Indikatorer Utfall
2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018 Antal praktik- eller subventionerade
arbetsplatser för nyanlända 6 6
Kommentar Tertial 1 2018
Under året nyrekryteras praktik- och subventionerade arbetsplatser för nyanlända. Utfallet bör därmed öka under året.
Indikatorer Utfall 2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018 Andel elever i förberedelseklass som
når kunskapskraven 0 % 0 %
Kommentar Tertial 1 2018
Urvalet av elever är extremt lågt. Endast 20 elever går förberedelseklass i åk 9. Dessa elever kommer att följas upp i annat forum därav inget målvärde eller utfall på indikatorn. Indikatorn motverkar vidare att ge undervisning i många ämnen eftersom mätvärdet endast utfaller om eleven får godkänt i samtliga ämnen.
Styrdokument:
4.3 Näringslivsstrategi
Tjänstemän på barn- och utbildningskontoret har deltagit i utbildningsinsats med syfte att förbättra service och bemötande utifrån att förbättra den skriftliga dialogen med företagen i Sollentuna som organiseras av kommunledningskontoret.
Under senhösten 2017 hölls ett branschråd, där samtliga fristående verksamheter i kommunen bjöds in till dialog med förvaltningsledning och nämndordförande på barn- och utbildningskontoret. Mycket av fokus för mötet var på budget 2018, men tid lades även på att beskriva den förändrade elevhälsan.
Alla parter fann det är värdefullt att skapa förutsättningar för denna typ av dialog, varför mötesformen kommer att bevaras och utvecklas.
Under våren 2018 har ett gemensamt allchefsmöte genomförts kring arbetet med övergångar mellan olika verksamhetsformer.
Styrdokument:
4.4 Personalpolicy
Handlingsplaner utifrån medarbetarenkäten
Samtliga enheter har tagit fram handlingsplaner utifrån resultaten i medarbetarenkäten. Under året kommer enheterna att följa upp dessa.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
En gemensam enkät har genomförts på enheterna inom barn- och ungdomsnämndens
verksamhetsområde och resultatet har kommunicerats till personalavdelningen, som gett feedback att det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs på ett ambitiöst sätt i verksamheterna.
Stöd i att sammanställa och analysera utfallet av anmälningar i KIA har generellt efterfrågats. En ny modul för rapportering av olycksfall och tillbud avseende elever ska lanseras, vilket kan underlätta arbetet. En "superuser" på barn- och utbildningskontoret ska också utbildas för att stödja skolledarna i arbetet.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron har ökat 1,16 procentenheter under tertial 1 till 6,54 procent. Detta är ingen förändring som förväntas påverka årets totala utfall då perioden på förskolor och skolor är en tid med mycket förkylningar och influensa. Ett 12 mårdens genomsnitt ger utfallet 6,17 procent. Fördelen med genomsnittligt värde är att toppar som influensa och liknande inte blir lika märkbart eftersom det slås ut under året.
Personalomsättning
Personalomsättningen ligger kvar på i princip samma nivå som vid slutet av 2017, en marginell förbättring kan konstateras med 0,07 procentenheter.
Rekrytering
En rekryteringsstrategi har tagits fram för att möta de närmaste årens rekryteringsutmaningar i samband med ökade pensionsavgångar och den demografiska utvecklingen med större barnkullar.
Strategin ska bidra till rätt rekryteringar samt att behålla befintliga anställda i verksamheterna.
Strategins ledord är "det är möjligt hos oss" och att vi arbetar mot det gemensamma målet att erbjuda Sveriges bästa skola samt att varje skola ska vara den bästa för varje elev som går där.
Barn- och utbildningskontoret har, i rekryteringssyfte, deltagit på Pedagogdagen i Uppsala 22 februari, Lärarutbildningens dag på Södertörns högskola 19 mars, Skoljobbsmässan i Stockholm 27 mars samt varit kompetenspartner på SETT mässan i Kista 11-13 april.
Intresserade arbetssökande har inbjudits till en lunch 25 april där man får träffa skolchefen och representanter från de olika verksamheterna samt göra studiebesök och 15 personer som är intresserade av att arbeta i Sollentuna kommun deltog.
