1. 1 Bakgrund
Hållbara investeringar har under de senaste åren blomstrat. Det ökade intresset för hållbara investeringar visar sig i form av att så mycket som var tredje person väljer att spara i en hållbar fond, enligt en undersökning publicerad av Fondbolagens förening (2019b). Kundernas ökade intresse talar för en ökad medvetenhet inom hållbarhet och etik (Fondbolagens förening, 2019a), trots det råder ingen klar definition av vad hållbarhet innebär för fondförvaltningen (Konsumenternas, 2020). Morningstars analyschef, Jonas Lindmark, menar i en intervju med Aftonbladet (2020), att marknaden behöver tydligare regelverk kring vad som anses vara
‘hållbart’, då det i princip kan bestämmas av fondförvaltare själva genom olika typer av strategier för placeringen av innehavet (Aftonbladet, 2020).
1. 2 Problematisering
Under de senaste decennierna har världsekonomin genomgått ett fundamentalt skifte, präglat av bland annat fallande handelsbarriärer och ökade investeringar, vilket enligt Hill och Hult (2019) drivit den globala ekonomins tillväxt. I och med den ökade internationaliseringen, har världens företag tvingats ta ett större socialt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet, utöver det att leverera vinster till aktieägarna (Johnson et al., 2014; Carroll & Shabana, 2010). Ur detta perspektiv har begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), vuxit fram och successivt ökat i betydelse (Carroll & Shabana, 2010).
Enligt European Banking Federation (EBF) (2013), är banksektorn i Europa världens största banksystem, vilket spelar en avgörande roll i kampen mot klimatförändringar (EBF, 2013; Europeiska Kommissionen, 2018). EBF (2013) rapporterar om hur de senaste decennierna har präglats av ett ökat intresse för att integrera CSR inom banksektorn, då det blivit en avgörande faktor som gjort det möjligt att dels driva verksamheten fördelaktigt ur ett samhällsperspektiv, dels för att främja långsiktig lönsamhet. När det kommer till hur svenska banker integrerar CSR i verksamheten, redogör Svenska Bankföreningen (2019) för att hållbarhet genomsyrar hela verksamheten, såväl kreditgivningsprocessen som ansvaret för deras egen miljöpåverkan, samt även förvaltning av kapital. Svenska Bankföreningen (2019) menar att det blivit allt vanligare för fondbolag att tillämpa hållbara investeringsstrategier i fondförvaltningen. Vilket, enligt Oxenstierna (2020, s. 266–267), visas i form av att aktörerna på marknaden lägger allt mer resurser och fokus på hållbarhetsfrågor och klimatpåverkan av deras fonder.
Forskning inom området för hållbara investeringar har engagerat flitigt, sedan lång tid tillbaka. Vissa forskare menar att företag kan göra gott genom att möta förväntningarna från intressenter och därigenom skapa värde för dem (Eccles et al., 2014). Deutsche Bank Group (2012) presenterade en studie, där de analyserat över 150 akademiska studier inom området för hållbara investeringar. Författarna redogör för att en stor del av tidigare forskning inom ämnet har präglats av att försöka fastställa sambandet mellan hållbara investeringar och
fondavkastningar, vilket visat sig vara ett av de mest populära ämnena inom forskningen för hållbara investeringsstrategier. En studie från 2014, som presenterades av forskare vid Harvard Business School, påvisade sambandet mellan hållbarhet och överavkastning och att dessa komponenter är förenliga (Eccles et al., 2014). Andra forskare hävdar i motsats till tidigare nämnda forskare, att socialt ansvarsfulla investeringar kan ha en skadlig effekt på aktieägarnas intressen med anledning av att företag som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter kan resultera i lägre avkastning till ägarna (Chow et al., 2014). Därmed är det tydligt att det finns en tvetydig bild av hur företagen ska balansera socialt ansvarsfulla åtaganden och behovet av att skapa värde för aktieägarna (Hill et al., 2009).
Utöver den utbredda forskningen kring hållbarhet och fondernas avkastning har det även visats att marknaden för investeringar i Europa genomgått förändringar (Hofmann, Penz
& Kirchler, 2009). Hofmann et al. (2009) redogör för att detta till stor del varit på grund av att konsumenter blivit allt mer medvetna om hållbarhet och etik. Vidare menar författarna att detta påvisar att marknaden är föränderlig och att aktörerna ständigt måste anpassa sig därefter. Som ett led i detta, presenterade EuroSif en studie (2018) vilken påvisar att det skett en markant ökning av kapital som fördelats till så kallade exkluderingsstrategier mellan åren 2005-2015.
