3. 1 Kvalitativ studie
För att uppnå syftet med undersökningen och besvara frågeställningarna, har en kvalitativ metod använts. Anledningen till att en kvalitativ metod använts är för att få en djupare förståelse för forskningsområdet snarare än kvantifiering av data och hypotestestning (Bell, Bryman & Harley, 2019). Tillvägagångssättet för uppsatsen har gått ut på att växla mellan empiri och teori i syfte att generera en djupare förståelse för det undersökta fenomenet.
Vad gäller forskningsdesignen har en en komparativ sådan använts i kombination med en longitudinell. Anledningen till valet av forskningsdesign, beror primärt på för att förklara hur hållbarhet och ansvarstagande har integrerats i strategierna inom fondförvaltning samt hur dessa förändrats över tid. Sekundärt motiveras valet av design för att kunna belysa eventuella skillnader mellan utvalda aktörer. En komparativ studie syftar till att, enligt Bell et al. (2019), skapa en förståelse för ett socialt fenomen genom att jämföra olika fall eller situationer genom en så kallad flerfallstudie. Den longitudinella studien ämnar till att kartlägga förändringar (Bryman & Bell, 2011). En sådan typ av studie har varit relevant för att kunna uppnå studiens syfte att skapa en förståelse för förändringar som har ägt rum inom området för hållbara investeringar.
3.1. 1 Urval
Enligt Finansinspektionens Bankbarometer (2019) kategoriseras bankerna på den svenska marknaden efter storbanker, retailbanker och värdepappersbanker med flera, vars huvudfokus
för verksamheterna varierar. Till bankerna hör respektives fondbolag, vilka utgör en viktig roll för finansmarknaden (Svenska Bankföreningen, 2020). Enligt Svenska Bankföreningen (2020) utgör storbankernas fondbolag några av de största aktörerna när det kommer till fondförvaltning, samtidigt som nya aktörer börjar ta allt större plats på marknaden. För undersökningen gjordes urvalet av respondenter från olika typer av banker, för att påvisa en bredd och potentiell variation när det kommer till integrering av hållbarhet och ansvarstagande inom fondförvaltning. De respondenter som valts för undersökningen är Alfa, Skandia Fonder och Erik Penser Bank (EPB). Alfa är ett fiktivt namn för en av de större bankerna i Sverige som valt att delta i undersökningen anonymt. Resterande av bankerna för undersökningen valt att vara med i undersökningen utan anonymitet. Skandia definieras enligt Finansinspektionens Bankbarometer (2019), som en retailbank och EPB som en värdepappersbank.
Intervjupersonerna valdes därefter med tanke på deras positioner i företagen, då de har stor kompetens inom området för hållbara investeringar när det kommer till fondförvaltning.
Med tanke på intervjupersonernas befattning, kompetens, samt erfarenheten de besitter efter flera år aktiva inom finansbranschen utgör de stor relevans för uppsatsen. Intervjupersonernas kompetens och erfarenhet i kombination med mer djupgående intervjuer, motiverar i sin tur ett färre antal intervjupersoner och att dessa anses tillräckliga inom ramen för uppsatsen.
Urvalet för tidsperioden som studerats (åren mellan 2010–2020) har valts då forskning påvisat stora förändringar avseende marknaden för hållbara investeringar i Europa (EuroSif, 2018). Därefter fick vi inspiration till att undersöka hur marknaden i Sverige har utvecklats.
Tabell 4: Översikt över undersökningens intervjuobjekt och intervjupersoner.
Bolag Intervjuperson Befattning Tidsåtgång
Alfa Anna Andersson Hållbarhetsspecialist Avsatt tid: 60 min
Tidsåtgång: 26 min Skandia Fonder
(Skandia)
Per Lindgren Chef, Förvaltarval Avsatt tid: 60 min Tidsåtgång: 26 min Erik Penser Bank
(EPB)
Jonas Thulin Chef,
Kapitalförvaltning
Avsatt tid: 60 min Tidsåtgång: 28 min
3.1. 2 Introduktion av bolag
3.1.2.1 Fondbolaget Alfa
Fondbolaget kommer under uppsatsen att benämnas enligt Alfa. Alfa är ett fiktivt namn utformat för uppsatsen, för ett fondbolag som är helägt även av de större bankerna i Sverige (Alfas hemsida, 2020b). Enligt Alfa (2020b) är de en av de största kapitalförvaltarna i Norden.