Hbtq-certifiering
Under 2018 ska att barn- och utbildningskontoret hbtq-certifieras. En skola är redan hbtq-diplomerad och en skola på väg att certifieras.
Barn- och utbildningskontoret har genomfört hälften av de tillfällen som ingår i utbildningsinsatsen som leds av en utbildare från RFSL. Den andra hälften kommer att genomföras under hösten 2018.
Samtliga anställda i verksamheten genomgår utbildningen och är delaktiga i utvecklingsarbetet.
Indikatorer Utfall
2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018
Sjukfrånvaro i % 6,01 % 5,68 % 6,84 % 5 %
Kommentar Tertial 1 2018
Sjukfrånvaron har ökat 1,16 procentenheter under tertial 1. Detta är ingen förändring som förväntas påverka årets totala utfall då perioden på förskolor och skolor är en tid med mycket förkylningar och influensa.
Personalomsättning, extern (%) 18,78 % 18 % 18,71 % 18 % Kommentar Tertial 1 2018
Personalomsättningen ligger kvar på i princip samma nivå som vid slutet av 2017, en marginell förbättring kan konstateras med 0,07 procentenheter.
Indikatorer Utfall 2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018
HME (hållbart medarbetarengagemang) - 80 -
Kommentar Tertial 1 2018
Enkäten genomfördes under år 2017 och utfallet är det samma som för år 2015. Någon målsättning finns inte fastställd för året.
5 Mål
Övergripande mål:
5.1 Trygghet och välfärd genom livet Nämndmål:
5.1.1 Alla elevers och skolors resultat ska förbättras
Målet om att alla elevers och skolors resultat ska förbättras prognostiseras uppnås. Den
sammantagna bedömningen av elevernas kunskapsutveckling för samtliga årskurser efter genomförd hösttermin visar att andelen röda ämnen, där eleverna risker att inte uppnå kunskapskraven, är 2,8 procent. Andelen blåa ämnen, där eleverna når mer än godtagbara kunskaper är 15,6 procent.
Bedömning av kunskapsutveckling årskursvis för läsåret 2017/2018 genomförs under avslutningen av vårterminen 2018. De officiella resultaten presenteras av Skolverket under hösten 2018.
Indikatorer Utfall
2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018 Åk 1 kunskapskrav svenska
kommunala grundskolor 80 %
Kommentar
Efter genomförd hösttermin 2017 bedömdes att 8 procent av eleverna i årskurs 1 riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i svenska.
Analys av hela läsårets resultat kommer att genomföras vid läsårsslut i juni 2018.
Åk 3 kunskapskrav matematik
kommunala grundskolor 66 65 80
Kommentar
Efter genomförd hösttermin 2017 bedömdes att 8 procent av eleverna i årskurs 3 riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i matematik. 15 procent bedöms ha mer än godtagbara kunskaper.
Analys av hela läsårets resultat som innefattar avslutade nationella prov kommer att genomföras vid läsårsslut i juni 2018. De officiella resultaten presenteras av Skolverket under hösten.
Åk 3 kunskapskrav svenska
kommunala grundskolor 75 % 80 % 80 %
Kommentar
Efter genomförd hösttermin 2017 bedömdes att 13 procent av eleverna i årskurs 3 riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i svenska. 17 procent bedöms ha mer än godtagbara kunskaper.
Analys av hela läsårets resultat som innefattar avslutade nationella prov kommer att genomföras vid läsårsslut i juni 2018. De officiella resultaten presenteras av Skolverket under hösten.
ÅK 6 kunskapskrav svenska
kommunala grundskolor 98 % 97 % 100 %
Kommentar
Efter genomförd hösttermin 2017 bedömdes att 8 procent av eleverna i årskurs 6 riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i svenska. 46 procent bedöms ha mer än godtagbara kunskaper det vill säga minst uppnå betyget E.
Analys av hela läsårets resultat som innefattar avslutade nationella prov och betyg för årskurs 6 kommer att genomföras vid läsårsslut i juni 2018. De officiella resultaten presenteras av Skolverket under hösten.