Efter 2015 har det skiftat från exkluderingsstrategier till strategier för ESG-integrering, positiv screening och påverkansinvestering (Eurosif, 2018). Strategierna syftar till att integrera och ta hänsyn till olika hållbarhetsaspekter vid förvaltningen av fonder (ibid.).
Den ständigt föränderliga marknaden har föranlett diskussioner kring vad som anses vara ‘etiskt’, ‘ansvarsfullt’ respektive ‘hållbart’ (Robin & Reidenbach, 1987; Hill et al., 2009).
Enligt Söderberg och Partners (2017) rapport anses begreppen i många sammanhang vara likställda med varandra, då samtliga begrepp faller inom ramen för begreppet ‘hållbara investeringar’ i sin helhet. När det kommer till hur hållbara investeringar definieras uppstår även skillnader i litteraturen, vilket Bengtsson (2008) påvisar i sin artikel. Bengtsson (2008) menar att forskning gällande jämförelser mellan olika länders hållbara och ansvarsfulla investeringsstrategier har väckt stor uppmärksamhet. Bengtsson (2008) menar att skillnaderna mellan EU:s och USA:s tillvägagångssätt för hållbara investeringar, förklaras av variationer i den roll som regleringar och offentliga uppfattningar spelar när det kommer till hållbarhet.
Studier visar att hållbara investeringar förändras över tid, då aktörernas beteende och preferenser förändras i takt med att samhällets syn förändras avseende etik, normer och övergripande kultur (Bengtsson, 2008).
När det kommer till att skapa konsensus kring definitioner av hållbara investeringar har en rad globala initiativ och överenskommelser bearbetats, för att underlätta integreringen av hållbarhet (Oxenstierna, 2020). Oxenstierna (2020) redogör för att EU flitigt arbetar med åtgärder för att styra om kapitalflöden mot hållbara investeringar. Med anledning av detta har EU tagit fram en handlingsplan med en rad förordningar som kommer ha direkt påverkan på bland annat fondförvaltningen (Dagens Juridik, 2020). I artikeln, som Dagens Juridik (2020) publicerade, framhålls det att för fondförvaltningen kommer handlingsplanen innebära bland annat att “investerare måste besluta om hur gröna de produkter som förvaltas ska vara och anpassa sin verksamhet därefter” (Dagens Juridik, 2020). Samtidigt redogörs det i artikeln för att det finns flera risker med det nya regelverket. Den potentiellt största risken är att förtroendet från allmänheten kan minska för investerare som inte lyckas upprätthålla hållbarhetsaspekterna
i verksamheten. Förtroendet är, enligt Oxenstierna (2020), avgörande för en väl fungerande finansmarknad.
Sammanfattningsvis med tanke på den ständigt ökade betydelsen av företagens sociala ansvar, råder det inga tvivel om att hållbart ansvarstagande är ett aktuellt ämne för finansbranschen på den internationella likväl som den svenska marknaden för fondförvaltning.
Allt fler investerare väljer att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter vid investeringsbeslut, även om strategierna och metoderna skiljer sig åt mellan aktörer (Söderberg & Partners, 2017).
Samtidigt som intresset och acceptansen för hållbara investeringar har ökat, behöver förvaltare anpassa sig till en marknad i ständig förändring, både vad gäller regelverk och den ökade efterfrågan från kunder. Finansmarknadens aktörer behöver även anpassa sig vad gäller vad som anses vara en hållbar investering då definitioner och kunders preferenser varierar över tid (Dagens Juridik, 2020; Eurosif, 2018; Hofmann, Penz & Kirchler, 2009; Oxenstierna, 2020).
Tidigare forskning har till viss del präglats av att fastställa samband mellan hållbara investeringar och fondernas avkastning (Eccles et al., 2014; EuroSif, 2018), vilket talar för att det skulle vara intressant att undersöka en annan del av området. Mot denna problembakgrund kan det anses det vara intressant och inte minst relevant, att undersöka den svenska marknaden för fondförvaltning och hur hållbarhetsaspekter integreras, samt hur synen på hållbara investeringar varierat över tid.
