Hållbar och ansvarsfull fondförvaltning
En studie av en föränderlig marknad
Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet
HT 2020
Datum för inlämning: 2021-01-15
Emma Backberg Julia Nilsson
Handledare: Cecilia Pahlberg
Förord
Vi vill börja med att tacka våra respondenter Jonas Thulin, Per Lindgren och Anna
Andersson som är verksamma vid Erik Penser Bank, Skandia och Alfa. Deras kunskap och erfarenheter har varit ytterst värdefulla för uppsatsen. Vi vill även passa på att tacka vår uppsatshandledare Cecilia Pahlberg, som under arbetets gång har varit behjälplig med stöd och vägledning.
Julia Nilsson Emma Backberg
Uppsala, 15 januari 2021
Sammandrag
Intresset för hållbara investeringar, som en del av hur CSR integreras i fondförvaltningen, har under decennier engagerat både forskare och praktiker. Tidigare forskning har delvis präglats av att fastställa samband mellan hållbara investeringar och fondernas avkastning.
Analysmodellen för det teoretiska ramverket har utgjorts av teorier för CSR, hållbara och ansvarsfulla investeringar, tillhörande metoder och strategier, regelverkets övergripande betydelse för fondmarknaden samt investeringsmarknadens faser. Genom en kvalitativ studie har studiens syfte, att undersöka hur hållbarhet och ansvarstagande integreras inom fondförvaltning samt att på ett övergripande plan redogöra för hur synen på hållbara investeringar med tillhörande strategier har förändrats under tidsperioden mellan åren 2010–
2020, uppfyllts. Studien visade att respondenterna tillämpar metoderna: välja in, välja bort och påverka, med tillhörande strategier. Under årtiondet har synen på området inom hållbara investeringar gått från att vara restriktiv till att visa på en bred acceptans. Samtidigt bekräftar studien avsaknandet av en enhetlig definition av vad ‘hållbarhet’ innebär och hur det integreras inom ramen för fondförvaltning.
Nyckelord: CSR, fondförvaltning, hållbara och ansvarsfulla investeringar, investeringsstrategier, SRI, ESG
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
1. 1BAKGRUND ... 1
1. 2PROBLEMATISERING ... 1
1. 3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 3
1. 4DEFINITION AV BEGREPP ... 4
2. TEORETISKT RAMVERK ... 5
2.1CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY (CSR) ... 5
2.2HÅLLBARA OCH ANSVARSFULLA INVESTERINGAR ... 6
2. 2. 1 Metoder och strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar ... 7
2.3REGELVERKEN SAMT GLOBALA ÖVERENSKOMMELSERS ÖVERGRIPANDE BETYDELSE FÖR FONDMARKNADEN ... 10
2.4INVESTERINGSMARKNADENS FASER ... 11
2.5ANALYSMODELL ... 11
3. METOD ... 12
3.1KVALITATIV STUDIE ... 12
3.1. 1 Urval ... 12
3.1. 2 Introduktion av bolag ... 13
3.1. 3 Datainsamling ... 14
3.2OPERATIONALISERING ... 16
3.3ANALYS AV KVALITATIV DATA ... 17
3.4TROVÄRDIGHET ... 18
4. RESULTAT ... 19
4.1HÅLLBARA OCH ANSVARSFULLA INVESTERINGAR: DEFINITIONEN ... 19
4.2STRATEGIER FÖR HÅLLBARA OCH ANSVARSFULLA INVESTERINGAR ... 20
4.2. 1 Valet av investeringsstrategi ... 20
4.2. 2 Välja in ... 21
4.2. 3 Välja bort ... 22
4.2. 4 Påverka ... 22
4.4MARKNADEN FÖR HÅLLBARA OCH ANSVARSFULLA INVESTERINGAR DE SENASTE 10 ÅREN ... 24
4.4. 1 Första halvan av decenniet ... 24
4.4. 2 Andra halvan av decenniet ... 25
4.4. 3 Vilka faktorer har påverkat utvecklingen på investeringsmarknaden? ... 26
5. DISKUSSION ... 26
5.1HÅLLBARA OCH ANSVARSFULLA INVESTERINGAR ... 26
5.2STRATEGIER FÖR HÅLLBARA OCH ANSVARSFULLA INVESTERINGAR ... 27
5.3FÖRÄNDRINGAR PÅ MARKNADEN FÖR HÅLLBARA OCH ANSVARSFULLA INVESTERINGAR:2010–2020 ... 29
6. SLUTSATSER ... 30
6.1HUR INTEGRERAS HÅLLBARHET OCH ANSVARSTAGANDE I BANKERNAS FONDFÖRVALTNING? ... 30
6.2HUR HAR SYNEN PÅ HÅLLBARA INVESTERINGAR, SAMT INTEGRERINGEN AV TILLHÖRANDE STRATEGIER, FÖRÄNDRATS ÖVER TID, SETT TILL TIDSPERIODEN 2010–2020? ... 31
6.3VIDARE FORSKNING ... 32
REFERENSLISTA ... 33
BILAGOR ... 37
BILAGA 1:INTERVJUFRÅGOR ... 37
BILAGA 2:DOKUMENT ... 38
1. Inledning
1. 1 Bakgrund
Hållbara investeringar har under de senaste åren blomstrat. Det ökade intresset för hållbara investeringar visar sig i form av att så mycket som var tredje person väljer att spara i en hållbar fond, enligt en undersökning publicerad av Fondbolagens förening (2019b). Kundernas ökade intresse talar för en ökad medvetenhet inom hållbarhet och etik (Fondbolagens förening, 2019a), trots det råder ingen klar definition av vad hållbarhet innebär för fondförvaltningen (Konsumenternas, 2020). Morningstars analyschef, Jonas Lindmark, menar i en intervju med Aftonbladet (2020), att marknaden behöver tydligare regelverk kring vad som anses vara
‘hållbart’, då det i princip kan bestämmas av fondförvaltare själva genom olika typer av strategier för placeringen av innehavet (Aftonbladet, 2020).
1. 2 Problematisering
Under de senaste decennierna har världsekonomin genomgått ett fundamentalt skifte, präglat av bland annat fallande handelsbarriärer och ökade investeringar, vilket enligt Hill och Hult (2019) drivit den globala ekonomins tillväxt. I och med den ökade internationaliseringen, har världens företag tvingats ta ett större socialt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet, utöver det att leverera vinster till aktieägarna (Johnson et al., 2014; Carroll & Shabana, 2010). Ur detta perspektiv har begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), vuxit fram och successivt ökat i betydelse (Carroll & Shabana, 2010).
Enligt European Banking Federation (EBF) (2013), är banksektorn i Europa världens största banksystem, vilket spelar en avgörande roll i kampen mot klimatförändringar (EBF, 2013; Europeiska Kommissionen, 2018). EBF (2013) rapporterar om hur de senaste decennierna har präglats av ett ökat intresse för att integrera CSR inom banksektorn, då det blivit en avgörande faktor som gjort det möjligt att dels driva verksamheten fördelaktigt ur ett samhällsperspektiv, dels för att främja långsiktig lönsamhet. När det kommer till hur svenska banker integrerar CSR i verksamheten, redogör Svenska Bankföreningen (2019) för att hållbarhet genomsyrar hela verksamheten, såväl kreditgivningsprocessen som ansvaret för deras egen miljöpåverkan, samt även förvaltning av kapital. Svenska Bankföreningen (2019) menar att det blivit allt vanligare för fondbolag att tillämpa hållbara investeringsstrategier i fondförvaltningen. Vilket, enligt Oxenstierna (2020, s. 266–267), visas i form av att aktörerna på marknaden lägger allt mer resurser och fokus på hållbarhetsfrågor och klimatpåverkan av deras fonder.