Åk 6 kunskapskrav matematik i
kommunala grundskolor 94 % 94 % 96 %
Indikatorer Utfall 2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018 Kommentar
Efter genomförd hösttermin 2017 bedömdes att 17 procent av eleverna i årskurs 6 riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i matematik. 43 procent bedöms ha mer än godtagbara kunskaper det vill säga minst uppnå betyget E.
Analys av hela läsårets resultat som innefattar avslutade nationella prov och betyg för årskurs 6 kommer att genomföras vid läsårsslut i juni 2018. De officiella resultaten presenteras av Skolverket under hösten.
Åk 6 kunskapskrav i engelska
kommunala grundskolor 97 % 96 % 99 %
Kommentar
Efter genomförd hösttermin 2017 bedömdes att 10 procent av eleverna i årskurs 6 riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i engelska. 54 procent bedöms ha mer än godtagbara kunskaper det vill säga minst uppnå betyget E.
Analys av hela läsårets resultat som innefattar avslutade nationella prov och betyg för årskurs 6 kommer att genomföras vid läsårsslut i juni 2018. De officiella resultaten presenteras av Skolverket under hösten.
ÅK 9 andel behöriga elever till gymnasieskolan från kommunala grundskolor
92 % 90 % 92 %
Kommentar
Vid avslutad hösttermin var 87 procent av eleverna behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram.
Resultatet kommer att justeras under vårterminen efter avslutade nationella prov och genomförda lovskolor. Analys av de preliminära resultaten kommer att genomföras vid läsårsslut i juni 2018. De officiella resultaten presenteras av Skolverket under hösten.
ÅK 9 andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i kommunala grundskolor
87 % 84 % 86 %
Kommentar
Vid avslutad hösttermin hade 80 procent av eleverna uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Resultatet kommer att justeras under vårterminen efter avslutade nationella prov och genomförda lovskolor. De officiella resultaten presenteras av Skolverket under hösten.
Åk 9 meritvärde i kommunala
grundskolor 255,8 252,7 255
Kommentar
Vid avslutad hösttermin var det samlade meritvärdet 237,2. Resultatet kommer att justeras under vårterminen efter avslutade nationella prov och genomförda lovskolor. Analys av de preliminära resultaten kommer att genomföras vid läsårsslut i juni 2018. De officiella resultaten presenteras av Skolverket under hösten.
Åk 9 spridning av resultat mellan grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar i kommunala grundskolor
24,9 20,3 18
Kommentar
Vid avslutad hösttermin var spridningen 28,3. Resultatet kommer att justeras under vårterminen efter avslutade nationella prov och genomförda lovskolor. Analys av de preliminära resultaten kommer att genomföras vid läsårsslut i juni 2018. De officiella resultaten presenteras av Skolverket under hösten.
Nämndmål:
5.1.2 Barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet
Målet om att barn och elever ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet bedöms uppnås delvis. Totalt är prognosen att fyra av sex indikatorer kommer att uppnås helt vid årets slut.
Kundundersökningen visar att nöjdheten med skolans verksamhet har ökat med en procentenhet jämfört med föregående år. Tyvärr nås dock inte målet om 87 procent. Inom fritidshemsverksamheten har nöjdheten minskat med två procentenheter och ligger på 82 procent. I förskolan är utfallet två procentenheter bättre än föregående år och målvärdet om 93 procent uppnås.
Inom fritidshemsverksamheten pågår satsningar genom att höja kompetensen hos personalen genom förberedelsearbetet inför fritidslyftet kommande läsår. Medarbetare som saknar högskolebehörighet har erbjudits att söka ekonomiskt stöd i samband med att man deltar i den verksamhetsbaserade utbildningen till fritidslärare på Södertörns högskola.
Det råder stor brist på lärare i svenska som andra språk och det finns även behov av att utbilda de lärare som endast fått behörighet i svenska som andraspråk (SvA) genom studier i svenska. En utbildning i SvA kommer att starta i höst för ca 30 lågstadielärare. Det är en uppdragsutbildning från Uppsala universitet på 7,5 högskolepoäng som kommer att genomföras under perioden oktober 2018 till mars 2019. Inriktningen är flerspråkig läs-, språk- och litteracitetsutveckling.
Vid delårsavstämning av förskolornas SAMSA mätning framkom att utfallen är i linje med målsättningen. Mätning kommer att ske under höstterminen.
