PLAN- OCH MILJÖBESKRIVNING
Väg 321, Svenstavik - Månsåsen
Etapp 2, Kövra - Månsåsen
Bergs kommun och Åre kommun, Jämtlands län Objekt: 101588 TRV 2014/94350
Datum: 2015-10-15
GRANSKNINGSHANDLING
Dokumenttitel: Plan- och miljöbeskrivning, Väg 321, Svenstavik - Månsåsen Etapp 2, Kövra - Månsåsen
Skapat av: Carina Seppelin, ÅF Infrastructure AB Dokumentdatum: 2015-10-15
Dokumenttyp: Rapport
Ärendenummer: TRV 2014/94350 Projektnummer: 101588
Version: 1.0
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Kerstin Holmgren
Uppdragsansvarig: Per Axelsson, ÅF Infrastructure AB Fotograf: ÅF
Distributör: Trafikverket, Box 186, 871 24 Härnösand, telefon: 0771-921 921
Innehåll
Sammanfattning ... 4
1 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål ... 5
1.1 Nuvarande förhållanden ... 5
1.2 Behov av förändring ... 22
1.3 Ändamål och projektmål ... 22
1.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta ... 22
1.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enl 17 kap miljöbalken ... 23
1.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen ... 23
1.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer ... 25
1.8 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning ... 28
2 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv ...28
2.1 Tidigare och pågående utredningar och beslut ... 28
2.2 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) samt val av lokalisering ... 29
2.3 Gestaltning ... 29
2.4 Val av utformning ... 30
3 Konsekvenser av förslaget ... 34
3.1 Trafiktekniska konsekvenser ... 34
3.2 Miljökonsekvenser... 35
3.3 Markanspråk ... 41
3.4 Konsekvenser för pågående markanvändning ... 43
3.5 Påverkan under byggnadstiden ... 44
3.6 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått ... 44
4 Genomförande och finansiering ... 46
4.1 Formell hantering ... 46
4.2 Genomförande ... 47
4.3 Finansiering ... 48
5 Källor ... 49
Sammanfattning
Väg 321 är ett viktigt transportstråk för tung trafik och turisttrafik till Bydalen och Åre/Storlienområdet. Vägen är i dåligt skick med skarpa kurvor samt bärighets- och tjälskador.
Målet med detta projekt är att få till stånd en långsiktig bärighetshöjning, en förbättrad transportkvalitet och en mer enhetlig standard över hela sträckan.
Trafikverket beslutade i sitt ställningstagande daterat 2013-02-11 att gå vidare med alternativet bärighetsförbättringar och justering av vägbredden där befintlig
hastighetsstandard behålls. Projektet kommer att följa den nya planläggningsprocessen genom att en vägplan med miljöbeskrivning tas fram, eftersom projektet inte antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Upprustningen av väg 321 kommer att ske i befintligt läge. Smala sträckor av vägen föreslås breddas till en belagd bredd på 6,5 meter och avsnitt med bredare befintlig belagd bredd behålls. Där påbyggnad är möjlig höjs profilen med tjälsäkringsåtgärder.
Tjälskyddsåtgärderna utförs även i kombination med förbättring av profilen.
Vägåtgärderna medför sammantaget positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet då trafiksäkerheten förbättras och vibrationerna minskar.
Markarbetena kan medföra stora negativa konsekvenser för floran, men genom den hantering och de skyddsåtgärder som anges bedöms konsekvenserna sammantaget bli små eller måttliga. Då naturvärdena i övrigt i vägens närområde är låga och åtgärderna sker till största del i nära anslutning till befintlig väg bedöms konsekvenserna för naturmiljön i stort som små.
Inga negativa konsekvenser för möjligheten till fortsatt brukande av skog bedöms uppstå.
Under byggtiden kan vägarbeten orsaka störningar av varierande slag som damning, buller och byggtrafik med maskiner på och i anslutning till väg 321. Vägen kommer att vara öppen för trafik under hela byggskedet men försämrad framkomlighet kan periodvis råda.