Forskning inom området för hållbara investeringar har engagerat flitigt, sedan lång tid tillbaka. Vissa forskare menar att företag kan göra gott genom att möta förväntningarna från intressenter och därigenom skapa värde för dem (Eccles et al., 2014). Deutsche Bank Group (2012) presenterade en studie, där de analyserat över 150 akademiska studier inom området för hållbara investeringar. Författarna redogör för att en stor del av tidigare forskning inom ämnet har präglats av att försöka fastställa sambandet mellan hållbara investeringar och
fondavkastningar, vilket visat sig vara ett av de mest populära ämnena inom forskningen för hållbara investeringsstrategier. En studie från 2014, som presenterades av forskare vid Harvard Business School, påvisade sambandet mellan hållbarhet och överavkastning och att dessa komponenter är förenliga (Eccles et al., 2014). Andra forskare hävdar i motsats till tidigare nämnda forskare, att socialt ansvarsfulla investeringar kan ha en skadlig effekt på aktieägarnas intressen med anledning av att företag som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter kan resultera i lägre avkastning till ägarna (Chow et al., 2014). Därmed är det tydligt att det finns en tvetydig bild av hur företagen ska balansera socialt ansvarsfulla åtaganden och behovet av att skapa värde för aktieägarna (Hill et al., 2009).
Utöver den utbredda forskningen kring hållbarhet och fondernas avkastning har det även visats att marknaden för investeringar i Europa genomgått förändringar (Hofmann, Penz
& Kirchler, 2009). Hofmann et al. (2009) redogör för att detta till stor del varit på grund av att konsumenter blivit allt mer medvetna om hållbarhet och etik. Vidare menar författarna att detta påvisar att marknaden är föränderlig och att aktörerna ständigt måste anpassa sig därefter. Som ett led i detta, presenterade EuroSif en studie (2018) vilken påvisar att det skett en markant ökning av kapital som fördelats till så kallade exkluderingsstrategier mellan åren 2005-2015.
Efter 2015 har det skiftat från exkluderingsstrategier till strategier för ESG-integrering, positiv screening och påverkansinvestering (Eurosif, 2018). Strategierna syftar till att integrera och ta hänsyn till olika hållbarhetsaspekter vid förvaltningen av fonder (ibid.).
Den ständigt föränderliga marknaden har föranlett diskussioner kring vad som anses vara ‘etiskt’, ‘ansvarsfullt’ respektive ‘hållbart’ (Robin & Reidenbach, 1987; Hill et al., 2009).
Enligt Söderberg och Partners (2017) rapport anses begreppen i många sammanhang vara likställda med varandra, då samtliga begrepp faller inom ramen för begreppet ‘hållbara investeringar’ i sin helhet. När det kommer till hur hållbara investeringar definieras uppstår även skillnader i litteraturen, vilket Bengtsson (2008) påvisar i sin artikel. Bengtsson (2008) menar att forskning gällande jämförelser mellan olika länders hållbara och ansvarsfulla investeringsstrategier har väckt stor uppmärksamhet. Bengtsson (2008) menar att skillnaderna mellan EU:s och USA:s tillvägagångssätt för hållbara investeringar, förklaras av variationer i den roll som regleringar och offentliga uppfattningar spelar när det kommer till hållbarhet.
Studier visar att hållbara investeringar förändras över tid, då aktörernas beteende och preferenser förändras i takt med att samhällets syn förändras avseende etik, normer och övergripande kultur (Bengtsson, 2008).
När det kommer till att skapa konsensus kring definitioner av hållbara investeringar har en rad globala initiativ och överenskommelser bearbetats, för att underlätta integreringen av hållbarhet (Oxenstierna, 2020). Oxenstierna (2020) redogör för att EU flitigt arbetar med åtgärder för att styra om kapitalflöden mot hållbara investeringar. Med anledning av detta har EU tagit fram en handlingsplan med en rad förordningar som kommer ha direkt påverkan på bland annat fondförvaltningen (Dagens Juridik, 2020). I artikeln, som Dagens Juridik (2020) publicerade, framhålls det att för fondförvaltningen kommer handlingsplanen innebära bland annat att “investerare måste besluta om hur gröna de produkter som förvaltas ska vara och anpassa sin verksamhet därefter” (Dagens Juridik, 2020). Samtidigt redogörs det i artikeln för att det finns flera risker med det nya regelverket. Den potentiellt största risken är att förtroendet från allmänheten kan minska för investerare som inte lyckas upprätthålla hållbarhetsaspekterna
i verksamheten. Förtroendet är, enligt Oxenstierna (2020), avgörande för en väl fungerande finansmarknad.
Sammanfattningsvis med tanke på den ständigt ökade betydelsen av företagens sociala ansvar, råder det inga tvivel om att hållbart ansvarstagande är ett aktuellt ämne för finansbranschen på den internationella likväl som den svenska marknaden för fondförvaltning.
Allt fler investerare väljer att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter vid investeringsbeslut, även om strategierna och metoderna skiljer sig åt mellan aktörer (Söderberg & Partners, 2017).
Samtidigt som intresset och acceptansen för hållbara investeringar har ökat, behöver förvaltare anpassa sig till en marknad i ständig förändring, både vad gäller regelverk och den ökade efterfrågan från kunder. Finansmarknadens aktörer behöver även anpassa sig vad gäller vad som anses vara en hållbar investering då definitioner och kunders preferenser varierar över tid (Dagens Juridik, 2020; Eurosif, 2018; Hofmann, Penz & Kirchler, 2009; Oxenstierna, 2020).
Tidigare forskning har till viss del präglats av att fastställa samband mellan hållbara investeringar och fondernas avkastning (Eccles et al., 2014; EuroSif, 2018), vilket talar för att det skulle vara intressant att undersöka en annan del av området. Mot denna problembakgrund kan det anses det vara intressant och inte minst relevant, att undersöka den svenska marknaden för fondförvaltning och hur hållbarhetsaspekter integreras, samt hur synen på hållbara investeringar varierat över tid.
1. 3 Syfte och frågeställning
Uppsatsen ämnar att, ur fondbolagens perspektiv, öka förståelsen för hållbara investeringar och strategier som används vid fondförvaltning som en del av banksektorns integrering av hållbart ansvarstagande (CSR). Syftet är att, utifrån utvalda fondbolag och banker, undersöka hur hållbarhet och ansvarstagande integreras inom fondförvaltningen. Samt, att på ett övergripande plan, redogöra för hur synen på hållbara investeringar och tillämpningen av tillhörande strategier, har förändrats under tidsperioden från år 2010 fram till 2020. Märk väl att uppsatsen inte syftar till att redogöra för förändringar inom området för varje enskilt år under vald tidsperiod. Snarare att i stora drag skildra förändringar av synen på hållbara investeringar och tillhörande investeringsstrategier. Syftet är även att belysa potentiella skillnader mellan utvalda aktörer på finansmarknaden.
För att uppfylla syftet med uppsatsen kommer därför följande frågeställningar att besvaras;
● Hur integreras hållbarhet och ansvarstagande inom ramen för fondförvaltning?
● Hur har synen på hållbara investeringar, samt integreringen av tillhörande strategier, förändrats över tid, sett till tidsperioden 2010–2020?
1. 4 Definition av begrepp
Tabell 1: Definitioner av begrepp för uppsatsen. (Källor: Carroll & Shabana, 2010; Deutsche Bank Group, 2012; EBF, 2020; EuroSif, 2020; GIIN, 2020; Regeringen, 2020a; SweSif, 2020a
och b; UN Global Compact, 2020; UNPRI, 2020a)
Begrepp Definition
CSR (Corporate Social Responsibility) Begreppet definieras för uppsatsen som “idén om att företag har ett ansvar gentemot samhället som går utöver att generera vinster”, i linje med Carroll & Shabana (2010).