Hållbarhetsarbetet är en essentiell del av fondbolagets verksamhet (Alfas hemsida, 2020b).
Bolaget undertecknade FN:s PRI år 2008, som sedan dess varit vägledande för fondbolaget när det kommer till hållbara och ansvarsfulla investeringar (Alfas hemsida, 2020b). Sedan 2015 har Alfa utarbetat produkter, metoder och policys i linje med de globala målen som FN utformat
(Alfas hemsida, 2020b). Alfa erbjuder ett stort utbud av fonder vilka integrerar hållbarhetsaspekter i olika utsträckning (Alfas hemsida, 2020b).
3.1.2.2 Skandia Fonder
Skandia Fonder AB är en del av Skandiakoncernen som ett dotterbolag till Livförsäkringsbolaget Skandia (Skandia, 2020a). Skandia Fonder är den del av koncernen som bedriver fondförvaltning (ibid.). Skandia Fonder erbjuder ett brett utbud av fonder vilka integrerar hållbarhetsaspekter i varierande utsträckning, där vissa fonder erbjuder utökade hållbarhetskriterier bland annat Svanenmärkta fonder (Skandia, 2020b). Skandia har även dem signerat FN:s PRI, och därmed förbinder de sig att agera i linje med principerna för ansvarsfulla investeringar (Skandia, 2020b). Skandias fondförvaltning har även en tydlig koppling till FN:s mål för hållbar utveckling och beroende på inriktning på fonden ser arbetet olika ut (Skandia, 2020b).
3.1.2.3 Erik Penser Bank (EPB)
EPB blev bank 2008 från tidigare Erik Penser Fondkommission vilket grundades 1994 (Penser, 2020). Banken erbjuder förmögenhetsrådgivning, mäkleri, tjänster i samband med börsnoteringar och kapitalförvaltning (Penser, 2020). Enligt EPB (2020) är hållbarhetsarbetet utvecklas ständigt och är en integrerad del av verksamheten i sin helhet. EPB har även dem undertecknat FN:s PRI under 2020 (UNPRI, 2020b).
3.1. 3 Datainsamling
Först och främst insamlades vetenskapliga artiklar för att undersöka forskningsläget inom ramen för hållbara investeringar. Där fann vi en rad olika artiklar som berörde olika delar av forskningsområdet (bl.a Bengtsson, 2008; Chow et al. 2014; Deutsche Bank Group, 2012;
Eccles et al., 2014; EuroSif, 2018), för att sedan sammanställa en problematisering. Vidare undersöktes även vad media hade uppmärksammat inom området, däribland var det främst branschtidningar som undersöktes för att ligga till grund för den praktiska problematiseringen för hållbara investeringar. En del av litteraturen som insamlats baserades på rapporter från aktörer på finansmarknaden, vilka ansågs vara relevanta då forskningen präglas av både forskare och praktiker inom området (bla. EBF, 2013; EuroSif, 2018; Deutsche Bank Group, 2012; Svenska Bankföreningen, 2019; Söderberg & Partners, 2017). Dessa aktörer har även varit till stor hjälp vad gäller undersökningens begreppsdefinitioner.
Som underlag för den empiriska datan har intervjuer och dokument från aktörerna i form av bolagens hemsidor samt rapporter vilka beskriver deras arbete kring hållbarhet vad gäller fondförvaltningen. Bell et al. (2019) menar att intervjuer bidrar till en djupare förståelse för forskningsområdet då respondenterna fått möjlighet att redogöra för uppfattningar som inte finns uttryckta i officiella dokument. Semistrukturerade intervjuer var särskilt lämpliga då dessa bygger på tematiska indelningar, vilket tydliggör för respondenten vilka ämnen som berörs (Bell et al., 2019). Intervjuformatet blev med tanke på rådande situation i samhället
digitalt via verktygen Zoom och Teams. Enligt överenskommelse med intervjupersonerna spelades intervjuerna in för att underlätta inför transkriberingen av materialet.
De nackdelar som finns med användandet av intervjuer som datainsamlingsmetod är att deltagarna tenderar att bli påverkade av deras medvetenhet om att de studeras som en form av reaktiv effekt (Bell et al., 2019). Detta kunde resulterat i att respondenterna självcensurerar och besvarar frågor på ett sätt som de tror är mer accepterat. Trots att intervjuer kan generera viktig information, är det enligt Bryman & Bell (2011) viktigt att förstå att de inte fångar alla aspekter.
