2. 1 Corporate Social Responsibility (CSR)
Historiskt sett har CSR uttrycks genom en rad olika definitioner (Carroll, 2016; Carroll &
Shabana, 2010). En tidig definition av begreppet var att ett socialt ansvar ansågs vara en skyldighet varigenom företagen skulle vidta åtgärder som förbättrar samhället i kombination med att företagen tillvaratar sina egna intressen (Carroll, 2016). Generellt sett har CSR inneburit att företagen utformat policys för att försäkra sig om att intressenter och samhällets intressen beaktas i verksamheten (ibid.). Vidare menar Carroll (2016) att vissa forskare har ansett att åtaganden i linje med CSR behöver vara frivilliga för att anses socialt ansvarsfulla.
Begreppet CSR definieras för uppsatsen som “idén om att företag har ett ansvar gentemot samhället som går utöver att generera vinster”, i linje med Carroll & Shabana (2010).
Carroll (2016) förklarar innebörden av begreppet CSR genom fyra kategorier som återspeglar företags roll i samhället, vilka utgörs av att företagen har ett ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt ansvar. Denna definition har använts flitigt inom CSR-forskning i över 25 år (Carroll & Shabana, 2010). Carroll (2016) förklarar att ett grundläggande krav för näringslivet är stark lönsamhet samtidigt som verksamheten ska anses hållbar för att stötta samhällets förväntningar. Vidare menar Carroll (2016) att företag förväntas följa lagar och
förordningar med anledning av att dessa utgör grunden för att kunna bedriva näringsverksamhet. Därmed är en stark rättslig infrastruktur nödvändig (Carroll, 2016).
Normativa förväntningar i de flesta samhällen avspeglar att lagar anses vara väsentliga men inte tillräckliga för att anses ta hänsyn till CSR då företag förväntas att samtidigt agera etiskt (Carroll, 2016). Carroll (2016) menar att detta innebär att företag har rättigheter såväl som skyldigheter att agera etiskt i förhållande till dess intressenter och omvärlden. Företag uppnår dessa skyldigheter genom att vara konsekventa och lyhörda inför antagandet av standarder, normer, policys och metoder trots att dessa inte är fastställda i lag, enligt Carroll (2016). Det handlar om att bedriva verksamheten på ett rättvist och objektivt sätt, trots att lagen inte dikterar direkta åtgärder och vägledning (Carroll, 2016). Slutligen menar Carroll (2016) att företagen förväntas vara goda samhällsmedborgare, genom att bidra med ekonomiska, fysiska och mänskliga resurser till samhället de är en del av i enlighet med det filantropiska ansvaret (Carroll, 2016).
2. 2 Hållbara och ansvarsfulla investeringar
EBF (2013) menar att det ökade intresset för CSR visar sig på flera plan inom bank- och finanssektorn, bland annat i form av hållbara investeringar när det kommer till förvaltningen av kapital. Med tanke på den europeiska banksektorns betydande roll i den moderna ekonomin har integrering av CSR i verksamheten blivit allt viktigare. För att anpassa teorin till studien används därför teorier för hållbara investeringar som en del av hur finansmarknadens aktörer integrerar CSR i deras verksamheter.
Vid investeringsbeslut, som är en del av förvaltningen, menar Oxenstierna (2020) att det på senare tid har det blivit allt mer aktuellt att analysera bolaget utifrån en hållbarhetssynvinkel. Jämfört med hur det tidigare sett ut då potentiella portföljbolag analyserats utifrån traditionella finansiella metoder för investeringsbeslut. Utifrån denna synvinkel har hållbara investeringar vuxit fram, vilka har synts till under drygt 500 år under olika typer av skepnader (Deutsche Bank Group, 2012). Författarna menar att uppmärksamheten för hållbar utveckling tog fart ordentligt efter FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Därefter utformades den typen av hållbara och ansvarsfulla investeringar (SRI-investeringar) som vi ser idag (ibid.).
Enligt Deutsche Bank (2012) utvecklades mer sofistikerade metoder under 2000-talet för att integrera miljömässiga-, sociala- och bolagsstyrningsfaktorer i investeringsbesluten, vilka benämns som ESG-kriterier. Avgörande för denna nya definition av hållbara investeringar var att investerare drevs i större utsträckning av att söka ännu mer avkastning med hjälp av denna typ av investering (Deutsche Bank Group, 2012). Vilket enligt författarna, grundande sig i debatten kring att hållbara och ansvarsfulla investeringar skulle underavkasta jämfört med traditionella investeringar (ibid.). Unruh et al. (2016) menar att det idag är enklare för företag att integrera ESG-indikatorer i strategier då globala förordningar och initiativ tagits fram, vilka bland annat används som verktyg för hur företag kan bedöma företag och kommunicera ekonomiska konsekvenser av deras hållbarhetsstrategier.