SRI (Social Responsible Investments) Ett samlingsnamn för hållbara och ansvarsfulla investeringar (SweSif, 2020a).
Hållbara och ansvarsfulla investeringar För uppsatsen definieras hållbara och ansvarsfulla investeringar som ett paraplybegrepp för en rad olika strategier, metoder och arbetssätt som investerare tillämpar för att integrera miljö-och samhällsansvar i förvaltningen (SweSif, 2020a). Däribland tillräknas hållbara och ansvarsfulla investeringar sådana
investeringar som integrerar hållbarhet, ansvarstagande och etik. Definitionen är i enighet med SweSifs (2020a) definition av hållbara och ansvarsfulla investeringar.
ESG (Environmental, Social, Governance)
Syftar till implementeringen av miljömässiga-, sociala- och bolagsstyrningsfaktorer i investeringsbesluten (Deutsche Bank Group, 2012).
PRI (Principles for Responsible Investments)
FN:s 6 principer för ansvarsfulla investeringar, vilka är frivilliga att ansluta sig till (UNPRI, 2020a). Enligt FN är principerna till för att underlätta för aktörerna att
införliva ESG-aspekter i deras investeringsstrategier.
FN Global Compact Utifrån Agenda 2030 har 17 mål för hållbar utveckling utformats, vilka var och en ska bidra till en bättre värld utifrån ett fokus på bland annat hållbarhet, minskade ojämlikheter och orättvisor i världen (UN Global Compact, 2020).
EuroSif Europeisk organisation som syftar till att främja hållbara och ansvarsfulla investeringar i Europa (Eurosif, 2020).
Organisationens uppgift är att publicera forskning inom ämnet.
SweSif SweSif är en svensk oberoende förening, vars syfte är att bidra till att öka kunskapen och intresset för hållbara och ansvarsfulla investeringar (SweSif, 2020b). Enligt
SweSif (2020b) hör kapitalägare och förvaltare till föreningen.
European Banking Federation (EBF) EBF är en organisation som representerar Europas banksektor, genom att förena 32 nationella
bankorganisationer i Europa som tillsammans utgör 3500 banker (EBF, 2020).
Global Impact Investing Network (GIIN)
GIIN är en ideell organisation som är dedikerad till att utöka omfattningen och effektiviteten av strategin för Impact investing (GIIN, 2020).
Parisavtalet Parisavtalet är ett klimatavtal där världens länder, under december 2015, kom överens om att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader och arbeta för att den ska stanna på 1,5 grader (Regeringen, 2020b). Avtalet innefattar en rad mål för att skapa en hållbar framtid.
“Screening” Screening av bolag är ett vanligt förekommande uttryck när det talas om investeringsstrategier. När förvaltare/
analytiker screenar ett bolag, innebär det att de granskar bolag utifrån vissa kriterier för hållbarhet och
ansvarstagande (SweSif, 2020a).
2. Teoretiskt ramverk
2. 1 Corporate Social Responsibility (CSR)
Historiskt sett har CSR uttrycks genom en rad olika definitioner (Carroll, 2016; Carroll &
Shabana, 2010). En tidig definition av begreppet var att ett socialt ansvar ansågs vara en skyldighet varigenom företagen skulle vidta åtgärder som förbättrar samhället i kombination med att företagen tillvaratar sina egna intressen (Carroll, 2016). Generellt sett har CSR inneburit att företagen utformat policys för att försäkra sig om att intressenter och samhällets intressen beaktas i verksamheten (ibid.). Vidare menar Carroll (2016) att vissa forskare har ansett att åtaganden i linje med CSR behöver vara frivilliga för att anses socialt ansvarsfulla.
Begreppet CSR definieras för uppsatsen som “idén om att företag har ett ansvar gentemot samhället som går utöver att generera vinster”, i linje med Carroll & Shabana (2010).
Carroll (2016) förklarar innebörden av begreppet CSR genom fyra kategorier som återspeglar företags roll i samhället, vilka utgörs av att företagen har ett ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt ansvar. Denna definition har använts flitigt inom CSR-forskning i över 25 år (Carroll & Shabana, 2010). Carroll (2016) förklarar att ett grundläggande krav för näringslivet är stark lönsamhet samtidigt som verksamheten ska anses hållbar för att stötta samhällets förväntningar. Vidare menar Carroll (2016) att företag förväntas följa lagar och
förordningar med anledning av att dessa utgör grunden för att kunna bedriva näringsverksamhet. Därmed är en stark rättslig infrastruktur nödvändig (Carroll, 2016).
Normativa förväntningar i de flesta samhällen avspeglar att lagar anses vara väsentliga men inte tillräckliga för att anses ta hänsyn till CSR då företag förväntas att samtidigt agera etiskt (Carroll, 2016). Carroll (2016) menar att detta innebär att företag har rättigheter såväl som skyldigheter att agera etiskt i förhållande till dess intressenter och omvärlden. Företag uppnår dessa skyldigheter genom att vara konsekventa och lyhörda inför antagandet av standarder, normer, policys och metoder trots att dessa inte är fastställda i lag, enligt Carroll (2016). Det handlar om att bedriva verksamheten på ett rättvist och objektivt sätt, trots att lagen inte dikterar direkta åtgärder och vägledning (Carroll, 2016). Slutligen menar Carroll (2016) att företagen förväntas vara goda samhällsmedborgare, genom att bidra med ekonomiska, fysiska och mänskliga resurser till samhället de är en del av i enlighet med det filantropiska ansvaret (Carroll, 2016).
2. 2 Hållbara och ansvarsfulla investeringar
EBF (2013) menar att det ökade intresset för CSR visar sig på flera plan inom bank- och finanssektorn, bland annat i form av hållbara investeringar när det kommer till förvaltningen av kapital. Med tanke på den europeiska banksektorns betydande roll i den moderna ekonomin har integrering av CSR i verksamheten blivit allt viktigare. För att anpassa teorin till studien används därför teorier för hållbara investeringar som en del av hur finansmarknadens aktörer integrerar CSR i deras verksamheter.
Vid investeringsbeslut, som är en del av förvaltningen, menar Oxenstierna (2020) att det på senare tid har det blivit allt mer aktuellt att analysera bolaget utifrån en hållbarhetssynvinkel. Jämfört med hur det tidigare sett ut då potentiella portföljbolag analyserats utifrån traditionella finansiella metoder för investeringsbeslut. Utifrån denna synvinkel har hållbara investeringar vuxit fram, vilka har synts till under drygt 500 år under olika typer av skepnader (Deutsche Bank Group, 2012). Författarna menar att uppmärksamheten för hållbar utveckling tog fart ordentligt efter FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Därefter utformades den typen av hållbara och ansvarsfulla investeringar (SRI-investeringar) som vi ser idag (ibid.).
Enligt Deutsche Bank (2012) utvecklades mer sofistikerade metoder under 2000-talet för att integrera miljömässiga-, sociala- och bolagsstyrningsfaktorer i investeringsbesluten, vilka benämns som ESG-kriterier. Avgörande för denna nya definition av hållbara investeringar var att investerare drevs i större utsträckning av att söka ännu mer avkastning med hjälp av denna typ av investering (Deutsche Bank Group, 2012). Vilket enligt författarna, grundande sig i debatten kring att hållbara och ansvarsfulla investeringar skulle underavkasta jämfört med traditionella investeringar (ibid.). Unruh et al. (2016) menar att det idag är enklare för företag att integrera ESG-indikatorer i strategier då globala förordningar och initiativ tagits fram, vilka bland annat används som verktyg för hur företag kan bedöma företag och kommunicera ekonomiska konsekvenser av deras hållbarhetsstrategier.
