• No results found

Solberga/Gustavssons sid. 1

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Solberga/Gustavssons sid. 1"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Solberga/Gustavssons

Revs 1946

Brukare 1738 – 1774

Olof Andersson står som brukare i mantalslängderna under dessa år. Un- der åren 1763-1772 var hemmanet sammanslaget med ”Solbergs”. Olof An- dersson är far till Olof Olsson f.1744-12-09. Han var tredje generationens brukare av Solbergs när hemmanet avskiljdes från ”Gustavssons”.

Brukare 1776 – 1780

Per Olsson står som brukare i mantalslängderna under dessa år.

Från Svenska Gods och Gårdar 1939 Solberga

Postadr.: Box 31, Mariedam.

Areal: Total 6 har åker. Tax.-v. 6.600. Manbyggn.

uppf. i början av 1800-talet, ladug. 1903. 2 oxar, 6 kor, 1 ungdjur, 1 svin, 8 höns. Arealen något drä- nerad. Gården till släkten år 1890. Äg.: Skyllbergs Bruks A.-B.

Arr.: Adolf Gustafsson f. 4/2 1886. Son till Alb.

Gustavsson o. h. h. Matilda f. Jönsdotter. Gift 22 med Alma Charlotta f. Kroon. Barn: Ines f. 24.

Brukare 1781 – 1871

Familjen Persson i 3 generationer Generation 1. Brukare 1781 - 1826

Peter Persson f.1751 står som brukare i mantalslängderna sedan 1781.

Hans hustru Lisa Jansdotter var född 1752-02-28 i Lerbäcks sn.

Petter avled 1826-03-01, 75 år gammal. Lisa var 78 år när hon avled 1830- 07-16.

De hade barnen:

1) Petter Persson f.1786-11-14 gifte sig med Sara Stina Persdotter f.1777-12-07. De blev 1821 torpare i Bygget. Vi skriver om dem i

torpvandringshäftet från 2005.

2) Jan Persson f.1792-01-24 gifte sig med Anna Lisa Jansdotter f.1797- 08-28. De blev 1820 brukare av Trehörning nr 2 – se detta kapitel.

3) Maja Lisa Persdotter f.1797-02-11 gifte sig med Anders Persson Fisk. De tog över driften – se generation 2

Generation 2. Brukare 1826 - 1871

Maja Lisa Persdotter gifte sig 1820-10-27 med Anders Persson Fisk.

Han var född f.1797-02-07 i Samuelsbygget Önnabo. Han hade kommit som dräng på gården året innan.

Maja Lisa avled 1858-01-24. Hon var då nästan 61 år gammal. Enligt bouppteckningen1 hade familjen bl.a.: 1 häst, 2 små oxar, 4 små kor samt kalvar får, lamm och grisar (antalet går ej att läsa i bouppteckningen).

Kreaturen var värderade till 398 Riksmynt (Rm). De hade 272 Rm i fordringar vid ”Gode Gårds Bruk” mot bok.

1 Bouppteckning Kumla häradsrätt FIIa:25 sid. 412

(2)

Anders var 76 år när han avled 1873-04-24. I bouppteckningen finns inga kreatur angivna då de troligen hade sålts till nästa brukare.

De hade barnen:

1) Clara Gustava f.1820-12-04. Vi har inte hittat några uppgifter vad som hände henne. Enl. bouppteckningen1 efter föräldrarnas död: gift med hem- mansägaren Lars Petter Larsson i Emme.

2) Anna Lovisa f.1822-09-27 gifte sig 1847-08-15 med Carl Johan Jansson i Runsala no 3 – se detta kapitel.

3) Per Adam Fisk f.1825-05-10 gifte sig 1861-04-26 med Clara Ersdotter f.1829-12-27 från ½ mantal Bengtstorp i Släte rote. Hon hade kommit till Mariedamms Herrgård 1858, där hon arbetade som piga tills hon gifte sig med Per Adam. Hennes bror var snicksren vid Lassafall Carl Victor Lind- strand.