I vårt fall handlar det om att deltagarna kan överrationalisera sin syn på beteenden när de redogör för tidigare händelser (Bell et al., 2019). Detta understryker vikten av att kontinuerligt växla mellan teori, sekundärdata och intervjumaterial för att skapa en förståelse för hur de utvalda aktörerna uppfattar marknaden. Intervjumaterialet har behandlats med objektivitet för att inte identifiera deltagarnas information som den “sanna verkligheten”.
För att komplettera intervjuerna med data som är oberoende av undersökningen har även sekundärdata insamlats (Bell et al., 2019). Sekundärdatan utgörs av bolagens offentliga information i form av rapporter och dokument avseende hållbarhet och fondförvaltning, samt generell information som hämtats från respektive bolags hemsida. Med anledning av att Alfa deltar anonymt, har deras officiella dokument anonymiserats i uppsatsen för att inte riskera att deras identitet avslöjas. Något som bör tilläggas var att tillgången till EPB:s dokument avseende deras integrering av hållbarhet och ansvarstagande var något begränsad med anledning av att de påbörjade arbetet med hållbara och ansvarsfulla investeringar under 2017.
För uppsatsen innebär detta att särskilt avsnittet för förändringar under den undersökta tidsperioden, både vad gäller resultatet och diskussionen, stor vikt lagts vid resterande respondenters dokument- vilka fanns god tillgång till. Tillgången till mer begränsade data för EPB:s del betraktas därför som en mindre svaghet, då resterande intervjumaterial (från samtliga respondenter) och sekundärdata från de andra respondenterna bedömts utgöra en lämplig grund för deras förståelse av marknaden.
En viktig aspekt att ta hänsyn till vid användning av dokument som källa är att offentliga organisationsdokument inte alltid behöver vara en adekvat återberättelse av hur samtliga av organisationens olika medlemmar upplevt händelser (Bryman & Bell, 2011).
Vidare menar Bryman och Bell (2011) att dokument och texter skapas i specifika syften och därmed inte alltid avspeglar verkligheten. Med anledning av det menar Bryman och Bell (2011) att det kan vara bra att stödja dokumentanalyser med andra datakällor. Därmed har studien baserats på två datakällor.
Hanteringen av den insamlade datan har gjorts med ett etiskt förhållningssätt. Det finns etiska regler och principer för hur forskning ska bedrivas som bland annat rör information, integritet, anonymitet, frivillighet och konfidentialitet för de som deltar i studien (Bryman &
Bell, 2011). Med anledning av detta informerades deltagarna innan intervjun om studiens syfte och moment, de har även deltagit frivilligt och således haft rätt att avbryta deltagandet när de vill. Vidare har respondenterna själva fått välja om de vill vara anonyma, och de uppgifter som samlats in från undersökningen kommer enbart att användas i studiens syfte.
3. 2 Operationalisering
För att uppfylla syftet om att öka förståelsen för hållbara investeringsstrategier som används vid fondförvaltning, hur dessa förändrats över tid samt att belysa eventuella skillnader, har en operationaliseringsmodell utformats. Anledningen till detta är för att underlätta vid förståelsen av intervjufrågornas relevans i förhållande till det teoretiska ramverket (Bell et al., 2019). Med anledning av att frågorna är semistrukturerade har de presenterats genom tematiska indelningar; introduktion av intervjuperson, hållbara och ansvarsfulla investeringar, strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar och förändringar under de senaste 10 åren (se bilaga 1).
Tabell 5: Operationaliseringsmodell: en översikt över vilka frågor som ställts till respondenterna och hur dessa frågor kopplas till det teoretiska ramverket för uppsatsen.
Empiriska frågor Koppling till teoretiskt ramverk Hur definierar ni på XX hållbarhet, etik och
ansvarstagande? Gör ni skillnad mellan begreppen?
Hur definierar ni på XX hållbara och ansvarsfulla investeringar?
Kännedom om intervjuobjektens referensramar inom området för hållbara och ansvarsfulla investeringar (Oxenstierna, 2020; Deutsche Bank Group, 2012; Unruh et al.,2016;
Höchstädter & Scheck, 2014).