2. 2. 1 Metoder och strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar
Som en del av hur hållbarhet och ansvarstagande (CSR), används en rad olika metoder, verktyg och strategier inom fondförvaltning, enligt Oxenstierna (2020, s. 266–267). Generellt sett implementerar moderna hållbara och ansvarsfulla investeringar en blandning av olika metoder för att uppnå avkastning inom den hållbara investeringsstrategin (Deutsche Bank Group, 2012).
En fond vars kapital placeras i företag utefter hållbara och ansvarsfulla strategier, kallas därför SRI-fonder, eller i dagligt tal för fonder med hållbara placeringar (Oxenstierna, 2020, s. 275).
Nedan följer en tabell över ett urval av metoder och respektive investeringsstrategier, som mer i detalj kommer redogöras därefter.
Tabell 2: Översikt hållbara och ansvarsfulla investeringar; metoder och tillhörande strategier. (Källor:
Global Sustainable Investment Alliance, 2018; Fondbolagens förening, 2020) Metoder för hållbara och
ansvarsfulla investeringar Strategier för hållbara och
ansvarsfulla investeringar Övergripande innebörd
Välja in Positiv screening: “Bäst i
klassen” (Best-in-class)
Tematisk hållbarhetsinvestering (Sustainability Themed)
ESG-integrering (ESG integration)
Investeringar i sektorer, företag eller projekt som presterat bäst utifrån en viss ESG-indikator.
Investeringar i teman eller tillgångar relaterade till hållbarhet (t.ex.
hållbar energi, teknik)
Den systematiska inkluderingen av bolag baserad på miljömässiga-, sociala och bolagsstyrningsfaktorer i den finansiella analysen.
Välja bort Normbaserad screening (Norm-
based Screening)
Negativ screening: Exkludering (Exclusions)
Investeraren granskar sitt innehav utifrån internationella standarder utfärdade av t.ex. OECD, FN eller UNICEF. Innehavet avyttras om det bryter mot normerna.
Exkludering av bolag eller viss typ av bransch t.ex. vapen, pornografi, spel etc.
Ägarinflytande/ påverkan Påverkansinvestering (Impact
Investing) Utvalda investeringar som syftar till
att lösa ett socialt ellet hållbart problem. Det finns både en social och finansiell vinst i detta.
Bolagsengagemang/ Aktivt
ägande (Engagement and Voting) Genom att investera i bolag har aktieägarna makt att kunna påverka bolagets beteende: kommunikation med styrelse, rösta i linje med ESG- riktlinjer.
För att få en uppfattning om hur kapitalfördelningen ser ut mellan de olika investeringsstrategierna presenteras en figur nedan (EuroSif, 2018). Figuren påvisar fördelningen av kapital mellan strategierna i Europa, samt förändringar som skett mellan åren 2015 och 2017.
Figur 1: Översikt av fördelningen av kapital mellan SRI-strategier i Europa, samt förändringar som skett mellan 2015 och 2017. Den gröna stapeln representerar allokeringen av kapitalet inom de olika
strategierna år 2015. Den blå stapeln representerar samma information för 2017. (Källa: Eurosif, 2018)
Utifrån Hofmann et al.:s (2009) definition gällande exkluderingsstrategier, tillåts inga företag som agerar oetiskt i portföljen. Beroende på när i tiden denna strategi används, kommer de etiska värderingarna se olika ut (Hofmann et al., 2009). Exkluderingsstrategin är den äldsta och mest använda investeringsstrategin. Vanliga branscher att utesluta är bland annat vapen, pornografi, tobak och djurförsök enligt Hofmann et al. (2009). Exkluderingar kan integreras på olika nivåer inom verksamheten, vanligtvis ingår dessa i organisationens övergripande strategi men de kan även tillämpas på olika nivåer inom fondförvaltning för en specifik fond (EuroSif, 2018).
Exkluderingsstrategier är trots sin popularitet omtalade vad gäller huruvida de bidrar till hållbara ansvarsfulla investeringar (EuroSif, 2018; Söderberg & Partners, 2017). EuroSif (2018) redogör för att vissa forskare och praktiker menar att strategin inte bidrar till hållbart ansvarstagande om den tillämpas enskilt. Andra forskare anser att exkluderingsstrategier bör
användas i kombination med andra strategier för att strategin ska anses vara hållbar (Söderberg
& Partners, 2017). Enligt EuroSif (2018), tillåts investerare välja bort bolag i deras portföljer som inte verkar i linje med internationella standarder och normer genom strategin för normbaserad screening. Med normer inom detta område menas exempelvis mänskliga rättigheter, anti-korruptions principer och skyddandet av miljön, vilka återfinns i globala initiativ och riktlinjer (ibid.).
Genom att använda strategier som baseras på tematiska inslag kan investeraren placera innehavet i en tillgång som anses vara hållbar (Eurosif, 2018). EuroSifs studie (2018) visar att det finns tydliga tecken på att investerare blir allt mer medvetna om att investera i hållbara tillgångar. Aktieägaraktivism och aktivt engagemang i portföljbolagen är en strategi som ofta används av institutionella investerare och fondförvaltare i Europa (ibid.). Strategin syftar, enligt Eurosif (2018), till att genom ägande i bolaget kan påverkan ske på bolagets verksamhet, vilket sker genom deltagande på årsmöten, kommunikation med ledningen eller aktivt deltagande för att påverka verksamheten på annat sätt (Eurosif, 2018; Hofmann et al., 2009).
Under den senaste tiden har en relativt ny investeringsstrategi vuxit fram vilken kallas för impact investing (Höchstädter & Scheck, 2014). Forskare och praktiker ansåg att det fanns ett behov av en investeringsstrategi som strävar efter positiv påverkan på miljön och sociala aspekter (ibid.). Det som urskiljer impact investing från övriga strategier är att investeraren har en tydlig avsikt med vad hon vill påverka med investeringen samt att investeringen bidrar positivt till hållbar utveckling (ibid.).
Oxenstierna (2020) beskriver det närbesläktade begreppet ESG, som ett begrepp som främst används vid bolagsanalyser vid investeringsbeslut. ESG-kriterierna är till för att investerare och analytiker ska kunna bedöma ett bolag utifrån hållbarhetsaspekter (se även tabell 3) (SweSif, 2020a). Bedömningen baseras på att investeraren analyserar bolag utifrån risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsaspekter, som ett komplement till den traditionella finansiella analysen av bolag (EuroSif, 2018). Analysen fokuserar på den potentiella effekten på företagets finanser och prestation som integreringen av ESG-frågor ger upphov till (ibid.). EuroSif (2018) presenterar “Bäst i klassen”-strategin som en strategi som möjliggör för investerare att välja de bolag som har bäst ESG-resultat utifrån en specifik sektor.
Tabell 3: En översikt över de aspekter som tas hänsyn till vid integrering av ESG-kriterier vid investeringsbeslut. (Källa: EuroSif, 2018)
ESG-kriterier Analys
Miljö (Environmental) - Bolagets klimatpåverkan i positiv eller negativ
bemärkelse, t.ex.;
växthusgasutsläpp, förnybar energi, energieffektivitet, utnyttjandet av resurser,
avfallshantering, inverkan på biologisk mångfald osv.
Sociala (Social) - Samhällsrelaterade aspekter, t.ex.;
hälsa och utbildning, arbetsrelaterade frågor, efterlevnad av mänskliga rättigheter, icke-
diskriminering, kontroversiella affärsmetoder (vapen, konfliktzoner).