1875 - två år efter faderns död flyttade familjen Fisk till Solbacken där de bodde i ca 24 år. Hon avled där 1898 och han knappt ett år senare.

4) Anders Victor Fisk f.1828-10-07 flyttade 1875 till Söderhamn. Vi har inte följt honom vidare

5) Josefina Albertina Fisk f.1842-01-05 gifte med Frans Skog i Falla i Skyllberg2

Brukare 1871 - 1875

Två år innan Anders Persson Fisk avled flyttade nästa brukare in.

Per Adolf Berglund flytta in med sin familj 1871.

Förutom Per Adolf född 1839-08-21 bestod familjen av: hustrun Charlotta Matilda Carlsdotter f.1840-02-27, barnen: Sophia Matilda f.1864-04-07, Carl Arvid f.1866-09-24, Gustaf Leonard f.1869-09-08, Johan Albert f.1870-03-14, Elin och Amanda f.1874-12-28 (tvillingar). Tvillingarna avled bara några dagar gamla.

Familjen stannade bara fem år. De flyttade till en backstuga på J.G. Erssons ägor i Norra Björnfall. Fastigheten kallas senare Adolfsnäs 1. Vi har skrivit om den i Hus och Människor i Mariedamm del 1.

Samma år som Berglunds flyttade ut flyttade även de sista av familjen Fisk ut.

Brukare 1875 – 1890.

Karl Johan Oskar Andersson f.1849-10-14 flyttade hit med sin far An- ders Andersson f.1816-10-02 i Stenstorp i Lerbäcks sn. och sin mor Anna Sofia Gustafsdotter f.1824-01-04 i Hagaberg i Lerbäcks sn. De kom när- mast från Godegård.

Anders står som brukare i ett par år. Sedan tog sonen över jordbruket.

Karl Johan Oskar gifte sig 1893-02-16 med Kristina Sofia Eriksdotter f.1855-07-31 i Hardemo sn.

Modern avled 58 år gammal 1882-10-05. Bouppteckningen2 visar att de bl.a.

hade: 1 par oxar (350 kr), 1 par stutar (125 kr), 2 kor (160 kr), 6 får, 2 svin

1 Bouppteckning Kumla Häradsrätt FIIa:36 sid. 531

2 Bouppteckning Kumla Häradsrätt FIIa:32 sid. 792

(3)

Alma Kron-Gustavsson med döttrarna Rut och Märta.

Foto från Lerbäcks Hembygdsförenings arkiv

Karl Johan Oskar och Kristina Sofia hade barnen:

Agnes Sofia Victoria f.1883-05-16, Karl Emil f.1884-10-09, Johan Emil f.1887-01-20, Selma Kristina Eugenia f.1888-09-06 och Signe Johanna Eleonora f.1889-11-12

Familjen flyttade till Ortele 1890. Se detta kapitel.

Brukare 1890 – 1948. Familjen Gustavsson i två generationer Generation 1. Brukare 1890 – 1927

Gustaf Albert Gustafsson f.1854-01-16 Valsjö och hustrun Matilda Gustafsson f.1849-02-28 i Rude kom med sina tre barn från Källhult i Rude.

I slutet av detta kapitel finns en berättelse om Albert som Linus skriver om i Sagor och Sägner från Lerbäck.

Matilda avled 1916-04-19, 67 år gammal. Enligt bouppteckningen1 hade de bl.a. 1 par oxar, 6 kor, 1 kalv, 4 svin, 8 få, 9 höns och 4 bisamhällen.

Gustav Albert var 82 år när han avled 1936-10-19 Barn:

1) Edla Matilda f.1884-07-04 flyttade till Hammar 1928.

2) Gustaf Adolf (Adel) Ansgarius f.1886-02-04 gifte sig 1922-11-10 med Alma Charlotta Gustafsson. De

brukade gården vidare – se generation 2.