2. 2. 1 Metoder och strategier för hållbara och ansvarsfulla investeringar
Som en del av hur hållbarhet och ansvarstagande (CSR), används en rad olika metoder, verktyg och strategier inom fondförvaltning, enligt Oxenstierna (2020, s. 266–267). Generellt sett implementerar moderna hållbara och ansvarsfulla investeringar en blandning av olika metoder för att uppnå avkastning inom den hållbara investeringsstrategin (Deutsche Bank Group, 2012).
En fond vars kapital placeras i företag utefter hållbara och ansvarsfulla strategier, kallas därför SRI-fonder, eller i dagligt tal för fonder med hållbara placeringar (Oxenstierna, 2020, s. 275).
Nedan följer en tabell över ett urval av metoder och respektive investeringsstrategier, som mer i detalj kommer redogöras därefter.
Tabell 2: Översikt hållbara och ansvarsfulla investeringar; metoder och tillhörande strategier. (Källor:
Global Sustainable Investment Alliance, 2018; Fondbolagens förening, 2020) Metoder för hållbara och
ansvarsfulla investeringar Strategier för hållbara och
ansvarsfulla investeringar Övergripande innebörd
Välja in Positiv screening: “Bäst i
klassen” (Best-in-class) projekt som presterat bäst utifrån en viss ESG-indikator.
Välja bort Normbaserad screening
(Norm-based Screening)
Negativ screening: Exkludering (Exclusions)
Investeraren granskar sitt innehav utifrån internationella standarder utfärdade av t.ex. OECD, FN eller UNICEF. Innehavet avyttras om det bryter mot normerna.
Exkludering av bolag eller viss typ av bransch t.ex. vapen, pornografi, spel etc.
Ägarinflytande/ påverkan Påverkansinvestering (Impact
Investing) Utvalda investeringar som syftar till
att lösa ett socialt ellet hållbart problem. Det finns både en social och finansiell vinst i detta.
Bolagsengagemang/ Aktivt
ägande (Engagement and Voting) Genom att investera i bolag har aktieägarna makt att kunna påverka bolagets beteende: kommunikation med styrelse, rösta i linje med ESG- riktlinjer.
För att få en uppfattning om hur kapitalfördelningen ser ut mellan de olika investeringsstrategierna presenteras en figur nedan (EuroSif, 2018). Figuren påvisar fördelningen av kapital mellan strategierna i Europa, samt förändringar som skett mellan åren 2015 och 2017.
Figur 1: Översikt av fördelningen av kapital mellan SRI-strategier i Europa, samt förändringar som skett mellan 2015 och 2017. Den gröna stapeln representerar allokeringen av kapitalet inom de olika
strategierna år 2015. Den blå stapeln representerar samma information för 2017. (Källa: Eurosif, 2018)
Utifrån Hofmann et al.:s (2009) definition gällande exkluderingsstrategier, tillåts inga företag som agerar oetiskt i portföljen. Beroende på när i tiden denna strategi används, kommer de etiska värderingarna se olika ut (Hofmann et al., 2009). Exkluderingsstrategin är den äldsta och mest använda investeringsstrategin. Vanliga branscher att utesluta är bland annat vapen, pornografi, tobak och djurförsök enligt Hofmann et al. (2009). Exkluderingar kan integreras på olika nivåer inom verksamheten, vanligtvis ingår dessa i organisationens övergripande strategi men de kan även tillämpas på olika nivåer inom fondförvaltning för en specifik fond (EuroSif, 2018).
Exkluderingsstrategier är trots sin popularitet omtalade vad gäller huruvida de bidrar till hållbara ansvarsfulla investeringar (EuroSif, 2018; Söderberg & Partners, 2017). EuroSif (2018) redogör för att vissa forskare och praktiker menar att strategin inte bidrar till hållbart ansvarstagande om den tillämpas enskilt. Andra forskare anser att exkluderingsstrategier bör
användas i kombination med andra strategier för att strategin ska anses vara hållbar (Söderberg
& Partners, 2017). Enligt EuroSif (2018), tillåts investerare välja bort bolag i deras portföljer som inte verkar i linje med internationella standarder och normer genom strategin för normbaserad screening. Med normer inom detta område menas exempelvis mänskliga rättigheter, anti-korruptions principer och skyddandet av miljön, vilka återfinns i globala initiativ och riktlinjer (ibid.).