Bolagsstyrning (Governance) - Styrningsfrågor rör kvaliteten på företagets ledning,
kultur och andra egenskaper. Inkluderas styrelsens ansvar och deras engagemang för och strategisk hantering av sociala och miljömässiga resultat.
Vidare betonas principer såsom transparent
rapportering och genomförande av ledningsuppgifter på ett sätt som i princip är fritt från missbruk och korruption. Inkluderar t.ex. frågor rörande;
ersättning till ledare, aktieägares rättigheter,
styrelsestruktur, mutor, intressentdialog, korruption.
2. 3 Regelverken samt globala överenskommelsers övergripande betydelse för fondmarknaden
Fondbolagens förening (2020) beskriver att den svenska fondmarknaden bland annat karaktäriseras av hög transparens, ett effektivt konsumentskydd och hög mognadsgrad på hållbarhetsområdet. Fondmarknaden är en marknad som omfattas av ett komplext regelverk vilket bland annat rör rådgivning, informationsgivning och marknadsföring (t.ex. IDD, Mifid II, EU-förordningar) (ibid.). En grundläggande förutsättning för marknadens funktion är att det finns ett förtroende för marknaden och dess aktörer (Oxenstierna, 2020, s. 205).
Det är fondbolagen, med förvaltare och analytiker som förvaltar fonder på marknaden (Konsumenternas, 2020). Enligt Konsumenternas (2020) framgår det hur en fond förvaltas och med vilka proportioner, utifrån respektive fonds fondbestämmelser. Fondbestämmelserna bestäms av förvaltaren, vilket innebär att förvaltaren har stor frihet när det kommer till placeringsmandatet. Beroende på vilken typ av fond det är (tex. aktiefond, räntefond, hedgefond) har fonderna dels olika placeringsinriktningar, dels omfattas de av olika regleringar när det kommer till hur stor del varje aktie får utgöra av fondens totala innehav (Oxenstierna, 2020).
När det kommer till hållbarhetsarbetet beskriver Fondbolagens förening (2020) att det är upp till varje aktör att ta ställning till hur hållbarhetsarbetet ska tillämpas i fondförvaltningen, men kravet är att det på ett tydligt sätt ska informeras och redovisas till andelsägarna.
Konsumenternas (2020) poängterar att det inte finns någon lagstadgad metod för att mäta hur hållbar en investering är och det finns heller inte någon klar definition av vad hållbarhet innebär. Det finns en rad globala initiativ och överenskommelser som har stor betydelse för finansmarknaden, vilka bland annat uppmuntrar bolagen att agera i linje med mål för att uppnå en hållbar utveckling (UNPRI, 2020a). Dessa överenskommelser ligger även till grund för att skapa konsensus kring definitioner inom området för hållbara investeringar (Oxenstierna, 2020). Några av dessa rör exempelvis FN:s Principles for Responsible Investments (PRI) som omfattar sex principer som aktörer kan välja att ansluta sig till (UNPRI, 2020a). Syftet med principerna är att underlätta för aktörerna att införliva ESG-aspekter i investeringsstrategier.
Ytterligare vägledning i hur hållbarhet och ansvarstagande kan integreras i verksamheterna fås av FN:s 17 mål för hållbar utveckling, vilka är kärnan i Agenda 2030 (ibid..). Stort fokus riktas även mot EU:s handlingsplan med kommande förordningar som bland annat syftar till att styra om kapitalflöden mot hållbara investeringar (Regeringen, 2020a).
2. 4 Investeringsmarknadens faser
Hofmann et al. (2009) har observerat stora förändringar avseende investeringsmarknaden, som påvisar att hållbara och ansvarsfulla investeringar har blivit allt mer vanliga. För att få en tydligare förståelse för investeringsmarknaden kan den delas upp i tre faser enligt Hofmann et al.:s (2009) modell. Faserna består av: den tidiga fasen, den utvecklande fasen samt den avancerade fasen. Vidare förklarar Hofmann et al. (2009) att efterfrågan och utbudet av ansvarsfulla investeringar skiljer sig åt beroende på vilken fas marknaden befinner sig i.
Beroende på var marknaden befinner sig är det även olika investeringsstrategier som dominerar (ibid.).
Den tidiga fasen karaktäriseras enligt Hofmann et al. (2009) av att det är få som är intresserade av etiska och ansvarsfulla investeringar. Utbudet av sådana investeringsalternativ är därför knappa. I den fasen har exkludering av oetiska bolag visat sig vara mest dominerande (ibid.). Vidare menar författarna att den utvecklande fasen indikerar att det finns en del etiska investerare på marknaden, men konceptet är i stort sett ännu inte väletablerat bland investerare.
Investerare som befinner sig i den utvecklande fasen av marknaden tenderar att både använda exkludering av oetiska företag och inkludering av etiska företag i portföljen (ibid.). I den avancerade fasen befinner sig marknaden i en fas där etiska investeringar är utbrett och väletablerat bland investerare enligt Hofmann et al. (2009). Enlig Hofmann et al. (2009) anser att investerare som befinner sig i denna fas har visat sig vara intresserade av ett aktivt engagemang där investeringar sker i syfte att aktivt förändra företagens uppföranden och policys.
2. 5 Analysmodell
För att sammanfatta den teoretiska referensramen för uppsatsen, summeras de olika teorierna i en analysmodell för att tydliggöra hur de olika teorierna kommer tillämpas. Analysmodellen används tillsammans med det empiriska underlaget för att öka förståelsen för hur hållbarhet och ansvarstagande integreras i investeringsstrategier inom fondförvaltning, samt för att belysa hur synen på området samt strategierna har förändrats över tid.
Hållbara och ansvarsfulla investeringar, med tillhörande metoder och strategier, ses som en del av hur fondbolagen kan integrera hållbarhet och ansvarstagande (CSR) i deras verksamhet. Som en del av CSR betonas, för uppsatsen, särskilt lagar, normer och standarder då fondmarknaden till stor del utgörs av regelverk och globala överenskommelser. Med tanke på regelverkets roll för marknaden, har dessa en koppling till hur marknaden utvecklas. För att belysa marknadens utveckling för hållbara investeringar mellan åren 2010–2020 används Hofmann et al. :s (2009) teori om investeringsmarknadens faser. Investeringsmarknadens faser förklarar dels synen på hållbara investeringar, där efterfrågan spelar en betydande roll, dels vilka strategier som är vanligt förekommande för respektive stadie (Hofmann et al, 2009).
Figur 2:Analysmodell bestående av en summering av de teoretiska kopplingarna (CSR, regelverk och globala överenskommelser, hållbara och ansvarsfulla investeringar, investeringsmarknadens
faser, hållbara metoder och strategier).
3. Metod
3. 1 Kvalitativ studie
För att uppnå syftet med undersökningen och besvara frågeställningarna, har en kvalitativ metod använts. Anledningen till att en kvalitativ metod använts är för att få en djupare förståelse för forskningsområdet snarare än kvantifiering av data och hypotestestning (Bell, Bryman & Harley, 2019). Tillvägagångssättet för uppsatsen har gått ut på att växla mellan empiri och teori i syfte att generera en djupare förståelse för det undersökta fenomenet.
Vad gäller forskningsdesignen har en en komparativ sådan använts i kombination med en longitudinell. Anledningen till valet av forskningsdesign, beror primärt på för att förklara hur hållbarhet och ansvarstagande har integrerats i strategierna inom fondförvaltning samt hur dessa förändrats över tid. Sekundärt motiveras valet av design för att kunna belysa eventuella skillnader mellan utvalda aktörer. En komparativ studie syftar till att, enligt Bell et al. (2019), skapa en förståelse för ett socialt fenomen genom att jämföra olika fall eller situationer genom en så kallad flerfallstudie. Den longitudinella studien ämnar till att kartlägga förändringar (Bryman & Bell, 2011). En sådan typ av studie har varit relevant för att kunna uppnå studiens syfte att skapa en förståelse för förändringar som har ägt rum inom området för hållbara investeringar.