Anläggningskostnaden är bedömd till cirka 70 miljoner kronor.
Förstärkningsåtgärderna finns med i länstransportplanen för Jämtlands län. Projektet finansieras av bärighetsanslaget i den nationella planen för transportsystemet.
1 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål
1.1 Nuvarande förhållanden
Det aktuella planområdet omfattar väg 321 mellan Kövra och Månsåsen, en sträcka på ca 18 km. Vägen löper längs Storsjöns västra strand i Bergs och Åre kommuner i Jämtlands län, se figur 1.1.1. Standarden är dålig med spårbildning och bärighetsskador under tjällossningen. På vissa delar förekommer dåliga siktförhållanden och skarpa kurvor vilket medför ökad olycksrisk.
Figur 1.1.1 Översiktskarta, med sträckan Kövra - Månsåsen blåmarkerad.
©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.
Vägnät och trafik
Väg 321 är en primär länsväg som går mellan E 45 i Svenstavik och E 14 i Mattmar.
Vägen är ett viktigt transportstråk som har stor betydelse för turisttrafiken mot
Jämtlandsfjällen och Norge. Huvudsakligen är högsta tillåtna hastighet 80 km/h, men genom byarna är den lägre, se figur 1.1.3. Vägbredden på befintlig väg varierar mellan 6,1-8 meter och på stora delar saknas vägren. Väg 321 är även rekommenderad som primär transportväg för farligt gods. Inget viltstängsel förekommer.
I Kövra ansluter väg 577 västerut och i Myrviken väg 580 österut och väg 575 västerut.
Väg 584 ansluter österut i Bölåsen och i Månsåsen ansluter väg 586 österut, se figur 1.1.3
• Trafikmängden på väg 321, mellan Kövra och Myrviken, var år 2013, 1220 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav cirka 9 % (110) är tung trafik.
• Trafikmängden på väg 321, mellan Myrviken och Månsåsen, var år 2013, 810 fordon per årsmedeldygn (ÅDT) varav cirka 11 % (90) är tung trafik.
• Högsta tillåtna hastighet är 80 km/h längs stora delar av sträckan. Genom Myrviken och Borgen, norr om Myrviken, är högsta tillåtna hastighet 60 km/h.
I de mest centrala delarna av Myrviken, är den högsta tillåtna hastigheten 40 km/h och genom Månsåsen 50 km/h. Hastigheterna redovisas i figur 1.1.3.
1.1.1. Oskyddade trafikanter
Väg 321 är en del av cykelstråken Sverigeleden och Storsjön runt.
Oskyddade trafikanter färdas längs väg 321 där de för det mesta måste samsas med fordonstrafiken. Inga separerade gång- och cykelvägar finns på sträckan mellan Kövra och Månsåsen. Trottoar och gång- och cykelväg finns i centrala Myrviken.
I Myrviken finns en passage för de oskyddade trafikanterna vid centrumhuset, se figur 1.1.2.
Figur 1.1.2 Passage i Myrviken
Figur 1.1.3 Anslutande vägar, högsta tillåtna hastighet och befintliga busshållplatser längs väg 321, sträckan Kövra - Månsåsen.
©Lantmäteriet, Geodatasamverkan
1.1.2. Kollektivtrafik
Länstrafiken i Jämtlands län AB trafikerar på vägen mellan Kövra och Månsåsen. Linje 611 trafikerar från Kövra till Myrviken vardagar med sex turer per dag i vardera
riktningen. Turerna är främst lagda till förmiddag och eftermiddagstrafik.
Linje 162 trafikerar från Myrviken till Månsåsen vardagar med fyra turer per dag, lördagar två turer och söndagar en tur i vardera riktningen.
Linje 98 trafikerar från Månsåsen norrut vardagar med en tur per dag.
Längs vägen förekommer även skolskjutsar.
Det förekommer 14 busshållplatser längs väg 321 mellan Kövra och Månsåsen, se figur 1.1.3. Utformningen av hållplatserna varierar, oftast består hållplatsen endast av en skylt i vägkanten, vid en fastighetsinfart eller i en vägkorsning där bussficka saknas vilket innebär att bussen stannar på körbanan. Några få hållplatser utgörs av en fickhållplats utan plattform eller av en parkeringsficka som kombinerats med hållplats för bussen.