Genom att använda strategier som baseras på tematiska inslag kan investeraren placera innehavet i en tillgång som anses vara hållbar (Eurosif, 2018). EuroSifs studie (2018) visar att det finns tydliga tecken på att investerare blir allt mer medvetna om att investera i hållbara tillgångar. Aktieägaraktivism och aktivt engagemang i portföljbolagen är en strategi som ofta används av institutionella investerare och fondförvaltare i Europa (ibid.). Strategin syftar, enligt Eurosif (2018), till att genom ägande i bolaget kan påverkan ske på bolagets verksamhet, vilket sker genom deltagande på årsmöten, kommunikation med ledningen eller aktivt deltagande för att påverka verksamheten på annat sätt (Eurosif, 2018; Hofmann et al., 2009).
Under den senaste tiden har en relativt ny investeringsstrategi vuxit fram vilken kallas för impact investing (Höchstädter & Scheck, 2014). Forskare och praktiker ansåg att det fanns ett behov av en investeringsstrategi som strävar efter positiv påverkan på miljön och sociala aspekter (ibid.). Det som urskiljer impact investing från övriga strategier är att investeraren har en tydlig avsikt med vad hon vill påverka med investeringen samt att investeringen bidrar positivt till hållbar utveckling (ibid.).
Oxenstierna (2020) beskriver det närbesläktade begreppet ESG, som ett begrepp som främst används vid bolagsanalyser vid investeringsbeslut. ESG-kriterierna är till för att investerare och analytiker ska kunna bedöma ett bolag utifrån hållbarhetsaspekter (se även tabell 3) (SweSif, 2020a). Bedömningen baseras på att investeraren analyserar bolag utifrån risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsaspekter, som ett komplement till den traditionella finansiella analysen av bolag (EuroSif, 2018). Analysen fokuserar på den potentiella effekten på företagets finanser och prestation som integreringen av ESG-frågor ger upphov till (ibid.). EuroSif (2018) presenterar “Bäst i klassen”-strategin som en strategi som möjliggör för investerare att välja de bolag som har bäst ESG-resultat utifrån en specifik sektor.
Tabell 3: En översikt över de aspekter som tas hänsyn till vid integrering av ESG-kriterier vid investeringsbeslut. (Källa: EuroSif, 2018)
ESG-kriterier Analys
Miljö (Environmental) - Bolagets klimatpåverkan i positiv eller negativ
bemärkelse, t.ex.;
växthusgasutsläpp, förnybar energi, energieffektivitet, utnyttjandet av resurser,
avfallshantering, inverkan på biologisk mångfald osv.
Sociala (Social) - Samhällsrelaterade aspekter, t.ex.;
hälsa och utbildning, arbetsrelaterade frågor, efterlevnad av mänskliga rättigheter,
icke-diskriminering, kontroversiella affärsmetoder (vapen, konfliktzoner).
Bolagsstyrning (Governance) - Styrningsfrågor rör kvaliteten på företagets ledning,
kultur och andra egenskaper. Inkluderas styrelsens ansvar och deras engagemang för och strategisk hantering av sociala och miljömässiga resultat.
Vidare betonas principer såsom transparent
rapportering och genomförande av ledningsuppgifter på ett sätt som i princip är fritt från missbruk och korruption. Inkluderar t.ex. frågor rörande;
ersättning till ledare, aktieägares rättigheter,
styrelsestruktur, mutor, intressentdialog, korruption.
2. 3 Regelverken samt globala överenskommelsers övergripande betydelse för fondmarknaden
Fondbolagens förening (2020) beskriver att den svenska fondmarknaden bland annat karaktäriseras av hög transparens, ett effektivt konsumentskydd och hög mognadsgrad på hållbarhetsområdet. Fondmarknaden är en marknad som omfattas av ett komplext regelverk vilket bland annat rör rådgivning, informationsgivning och marknadsföring (t.ex. IDD, Mifid II, EU-förordningar) (ibid.). En grundläggande förutsättning för marknadens funktion är att det finns ett förtroende för marknaden och dess aktörer (Oxenstierna, 2020, s. 205).
Det är fondbolagen, med förvaltare och analytiker som förvaltar fonder på marknaden (Konsumenternas, 2020). Enligt Konsumenternas (2020) framgår det hur en fond förvaltas och med vilka proportioner, utifrån respektive fonds fondbestämmelser. Fondbestämmelserna bestäms av förvaltaren, vilket innebär att förvaltaren har stor frihet när det kommer till placeringsmandatet. Beroende på vilken typ av fond det är (tex. aktiefond, räntefond, hedgefond) har fonderna dels olika placeringsinriktningar, dels omfattas de av olika regleringar när det kommer till hur stor del varje aktie får utgöra av fondens totala innehav (Oxenstierna, 2020).