3.1. 1 Urval
Enligt Finansinspektionens Bankbarometer (2019) kategoriseras bankerna på den svenska marknaden efter storbanker, retailbanker och värdepappersbanker med flera, vars huvudfokus
för verksamheterna varierar. Till bankerna hör respektives fondbolag, vilka utgör en viktig roll för finansmarknaden (Svenska Bankföreningen, 2020). Enligt Svenska Bankföreningen (2020) utgör storbankernas fondbolag några av de största aktörerna när det kommer till fondförvaltning, samtidigt som nya aktörer börjar ta allt större plats på marknaden. För undersökningen gjordes urvalet av respondenter från olika typer av banker, för att påvisa en bredd och potentiell variation när det kommer till integrering av hållbarhet och ansvarstagande inom fondförvaltning. De respondenter som valts för undersökningen är Alfa, Skandia Fonder och Erik Penser Bank (EPB). Alfa är ett fiktivt namn för en av de större bankerna i Sverige som valt att delta i undersökningen anonymt. Resterande av bankerna för undersökningen valt att vara med i undersökningen utan anonymitet. Skandia definieras enligt Finansinspektionens Bankbarometer (2019), som en retailbank och EPB som en värdepappersbank.
Intervjupersonerna valdes därefter med tanke på deras positioner i företagen, då de har stor kompetens inom området för hållbara investeringar när det kommer till fondförvaltning.
Med tanke på intervjupersonernas befattning, kompetens, samt erfarenheten de besitter efter flera år aktiva inom finansbranschen utgör de stor relevans för uppsatsen. Intervjupersonernas kompetens och erfarenhet i kombination med mer djupgående intervjuer, motiverar i sin tur ett färre antal intervjupersoner och att dessa anses tillräckliga inom ramen för uppsatsen.
Urvalet för tidsperioden som studerats (åren mellan 2010–2020) har valts då forskning påvisat stora förändringar avseende marknaden för hållbara investeringar i Europa (EuroSif, 2018). Därefter fick vi inspiration till att undersöka hur marknaden i Sverige har utvecklats.
Tabell 4: Översikt över undersökningens intervjuobjekt och intervjupersoner.
Bolag Intervjuperson Befattning Tidsåtgång
Alfa Anna Andersson Hållbarhetsspecialist Avsatt tid: 60 min
Tidsåtgång: 26 min Skandia Fonder
(Skandia)
Per Lindgren Chef, Förvaltarval Avsatt tid: 60 min Tidsåtgång: 26 min Erik Penser Bank
(EPB)
Jonas Thulin Chef,
Kapitalförvaltning
Avsatt tid: 60 min Tidsåtgång: 28 min
3.1. 2 Introduktion av bolag
3.1.2.1 Fondbolaget Alfa
Fondbolaget kommer under uppsatsen att benämnas enligt Alfa. Alfa är ett fiktivt namn utformat för uppsatsen, för ett fondbolag som är helägt även av de större bankerna i Sverige (Alfas hemsida, 2020b). Enligt Alfa (2020b) är de en av de största kapitalförvaltarna i Norden.
Hållbarhetsarbetet är en essentiell del av fondbolagets verksamhet (Alfas hemsida, 2020b).
Bolaget undertecknade FN:s PRI år 2008, som sedan dess varit vägledande för fondbolaget när det kommer till hållbara och ansvarsfulla investeringar (Alfas hemsida, 2020b). Sedan 2015 har Alfa utarbetat produkter, metoder och policys i linje med de globala målen som FN utformat
(Alfas hemsida, 2020b). Alfa erbjuder ett stort utbud av fonder vilka integrerar hållbarhetsaspekter i olika utsträckning (Alfas hemsida, 2020b).
3.1.2.2 Skandia Fonder
Skandia Fonder AB är en del av Skandiakoncernen som ett dotterbolag till Livförsäkringsbolaget Skandia (Skandia, 2020a). Skandia Fonder är den del av koncernen som bedriver fondförvaltning (ibid.). Skandia Fonder erbjuder ett brett utbud av fonder vilka integrerar hållbarhetsaspekter i varierande utsträckning, där vissa fonder erbjuder utökade hållbarhetskriterier bland annat Svanenmärkta fonder (Skandia, 2020b). Skandia har även dem signerat FN:s PRI, och därmed förbinder de sig att agera i linje med principerna för ansvarsfulla investeringar (Skandia, 2020b). Skandias fondförvaltning har även en tydlig koppling till FN:s mål för hållbar utveckling och beroende på inriktning på fonden ser arbetet olika ut (Skandia, 2020b).
3.1.2.3 Erik Penser Bank (EPB)
EPB blev bank 2008 från tidigare Erik Penser Fondkommission vilket grundades 1994 (Penser, 2020). Banken erbjuder förmögenhetsrådgivning, mäkleri, tjänster i samband med börsnoteringar och kapitalförvaltning (Penser, 2020). Enligt EPB (2020) är hållbarhetsarbetet utvecklas ständigt och är en integrerad del av verksamheten i sin helhet. EPB har även dem undertecknat FN:s PRI under 2020 (UNPRI, 2020b).
3.1. 3 Datainsamling
Först och främst insamlades vetenskapliga artiklar för att undersöka forskningsläget inom ramen för hållbara investeringar. Där fann vi en rad olika artiklar som berörde olika delar av forskningsområdet (bl.a Bengtsson, 2008; Chow et al. 2014; Deutsche Bank Group, 2012;
Eccles et al., 2014; EuroSif, 2018), för att sedan sammanställa en problematisering. Vidare undersöktes även vad media hade uppmärksammat inom området, däribland var det främst branschtidningar som undersöktes för att ligga till grund för den praktiska problematiseringen för hållbara investeringar. En del av litteraturen som insamlats baserades på rapporter från aktörer på finansmarknaden, vilka ansågs vara relevanta då forskningen präglas av både forskare och praktiker inom området (bla. EBF, 2013; EuroSif, 2018; Deutsche Bank Group, 2012; Svenska Bankföreningen, 2019; Söderberg & Partners, 2017). Dessa aktörer har även varit till stor hjälp vad gäller undersökningens begreppsdefinitioner.
Som underlag för den empiriska datan har intervjuer och dokument från aktörerna i form av bolagens hemsidor samt rapporter vilka beskriver deras arbete kring hållbarhet vad gäller fondförvaltningen. Bell et al. (2019) menar att intervjuer bidrar till en djupare förståelse för forskningsområdet då respondenterna fått möjlighet att redogöra för uppfattningar som inte finns uttryckta i officiella dokument. Semistrukturerade intervjuer var särskilt lämpliga då dessa bygger på tematiska indelningar, vilket tydliggör för respondenten vilka ämnen som berörs (Bell et al., 2019). Intervjuformatet blev med tanke på rådande situation i samhället
digitalt via verktygen Zoom och Teams. Enligt överenskommelse med intervjupersonerna spelades intervjuerna in för att underlätta inför transkriberingen av materialet.
De nackdelar som finns med användandet av intervjuer som datainsamlingsmetod är att deltagarna tenderar att bli påverkade av deras medvetenhet om att de studeras som en form av reaktiv effekt (Bell et al., 2019). Detta kunde resulterat i att respondenterna självcensurerar och besvarar frågor på ett sätt som de tror är mer accepterat. Trots att intervjuer kan generera viktig information, är det enligt Bryman & Bell (2011) viktigt att förstå att de inte fångar alla aspekter.