1.1.3. Olycksstatistik
Enligt STRADA (olyckor rapporterade av polis och sjukhus) har 10 olyckor skett mellan Kövra och Månsåsen under perioden 2003-01-01 till 2014-06-30:
5 singelolyckor (S)
1 olycka med korsande fordon (K)
1 viltolycka (W2)
1 övrig (V1)
1 cykelolycka (C)
1 olycka med fotgängare (F)
Sex av olyckorna var lindriga, en var svår med en allvarligt skadad samt en dödsolycka där en dog och en skadades svårt. Olyckorna redovisas i figur 1.1.4.
Figur 1.1.4 Olyckor längs väg 321 mellan Kövra och Månsåsen. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.
1.1.4. Bebyggelse och markanvändning
Befolkning och boendemiljö
I hela Bergs kommun bor det cirka 7500 invånare, varav cirka 240 i Myrviken. Längs aktuell etapp av väg 321 finns även småorterna Kövra, Hallom, Västnor, Borgen, Bölåsen och Månsåsen. Månsåsen ligger i Åre kommun.
I byarna finns samlad bebyggelse i nära anslutning till vägen på vägens båda sidor.
Kövra ligger öster om väg 321.
Figur 1.1.5 Bebyggelse i nära anslutning till vägen i Månsåsen
Målpunkter
Den stora målpunkten i området är Östersund, samt för turisttrafiken Bydalen och Åre/Storlienområdet. Lokala målpunkter är Svenstavik och Myrviken.
I Svenstavik och Myrviken finns centrumverksamheter så som livsmedelsbutiker, skola/förskola, idrottsanläggning och sjukvård. I Svenstavik finns även kommunal administration och resecentrum för bl.a. pendlingstrafik till Östersund.
Jordbruk och skogsbruk
Jord- och skogsbruk bedrivs i området. Öppna åkermarker finns i anslutning till byarna.
Produktiv skogsmark finns och skogsbruk bedrivs längs båda sidor av väg 321.
Rennäring
Mellan Kövra och Månsåsen passerar väg 321 genom Tåssåsens fjällsameby. Samebyn har sina åretruntmarker i Bergs och Härjedalens kommuner och sina vinterbetesmarker i Ånge, Härjedalens, Bergs, Åre och Krokoms kommuner.
För denna samebys betesområde har Sametinget ännu inte angett ett riksintresseanspråk.
Vattenresurser
Storsjön är enligt vattenförvaltningsförordningen en skyddad dricksvattenförekomst eftersom sjön förser fler än 50 personer med dricksvatten och används för större än 10 m3 dricksvattenuttag per dag.
Enligt SGU:s brunnsarkiv finns tre brunnar registrerad nära väg 321, en i Månsåsen och två i Myrviken. Brunnarna, Månsåsen 3:13 och Viken 3:9, används enligt SGUs uppgifter som enskild vattentäkter till hushåll, fritidshus och mindre lantbruk. Uppgifterna i Brunnsarkivet gäller främst bergborrade brunnar, andra okända brunnar kan därför finnas i området. Genom samråd har framkommit att en brunn nära vägen finns även i Bölåsen. Kända brunnar redovisas i tabell 1.1.1.
Tabell 1.1.1 Uppgifter om kända brunnar längs aktuell vägsträcka, närmare än 50 meter från vägmitt, enligt SGU:s brunnsarkiv (SGU, 2014) och samråd.
Fastighet Djup till berggrund,
meter Total djup,
meter Ungefärligt avstånd från vägmitt, meter
Brunnsarkiv
Månsåsen 3:13 9 63 20 Ja
Bölåsen 1:7 - - 5 Nej
Viken 3:9 3 57 50 Ja
Ovikens mejeri 1,8 207 50 Ja
Täkter
Bergtäkt finns väster om Marby och i Persåsen, väster om Kövra.
