4. 1 Hållbara och ansvarsfulla investeringar: definitionen
‘Hållbarhet’, ‘etik’ och ‘ansvarstagande’ är enligt Skandia begrepp som har vissa definitionsmässiga skillnader men som i praktiken flyter ihop vid användandet. Enligt Lindgrens uppfattning likställs begreppen mer eller mindre när Skandia tar ställning till olika typer av investeringar och hur investeringsprocesser utformas genom att beakta hållbarhetsfaktorer. Vad gäller definitionen av hållbara och ansvarsfulla investeringar, menar Lindgren att ansvar handlar om att undvika negativa effekter på hållbarhet. Hållbara investeringar anses istället bidra till en positiv hållbar utveckling, genom att beakta hållbarhetsfaktorer i olika utsträckning beroende på produkt.
Fondbolaget Alfa menar att definitionen av begreppen inte är helt svart eller vitt. Det som är gemensamt för begreppen är att de integreras i metoder och strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar med anledning av att skapa långsiktigt värde för banken som investerare, deras kunder och för samhället i stort. Denna typ av investering är enligt Andersson, “en investering som tar tillvara våra andelsägares intressen och nutida eller nuvarande intressen, utan att ha negativ påverkan på framtida liknande intressen “.
Thulin beskriver att det för EPB finns skillnader i hur hållbarhet, etik och ansvarstagande definieras. Etik definieras i termer av kontroverser, mänskliga rättigheter och FN:s Global Compact etc. För EPB handlar hållbarhet snarare om att screena portföljbolagen genom hela värdekedjan såsom underleverantörer, dotterbolag och återförsäljare med flera utefter kriterier för hållbarhet. Ansvarstagande handlar istället om att ha en dialog med portföljbolagen. För EPB betyder hållbara och ansvarsfulla investeringar att variabler och aspekter beaktas, vilket gör att analysen blir väldigt omfattande, enligt Thulin.
“Vi särskiljer oss från många andra på marknaden genom att vi har en väldig tydlig och härledd definition av allt det här och syftet med det är egentligen ingenting annat än att vi blir mer hållbara än alla andra. Vi får en transparens som ingen annan har. Vi vet också exakt vilka bolag vi investerar i och varför.”
(Thulin, 2020)
Gemensamt för Skandias fondbolag, fondbolaget Alfa och EPB är att hållbarhetsfaktorer genomsyrar fondförvaltningen i sin helhet. Samtliga av fonderna håller en viss “basnivå” för hållbarhet. Beroende på produkt varierar det sedan i graden av integrering av hållbarhet, då
vissa produkter är “mer hållbara” än andra. Lägsta nivån för integrering av hållbarhet följer olika globala initiativ och konventioner till exempelvis FN:s Global Compact, PRI, Parisavtalet etc., vilka samtliga respondenter är överens om. De övergripande ramverken ses som ledstjärnor för Skandia, dels för hållbarhet som begrepp men också för att det speglar deras kunders behov och förväntningar på dem som bank. Ramverken ligger även till viss grund för att utforma policys i linje med hållbarhet för fondförvaltningen, vilket Andersson betonar för fondbolaget Alfa. EPB beaktar samtliga av FN:s hållbarhetsmål med anledning av att det är just de kriterierna som ligger till grund för deras metodik. Thulin menar att genom screening av bolagen utifrån dessa kriterier upptäcks de bolag som anses vara bäst ur hållbarhetssynpunkt.
Bolag som klarar screeningen anses vara välplanerade och strukturerade som klarar av att leva upp till kraven kring transparens vad gäller hållbarhetsarbetet. EPB:s metod för integrering av hållbarhet och ansvarstagande används även av flertalet världsledande kapitalförvaltare såsom Blackrock och Amundi, enligt Thulin.
Samtliga respondenter belyser marknadens ständigt ökande krav på vad som anses vara hållbart och att marknaden ständigt är under förändring, vilket ligger till grund för hur hållbarhet och ansvarstagande integreras i deras verksamheter. Vidare menar Thulin att EPB har en tydlig definition av hållbarhetsbegreppen, vilket han menar att andra aktörer inte har.
Andersson poängterar att Alfa ständigt arbetar med att utveckla deras hållbarhetsarbete i takt med att nya regelverk kommer på plats samtidigt som mer kunskap om marknaden fås, vilket tillsammans driver arbetet vidare.