När det kommer till hållbarhetsarbetet beskriver Fondbolagens förening (2020) att det är upp till varje aktör att ta ställning till hur hållbarhetsarbetet ska tillämpas i fondförvaltningen, men kravet är att det på ett tydligt sätt ska informeras och redovisas till andelsägarna.
Konsumenternas (2020) poängterar att det inte finns någon lagstadgad metod för att mäta hur hållbar en investering är och det finns heller inte någon klar definition av vad hållbarhet innebär. Det finns en rad globala initiativ och överenskommelser som har stor betydelse för finansmarknaden, vilka bland annat uppmuntrar bolagen att agera i linje med mål för att uppnå en hållbar utveckling (UNPRI, 2020a). Dessa överenskommelser ligger även till grund för att skapa konsensus kring definitioner inom området för hållbara investeringar (Oxenstierna, 2020). Några av dessa rör exempelvis FN:s Principles for Responsible Investments (PRI) som omfattar sex principer som aktörer kan välja att ansluta sig till (UNPRI, 2020a). Syftet med principerna är att underlätta för aktörerna att införliva ESG-aspekter i investeringsstrategier.
Ytterligare vägledning i hur hållbarhet och ansvarstagande kan integreras i verksamheterna fås av FN:s 17 mål för hållbar utveckling, vilka är kärnan i Agenda 2030 (ibid..). Stort fokus riktas även mot EU:s handlingsplan med kommande förordningar som bland annat syftar till att styra om kapitalflöden mot hållbara investeringar (Regeringen, 2020a).
2. 4 Investeringsmarknadens faser
Hofmann et al. (2009) har observerat stora förändringar avseende investeringsmarknaden, som påvisar att hållbara och ansvarsfulla investeringar har blivit allt mer vanliga. För att få en tydligare förståelse för investeringsmarknaden kan den delas upp i tre faser enligt Hofmann et al.:s (2009) modell. Faserna består av: den tidiga fasen, den utvecklande fasen samt den avancerade fasen. Vidare förklarar Hofmann et al. (2009) att efterfrågan och utbudet av ansvarsfulla investeringar skiljer sig åt beroende på vilken fas marknaden befinner sig i.
Beroende på var marknaden befinner sig är det även olika investeringsstrategier som dominerar (ibid.).
Den tidiga fasen karaktäriseras enligt Hofmann et al. (2009) av att det är få som är intresserade av etiska och ansvarsfulla investeringar. Utbudet av sådana investeringsalternativ är därför knappa. I den fasen har exkludering av oetiska bolag visat sig vara mest dominerande (ibid.). Vidare menar författarna att den utvecklande fasen indikerar att det finns en del etiska investerare på marknaden, men konceptet är i stort sett ännu inte väletablerat bland investerare.
Investerare som befinner sig i den utvecklande fasen av marknaden tenderar att både använda exkludering av oetiska företag och inkludering av etiska företag i portföljen (ibid.). I den avancerade fasen befinner sig marknaden i en fas där etiska investeringar är utbrett och väletablerat bland investerare enligt Hofmann et al. (2009). Enlig Hofmann et al. (2009) anser att investerare som befinner sig i denna fas har visat sig vara intresserade av ett aktivt engagemang där investeringar sker i syfte att aktivt förändra företagens uppföranden och policys.
2. 5 Analysmodell
För att sammanfatta den teoretiska referensramen för uppsatsen, summeras de olika teorierna i en analysmodell för att tydliggöra hur de olika teorierna kommer tillämpas. Analysmodellen används tillsammans med det empiriska underlaget för att öka förståelsen för hur hållbarhet och ansvarstagande integreras i investeringsstrategier inom fondförvaltning, samt för att belysa hur synen på området samt strategierna har förändrats över tid.
Hållbara och ansvarsfulla investeringar, med tillhörande metoder och strategier, ses som en del av hur fondbolagen kan integrera hållbarhet och ansvarstagande (CSR) i deras verksamhet. Som en del av CSR betonas, för uppsatsen, särskilt lagar, normer och standarder då fondmarknaden till stor del utgörs av regelverk och globala överenskommelser. Med tanke på regelverkets roll för marknaden, har dessa en koppling till hur marknaden utvecklas. För att belysa marknadens utveckling för hållbara investeringar mellan åren 2010–2020 används Hofmann et al. :s (2009) teori om investeringsmarknadens faser. Investeringsmarknadens faser förklarar dels synen på hållbara investeringar, där efterfrågan spelar en betydande roll, dels vilka strategier som är vanligt förekommande för respektive stadie (Hofmann et al, 2009).
Figur 2:Analysmodell bestående av en summering av de teoretiska kopplingarna (CSR, regelverk och globala överenskommelser, hållbara och ansvarsfulla investeringar, investeringsmarknadens
faser, hållbara metoder och strategier).