Vilka kriterier inom hållbarhet och ansvarstagande tar ni hänsyn till vid fondförvaltningen?
- Varför är det just dessa kriterier som tas hänsyn till?
Kopplas övergripande till CSR och hållbara investeringar då intervjufrågan bidrar till att förstå vilka aspekter bolagen tar hänsyn till för att implementera hållbarhet och ansvarstagande vid fondförvaltning (Carroll, 2016; EuroSif, 2018; Söderberg & Partners, 2017; Oxenstierna, 2020).
Omfattas ni av något regelverk vad gäller hållbara och ansvarsfulla investeringar?
Kopplas till teoriavsnittet för regelverk och globala överenskommelser (Konsumenternas, 2020; Fondbolagens förening, 2020; Regeringen, 2020a; Oxenstierna, 2020; UNPRI, 2020a).
Hur implementeras hållbarhet och ansvarstagande i XX fondförvaltning?
- Vilken/vilka strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar tillämpar ni?
investeringsstrategier i sin helhet (EuroSif, 2018;
Oxenstierna, 2020; Hofmann, Penz & Kirchler, 2009; Söderberg & Partners, 2017; SweSif, 2020a). Talar om vilken typ av strategi som tillämpas för att integrera hållbarhet och ansvarstagande.
- Har ni en löpande dialog med de bolag som ingår i portföljen för fonden? Om ja, av vilken anledning för ni dialogen med bolagen?
- Vilka faktorer ligger till grund för valet av strategi?
Är hållbarhetsfaktorer något som genomsyrar fondförvaltningen i sin helhet? Eller är det enbart vissa fonder som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter?
Kopplas till teoriavsnittet för hållbara och ansvarsfulla investeringar och på vilken nivå i förvaltningen som hållbarhetsaspekter
implementeras (Oxenstierna, 2020; Deutsche Bank Group, 2012; Unruh et al.,2016;
Höchstädter & Scheck, 2014). Bidrar till att öka förståelsen för betydelsen och acceptansen inom området.
Hur är er (XX) syn på hållbara och ansvarsfulla investeringar idag?
Kopplas till teoriavsnittet för hållbara och ansvarsfulla investeringar, samt
investeringsmarknadens faser; förklarar hur marknaden ser ut idag (Hofmann, Penz &
Kirchler, 2009).
Hur har synen på hållbara och ansvarsfulla investeringar förändrats de senaste 10 åren?
- Hur har strategierna som används för att implementera hållbarhet och
ansvarstagande förändrats de senaste 10 åren?
Kopplas till teoriavsnittet för hållbara och ansvarsfulla investeringar, samt
investeringsmarknadens faser; med hjälp av faserna beskrivs hur marknaden förändrats, samt betydelsen av olika strategier över tid (Hofmann, Penz & Kirchler, 2009).
Vilka faktorer har påverkat förändringar inom området för hållbara och ansvarsfulla
investeringar, tror ni? Hur förhåller ni er till dessa faktorer?
Kopplas till hållbara och ansvarsfulla
investeringar; vad som påverkar utvecklingen av hållbara och ansvarsfulla investeringar (Carroll, 2016; Hofmann et al., 2009; EBF,2013; UNPRI, 2020a; Unruh et al.,2016).
Om ni jämför er med era konkurrenter över tid, uppfattar ni det som att det finns skillnader mellan er när det kommer till valet av strategi för att implementera hållbarhet och
ansvarstagande i fondförvaltningen? Om det uppfattas som att det finns skillnader, vad kan dessa bero på enligt er mening?
Kopplas till hållbara och ansvarsfulla
investeringar samt strategier; skillnader mellan aktörer och hur de implementerar hållbarhet och ansvarstagande i deras strategier. (EuroSif, 2018; Hofmann et al. 2009).
3. 3 Analys av kvalitativ data
Till en början formades en analysmodell som sammanfattade nyckelbegrepp och teman inom det teoretiska ramverket (se figur 2). Denna analysmodell låg sedan till grund för hur teorin skulle förstås som tillsammans med empirin avslutningsvis skulle analyseras och diskuteras.
