Appendix till Finansiell stabilitetsrapport 2017:2, diagram (pdf | 823,9 kB)

Finansiell stabilitet 2017:2 Diagramappendix

22 nov 2017

2  FINANSIELLA MARKNADER 

Finansiella marknader 

Diagram A1. Centralbankers balansomslutning i förhållande till BNP  Procent 

Anm. För Sverige, Euroområdet och Japan saknas BNP‐utfall för tredje  kvartalet 2017, utfallet för kvartal två 2017 används därför. 

Källa: Macrobond 

Procent 

Anm. Terminsräntorna beskriver förväntad dagslåneränta, vilket inte  alltid motsvarar styrräntan. I Sverige finns ingen publicerad  dagslåneränta, men normalt följer den reporäntan väl. Heldragna linjer  är skattade 2017‐11‐10, streckade linjer 2017‐05‐12. 

Källor: Macrobond och Riksbanken  Diagram A3. 10‐åriga statsobligationsräntor 

Procent 

07 09 11 13 15 17 19

‐1 0 1 2 3 4 5 6

Storbritannien Tyskland

USA Sverige

Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara  olika. 

Källa: Macrobond 

Anm. Extra kostnad för att låna via utländsk valuta och omvandla detta  0

20 40 60 80 100

08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

USA Euroområdet Japan Sverige

jan‐13 jan‐14 jan‐15 jan‐16 jan‐17 jan‐18 jan‐19 jan‐20

‐1,0

‐0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0

USA Storbritannien

Euroområdet Sverige

‐100

‐50 0 50 100

11 12 13 14 15 16 17

USD EUR

Diagram A5. Aktieindex  Index, 1 januari 2000 = 100 

00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20

0 50 100 150 200 250 300

STOXX Europe 600 (Europa) S&P500 (USA)

OMXS30 (Sverige)

Källa: Macrobond 

07 09 11 13 15 17 19

0 20 40 60 80 100

0 100 200 300 400 500

MOVE, amerikanska statsobligationer (höger skala) VIX, amerikanska aktiemarknaden (vänster skala)

Källa: Thomson Reuters 

Diagram A7. Ränta på företagsobligationer   Räntepunkter 

Anm. Serierna visar ränteskillnaden mellan företagsobligationer med  olika kreditvärdighet emitterade i olika valutor och motsvarande  ränteswap. 

Källa: Bloomberg 

Räntepunkter 

jan‐14 jul‐14 jan‐15 jul‐15 jan‐16 jul‐16 jan‐17 jul‐17 0

20 40 60 80 100 120 140 160

Företagsobligationer Säkerställda obligationer

Anm. Skillnaden mellan obligationsräntor och motsvarande swapränta. 

Källa: Riksbanken  0

100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000

USD Högre kreditvärdighet USD Lägre kreditvärdighet EUR Högre kreditvärdighet EUR Lägre kreditvärdighet

4  FINANSIELLA MARKNADER 

Diagram A9. Femåriga CDS‐premier för banker  Räntepunkter 

13 14 15 16 17

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Spanien Frankrike

Italien Storbritannien

Tyskland Sverige

Anm. Genomsnitt av jämförbara storbanker hemmahörande i respektive  land. 

Källor: Markit och Riksbanken 

Genomsnitt per månad, miljarder kronor 

Anm. Inklusive medium term notes. En del obligationer saknar ett  kreditbetyg från ett kreditinstitut, för dessa är uppdelningen i högre eller  lägre kreditvärdighet baserad på bankernas kreditbedömning av  företagen. 

Källa: Dealogic  Diagram A11. Svenska fondflöden 

Miljarder kronor 

Anm. Särredovisning av företagsobligationsfonder introducerades 2014.  

Källor: Fondbolagens förening och Macrobond  

Anm. Avser månadsgenomsnitt av daglig avistaomsättning i förhållande  till utestående belopp. 

Källor: Riksgälden, SCB och Riksbanken 

0 2 4 6 8 10 12 14

07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Högre kreditvärdighet Lägre kreditvärdighet

-30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60

13 14 15 16 17

Blandfonder Obligationsfonder Företagsobligationsfond Aktiefonder

Hedgefonder

Penningmarknadsfonder Övriga fonder

0 1 2 3 4 5 6 7

Statsobligationer Säkerställda obligationer Företagsobligationer

Diagram A13. Svenskt stressindex  Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) 

07 09 11 13 15 17 19

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

Aktiemarknaden

Penningmarknaden Valutamarknaden

Obligationsmarknaden Stressindex

Anm. Det svenska stressindexet är framtaget av Riksbanken enligt en  liknande metod som för ECB:s europeiska stressindex. Se Johansson och  Bonthron (2013), Vidareutveckling av indexet för finansiell stress för  Sverige, Penning‐ och valutapolitik 2013:1. Sveriges riksbank. 