Indikatorer Utfall
2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018 Nöjdhet med förskolans verksamhet
kommunala förskolor 92 % 91 % 93 % 93 %
Kommentar
Vårdnadshavare i kundenkäten som uppger att de är nöjda med verksamheten i förskolan har ökat från 91 till 93 procent och målvärdet för kundundersökningen 2018 är uppnått till 100 procent.
Nöjdhet med skolans verksamhet
kommunala grundskolor 88 % 85 % 86 % 87 %
Kommentar
Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans åk 3 och 6, samt elever i åk 3, 6 och 8 har tillfrågats i kundenkäten om de är nöjda med skolan. Sammanvägt värde är 87,1 procent och målvärdet är uppnått till 98 procent.
Vårdnadshavare i förskoleklass - 89 procent
Vårdnadshavare i åk 3 - 83 procent
Elever åk 3 - 91 procent
Vårdnadshavare i åk 6 - 88 procent
Elever åk 6 - 82 procent
Elever åk 8 - 80 procent
Nöjdhet med fritidshemmens
verksamhet kommunala grundskolor 88 % 84 % 82 % 87 %
Kommentar
Vårdnadshavare i förskoleklass och grundskolans lågstadium, samt elever i åk 3 har tillfrågats om de är nöjda med verksamheten på fritidshemmet. Sammanvägt värde 2018 är 81,6 procent och målvärdet är uppnått till 94 procent.
Vårdnadshavare i förskoleklass - 81 procent
Vårdnadshavare i åk 3 - 77 procent
Elever i åk 3 - 87 procent
SKL:s kvalitetsmätning SAMSA för kvalitet i kommunala förskolor, andel röd värdering
17 % 0 % 6 %
Kommentar
Utfallet på förskolechefen värdering i SKL:s kvalitetsmätning SAMSA avseende kriterier för systematiskt kvalitetsarbete som genomfördes under slutet av höstterminen 2017 visar på en mycket god utveckling.
Mätningen sker i fyra nivåer: röd - orange - gul - grön. Målet är att ingen skattar sin verksamhet som röd och utfallet sjönk från 17 till att ingen sätter röd skattning.
Ansvariga skolledare för förskolan kommer att analysera hur vårterminens arbete utvecklats i maj utifrån mätningen hösten 2017 och nästa mätning sker i oktober 2018.
SKL:s kvalitetsmätning SAMSA för undervisning i kommunala förskolor, andel röd värdering
17 % 5 % 6 %
Kommentar
Utfallet på förskolechefen värdering i SKL:s kvalitetsmätning SAMSA avseende undervisning i
matematik och språkutveckling i förskolan som genomfördes under slutet av höstterminen 2017 visar på en mycket god utveckling.
Mätningen sker i fyra nivåer: röd - orange - gul - grön. Målet är att ingen skattar sin verksamhet som röd och utfallet sjönk från 17 till 4,7 procent röd skattning.
Ansvariga skolledare för förskolan kommer att analysera hur vårterminens arbete utvecklats i maj utifrån mätningen hösten 2017 och nästa mätning sker i oktober 2018.
Markerade barn i skolplattformen som visar på förskolans arbete med socialt samspel, kommunala förskolor
100 % 100 %
Kommentar
Vid utvärderingen av förskolans arbete med förskolans arbete med socialt samspel i slutet av
höstterminen 2017 rapporterar samtliga förskolor ett aktivt arbete med målområdet, men har ännu inte kommit igång med att markera i skolplattformen.
Vid delårsavstämningen har 25 procent av förskolorna börjat markera i skolplattformen.
Implementeringsarbetet fortgår och prognosen är att samtliga kommer att använda skolplattformen till årsskiftet fullt ut.
Nämndmål:
5.1.3 Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten
Målet om att Sollentunas barn och elever ska uppleva trygghet i verksamheten bedöms som delvis uppfyllt. Detta eftersom brukarundersökningen för förskolan inte ökade. Resultatet är det samma som tidigare års mätningar. Andelen elever som upplever sig mobbade i de kommunala grundskolorna ökar med 0,5 procentenheter. Andelen elever som trivs har dock inte minskat jämfört med tidigare år.