Tabell 6: Översikt över bolagens definitioner av hållbara och ansvarsfulla investeringar (Källa:
intervjuer med Andersson, Lindgren och Thulin).
Bolag Fondbolaget Alfa Skandia Fondbolag Erik Penser Bank (EPB)
4. 2 Strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar
4.2. 1 Valet av investeringsstrategi
För både Alfa, EPB och Skandia bottnar investeringsstrategin i integreringen av ESG-kriterier vid analys av bolagen inför investeringsbeslut. ESG-kriterierna utgör grunden för vilka kriterier
Alfa screenar mot vid investeringsbeslut och vid förvaltningen av portföljen. Dessa kriterier är exempelvis integrerade i hur de röstar på bolagsstämmor eller hur de för dialog med portföljbolagen. Enligt samtliga respondenter kommer den specifika strategin som tillämpas för att integrera hållbarhetsfaktorer, variera med produkt. Beroende på vilken typ av fond och inriktning, så investerar förvaltaren olika. Toleransnivåerna varierar därför avseende framförallt bolag som exkluderas.
Valet av strategi baseras, enligt Andersson, på vilken kunskap de har om investeringsmarknaden. Samtliga respondenter är eniga om att arbetet som kapitalförvaltare är beroende av att det finns verktyg, analys och data på marknaden som hjälper till att screena potentiella bolag och bolag som redan ingår i portföljen. Till stor del baseras valet av strategi på regelverk och lagstiftning. Andersson belyser även kundernas och opinionens betydelse för hur de investerar. För Skandias del har valet av strategi ett dubbelt syfte, dels att främja hållbarhet, dels att de anser att hållbara investeringar ofta är bra placeringar. Skandia är inte ensamma om att tycka att hållbara investeringar ofta är bra investeringar som kommer kunna generera god riskjusterad och hållbar avkastning, det håller även EPB och Alfa med om.
Vad gäller EPB fick de chansen att ta ett stort institutionellt mandat för en förvaltning, vilket innebar startskottet för deras strategi vad gäller hållbara och ansvarsfulla investeringar.
För EPB:s del var det alltså ett kundinitiativ som bidrog till valet av strategi, enligt Thulin.
4.2. 2 Välja in
När det kommer till att välja in bolag lägger Alfa stor vikt vid att identifiera och söka exponering mot hållbarhetsteman, exempelvis bolag som aktivt arbetar för minskad klimatpåverkan. Alfa arbetar med att integrera hållbarhet inom samtliga tillgångsslag för investeringarna (Alfas hemsida, 2020b). Alfa är inte ensamma om att välja in bolag med starkt hållbarhetsarbete som främjar en hållbar utveckling, med en strategi baserad på positiv screening och tematiska inslag, utan det gör även Skandia (Skandia, 2020b). Skandia har ett särskilt fokus på att välja in och premiera bolag som arbetar för miljö och hälsa.
Vad gäller EPB använder de, enligt Thulin, en metod för att djupgående genomföra screeningar av bolag utifrån hållbarhetsaspekter. De utvecklar ständigt sin strategi för att screena bolagen, vilket gör att de lägger till variabler hela tiden som ska ingå i analysen av bolag inför investeringsbeslut. Enligt Thulin försöker EPB hela tiden att ligga i framkant när det kommer till att förhålla sig till marknaden som är i ständig förändring avseende vad som anses hållbart och etiskt korrekt. Bolagen och tillhörande dotterbolag, leverantörer och producenter med flera screenas utifrån FN:s samtliga mål för hållbar utveckling, där ESG-kriterier finns som underliggande kategorier. De bolag som kommer bäst ur screeningen väljs in i portföljen. EPB använder således positiv screening för att välja in bolag, samt en “bäst i klassen”-strategi då de väljer ut bolag som är de allra mest hållbara i respektive sektor (Erik Penser Banks hållbarhetsrapport, 2019).
För samtliga respondenter är integreringen av ESG-kriterier en viktig del av analysen av bolagen när det kommer till den positiva screeningen. Det positiva urvalet och att premiera bolagen är viktigt för kapitalförvaltningen i sin helhet då det driver en positiv omställning i världen, enligt Thulin.