Rekreation och friluftsliv
Området omfattas av riksintresse för friluftsliv enligt MB3:6. Riksintressen redovisas i figur 1.6.1 i kapitel 1.6.
I området finns två vandringsleder under samlingsnamnet Pilgrimslederna.
Jämtnorgeleden sträcker sig från väst till öst och går genom korsningen väg 321 och 580 i Myrviken. Inom området finns även Kårbölelden som går parallellt med väg 321 men ansluter aldrig till vägen.
Det finns ett stort nät av skoterleder i området. På sträckan mellan Kövra och Månsåsen korsas vägen av skoterleder i sju punkter.
De flesta av vattendragen längs väg 321 är fiskförande och delar av området ingår i Hovermoån-Högåns fiskevårdsområdesförening.
Kommunala planer
Gällande översiktsplan för Bergs kommun antogs 1991. I Myrviken finns i anslutning till vägplaneområdet flertal gällande detaljplaner. Hela området genom bebyggelsen i tätorten är detaljplanelagd. Detaljplanerna redovisas i tabell 1.1.2.
Åre kommun antog gällande översiktsplan 1991, inga fördjupade översiktsplaner eller detaljplaner finns i Månsåsen.
Tabell 1.1.2. Detaljplaner längs aktuell väg 321 i Myrviken
Detaljplan Beskrivning av läget
23-OVI-379 (fastställd den 5 maj 1961)
Byggnadsplan för Myrviken. Omfattar hela området genom Myrvikens tätort.
2C090001
2326- P90/13 (antagen 1990-09-17)
Detaljplan och delvis upphävande av Detaljplan för del av Myrviken i Bergs kommun (Namn 2:42 och 3:1 m m)
Omfattar fastigheten med affärer, öster om väg 321.
2C090002
2326- P94/5 (antagen 1994-06-16)
Detaljplan för centrumhus Myrvikens samhälle.
Namn 1:9 m fl.
Omfattar fastigheten med centrumhuset, väster om väg 321.
2C090003 2326-P96/11(antagen 1995-12-07)
Detaljplan för del av Myrviken i Bergs kommun (Namn 2:42 och 3:1)
Omfattar fastigheten med affärer, öster om väg 321.
2C090004
1.1.5. Miljöförutsättningar
Landskapsbeskrivning
Vägen löper genom södra Storsjöbygden, en gammal centralbygd som helt ligger över högsta kustlinjen. Området har varit befolkat tidigt då förhållandena var gynnsamma och jorden bördig och lämplig för jordbruk.
Mellan Kövra och Myrviken följer vägen den flacka sluttningen längs Myrvikens västra strand. Därefter följer vägen höjden längs Abbåsåns dalgång. Landskapet är varierat med öppna odlingsmarker kring bymiljöerna och mindre skogsområden där emellan.
Skogsområdena är oftast täta och bildar en grön vägg på båda sidor om vägen.
Mellan Kövra och Myrviken går vägen oftast väster om byarna medan den norr om Myrviken oftast är huvudvägen genom de relativt stora byarna där husen ofta ligger på rad en bit ifrån vägen. Vid Sjösved söder om tätorten Myrviken går vägen nära
strandkanten och erbjuder en vacker utsikt över sjön. Men även i de öppna markerna kring byarna erbjuds vacker utsikt över omgivande gårdar och odlingsmarker och glimtar av Myrviken nedanför.
Från Hallom och upp till Sjösved löper en kraftledning längs vägen, först på den västra sidan och från Västnor på den östra sidan, se figur 1.1.6. I det lilla samhället Myrviken kantas vägen av bebyggelse i form av bostadshus och byggnader med diverse olika verksamheter. Vägen löper relativt rakt genom landskapet och sikten bryts bitvis endast av vägens variation i höjdled. Vid de nysträckningar som finns vid bla Hallom och Myrviken löper vägen spikrakt fram i landskapet.
Figur 1.1.6 Vy längs väg 321 norrut med kraftledning längs vägen, vid Sjösved söder om Myrviken. Vägen går nära strandkanten, Storsjön syns bakom träden till höger i bild.