Källor: Bloomberg och Riksbanken 

07 09 11 13 15 17 19

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

Aktiemarknaden Penningmarknaden

Valutamarknaden Finansiella intermediärer

Obligationsmarknaden Stressindex

Anm. Det europeiska stressindexet publiceras bland annat i ESRB:s Risk  Dashboard. Stressnivån vid en viss tidpunkt tar ett värde mellan noll och  ett där ett betyder en historiskt högsta stressnivå och noll betyder en  historiskt lägsta stressnivå. Se Holló et al, CISS ‐ A composite indicators of  systemic stress in the financial system, Working Paper Series nr 1426,  mars 2012, ECB. 

Källa: ECB  Diagram A15. Tioåriga statsobligationsräntor, skillnad mot Tyskland 

Procent 

13 14 15 16 17 18

0 5 10 15 20

Spanien Portugal

Italien Irland

Grekland Frankrike

Källa: Macrobond 

13 14 15 16 17 18 19

30 40 50 60 70 80 90 100 110

Sydafrika Turkiet

Ryssland Indonesien

Indien Brasilien

Källa: Macrobond 

6  DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE 

De svenska bankkoncernernas låntagare 

Diagram A17. Utlåning till hushåll i Sverige  Procent 

03 05 07 09 11 13 15 17

0 5 10 15 20

Årlig procentuell förändring Månadsförändring uppräknat i årstakt

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Den årliga  procentuella förändringen (röd linje) är inte justerad för 

omklassificeringar samt köpta och sålda lån, vilket gör att den ser något  annorlunda ut jämfört med den blå linjen i Diagram 1:5 i rapporten. 

Källor: SCB och Riksbanken 

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

0 5 10 15 20 25

Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med småhus som säkerhet Total

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). Total utlåning (blå  linje) är inte justerad för omklassificeringar samt köpta och sålda lån,  vilket gör att den ser något annorlunda ut jämfört med den blå linjen i  Diagram 1:5 i rapporten. 

Källor: SCB och Riksbanken  Diagram A19. Hushållens skuldkvot i Sverige 

Procent av disponibel inkomst 

70 80 90 00 10 20

60 80 100 120 140 160 180 200

Anm. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos. 

Källor: SCB och Riksbanken 

80 85 90 95 00 05 10 15

40 50 60 70 80 90

Källor: SCB och Riksbanken 

Diagram A21. Skuldkvot för hushåll med bolån över tid  Procent av disponibel inkomst 

Källa: Riksbanken 

Procent av disponibel inkomst 

Anm. Staplarna anger medianvärdena, medan romberna anger  medelvärdena. Resultaten för den första inkomstdecilen bör tolkas med  viss försiktighet, bland annat eftersom skattefria inkomstkällor (som  barn‐ eller bostadsbidrag) inte observeras. Dessa  inkomstkällor utgör  sannolikt en större andel av inkomsten för låginkomsthushållen. 

Källa: Riksbanken 

Diagram A23. Andel nya bolåntagare med en skuldkvot över en viss  nivå i Sverige 

Procent 

Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger  över den givna skuldkvoten. Data är baserad på Finansinspektionens  stickprov på nya bolånetagare under 2011, 2012, 2013, 2014, 2015 och  2016. 

Källor: Finansinspektionen och Riksbanken 

Procent 

Anm. Den vertikala axeln visar hur stor andel av nya låntagare som ligger  över den givna belåningsgraden. Data är baserad på Finansinspektionens  stickprov på nya bolånetagare under 2011, 2012, 2013, 2014, 2015 och  2016. 

Källor: Finansinspektionen och Riksbanken 

0%

50%

100%

150%

200%

250%

300%

350%

400%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Median

Medelvärde

0%

100%

200%

300%

400%

500%

600%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Nettoinkomstdecil 2010 2013 2016 2017

0 10 20 30 40 50 60 70

11 12 13 14 15 16

över 300%

över 450%

över 600%

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

11 12 13 14 15 16

över 50 % över 70 % över 85 %

8  DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE 

Diagram A25. Förändring av bolåneskuld över tid  Procent 

Källa: Riksbanken 

80 85 90 95 00 05 10 15

‐15

‐10

‐5 0 5 10 15 20

Eget finansiellt sparande Eget sparande Totalt sparande

Anm. Eget finansiellt sparande är totalt sparande exklusive kollektivt  sparande och nettoinvesteringar i bostäder. 