1. 3 Syfte och frågeställning
Uppsatsen ämnar att, ur fondbolagens perspektiv, öka förståelsen för hållbara investeringar och strategier som används vid fondförvaltning som en del av banksektorns integrering av hållbart ansvarstagande (CSR). Syftet är att, utifrån utvalda fondbolag och banker, undersöka hur hållbarhet och ansvarstagande integreras inom fondförvaltningen. Samt, att på ett övergripande plan, redogöra för hur synen på hållbara investeringar och tillämpningen av tillhörande strategier, har förändrats under tidsperioden från år 2010 fram till 2020. Märk väl att uppsatsen inte syftar till att redogöra för förändringar inom området för varje enskilt år under vald tidsperiod. Snarare att i stora drag skildra förändringar av synen på hållbara investeringar och tillhörande investeringsstrategier. Syftet är även att belysa potentiella skillnader mellan utvalda aktörer på finansmarknaden.
För att uppfylla syftet med uppsatsen kommer därför följande frågeställningar att besvaras;
● Hur integreras hållbarhet och ansvarstagande inom ramen för fondförvaltning?
● Hur har synen på hållbara investeringar, samt integreringen av tillhörande strategier, förändrats över tid, sett till tidsperioden 2010–2020?
1. 4 Definition av begrepp
Tabell 1: Definitioner av begrepp för uppsatsen. (Källor: Carroll & Shabana, 2010; Deutsche Bank Group, 2012; EBF, 2020; EuroSif, 2020; GIIN, 2020; Regeringen, 2020a; SweSif, 2020a
och b; UN Global Compact, 2020; UNPRI, 2020a)
Begrepp Definition
CSR (Corporate Social Responsibility) Begreppet definieras för uppsatsen som “idén om att företag har ett ansvar gentemot samhället som går utöver att generera vinster”, i linje med Carroll & Shabana (2010).
SRI (Social Responsible Investments) Ett samlingsnamn för hållbara och ansvarsfulla investeringar (SweSif, 2020a).
Hållbara och ansvarsfulla investeringar För uppsatsen definieras hållbara och ansvarsfulla investeringar som ett paraplybegrepp för en rad olika strategier, metoder och arbetssätt som investerare tillämpar för att integrera miljö-och samhällsansvar i förvaltningen (SweSif, 2020a). Däribland tillräknas hållbara och ansvarsfulla investeringar sådana
investeringar som integrerar hållbarhet, ansvarstagande och etik. Definitionen är i enighet med SweSifs (2020a) definition av hållbara och ansvarsfulla investeringar.
ESG (Environmental, Social, Governance)
Syftar till implementeringen av miljömässiga-, sociala- och bolagsstyrningsfaktorer i investeringsbesluten (Deutsche Bank Group, 2012).
PRI (Principles for Responsible Investments)
FN:s 6 principer för ansvarsfulla investeringar, vilka är frivilliga att ansluta sig till (UNPRI, 2020a). Enligt FN är principerna till för att underlätta för aktörerna att
införliva ESG-aspekter i deras investeringsstrategier.
FN Global Compact Utifrån Agenda 2030 har 17 mål för hållbar utveckling utformats, vilka var och en ska bidra till en bättre värld utifrån ett fokus på bland annat hållbarhet, minskade ojämlikheter och orättvisor i världen (UN Global Compact, 2020).
EuroSif Europeisk organisation som syftar till att främja hållbara och ansvarsfulla investeringar i Europa (Eurosif, 2020).
Organisationens uppgift är att publicera forskning inom ämnet.
SweSif SweSif är en svensk oberoende förening, vars syfte är att bidra till att öka kunskapen och intresset för hållbara och ansvarsfulla investeringar (SweSif, 2020b). Enligt
SweSif (2020b) hör kapitalägare och förvaltare till föreningen.
European Banking Federation (EBF) EBF är en organisation som representerar Europas banksektor, genom att förena 32 nationella
bankorganisationer i Europa som tillsammans utgör 3500 banker (EBF, 2020).
Global Impact Investing Network (GIIN)
GIIN är en ideell organisation som är dedikerad till att utöka omfattningen och effektiviteten av strategin för Impact investing (GIIN, 2020).
Parisavtalet Parisavtalet är ett klimatavtal där världens länder, under december 2015, kom överens om att hålla den globala temperaturökningen under 2 grader och arbeta för att den ska stanna på 1,5 grader (Regeringen, 2020b). Avtalet innefattar en rad mål för att skapa en hållbar framtid.
“Screening” Screening av bolag är ett vanligt förekommande uttryck när det talas om investeringsstrategier. När förvaltare/
analytiker screenar ett bolag, innebär det att de granskar bolag utifrån vissa kriterier för hållbarhet och
ansvarstagande (SweSif, 2020a).