Naturmiljö Naturvärden
Mellan Kövra och Månsåsen löper vägen genom omväxlande jordbruksmark och skogsområden samt trädgårdsvegetation i byarna. Sträckan är variationsrik, och de längsta partierna med en och samma vegetationstyp är begränsade till ett par kilometer.
På vissa delar löper vägen mycket nära Storsjön.
I Jämtlands län är närmare hälften av vägkanterna klassade som artrika. Hela sträckan mellan Kövra och Myrviken har av Trafikverket klassats som mycket artrik, med delvis höga – mycket höga landskapsbildsvärden. Enligt förteckningen förekommer den i Jämtland fridlysta gulsippan vid Älvesbäcken och Hällnebäcken. Vid Älvesbäcken söder om Hallom finns ett särskilt artrik lågörtsparti och på båda sidor om Hällnebäcken finns en mycket rik lågörtflora enligt förteckningen. Sträckan mellan Myrviken och Månsåsen beskrivs som en sträcka med en mängd partier av landskapsbildvärden med traditionell ängsflora vid flera ställen, främst i innerslänterna. Stort inslag av lågörtflora, delvis kalkgynnad på många ställen.
En översiktlig naturvärdesbedömning har genomförts, med inventering av skyddade arter samt förekomst av främmande invasiva arter. Inventeringen genomfördes med syfte att kartera vägkantssträckor som domineras av arter som indikerar välhävdad ängsmark eller av igenväxningsarter. Inventeringen begränsades till vägkanter (inner- och bakslänt).
Enligt inventeringen består sträckan mellan Kövra och Månsåsen generellt av en mosaik av växtsamhällen och biotoper, även enstaka längre homogena sträckor finns. På flera platser finns begränsade floralokaler eller mindre biotoper med värdefulla
vägkantssträckor i välhävdad ängsmark och diversifierad artrikedom. Tre sträckor har i
inventeringen klassificerats med högt naturvärde som innebär arter som indikerar välhävdad mark med hög artrikedom.
Ena sträckan, mellan Hallom och Hanabacken, är ca 4,5 km lång och beskrivs som en längre sammanhållen, välhävdad sträcka med hög artrikedom. Gulsippa (fridlyst i Jämtland) förekommer på östra sidan vägen vid Hällnebäcken. Att Gulsippan är fridlyst innebär förbud mot att plocka, gräva upp, eller på annat sätta skada vilt levande
exemplar. Söder om Hällnebäcken fanns, enligt inventeringen, värden i huvudsak på västra sidan. Noterbara arter längs sträckan är teveronika, kråkvicker, ängssyra, midsommarblomster (även vit), kärringtand, rödblära.
De andra två sträckorna omfattade en artrik sträcka i skogsbygd söder om Månsåsen, inklusive Månsåsån med arter som ormrot och fjällförgätmigej samt en artrik sträcka med vägkanter i ängsmiljö i Månsåsen.
Vid inventeringen noterades inga nationellt rödlistade arter och i Artportalen finns ingen notering om förekomst av rödlistade arter i anslutning till vägkant.
Enligt inventeringen förekom invasiva arter i mycket begränsad omfattning på den undersökta sträckan. Blomsterlupin identifierades vid inventeringen enbart längs den nydragna sträckan runt Kövra som anlades 2003, se figur 1.1.7. Förekomsten var begränsad till isolerade bestånd av storleksordningen 10 kvadratmeter. Arten har etablerats efter åtgärd, då konkurrens från naturligt förekommande arter varit låg.
Efter inventering har ytterligare förekomst av blomsterlupin identifierats, via Google och vid platsbesök. Blomsterlupinen hittades vid vägkanten utanför en trädgård i Borgen och väster om väg 321 vid vägskälet till Backfors.
Figur 1.1.7 Vägkant vid åtgärdad sträcka (Kövra), där blomsterlupin etablerats och risk för ytterligare spridning föreligger
Inga våtmarksobjekt finns i anslutning till väg 321 mellan Kövra och Månsåsen.