Källor: SCB och Riksbanken 

Diagram A27. Bolåneräntor till hushåll i Sverige  Procent 

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

0 2 4 6 8

Genomsnittlig bolåneränta

> 5 år

=< 3 månader

Källa: SCB       

06 08 10 12 14 16

0 20 40 60 80 100

Rörlig Bunden

  Anm. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. 

Källa: SCB     

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Minskad skuld Oförändrad skuld Ökad skuld

2011 2013 2016 2017

Diagram A29. Räntebindningstider i bolånestocken i Sverige  Procent, andel bolån 

98 00 02 04 06 08 10 12 14 16

0 20 40 60 80 100

Rörlig Bunden

Anm. Andel bolån i respektive kategori beräknas på lånens värde. Rörlig  ränta avser räntebindningstider upp till och med tre månader. Bunden  ränta avser räntebindningstider över tre månader. 

Källa: SCB 

05 07 09 11 13 15 17

100 150 200 250 300 350

Villor Bostadsrätter

Anm. Bostadspriserna är säsongsjusterade. 

Källor: Valueguard och Riksbanken 

Diagram A31. Bostadspriser i Sverige  Årlig procentuell förändring 

06 08 10 12 14 16

‐15

‐10

‐5 0 5 10 15 20 25

Villor Bostadsrätter

Källa: Valueguard 

86 91 96 01 06 11 16

60 80 100 120 140 160 180 200 220 240

Anm. Deflaterat med KPIF. Avser prisutvecklingen på småhus. 

Källor: SCB och Riksbanken 

10  DE SVENSKA BANKKONCERNERNAS LÅNTAGARE 

Diagram A33. Hushållens förväntningar på bostadspriserna i Sverige  Nettotal 

03 05 07 09 11 13 15 17

‐80

‐60

‐40

‐20 0 20 40 60 80

Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen hushåll som tror  på stigande bostadspriser och andelen hushåll som tror på fallande  bostadspriser. 

Källa: SEB 

03 05 07 09 11 13 15 17

‐5 0 5 10 15 20

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). 

Källa: SCB 

Diagram A35. Räntor på nya lån till icke‐finansiella företag i Sverige  Procent 

06 08 10 12 14 16

0 1 2 3 4 5 6

>3 år ‐ <= 5 år

>1 år ‐ <= 3 år

<= 3 mån

Anm. Avser lån från monetära finansinstitut (MFI). 

Källa: SCB 

08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

‐40

‐35

‐30

‐25

‐20

‐15

‐10

‐5 0

Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen företag som  bedömer att finansieringsvillkoren är bättre eller mycket bättre än  normalt och andelen som bedömer att finansieringsvillkoren är sämre  eller mycket sämre än normalt. 

Källa: Konjunkturinstitutet 

Diagram A37. Bankernas bedömning om utlåning till icke‐finansiella  företag i Sverige 

Nettotal 

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

‐60

‐40

‐20 0 20 40 60 80 100

Nästkommande fyra kvartal Nästkommande kvartal Nuvarande kvartal

Anm. Nettotal definieras som skillnaden mellan andelen bankchefer som  bedömer att utlåningen kommer att öka eller öka mycket den  kommande perioden och andelen som bedömer att utlåningen kommer  att minska eller minska mycket den kommande perioden. 

Källa: ALMI låneindikator 

96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Banklån

Marknadsfinansiering

Anm. Banklån avser lån på kort och på lång sikt. Marknadsfinansiering  avser certifikat och obligationer. 

Källor: SCB och Riksbanken 

Diagram A39. Konkursgrad för icke‐finansiella företag i Sverige  Procent 

84 89 94 99 04 09 14

0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0

Anm. Konkursgrad definieras som antalet konkurser dividerat med  antalet företag. 

Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken 

12  UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA 

Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna 

Diagram A40. De svenska storbankernas intäkter och kostnader  Rullande fyra kvartal, miljarder kronor 

10 11 12 13 14 15 16 17

‐150

‐100

‐50 0 50 100 150 200 250

Kostnader

Räntenetto Provisionsnetto

Övriga intäkter Resultat före kreditförluster

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken 

09 10 11 12 13 14 15 16 17

‐2 0 2 4 6 8 10 12 14

Europeiska banker De svenska storbankerna

Anm. Oviktat genomsnitt justerad för engångsposter. Den röda linjen  avser ett urval av europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 2016:2  Källor: SNL Financial och Riksbanken 

Diagram A42. Kreditförluster i förhållande till utlåning till allmänheten  Rullande fyra kvartal, procent 

09 10 11 12 13 14 15 16 17

‐0,2 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4

Europeiska banker De svenska storbankerna

Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska  banker, se fotnot 2 i  FSR 2016:2. 