4.2. 3 Välja bort
EPB använder negativ screening för att välja bort investeringsalternativ som inte klarar av deras screening-process (Erik Penser Banks hållbarhetsrapport, 2019). Bolag som systematiskt bryter mot internationella normer och konventioner rörande exempelvis mänskliga rättigheter, korruption och miljö med flera (se tabell 7) exkluderas, enligt Thulin. EPB har nolltolerans mot tobak, pornografi, kärnvapen och kontroversiella vapen. De har även nolltolerans mot kontroverser runt bolag, med anledning av att även inkludera nyheter som kan påverka EPB:s strategier innan de yttrar sig i tillgängliga data hos bolaget, enligt Thulin.
Enligt Lindgren väljer Skandia bort investeringar som varken visar förändringsvilja eller möter deras grundkrav utifrån internationella ramverk och mål. Skandia investerar heller inte i bolag som producerar kontroversiella vapen, tobak eller i statsobligationer utfärdade av stater som inte ansluter sig till grundläggande principer med flera (se tabell 7) (Skandia, 2020b och c). Lindgren betonar även att det skiljer sig åt mellan produkter avseende vilken nivå de exkluderar bolag, men att det finns en basnivå av kriterier vilka tillämpas oavsett om det är en produkt som benämns som hållbar eller inte. Så är även fallet för Alfa, då deras kriterier för vilka bolag/branscher de väljer bort liknar Skandias kriterier (se tabell 7).
Andersson och Lindgren väljer att belysa en del av exkluderingsstrategin när det kommer till att avyttra eller bibehålla innehav, i de fall ett bolag i portföljen upptäckts ha brutit mot kriterier gällande hållbarhet och ansvarstagande. Både Lindgren och Andersson är eniga om att det inte är självklart att exkludera ett bolag i de fall ett portföljbolag brutit mot något av deras kriterier. Andersson menar att det beror på vilken typ av överträdelse det rör sig om, normrelaterat eller produktrelaterat. Analysen av överträdelsen är avgörande för om innehavet avyttras eller bibehålls. Andersson och Lindgren menar att analysen exempelvis bygger på hur viktigt bolaget är i portföljen, om det finns en påverkansmöjlighet och om de kommer kunna föra en dialog med bolaget i fråga. För Skandias och EPB:s del har det typiskt sett varit så att deras första aktivitet bygger på att försöka påverka bolaget att agera i hållbar riktning. Om de skulle sälja sina aktier i ett bolag som agerat motstridigt gentemot deras hållbarhetskriterier, finns risken att andra aktörer köper aktierna i bolaget, vilka kan ha lägre ambitioner vad gäller hållbarhet.
4.2. 4 Påverka
Lindgren och Andersson är eniga om att Skandia och Alfa som ägare, driver bolagen för att försöka få dem att förflytta sig i positiv riktning, därav är påverkansarbetet en väsentlig del av fondförvaltningen.
“Det är just ägarna som ‘pushar’ bolagen i positiv riktning, det är det som ger verklig förflyttning av bolag att agera hållbart. Om vi bara skulle sälja våra aktier till andra aktörer som har lägre ambitioner vad gäller hållbarhet- ja, då kommer inte det bolaget att förflytta sig i positiv riktning.” (Lindgren, 2020)
Som en del av bolagens (Alfa, EPB och Skandia) ägarstyrning bedriver de ett påverkansarbete i linje med deras policys för hållbarhet. Påverkansarbetet ser olika ut beroende på det enskilda
fallet, med det handlar om aktiviteter såsom exempelvis att föra en dialog med bolagen och att rösta på bolagsstämmor. Enligt Lindgren handlar det helt enkelt om att vara en aktiv ägare i de bolag som Skandia investerat i. Syftet med aktiviteterna är för att påverka bolagen i deras hållbarhetsarbete samt att bidra till förändring (Skandia, 2020a; Alfas hemsida, 2020b; Thulin, 2020). Enligt Thulin sker EPB:s påverkansarbete i linje med FN:s principer för ansvarsfulla investeringar.
Tabell 7: Illustrerar bolagens hållbara investeringsstrategier när det kommer till respektive bolags fondförvaltning (Källor: Alfas hemsida, 2020b; Alfas dokument för hållbarhetsarbete, 2020a Andersson, 2020; Lindgren, 2020; Skandia, 2020a, b och c; Thulin, 2020; Hållbarhetsrapport: Erik
Penser Bank, 2019).