Skogsstyrelsen har inga registrerade naturvärden, biotoper eller nyckelbiotoper i anslutning till vägsträckan. Sumpskog, bestående av fuktskog med blandad lövskog, finns registrerat på vägens vänstra sida längs Västnorån i Västnor. Naturvärden redovisas på karta, se figur 1.1.8.
Biotopskydd
Mindre mark eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras som biotopskyddsområde. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Inga utpekade biotopskyddsområden finns i anslutning till väg 321 mellan Kövra och Månsåsen.
Generell biotopskydd
Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. Följande biotoper är generellt skyddade enligt 7 kap. 11 § miljöbalken:
• Alléer
• Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
• Odlingsrösen i jordbruksmark
• Pilevallar
• Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
• Stenmurar i jordbruksmark
• Åkerholmar
Inom aktuellt planområde förekommer småvatten i jordbruksmark, se tabell 1.1.3 Alléer finns i Backen, Borgen, Bölåsen och i Månsåsen:
Plats Sektion Sida
Backen 30/980 V
Borgen 31/750 H
Borgen 31/975 H
Bölåsen 34/180 H
Bölåsen 34/520 V
Månsåsen 37/520 V
Figur 1.1.8 Naturmiljön kring väg 321, mellan Kövra och Månsåsen.
©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.
Sjöar och vattendrag
10 vattendrag korsar väg 321 på sträckan mellan Kövra och Månsåsen, se figur 1.1.8.
Västnorån, Hällnebäcken och Abbosån/Månsåsån är det tre största.
Befintlig trumma i Hällnebäcken utgör i dag ett vandringshinder, då utloppet har ett stalp, se figur 1.1.9. Även Älvesbäcken och Skörbäcken har pekats ut som
vandringshinder. Enligt länsstyrelsen i Jämtlands län är Älvesbäcken och
Västnorån/Häggån prioriterade vattensystem för åtgärdande av vandringshinder.
Figur 1.1.9 Trumman i Hällnebäcken, bild vänster -vy från väst österut (inlopp) och bild höger – vy från öst västerut (utlopp). Källa: Trafikverket
Öring och harr förekommer i de flesta vattendrag. Även de små bäckarna i området är reproduktionsområden för både öring och harr. Känd fiskförekomst i bäckarna redovisas i tabell 1.1.3.
Älvesbäcken, Häggån, Hällnebäcken och Abbosån omfattas av miljökvalitetsnormer.
Storsjön är fiskevatten och skyddat enligt förordningen (2001:554) om
miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten och är klassat som laxfiskevatten.
Tabell 1.1.3. Beskrivning av bäckar vattendrag längs vägsträckan mellan Kövra och Månsåsen
Vattendrag Längdmätning
enligt vägplan Längd på vattendrag uppströms väg
Beskrivning
Skörbäcken 22/050 Ca 3 km (biflöden) Möjlig Harrbäck
Älvesbäcken 22/200 Över 2 km Harr och öring i bäcken.
Västnorån/Häggån 25/100 Över 4 km Viktig för harr och öring. Visst fiske förekommer.
Bäck 25/950 Ca 100 m Ingen känd fiskförekomst.
Bäck 26/750 Ca 500 m Ingen känd fiskförekomst.
Hällnebäcken 27/500 Ca 2 km (biflöden) Viktig lekbäck för harr och öring.
Stora problem med vägtrumman.
Bäck 30/2000 Ca 500 m Möjlig harrlekbäck.
Bäck 30/500 Ca 500 m Möjlig harrlekbäck.
Tronsbäcken 33/300 Över 1,5 km Ingen kännedom om bäcken
Abbosån/Månsåsån 36/000 Ca 700 m upp till
Rörösjön Mindre å med öring och harr.
Enskilt fiske.
Strandskydd
Sjöar och vattendrag i området omfattas av generellt strandskydd på 100 meter från strandkanten, både på land och i vattenområdet och inkluderar även
undervattensmiljön. Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde och är
av stor betydelse för allmänheten och för det växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer.