3) Karl Johan Rickard f.1888- 02-06 gifte sig 1920-09-25 med Edit Augusta Serafia Persson f.1893-06-17. De flyttade 1921 till Sämjan – se detta kapitel.

Generation 2. Brukare 1927 1948

Adel gifte sig 1922-11-10 med Alma Charlotta f. Kron f.1890- 05-24 på torpet Krons.

Nedan: Om Alma från Hus och Människor i Mariedamm del 2 – kapitlet om Tallåsen.

Alma föddes 1890-05-24 av kättingsmeden Anders Otto Johansson Kron och hans hustru Maria Kristina Jonsdotter. Vi berättar om dem i torpvandringshäftet från 2003.

Alma flyttade 1913 till Stockolm och gifte sig med typografen Johan Gustav Johansson (f.1887-03-15 i Turinge/Sthlm.län d.1916-04-08 i Maria förs). De fick döttrarna Rut Alma Maria Johansson (f.1914-01-26 d.1999-07-03 i Sthlm ogift) och Märta Elisabet Johansson f.1915-10-31.

Rut var föreståndarinna på vandrarhemmet/fartyget af Chapman i Stockolm. Efter ma- kens död flyttade Alma och döttrarna tillbaka till Mariedamm – till sina föräldrar – se foto ovan. De hade tydligen inte råd att försörja dem utan de ”flyttade” till Socknen år

1Bouppteckning: Kumla, Grimstens och Hardemo tingslags häradsrätt FIIa:8 1916 sid. 37. Se www.Bygdeband.se/Solberga Gustavssons för bouppteckning.

(4)

19181 . De stod skrivna där till år 1922 då Alma gifte sig med Adolf (Adel i Solberga).

De flyttade till en av Solbergagårdarna som Adolfs far Gustaf Albert Gustafsson brukade (modern Matilda var död sedan år 1916).

Fr.v. Almas far Otto Kron, Alma, Almas make ”Adel” Gustavsson i Solberga, Almas mor Kristina.

Fotografi: Valfrid Paulsson i Kotterud. Från Lerbäcks hembygdsförenings arkiv

När Adolfs far Albert avlidit drev Adolf och Alma gården vidare till 1948.

Jordbruksfastigheten delades mellan Kättstorp och Solbergs. Husen revs och familjen flyttade då till Tallåsen. Alma avled där 1961-10-07 och Adolf 1976- 02-28 – se Hus och Människor i Mariedamm del 2 .

T.v. Albert Gustafsson i Solberg. T.h. sönerna Adolf och Rickard.

Foto från Inez Fredriksson (se Nedan)

Barn födda i Almas första äktenskap:

1) Rut Alma Maria f.1914-01-26

2) Märta Elisabet Johansson f. 1915-10-31 Gemensamt barn:

Inez Linnéa Kristina g. Fredriksson f. 1924-01-24. Ines gifte sig 1956- 05-26 med Per Allan Fredriksson (f. 1930-08-01 i Nederkalix. d.1988-05-19 i Hallsberg). Ines avled 2006-12-13 i Hallsberg.

1Not 1) Att någon ”bor på Socknen” innebär oftast att de är beroende av socknen för sin försörjning. Det är således inte en geografisk beskrivning. I vissa fall betyder det att de inte har en fast adress utan vandrar mellan gårdarna.

(5)

År 1983 skickade Inez in nedanstående brev till Lerbäcks hembygdsförening.

Tyvärr är inte den kartan som anges i texten återfunnen i arkivet.

LERBÄCKS HEMBYGDSFÖRENING Till Arne Björk.

Ser i tidn. att Solberga ängar blivit aktuella och då tänkte jag förverkliga en sak som jag länge tänkt på. Vid genomgång av gamla papper hittade jag en sparad karta över den brukningsdel som min far hade av Solberga. Kartan kan väl passa för hembygdsförenings arkiv för framtida forskning.