Dock uppnås inte målsättningen i den grad som önskats.
Arbetet med att motverka upplevelsen av mobbning pågår. Det systematiska arbetet mot kräkningar pågår. Hittills har sex skolors planer mot kränkande behandling granskats. En ny grundstruktur för planen har tagits fram. Informationsinsatser kommer att genomföras under höstterminen för att aktualisera arbetet.
Indikatorer Utfall
2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018 Upplevelse av trygghet i kommunala
förskolor 95 % 95 % 95 % 96 %
Kommentar
Vårdnadshavare i kundenkäten som uppger att deras barn är trygga i förskolans verksamhet är 95 procent och målvärdet är uppnått till 99 procent.
Andel elever som upplever sig
mobbade i kommunala grundskolor 4,3 5,3 5,8 4,7
Kommentar
4337 elever har genomfört enkäten. 5,8 procent uppger att de är mobbade i jämförelse med 5,3 procent 2017, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter.
Indikatorer Utfall 2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018 Andel elever som uppger att de trivs i
skolan 96 % 96 % 97 %
Kommentar
Andelen elever som uppger att de trivs i skolan är oförändrad, 96 procent.
Övergripande mål:
5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt Nämndmål:
5.2.1 Minskad miljöpåverkan i den kommunala verksamheten
Målet om att minska miljöpåverkan i de kommunala verksamheterna prognostiseras att uppnås.
Arbetet med kemikalieplanerna på förskolorna pågår. Arbetet med att öka andelen verksamheter som källsorterar pågår. Mängden matsvinn per person kommer att mätas under våren och redovisas i samband med delårsrapporten.
Indikatorer Utfall
2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018 Antal genomförda åtgärder i
kemikalieplanen 80 %
Kommentar
En genomgång med biträdande rektorer har gjorts för att tydliggöra vilka åtgärder som ska genomföras under 2018. Detta kommer de att arbeta med under året som kommer.
Andel kommunala verksamheter som
källsorterar avfall 50 %
Kommentar
Från februari 2018 har kommunen ett avtal med SUEZ som hanterar hämtning av källsorterat avfall.
Information om denna leverantör har gått ut till alla verksamheter. En uppföljning av vilka verksamheter som anslutit sig kommer att göras innan sommaren. Då kommer även en återkoppling ske till
verksamheter där frågan om varför man inte valt att påbörja källsortering kommer att ställas.
Mängden matsvinn per person 30 27
Kommentar
Under mars-maj genomförs en mätning på flera skolor där ISS är matleverantör. Denna mätning kommer till sommaren eller efter sommaren att analyseras och arbetas vidare med på olika sätt utifrån olika aspekter.
Övergripande mål:
5.3 Attraktiv och effektiv organisation Nämndmål:
5.3.1 Effektiv resursanvändning
Målet om effektiv resursanvändning prognostiseras uppnås helt under året. Andelen årsarbetande i de kommunala förskolorna och fritidshemmen är uppfyllt. Andelen personal i de kommunala skolorna med adekvat pedagogisk högskoleexamen är delvis uppfyllt med 82,6 procent vilket endast är 0,4 procentenheter från fastställt mål. Utfallet är dessutom 1 procentenhet högre än föregående år.
År 2018 startade samtliga verksamheter att fastställa budgeten i ekonomisystemets modul för budget och prognos. Genom detta arbete kommer enheterna ha ett större eget ansvar för sin ekonomiska planering och uppföljning. Genomgående har barn- och utbildningskontorets verksamheter god budgetdisciplin och verksamheten bedrivs inom tilldelad resursram.
Indikatorer Utfall 2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018 Andel personal i den kommunala
skolan med adekvat pedagogisk högskoleexamen
83 % 82 % 83 % 83 %
Kommentar
82,6 procent av medarbetarna i de kommunala grundskolorna har adekvat högskoleutbildning. Detta innebär att målvärdet för andelen årsarbetare i de kommunala grundskolorna med pedagogisk högskoleexamen har uppnåtts om man avrundar till hela tal.