I vårt fall handlar det om att deltagarna kan överrationalisera sin syn på beteenden när de redogör för tidigare händelser (Bell et al., 2019). Detta understryker vikten av att kontinuerligt växla mellan teori, sekundärdata och intervjumaterial för att skapa en förståelse för hur de utvalda aktörerna uppfattar marknaden. Intervjumaterialet har behandlats med objektivitet för att inte identifiera deltagarnas information som den “sanna verkligheten”.
För att komplettera intervjuerna med data som är oberoende av undersökningen har även sekundärdata insamlats (Bell et al., 2019). Sekundärdatan utgörs av bolagens offentliga information i form av rapporter och dokument avseende hållbarhet och fondförvaltning, samt generell information som hämtats från respektive bolags hemsida. Med anledning av att Alfa deltar anonymt, har deras officiella dokument anonymiserats i uppsatsen för att inte riskera att deras identitet avslöjas. Något som bör tilläggas var att tillgången till EPB:s dokument avseende deras integrering av hållbarhet och ansvarstagande var något begränsad med anledning av att de påbörjade arbetet med hållbara och ansvarsfulla investeringar under 2017.
För uppsatsen innebär detta att särskilt avsnittet för förändringar under den undersökta tidsperioden, både vad gäller resultatet och diskussionen, stor vikt lagts vid resterande respondenters dokument- vilka fanns god tillgång till. Tillgången till mer begränsade data för EPB:s del betraktas därför som en mindre svaghet, då resterande intervjumaterial (från samtliga respondenter) och sekundärdata från de andra respondenterna bedömts utgöra en lämplig grund för deras förståelse av marknaden.
En viktig aspekt att ta hänsyn till vid användning av dokument som källa är att offentliga organisationsdokument inte alltid behöver vara en adekvat återberättelse av hur samtliga av organisationens olika medlemmar upplevt händelser (Bryman & Bell, 2011).
Vidare menar Bryman och Bell (2011) att dokument och texter skapas i specifika syften och därmed inte alltid avspeglar verkligheten. Med anledning av det menar Bryman och Bell (2011) att det kan vara bra att stödja dokumentanalyser med andra datakällor. Därmed har studien baserats på två datakällor.
Hanteringen av den insamlade datan har gjorts med ett etiskt förhållningssätt. Det finns etiska regler och principer för hur forskning ska bedrivas som bland annat rör information, integritet, anonymitet, frivillighet och konfidentialitet för de som deltar i studien (Bryman &
Bell, 2011). Med anledning av detta informerades deltagarna innan intervjun om studiens syfte och moment, de har även deltagit frivilligt och således haft rätt att avbryta deltagandet när de vill. Vidare har respondenterna själva fått välja om de vill vara anonyma, och de uppgifter som samlats in från undersökningen kommer enbart att användas i studiens syfte.
3. 2 Operationalisering
För att uppfylla syftet om att öka förståelsen för hållbara investeringsstrategier som används vid fondförvaltning, hur dessa förändrats över tid samt att belysa eventuella skillnader, har en operationaliseringsmodell utformats. Anledningen till detta är för att underlätta vid förståelsen av intervjufrågornas relevans i förhållande till det teoretiska ramverket (Bell et al., 2019). Med anledning av att frågorna är semistrukturerade har de presenterats genom tematiska indelningar; introduktion av intervjuperson, hållbara och ansvarsfulla investeringar, strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar och förändringar under de senaste 10 åren (se bilaga 1).
Tabell 5: Operationaliseringsmodell: en översikt över vilka frågor som ställts till respondenterna och hur dessa frågor kopplas till det teoretiska ramverket för uppsatsen.
Empiriska frågor Koppling till teoretiskt ramverk Hur definierar ni på XX hållbarhet, etik och
ansvarstagande? Gör ni skillnad mellan begreppen?
Hur definierar ni på XX hållbara och ansvarsfulla investeringar?
Kännedom om intervjuobjektens referensramar inom området för hållbara och ansvarsfulla investeringar (Oxenstierna, 2020; Deutsche Bank Group, 2012; Unruh et al.,2016;
Höchstädter & Scheck, 2014).
Vilka kriterier inom hållbarhet och ansvarstagande tar ni hänsyn till vid fondförvaltningen?
- Varför är det just dessa kriterier som tas hänsyn till?
Kopplas övergripande till CSR och hållbara investeringar då intervjufrågan bidrar till att förstå vilka aspekter bolagen tar hänsyn till för att implementera hållbarhet och ansvarstagande vid fondförvaltning (Carroll, 2016; EuroSif, 2018; Söderberg & Partners, 2017; Oxenstierna, 2020).
Omfattas ni av något regelverk vad gäller hållbara och ansvarsfulla investeringar?
Kopplas till teoriavsnittet för regelverk och globala överenskommelser (Konsumenternas, 2020; Fondbolagens förening, 2020; Regeringen, 2020a; Oxenstierna, 2020; UNPRI, 2020a).
Hur implementeras hållbarhet och ansvarstagande i XX fondförvaltning?
- Vilken/vilka strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar tillämpar ni?
Till exempel, exkludering av bolag, inkludering av bolag, påverkansarbete med flera.
- Har ni nolltolerans mot en viss typ av bolag, bransch eller industri? Om ni har det, vad är anledningen till detta?
- Hur går ni tillväga ifall ett bolag i portföljen bryter mot era kriterier kring hållbarhet och ansvarstagande?
Kopplas till teoriavsnittet för hållbara
investeringsstrategier i sin helhet (EuroSif, 2018;
Oxenstierna, 2020; Hofmann, Penz & Kirchler, 2009; Söderberg & Partners, 2017; SweSif, 2020a). Talar om vilken typ av strategi som tillämpas för att integrera hållbarhet och ansvarstagande.
- Har ni en löpande dialog med de bolag som ingår i portföljen för fonden? Om ja, av vilken anledning för ni dialogen med bolagen?
- Vilka faktorer ligger till grund för valet av strategi?
Är hållbarhetsfaktorer något som genomsyrar fondförvaltningen i sin helhet? Eller är det enbart vissa fonder som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter?
Kopplas till teoriavsnittet för hållbara och ansvarsfulla investeringar och på vilken nivå i förvaltningen som hållbarhetsaspekter
implementeras (Oxenstierna, 2020; Deutsche Bank Group, 2012; Unruh et al.,2016;
Höchstädter & Scheck, 2014). Bidrar till att öka förståelsen för betydelsen och acceptansen inom området.
Hur är er (XX) syn på hållbara och ansvarsfulla investeringar idag?
Kopplas till teoriavsnittet för hållbara och ansvarsfulla investeringar, samt
investeringsmarknadens faser; förklarar hur marknaden ser ut idag (Hofmann, Penz &
Kirchler, 2009).
Hur har synen på hållbara och ansvarsfulla investeringar förändrats de senaste 10 åren?
- Hur har strategierna som används för att implementera hållbarhet och
ansvarstagande förändrats de senaste 10 åren?
Kopplas till teoriavsnittet för hållbara och ansvarsfulla investeringar, samt
investeringsmarknadens faser; med hjälp av faserna beskrivs hur marknaden förändrats, samt betydelsen av olika strategier över tid (Hofmann, Penz & Kirchler, 2009).
Vilka faktorer har påverkat förändringar inom området för hållbara och ansvarsfulla
investeringar, tror ni? Hur förhåller ni er till dessa faktorer?
Kopplas till hållbara och ansvarsfulla
investeringar; vad som påverkar utvecklingen av hållbara och ansvarsfulla investeringar (Carroll, 2016; Hofmann et al., 2009; EBF,2013; UNPRI, 2020a; Unruh et al.,2016).