Bolag Fondbolaget Alfa Skandia Fondbolag Erik Penser Bank (EPB) Välja bort som inte visar vilja i att/
förmåga att följa i bolag som bryter mot någon av kontroverserna som kan
- Bolagen ska ha ett högt ESG-score i förhållande till sina konkurrenter.
- Bäst i klassen: investerar i de bolag som klarar den negativa screeningen och som anses vara
bäst utifrån positiv screening.
4. 4 Marknaden för hållbara och ansvarsfulla investeringar de senaste 10 åren
4.4. 1 Första halvan av decenniet
Fondbolaget Alfa och Skandias hållbarhetsarbete startade under 1990-talet enligt Lindgren och Alfas dokument för deras hållbarhetsarbete (2020a). Andersson förklarar att hållbarhet för tio år sedan “var det trädkramare sysslade med, och det var den approachen man fick när man skulle säga ordet hållbarhet”. Samtidigt menar Thulin rörande utvecklingen av hållbara och ansvarsfulla investeringar att “det finns en nidbild av att det ska kosta i negativa termer av avkastning och när man kommer förbi den bilden, så har vi inte mött någon kund som ändå inte vill ha hållbarhet”.
Vidare menar Andersson att början av decenniet främst handlade om exkludering.
Gradvis har strategier för att välja in och påverka bolag alltmer integrerats för att driva portföljbolagen i positiv hållbar riktning. Något som även fick ett uppsving på den svenska marknaden under den första halvan av årtiondet var ESG-integrering och ägarstyrning, enligt Lindgren och som dessutom framgår av Skandias hållbarhetsredovisning från 2013 där de förklarar att ägarstyrning sedan länge varit en del av deras arbete (Skandias hållbarhetsredovisning, 2013). Förvaltare ansåg att det blev allt viktigare att bedöma bolagen ur hållbarhetssynpunkt vid investeringsögonblicket. I Alfas hållbarhetsrapport från 2010, framgår det att undertecknandet av PRI inneburit att Alfa tagit sig an en aktiv ägarroll ESG-kriterier integrerats i investeringsprocessen (Alfas Hållbarhetsrapport, 2010). Alfa beskriver även år 2010 som att bankens processer för aktivt ägande även utgörs av att screena internationella bolag för att på så sätt upptäcka brott mot konventioner, miljöregler, rättigheter vapen och korruption (Alfa hållbarhetsrapport, 2010). Vidare framgår det av Alfas hållbarhetsrapport från 2011 att bland annat tematiska investeringar och exkluderingsstrategier samexisterade (Alfas Hållbarhetsrapport, 2011). Skandia tillämpar exkluderingsstrategin som en grundläggande princip, vilket belyses i hållbarhetsredovisningen från 2013 där de beskriver att de under året exkluderat 67 bolag på grund av miljömässiga och etiska skäl (Skandias hållbarhetsredovisning, 2013).
4.4. 2 Andra halvan av decenniet
I Skandias årsredovisning från 2015 beskrivs att medvetenheten att kunna påverka har ökat bland privatspararna (Skandias Årsredovisning, 2015). Vidare menar Skandia att de ur ett investerarperspektiv gått från att lägga stor vikt vid att undvika bolag till att mer och mer arbeta med positiva urval där fokus är bolag som presterar bra inom ESG-kriterier. Under 2016 och 2017 valde Alfa att utöka exkluderingen, från att utesluta kontroversiella och kärnvapen till att även 2016 välja bort bolag som producerar kol samt 2017 även välja bort bolag som strider mot internationella normer (Alfas dokument för hållbarhetsarbete, 2020a). I Alfas hållbarhetsdokument från 2017 framgår det att investeringsstrategierna baseras på ett kontinuerligt engagemang i portföljbolagen genom att aktivt välja in de bolag som presterar bra inom miljö-, sociala- och bolagsstyrningsaspekter (Alfas Hållbarhetsöversikt, 2017).
Fortsättningsvis förklarar Alfa att de för dialoger med bolagens ledningar och styrelser när det krävs förbättringar.
Vid en analys av fondmarknaden sedan 2015, ser Alfa att kapitalflöden in i hållbara produkter är mycket större än i andra produkter. Enligt Andersson, tror Alfa att de bolag som integrerar hållbarhetsfrågor kommer att vara lönsamma i framtiden. För andelsägarna i fonden innebär detta en långsiktigt hållbar placering, enligt Andersson. I linje med detta har det på senare tid utvecklats produkter som så kallade hållbarhetsfonder, med enskilt största fokus på just hållbarhetsaspekter. Lindgren beskriver att hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter kan vara både finansiella risker och finansiella möjligheter, vilket innebär att kapitalförvaltare behöver beakta hållbarhet. I och med detta finns alltså en möjlighet till att placeringen ska kunna generera god avkastning i framtiden.