Andel årsarbetare i den kommunala förskolan med pedagogisk
högskoleexamen
35 % 33 % 36 % 34 %
Kommentar
36 procent av medarbetarna på de kommunala förskolorna har adekvat högskoleutbildning. Detta innebär att målvärdet för andelen årsarbetare i de kommunala förskolorna med pedagogisk högskoleexamen har uppnåtts.
Andel årsarbetare i de kommunala fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen
16 % 16 % 20 % 17 %
Kommentar
20 procent av medarbetarna på de kommunala fritidshemmen har adekvat högskoleutbildning. Detta innebär att målvärdet för andelen årsarbetare i de kommunala fritidshemmen med pedagogisk högskoleexamen har uppnåtts.
God prognossäkerhet 98,6 % 99,5 % 99 %
Kommentar
Prognossäkerhet går först att utläsa i samband med verksamhetsberättelsen. Genom arbetet med att införa Vismas budget- och prognosmodul görs bedömningen att förutsättningarna är goda för att målet uppnås.
Nämndmål:
5.3.2 Stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service
Målet om stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service prognostiseras uppnås hel under året. Under läsåret har varje skola haft representanter som utbildats i skolplattformen för både förskola och skola till att fungera som enhetens "super-users". Utbildning för fritidshemmets
superusers kommer att genomföras i maj månad.
Kommunikation med elever och vårdnadshavare sker i den gemensamma skolplattformen.
Målet för ansökningar om skolskjuts via e-tjänster har uppnåtts för perioden. Den sammanfattande prognosen för målet stärkt tillgänglighet genom digital kommunikation och service prognostiseras att uppnås.
Indikatorer Utfall
2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018 Andel kommunala enheter som
använder skolplattformen som primär kommunikationskanal
100 %
Kommentar
Mätning sker i samband med verksamhetsberättelsen.
Andelen skolskjutsansökningar via e-
tjänst 50 % 50 %
Kommentar
Målvärdet att 50 procent av skolskjutsansökningarna ska ske via e-tjänst har uppfyllts under perioden.
Indikatorer Utfall 2016
Utfall 2017
Utfall T1 2018
Målvärde 2018 Andel unika användarinloggningar i
skolplattformen från vårdnadshavare 75 % 76 % 90 %
Kommentar
Vid delårsavstämning ligger utfallet för unika användare på 76 procent vilket är en liten ökning på en procentenhet.
Jämförelse av trenden kommer att ske vid samma mättillfälle som för utfallet 2017.
6 Uppdrag
Lägesrapport kring eventuella uppdrag från KS/KF. Avsnittet kan innehålla uppdrag som är rapporterade till nämnd (dvs. avslutade) men fortfarande under beredning av KLK för återredovisning till KS/KF.
Uppdrag
Datum (beslutat) för återredovi sning till uppdrags givare
Status Kommentar
Fullmäktige uppdrar åt UAN att i samverkan med BUN och SN genomföra förslaget om lokalt anpassad introduktion för vuxna och ensamkommande barn och unga. Uppdraget ska
återrapporteras löpande i samband med
tertialsrapporterna.
Löpande i samband
med tertialsrapp
orterna.
Slutdatum uppdateras vid varje årsskifte.
Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har rekryterat projektledare som började under maj månad 2017.
Projektledaren har ansvarat för att starta samverkan med barn- och
utbildningskontoret för att genomföra förslaget om lokalt anpassad introduktion.
7 Riskhantering - internkontroll
Nämnden har fastställt totalt fyra granskningsområden som ska genomlysas under år 2018. Två av dessa har mindre avvikelser. Dessa är statsbidragsprocessen samt arbete med plan mot kränkningar som behöver förbättras. Inom statsbidragsprocessen behövs utbildning i större utsträckning till handläggare samt rollfördelningen mellan handläggare och stödfunktion behöver förtydligas. Även dokumenthanteringen behöver förbättras. Då det gäller arbetet mot kränkningar konstateras att uppföljning av enskilda ärenden behöver förbättras. En gemensam struktur tas fram för planen mot kränkningar. Under hösten planeras även ytterligare
informationsinsatser.