Kartan upprättades i slutet av 20-talet då det förbjudits att hålla betesdjur på skogen vilket varit vanligt förut, alla som bodde i byar och torp släppte ut sina djur på den allmänna skogen. För Solbergas del motades djuren ut genom den s.k. vallgatan upp genom "Hultet" och ut genom en grind vid torpet Gustavsberg, otaliga gånger har jag som barn sprungit genom skogen på morgon för att mota vall och på kvällen öppna grinden, djuren gick sedan själva hemåt till vallgatan där varje ägare tog emot och motade in djuren i sin ladugård. Hultet användes också som fårbeten gemensamt för gårdarna i byn. Alltså blev det förbjudet att fortsätta så med betesdjur, lantmät- ning företogs och så kallade "kulturbeten" upprättades, en viss ägofördelning och skifte blev det och det som förut varit slåtteräng skulle nu bli betesmark. Kartan visar alltså den södra gården i Solberga, som kom i släktens brukning 1890 genom att farfar då flyttade dit, från Källhultet å Rude ägor med sig hade han förutom sig själv, hustru och 3 barn i åldrar 2, 4, och 6 år.

Gårdens mark bestod då av det som låg runt husen. Efter som åren gick ansåg farfar att det be- hövdes mer mark om det skulle bli någon bärighet. En viss skyldighet förelåg förståss att ut föra skogskörslor milkolning åt bruket. Alltnog byns bönder började bryta mark öster om järnvägen, på den sk. Solberga mo sandjord , säkert lätt att odla upp ack, så beroende av regn för att ge skörd. Marken är utsatt i kartans hörn, mellan den egentliga vägen till byn och sjön Skirn (långa fåror för oxar och plöjare.) numera ingår all mark öster om järnvägen i gården Orteles jord. Väs- ter om järnvägen runt vägen upp till byn fick far, som då var brukare, sin betesmark. På kartan är betesmarken utmärkt med grönt, vägar med brunt, brukningsmark med gult. Stänga betesfållor fick brukaren göra själv, för vår familjs del blev uppfartsvägen som kom att, bestämma var vi skulle sätta staket.

Det bestämdes från ägarens sida, Skyllbergs bruk, att träd och buskar skulle brukaren avverka men far, som fått en del gamla askar på sin betesmark lät dem stå kvar men det fick han påpe- kande om. Han lät också den södra fållan alltid stå obetad och slådde den först innan den beta- des. Den innehöll nämligen en dal med alla de örter som tidningen beskrev och de blev ett gott vinterfoder åt djuren. Kartans vänstra hörn visar själva gården med odlingsmark och hus och vä- gen till Kättstorp som den gick på den gamla tiden och inte som nu, då den går rakt igenom den plats där vår ladugård stod. I yttersta vänstra hörnet låg den 3;e betesfållan grön linje de mörka linjerna visar 4 små åkrar som brukats ända tills de fick ingå i beteshagen. "Den nya vägen" till S. från vägen Runsala - Håkantorp, går numera rakt igen betesfållan och vår åkermark ner till S.

Den lilla "plätten" högst upp på kartan visar en åkerbit "Källfallet". Det var en liten åker som låg inklämd mellan ängarna och den norra gårdens ägor vid den tiden fanns 4 gårdar i S.) Förutom det som återfinns på kartan så hörde en äng ”Trindtäppa”. Den utgjorde tillsammans med ängar- na ”Råbacka” och ”Kyrktäppan” gräns mot Runsala äng från det som egentligen var S. äng. Des- sa 3 ängar hade nog varit slåtterängar tillbaka i tiden men var redan i slutet på 20-talet så igen- växta att de användes som gemensamhetsbete för dragare, hästar och oxar. I Trindtäppa växte den inte alltför vanliga Lungörten som vi barn brukade plocka, den kom ungefär samtidigt på vå- ren som vitsipporna, Den fanns nog lite också in i Runsala äng, en säregen växt med sin skiftning i rödblålila påminnande om färgen på en lunga.

Det var lite utsvävningar kring en gammal gårdskarta som minner om hur det sett ut.