Skandias års- och hållbarhetsredovisning från 2019 visar att investeringar sker på tre nivåer, dels genom att ta ansvar, dels genom beaktande av hållbarhetskriterier samt genom att bidra med positivt mätbara sociala eller miljömässiga effekter (Skandias års- och hållbarhetsredovisning, 2019). Investeringen ska ha en tydlig avsikt, bland annat genom att bidra till att lösa de hållbarhetsutmaningar som existerar. Alfa beskriver i 2020 års dokument för deras hållbarhetsarbete att de tillhandahåller fonder som investerar i syfte att lösa miljömässiga och sociala utmaningar (Alfas dokument för hållbarhetsarbete, 2020a). Thulin menar att det inte skett någon större förändring av strategierna de senaste tre åren, då aktörer fram tills dess utvecklades enormt för att sedan stanna av på en platå. Vidare förklarar Thulin att det istället är USA och Japan som tagit igen och kommit ikapp Sverige i utvecklingen inom området för hållbara investeringar. Nederländerna och Tyskland har även dem väldigt bra produktutbud, enligt Thulin. Lindgren menar i motsats att Sverige håller en mycket hög internationell klass.
Andersson och Lindgren är eniga om att de flesta bankerna i Sverige tillämpar likvärdiga metoder och strategier för att integrera hållbarhet och ansvarstagande i fondförvaltningen. Lindgren menar att beroende på hur aktörer bedriver kapitalförvaltning kommer det påverka hur de använder strategierna för metoderna; välja in, välja bort och påverka. Andersson poängterar att det kan finnas skillnader i vilka verktyg aktörerna använder vilket påverkar att någon aktör eventuellt har tillgång till mer analys och data i jämförelse med någon annan. Thulin har istället en annan bild av aktörerna på marknaden. Thulin menar att EPB gräver djupare och bredare i deras analys av bolagen. De för även en dialog med andra
kapitalförvaltare på marknaden då de har verktyg som bidrar till en “siffertung” analys av portföljbolag. Thulin belyser även att EPB i princip var sist ut på banan vad gäller hållbara och ansvarsfulla investeringar, då de påbörjade arbetet 2017. Thulin menar dock att det snarare varit till deras fördel, då de kunnat starta från ett vitt ark. Till skillnad från andra aktörer som behövt anpassa deras produkter för hållbarhet. EPB har istället haft hållbarhet som utgångspunkt och sedan byggt produkter utefter det, enligt Thulin.
4.4. 3 Vilka faktorer har påverkat utvecklingen på investeringsmarknaden?
Thulin, Lindgren och Andersson är eniga om att regelverken, internationella normer och konventioner som påverkar fondmarknaden har varit och kommer vara en avgörande faktor för utvecklingen på marknaden. Samtliga respondenter nämner att Parisavtalet 2015 som en vändpunkt för investeringsmarknaden, efter 2015 har större fokus riktats mot hur hållbarhet och ansvarstagande ytterligare integrerades bland finansmarknadens aktörer.
Lindgren och Andersson menar även att efterfrågan och medvetenheten bland deras kunder har till stor del bidragit till omställningen till mer hållbara produkter och investeringsstrategier. Fondbolagen behöver därför möta sina kunders förväntningar och behov då de numer inte enbart efterfrågar avkastning för sitt sparkapital eller sitt pensionssparande, utan Skandia och Alfa ser en större efterfrågan av att kunderna vill att deras kapital ska bidra positivt till hållbarhet snarare än negativt. Detta styrks även av Alfas rapport om fondbolagets hållbarhetsarbete (2020a) där det framgår att arbetet med hållbara investeringar till stor del påverkas av kundernas åsikter samtidigt som de ser en ökad efterfrågan på hållbara investeringar (Alfas dokument för hållbarhetsarbete, 2020a). Alfas grundidé är att ska skapa avkastning till sina kunder, sedan vill de göra det genom att ta ansvar. Andersson menar också att hållbarhet och ansvarstagande är en värdedrivare, vilket har påverkat marknaden i stor utsträckning.