7.1 Statsbidrag orsakar verksamhet som inte är långsiktig Orsak
Statsbidrag beviljas kontinuerligt utifrån ändamål som staten vill satsa på. Effekten blir i vissa fall negativ. Till exempel statsbidrag för att införa små barngrupper har inneburit att vissa enheter genomfört förändringen första året och får statsbidrag. År två har man fortsatt minskade barngrupper men får inget extra stöd. Det leder till att ytterligare effektivisering måste göras i verksamheten för att nå ett utfall i nivå med budget.
Status Åtgärder
Mindre avvikelse Utvärdera statsbidragsprocessen Kommentar Tertial 1 2018
Vid granskning konstaterades följande förbättringsåtgärder:
Eftersom tillskottet av medel via statsbidrag uppgår till ansenliga belopp är det ska mest energi och resurser läggas på de statsbidrag som ger störst utfall. På sikt bör det inrättas en fast funktion för handläggning av statsbidrag. Enheterna och handläggare måste också informeras och utbildas så att processen fungerar bättre. Rollfördelningen mellan handläggare och stödfunktion behöver förtydligas.
Utbildning kommer att ges. I övrigt fortskrider arbetet utifrån granskningen att förbättra statsbidragsprocessen.
7.2 Att kränkningar inte rapporteras in till huvudmannen Orsak
Skolinspektionen efterlyste under 2017 rutiner kring detta. Rutinerna har åtgärdats och nu ska uppföljning ske av de nya rutinerna.
Status Åtgärder
Mindre avvikelse Granskning av hur rapportering skett Kommentar Tertial 1 2018
Verksamhetsbesök har gjorts på sju enheter av 18. Under vårterminen kommer samtliga enheter att besökas. Uppföljning av verksamheten kommer genomföras under höstterminen. Utifrån genomförda besök kan konstateras att grundstrukturen till plan mot kränkning (tidigare benämnd som
likabehandlingsplan) behöver ses över. Vidare har det uppmärksammats att det i flera fall saknats dokumentation samt uppföljning av enskilda ärenden. Blanketten för anmälan av kränkningar har omarbetats under vårterminen dock krävs ytterligare informationsinsatser så att den tillämpas i tillräcklig omfattning. Följande åtgärder har vidtagits har genomförts/avser att genomföras:
Verksamhetsbesök av alla förskole- och skolenheter har påbörjats
Under vecka 18 har samtliga förskolor och skolor fått del av en gemensam grundstruktur för plan mot kränkningar.
Översyn av hur en gemensam metod för att arbeta med dokumentation samt uppföljning av enskilda ärenden håller på att tas fram.
Informationsinsatser till samtliga förskolor och skolor kommer utgå under höstterminen kring processen i arbetet mot kränkningar.
7.3 Att fel lön utbetalas till medarbetare Orsak
Saknas centrala rutiner för kontroll av löner i kommunen. Löneutbetalningar är den största utgiften nämnden har och det är viktigt att rätt lön går till rätt medarbetare.
Status Åtgärder
Pågående Kontroll av att korrekt lön utbetalas.
Kommentar Tertial 1 2018
Under år 2018 har samtliga skolor gått med i Vismas budget- och prognosmodul. Från och med mars månad har samtliga gjort sina prognoser i modulen. I sambandet med införandet av modulen
beslutades också att samtliga rektorer månatligen tar ut sin lönelista, går igenom den samt har den som underlag för inrapportering i budget- och prognosmodulen. Genom att rutinen pågått under så kort tid kommer granskning över hur rutinen fungerar göras till delårsrapporten.
7.4 Elever som är mantalsskrivna i kommunen går inte i skolan.
Orsak
Cirka 100 elever som är mantalsskrivna i kommunen har inte en känd skolplacering. Orsaken är att de troligen går i skola i annan kommun. Inventering samt kontroll måste göras av att dessa elever uppfyller sin skolplikt.
Status Åtgärder
Pågående Skärpa rutinerna kring kontroll av skolpliktsbevakning Kommentar Tertial 1 2018
Efter det att kontoret gjort utskick till samtliga vårdnadshavare till elever som inte är skolplacerade har det framkommit att orsaken till frånvaro för majoriteten av är att de befinner sig i skola utomlands. Under våren har nya riktlinjer utarbetats för hur skolorna ska arbeta med frånvaro. Riktlinjerna ska antas av nämnden under våren.