Hallsberg i Juli 1983 med hälsning Inez Fredriksson.

(6)

Skrivet av Linus Hellzon i Sagor och Sägner från Lerbäck.

Lantbrukaren Albert Gustavsson i Solberga, egentligen kallad "Bonnen", fick icke hem sina kor från skogen om kvällarna. Han försökte med alla brukliga medel att locka hem dem, lade gott foder, mjöl och dylikt i båsen eller mötte dem med salt sill vid skogsledet, men inget hjälpte. Så blev han anmodad att söka, en "klok gubbe" vid Haddebo bruk, som skulle kunna hjälpa honom att få hem korna om kvällarna. Albert Gustavsson går till Dunsjö för att anskaffa en bil, så åka de ned till Haddebo efter gubben en lördagsefter- middag. När gubben kom upp till Solberga så sprang han först av allt in och sköt igen alla spjäll och synade alla fönster och dörrar, om de voro stängda. Därefter stängde han in sig ensam i ladugården och fortsatte där med några magiska konster. En gång springer han ut i en stenrösa och gräver en stund där. Sedan allt detta var gjort, skulle djuren komma hem från skogen av sig själva. Hela historien, skjuts och honorar, kostade lantbrukaren 30 kr, men några kor kommo i alla fall inte hem. Sönerna skällde ned sin far för den skam han vållat familjen genom sin tro på "kloka gubbar" och tyckte att pänningarna hade kunnat använts bättre.

(7)

Förteckning av tjänstefolk 1833-1911

Födelse- Inflyttad Utflyttad Anm

datum ort från år år till

pi Brita Maja Persdotter 1818-08-21 Lerbäck Fallet 1833 1835 Fallet dr Jan Errik Jansson 1815-02-18 Lerbäck Bengtstorp 1833 1834 Karintorp dr Isak ? Niklasson 1810-08-23 Lerbäck Tillfärd 1830 1831 Hammar

pi Maja Lena Calsdotter Lerbäck N.B-fall. 1837 1838 S. B-fall Anm 1 pi Eva Lisa Johannesdotter 1804-08-10 Lerbäck Örebro 1838 1838 Solberga

d.u.ä Carolina 1833-03-17 Lerbäck Solberga

pi Johanna Jansdotter 1819-09-22 Lerbäck Steghäll 1835 1837 oläsl. Anm 2

dr Peter Persson 1817-04-02 Lerbäck Sanna? 1834 1838 Dunsjö

dr Jan Peter Persson 1814-08-27 Lerbäck Godegård 1838 1841 Solberga

pi Clara Gustafs Andersdotter 1826-07-02 Lerbäck Solberga 1847 1851 Masugnsstu. Anm 3 pi Stina Lotta Sjöholm 1834-07-07 Hammar Hammar 1855 1856 Kättstorp

pi Anna Christ. Wilh. Andersdotter 1839-04-06 Lerbäck Åstorp 1856 1857 Trehörn Anm 4 pi Lovisa Jansdotter 1831-02-16 Godegård M-dam 1859 1859 Godegå. Anm 5 pi Clara Gustava Väl 1841-09-19 Lerbäck Gårdsjö 1860 1862 Estabo Anm 6 dr Fritz Axel Persson 1839-10-14 Lerbäck N Svaldre 1861 1862 Estabo

pi Edla Sophia Jansdotter 1849-11-01 Lerbäck Ängfallet 1864 1865 Ängfallet Anm 7 inhy Carl Johan Jansson 1821-01-18 Lerbäck Runsala 1865 1867 Svaflunda Anm 8 hu Anna Lovisa Andersdotter 1822-09-27 Lerbäck Runsala 1865 1867 Svaflunda

mo Anna Maja Andersdotter? 1788-07-01 Godegård Runsala 1865 Anm 9

dr Anders Gustaf Jacobsson 1831-10-04 Snavlunda Hammar 1867 Anm 10

dr Carl Johan Alfrid Alm 1844-07-15 Hammar Ortele 1871 1872 M-dam dr/änk Jan Peter Ersson 1831-04-29 Lerbäck Blackfärd 1871 1872 Stenkumla do Theolinda Sophia 1859-01-11 Hammar Blackfärd 1871 1872 Stenkumla