Källor: SNL Financial och Riksbanken 

09 10 11 12 13 14 15 16 17

45 50 55 60 65 70 75

Europeiska banker De svenska storbankerna

Anm. Oviktat genomsnitt. Den röda linjen avser ett urval av europeiska  banker, se fotnot 2 i FSR 2016:2. 

Källor: SNL Financial och Riksbanken 

Diagram A44. De svenska storbankernas kreditförluster  Miljarder kronor 

08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

‐2 0 2 4 6 8 10 12 14 16

Övriga länder Baltikum

Finland

Norge Danmark Sverige

Anm. Kategorin "övriga länder" avser dels övriga länder där bankerna har  verksamhet, dels kreditförluster från utlåning som inte är allokerad till ett  specifikt land i bankernas offentliga rapporterig. 

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken 

10 11 12 13 14 15 16 17

0 2 4 6 8 10

De svenska storbankerna Europeiska banker

Anm. Oviktat genomsnitt. De röda staplarna avser ett urval av  europeiska banker, se fotnot 2 i FSR 2016:2. 

Källa: SNL Financial 

Diagram A46. De svenska storbankernas utlåning till allmänheten  Miljarder kronor 

04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 0

1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

Svenska bolån Övrig utlåning, Sverige Icke‐finansiella företag, Sverige Utlåning utomlands

  Källa: SCB 

11 12 13 14 15 16 17

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000

Övriga länder

Storbritannien De baltiska länderna

Norge

Danmark Finland

Sverige

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken 

14  UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA 

Diagram A48. Resultat före kreditförluster samt kreditförluster i de  svenska storbankerna 

Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser 

91 96 01 06 11 16

‐20 0 20 40 60 80 100 120 140

Kreditförluster Resultat före kreditförluster

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken 

Anm. Genomsnitt över de fyra senaste kvartalen. 

Källor: SNL Financial och Riksbanken  Diagram A50. De svenska storbankernas kärnprimärkapitalrelationer 

samt kärnprimärkapital i förhållande till totala tillgångar  Procent 

09 10 11 12 13 14 15 16 17

0 5 10 15 20 25

Kärnprimärkapital/Totala tillgångar

Kärnprimärkapital/Riskvägt exponeringsbelopp

Anm. Viktat genomsnitt. 

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken 

Procent 

Nordea SHB SEB Swedbank

0 5 10 15 20 25 30

sep‐17 jun‐17 mar‐17 dec‐16

RJD2

Källa: Bankernas delårsrapporter 

0 50 100 150 200

Crédit Agricole HSBC Credit Suisse UBS Commerzbank RBS BNP Paribas Barclays Raiffeisen Bank KBC Erste Group Bank UniCredit Société Générale BBVA Lloyds Danske Bank Banco Santander BPCE Intesa Sanpaolo SEB Nordea DNB Swedbank Handelsbanken

Diagram A52. Bruttosoliditet  Procent 

Nordea Handelsbanken SEB Swedbank

0 1 2 3 4 5 6

sep‐17 jun‐17 mar‐17 dec‐16 sep‐16 jun‐16

RJD2

Källa: Bankernas delårsrapporter 

Anm. Avser bankernas rapporterade bruttosoliditet.  

Källor: SNL Financial och Riksbanken  Diagram A54. Utveckling av de svenska storbankernas 

kärnprimärkapitalrelationer  Procent 

Källor: Bankernas delårsrapporter och Riksbanken   

1900 1920 1940 1960 1980 2000

0 5 10 15 20 25 30

Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska ban

Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?,  SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 6122005,  November 2005, SCB och Riksbanken 

0 2 4 6 8

Danske Bank Société Générale BNP Handelsbanken Barclays Commerzbank Banco Santander Nordea UBS Crédit Agricole Swedbank Lloyds SEB BPCE UniCredit RBS Credit Suisse Raiffeisen HSBC KBC Erste bank Intesa Sanpaolo BBVA DNB

11,1

20,7 5,4

7,9 -3,7

0 5 10 15 20 25

Kärnprimär- kapitalrelation,

2011

Förändring av kärnprimär-

kapital

Förändring av genom- snittliga riskvikter

Förändring av totala tillgångar

Kärnprimär- kapitalrelation,

2017

16  UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA 

Diagram A56. Bankernas tillgångar i förhållande till BNP  December 2016, procent 

Anm. Diagrammet visar samtliga banktillgångar, både inhemska och  utländska för banker hemmahörande i respektive land. 