Om ni jämför er med era konkurrenter över tid, uppfattar ni det som att det finns skillnader mellan er när det kommer till valet av strategi för att implementera hållbarhet och
ansvarstagande i fondförvaltningen? Om det uppfattas som att det finns skillnader, vad kan dessa bero på enligt er mening?
Kopplas till hållbara och ansvarsfulla
investeringar samt strategier; skillnader mellan aktörer och hur de implementerar hållbarhet och ansvarstagande i deras strategier. (EuroSif, 2018; Hofmann et al. 2009).
3. 3 Analys av kvalitativ data
Till en början formades en analysmodell som sammanfattade nyckelbegrepp och teman inom det teoretiska ramverket (se figur 2). Denna analysmodell låg sedan till grund för hur teorin skulle förstås som tillsammans med empirin avslutningsvis skulle analyseras och diskuteras.
En av de mest vanliga metoderna när det kommer till kvalitativ dataanalys är tematisk analys (Bell et al., 2019), vilket tillämpats för denna studie. Bell et al. (2019), definierar teman
som kategorier som har identifierats av den som analyserat datan. De menar även att teman relaterar till studiens fokusområde, bland annat forskningsfrågan. Teman identifierades vid transkriberingen av intervjuerna, vilka baserades på upprepningar och återkommande ämnen vilka intervjupersonerna berörde (Bell et al., 2019). De teman som identifierades var: hållbara och ansvarsfulla investeringar, strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar samt förändringar de senaste 10 åren avseende investeringsmarknaden. Utifrån dessa teman urskiljdes en rad underkategorier nämligen definitionen av hållbara investeringar och tillhörande begrepp, metoder för hållbara och ansvarsfulla investeringar (välja in, välja bort och påverka) samt att förändringar avseende marknaden delades in i första och andra halvan av decenniet. Dessa teman bidrog till att för oss skapa en uppfattning om aktörernas förhållningssätt till hållbara investeringar och hur det sett ut över tid. Intervjuerna kompletterades därefter med teman av samma karaktär från sekundärdatan, vilket bidrog till ett djupare resonemang i analysen. Sekundärdatan har använts som ett komplement till intervjudatan för att tydligare redogöra för vilka strategier som tillämpas samt hur förändringen av marknaden sett ut, med hjälp av hållbarhetsredovisningar, årsredovisningar och andra tillhörande dokument avseende hållbarhet. Bell et al. (2019) menar även att skillnader och likheter ska tas i beaktning vid sökandet efter teman, vilket gjordes med utgångspunkt i studiens syfte att belysa eventuella skillnader mellan aktörer.
3. 4 Trovärdighet
Vid bedömning av kvalitativa studier används två grundläggande kriterier bestående av trovärdighet och äkthet (Bell et al., 2019). Enligt Bryman et al. (2019) består trovärdighet av fyra kriterier: tillförlitlighet, överförbart, pålitlighet och konfirmering. Kriteriet för tillförlitlighet handlar om hur accepterad studiens beskrivning och tolkning av den sociala verkligheten är (Bell et al., 2019). Detta har gjorts genom att en transkribering av intervjumaterialet skickades tillbaka till intervjupersonerna för att få en en bekräftelse av att det som angivits stämmer överens med deltagarnas redogörelser. En sådan kontroll kallas för respondentvalidering (Bell et al., 2019). Tillförlitligheten har ytterligare stärkts genom en metodtriangulering där datan samlats in från två källor. I detta fall har både semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser använts i syfte att komplettera varandra samtidigt som de ämnar till att skapa en djupare förståelse för det undersökta fenomenet. Det har även funnits möjlighet att kontrollera fakta utifrån två källor. Enligt Bell et al. (2019), kan triangulering användas i syfte att kontrollera så att inga missuppfattningar har skett under datainsamlingen.
En studies överförbarhet innebär hur väl den kan appliceras i andra sammanhang, detta kan ökas genom att tillföra täta beskrivningar av det undersökta fenomenet (Bell et al., 2019).
I den här studien har användandet av de semistrukturerade intervjuerna möjliggjort för respondenterna att vara flexibla i sina svar vilket bidragit till utförliga redogörelser, vilket i sin tur har ökat överförbarheten. Detta har dock begränsats då studien enbart undersöker tre svenska bankers fondbolag, vilket gjort det svårt att applicera dessa unika fall på undersökningar som inte innefattar svenska banker. Antalet deltagare har även gjort det svårt att dra några generella slutsatser. Studiens syfte är dock inte att dra några definitiva generaliseringar utan enbart bidra med en ökad förståelse för området. Pålitligheten har säkerställts genom att studien innehar en komplett redogörelse för hela arbetsprocessen i
metodavsnittet, samtidigt som studenter tillsammans med handledare kontinuerligt granskat arbetet vid seminarium. Att ha en tydlig redogörelse för forskningsprocessen, samtidigt som kollegor granskar studiens kvalitét ökar pålitligheten enligt Bell et al. (2019). Konfirmering syftar till att forskare trots insikten om att ingen forskning kan vara fullständigt objektiv, agerar i god tro genom att inte blanda in personliga värderingar eller teoretisk inriktning vid genomförandet (Bell et al., 2019), vilket gjorts genom att tillämpa ett objektivt förhållningssätt genom hela arbetsprocessen.
4. Resultat
4. 1 Hållbara och ansvarsfulla investeringar: definitionen
‘Hållbarhet’, ‘etik’ och ‘ansvarstagande’ är enligt Skandia begrepp som har vissa definitionsmässiga skillnader men som i praktiken flyter ihop vid användandet. Enligt Lindgrens uppfattning likställs begreppen mer eller mindre när Skandia tar ställning till olika typer av investeringar och hur investeringsprocesser utformas genom att beakta hållbarhetsfaktorer. Vad gäller definitionen av hållbara och ansvarsfulla investeringar, menar Lindgren att ansvar handlar om att undvika negativa effekter på hållbarhet. Hållbara investeringar anses istället bidra till en positiv hållbar utveckling, genom att beakta hållbarhetsfaktorer i olika utsträckning beroende på produkt.
Fondbolaget Alfa menar att definitionen av begreppen inte är helt svart eller vitt. Det som är gemensamt för begreppen är att de integreras i metoder och strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar med anledning av att skapa långsiktigt värde för banken som investerare, deras kunder och för samhället i stort. Denna typ av investering är enligt Andersson, “en investering som tar tillvara våra andelsägares intressen och nutida eller nuvarande intressen, utan att ha negativ påverkan på framtida liknande intressen “.
Thulin beskriver att det för EPB finns skillnader i hur hållbarhet, etik och ansvarstagande definieras. Etik definieras i termer av kontroverser, mänskliga rättigheter och FN:s Global Compact etc. För EPB handlar hållbarhet snarare om att screena portföljbolagen genom hela värdekedjan såsom underleverantörer, dotterbolag och återförsäljare med flera utefter kriterier för hållbarhet. Ansvarstagande handlar istället om att ha en dialog med portföljbolagen. För EPB betyder hållbara och ansvarsfulla investeringar att variabler och aspekter beaktas, vilket gör att analysen blir väldigt omfattande, enligt Thulin.
“Vi särskiljer oss från många andra på marknaden genom att vi har en väldig tydlig och härledd definition av allt det här och syftet med det är egentligen ingenting annat än att vi blir mer hållbara än alla andra. Vi får en transparens som ingen annan har. Vi vet också exakt vilka bolag vi investerar i och varför.”
(Thulin, 2020)
Gemensamt för Skandias fondbolag, fondbolaget Alfa och EPB är att hållbarhetsfaktorer genomsyrar fondförvaltningen i sin helhet. Samtliga av fonderna håller en viss “basnivå” för hållbarhet. Beroende på produkt varierar det sedan i graden av integrering av hållbarhet, då