En av de mest vanliga metoderna när det kommer till kvalitativ dataanalys är tematisk analys (Bell et al., 2019), vilket tillämpats för denna studie. Bell et al. (2019), definierar teman
som kategorier som har identifierats av den som analyserat datan. De menar även att teman relaterar till studiens fokusområde, bland annat forskningsfrågan. Teman identifierades vid transkriberingen av intervjuerna, vilka baserades på upprepningar och återkommande ämnen vilka intervjupersonerna berörde (Bell et al., 2019). De teman som identifierades var: hållbara och ansvarsfulla investeringar, strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar samt förändringar de senaste 10 åren avseende investeringsmarknaden. Utifrån dessa teman urskiljdes en rad underkategorier nämligen definitionen av hållbara investeringar och tillhörande begrepp, metoder för hållbara och ansvarsfulla investeringar (välja in, välja bort och påverka) samt att förändringar avseende marknaden delades in i första och andra halvan av decenniet. Dessa teman bidrog till att för oss skapa en uppfattning om aktörernas förhållningssätt till hållbara investeringar och hur det sett ut över tid. Intervjuerna kompletterades därefter med teman av samma karaktär från sekundärdatan, vilket bidrog till ett djupare resonemang i analysen. Sekundärdatan har använts som ett komplement till intervjudatan för att tydligare redogöra för vilka strategier som tillämpas samt hur förändringen av marknaden sett ut, med hjälp av hållbarhetsredovisningar, årsredovisningar och andra tillhörande dokument avseende hållbarhet. Bell et al. (2019) menar även att skillnader och likheter ska tas i beaktning vid sökandet efter teman, vilket gjordes med utgångspunkt i studiens syfte att belysa eventuella skillnader mellan aktörer.
3. 4 Trovärdighet
Vid bedömning av kvalitativa studier används två grundläggande kriterier bestående av trovärdighet och äkthet (Bell et al., 2019). Enligt Bryman et al. (2019) består trovärdighet av fyra kriterier: tillförlitlighet, överförbart, pålitlighet och konfirmering. Kriteriet för tillförlitlighet handlar om hur accepterad studiens beskrivning och tolkning av den sociala verkligheten är (Bell et al., 2019). Detta har gjorts genom att en transkribering av intervjumaterialet skickades tillbaka till intervjupersonerna för att få en en bekräftelse av att det som angivits stämmer överens med deltagarnas redogörelser. En sådan kontroll kallas för respondentvalidering (Bell et al., 2019). Tillförlitligheten har ytterligare stärkts genom en metodtriangulering där datan samlats in från två källor. I detta fall har både semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser använts i syfte att komplettera varandra samtidigt som de ämnar till att skapa en djupare förståelse för det undersökta fenomenet. Det har även funnits möjlighet att kontrollera fakta utifrån två källor. Enligt Bell et al. (2019), kan triangulering användas i syfte att kontrollera så att inga missuppfattningar har skett under datainsamlingen.
En studies överförbarhet innebär hur väl den kan appliceras i andra sammanhang, detta kan ökas genom att tillföra täta beskrivningar av det undersökta fenomenet (Bell et al., 2019).
I den här studien har användandet av de semistrukturerade intervjuerna möjliggjort för respondenterna att vara flexibla i sina svar vilket bidragit till utförliga redogörelser, vilket i sin tur har ökat överförbarheten. Detta har dock begränsats då studien enbart undersöker tre svenska bankers fondbolag, vilket gjort det svårt att applicera dessa unika fall på undersökningar som inte innefattar svenska banker. Antalet deltagare har även gjort det svårt att dra några generella slutsatser. Studiens syfte är dock inte att dra några definitiva generaliseringar utan enbart bidra med en ökad förståelse för området. Pålitligheten har säkerställts genom att studien innehar en komplett redogörelse för hela arbetsprocessen i
metodavsnittet, samtidigt som studenter tillsammans med handledare kontinuerligt granskat arbetet vid seminarium. Att ha en tydlig redogörelse för forskningsprocessen, samtidigt som kollegor granskar studiens kvalitét ökar pålitligheten enligt Bell et al. (2019). Konfirmering syftar till att forskare trots insikten om att ingen forskning kan vara fullständigt objektiv, agerar i god tro genom att inte blanda in personliga värderingar eller teoretisk inriktning vid genomförandet (Bell et al., 2019), vilket gjorts genom att tillämpa ett objektivt förhållningssätt genom hela arbetsprocessen.