Utlandskontrollerade banker är exkluderade. Den skuggade delen av den  röda stapeln visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i  förhållande till Sveriges BNP. 

Källor: Eurostat, Swiss Bankers Association, Swiss national bank, Swiss  Statistics, bankernas resultatrapporter och Riksbanken 

SHB Swedbank Nordea SEB

0 50 100 150 200 250

LCR EUR LCR USD LCR

RJD2

Källa: Bankernas resultatrapporter 

Diagram A58. De svenska storbankernas genomsnittliga LCR  Procent 

jun‐17 jul‐17 aug‐17 sep‐17

0 50 100 150 200 250

LCR, övriga LCR SEK

LCR EUR LCR USD LCR, Total

RJD2

Källor: Finansinspektionen och Riksbanken 

okt‐16 jan‐17 apr‐17 jul‐17 okt‐17

0 50 100 150 200 250

Lägsta enskilda observation

Genomsnitt dagliga observationer, alla banker Högsta observation

Källa: Riksbanken 

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

Rumänien Litauen Estland Kroatien Slovakien Tjeckien Bulgarien Polen Ungern Slovenien Lettland Irland Finland Belgien Italien Medel Portugal Grekland Malta Luxemburg Österrike Tyskland Storbritannien Danmark Cypern Frankrike Spanien Sverige Nederländerna Schweiz

Diagram A60. De svenska storbankernas genomsnittliga NSFR  Procent 

dec‐14 jun‐15 dec‐15 jun‐16 dec‐16 jun‐17 0

20 40 60 80 100 120

Källa: Riksbanken 

dec‐14 jun‐15 dec‐15 jun‐16 dec‐16 jun‐17 0

20 40 60 80 100 120

Anm. Måttet jämför en banks stabila finansiering med dess illikvida  tillgångar. Ju högre resultat en bank får i måttet desto mindre är dess  strukturella likviditetsrisker. 

Källa: Riksbanken 

Diagram A62. Riksbankens strukturella likviditetsmått, europeiska  banker 

December 2016, procent 

Anm. De blå staplarna visar ett urval av europeiska banker. 

Källor: Liquidatum och Riksbanken 

Miljarder amerikanska dollar 

apr‐15 okt‐15 apr‐16 okt‐16 apr‐17

0 50 100 150 200 250 300

Övriga Europa Euroområdet

Sverige

Anm. Avser prime money market funds  Källor: ICI och Riksbanken 

0 50 100 150

Handelsbanken NordeaSEB Swedbank Medel

18  UTVECKLINGEN I DE SVENSKA BANKKONCERNERNA 

Diagram A64. Storbankens totala finansiering per skuldtyp  Miljarder kronor 

12 13 14 15 16 17

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

Interbanknetto

Certifikat (CD/CP) Icke‐säkerställda obligationer

Säkerställda obligationer Inlåning

Anm. Avser de svenska storbankernas finansiering på koncernnivå. 

Källa: Bankernas delårsrapporter 

Miljarder kronor 

07 09 11 13 15 17

500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500

Svenska kronor Utländsk valuta

Anm. Storbankernas utländska dotterbolag omfattas ej av diagrammet. 

Källor: SCB och Riksbanken 

Diagram A66. Storbankernas totala finansiering per valuta  Procent 

02 04 06 08 10 12 14 16

0 20 40 60 80 100

Övriga GBP NOK DKK USD EUR SEK

Anm. Avser de svenska storbankernas finansiering på koncernnivå. 

Källa: Bankernas delårsrapporter 

06 08 10 12 14 16

0 100 200 300 400 500 600 700

Övriga

Utländska investerare Offentlig sektor ink. AP‐fonderna Svenska försäkringsbolag Svenska fonder Svenska banker

Källor: SCB och Riksbanken 

Diagram A68. De svenska storbankernas motpartsexponeringar genom  värdepappersinnehav 

Miljarder kronor 

14 15 16 17

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

De svenska storbankerna exkl. de svenska storbankerna De 15 största motparterna, Övriga motparter

Anm. Diagrammet visar hur storbankernas totala värdepappersinnehav  fördelar sig uppdelat utifrån vem som har emitterat värdepappret. 

Källa: Riksbanken