do Hilda Paulina 1862-09-11 Wiby Blackfärd 1871 1872

pi Sophia Carolina Ekholm 1852-06-03 Lerbäck Getabo 1871 1875 Emmestugan dr Johan Albin Hallblom 1856-06-03 Huddinge Solberga 1874 1875 Solberga

pi Emma Charlotta Kron 1859-03-25 Lerbäck Isåsen 1876 1875 Trehörn. Anm 11 pi Anna Charlotta Andersdotter 1859-06-20 Lekesberg Isåsen 1877 1877 Isåsen

pi Emma Gustava Arvidsdotter 1859-06-20 Godeg. Godeg. 1877 1878 Solberga pi Sofia Albertina Wibom 1859-03-19 Godeg. Getabo 1878 1879 Bengtsbygget dr Oscar Fredrik Jansson 1860-11-11 Godeg. Godeg. 1879 1880 Godeg.

dr Johan Peter Carlsson 1854-02-01 Skarb.län Skarb.l 1881 1881 Godeg.

pi Ida Sofia Jansson 1870-12-28 Lerbäck Sämjan 1888 1890 Kättstorp Anm 12 pi Emma Augusta Kalrsson 1864-04-29 Hammar N Svaldre 1890 1893 S Svaldre

dr Karl Johan Rickard Carlsson 1876-02-10 Hammar Isåsen 1894 1895 Hammar

dr Johan Isidor Jansson 1878-12-14 Hammar Hammar 1898 1899 Solbe. Anm 15 f.torp Karl Gustaf Kjellberg 1829-06-26 Lerbäck Källtorpet 1911 Källberget Anm 13

dr Ludvig Bergqvist 1829-07-01 Hammar Solb 1899 Anm 14

ANM 1 Brukardotter från Trehörning 1. Torparhustru i Ängfallet.

ANM 2 Brukardotter från Stegehäll - se Torpvandringshäfte från 2005.

ANM 3 Dotter från Masugnsstugan - se Torpvandringshäfte från 2003.

ANM 4 Hustru i Gustavsberg - se detta kapitel.

ANM 5 Hustru i Loviseberg - se Torpvandringshäfte från 2005.

ANM 6 Dotter från Lilla Backabygget - se detta kapitel.

ANM 7 Dotter från Ortle se - detta kapitel ANM 8 Brukare av Runsala 3 - se detta kapitel.

ANM 9 Avliden 1868-07-26 ANM 10 Avliden 1869-04-17

ANM 11 Dotter från Trehörning 2 - se detta kapitel ANM 12 Boende i Solberg/Nordins - se detta kapitel ANM 13 Torpare Gustavsberg - se detta kapitel

ANM 14 Avled 1901-03-19 ANM 15 se kapitlet i Gustavsberg

(8)

References

Related documents

Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror långsiktigt till största delen på hur produktiviteten i näringslivet

Även Anders Jansson från Dalen, i egenskap av ombud för änkan Margareta Olsdotter (K) i Galtebol, stötte på mothugg när han ville byta till sig "större widd

Kommunens möjligheter att möta medborgarnas efterfrågan på villatomter, verksamhetsmark såväl som tätortsnära skogs- och naturmark ökar också om kommunen har en klar strategi

Genom den östra sidan av planområdet går det idag ett dikesstråk som leder ut dagvatten från söder och områden uppe på klinten till våtmarksområdet inom planens nordöstra

[r]

UNG FLICKA frän godt hem önskar plats nu genast_, gärna • på landet, att vara till hjälp vid alla i ett hem förekommande

[r]

I kontrast till det upplevde några äldre kvinnor, som alla hade någon form av eftergymnasial utbildning att deras självsäkerhet och förmåga att navigera sjukvården och på så