Kulturmiljö
Storsjöbygden (Z 25) är av riksintresse för kulturmiljö och finns i Bergs och Åre kommun. Området har historiska kopplingar till ett öppet jordbrukslandskap med radbyar och äldre gårdar med 1800-talsgården som dominerande gårdstyp på höjd- och sluttningslägen med vida utblickar. Riksintressen redovisas i figur 1.6.1 i kapitel 1.6.
Det finns ett flertal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i nära
anslutning till vägen, längs sträckan mellan Kövra och Månsåsen, registrerade i Fornsök, Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. En fornlämning är enligt kulturmiljölagen en lämning efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergiven. En fornlämning ska också ha
tillkommit före år 1850.
En övrig kulturhistorisk lämning är en lämning som inte har ett automatiskt skydd i enlighet med Kulturmiljölagen. Alla kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar har en bestämd identitet i fornminnesregistret (RAÄ nummer). Vissa
lämningar kan ha status bevakas, undersökt och borttagen, förstörd. För alla dessa krävs ett samråd med Länsstyrelsen för en bedömning av just denna lämning, om den av särskilda skäl bör fastställas som fast fornlämning eller om bedömningen övrig kulturhistorisk lämning eller annan bedömning kan kvarstå.
Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i nära anslutning till vägen redovisas i tabell 1.1.4 och figur 1.1.10.
Tabell 1.1.4 Fornlämningar och kulturhistoriska lämningar nära väg 321.
Område Sida av väg Fornlämning
(RAÄ nummer) Typ Beskrivning
Kövra Västra Myssjö 305 Övrig kulturhistorisk
lämning Myr och torvtäkt
Kövra Västra Myssjö 304 Övrig kulturhistorisk
lämning Myr och torvtäkt
Västnor Västra Oviken 509 Övrig kulturhistorisk
lämning Gårdstomt
Sjösved Västra Oviken 14:2 Fornlämning Blästbrukslämning
Sjösved Västra Oviken 524 Fornlämning Bro
Södra Myrviken Västra Oviken 40:1 Fornlämning Blästbrukslämning
Borgen Västra Oviken 394 Övrig kulturhistorisk
lämning Bytomt/gårdstomt
Borgen Östra Oviken 387 Övrig kulturhistorisk
lämning Bytomt/gårdstomt
Bölåsen Västra Oviken 381 Övrig kulturhistorisk
lämning Bytomt/gårdstomt
Figur 1.1.10 Fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar mellan Kövra och Månsåsen. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.
1.1.6. Byggnadstekniska förutsättningar
Topografin längs väg 321 mellan Kövra och Månsåsen består bitvis av högre partier med några dalar. Vägen går strax väster om Storsjön fram till Myrviken, varpå avståndet till sjön är större på efterföljande delen till Månsåsen. Vägen löper i huvudsak genom ett böljande odlingslandskap av jordbruksmark och skogsmark. Väster om vägen finns omfattande myrpartier som avvattnas till viss del ner mot vägen, genom flertalet bäckar och åar.
Mellan Kövra och Månsåsen utgörs marken till stor del av morän. Moränen är ofta finkorning av typ ler- eller siltmorän. I övrigt består vägens terrass av silt, siltig sand
eller grus. Lokala partier av siltig sand och grus förekommer vid Kövra, Västnor och strax norr om Borgen.
Vid Myrviken visar SGUs brunnsarkiv djup till berg på 0,5-2 m. Bergförekomst längs vägen finns i skärningar vid Västnor och Borgen. I övrigt bedöms det troligt att berg finns relativt ytligt vid Hallom och Bölåsen.
Partier med ler- och siltmorän samt silt bedöms som mycket tjällyftande.
Beläggningslager
Väg 321 består huvudsakligen av ca 50-200 mm bunden massabeläggning. Det finns enstaka punkter som ligger utanför detta, exempelvis sektion 36/822 med endast 30 mm bunden massabeläggning.
Några provpunkter uppvisar även tjockare beläggningslager än 200 mm, exempelvis sektion 37/497 med 270 mm. Variationen beror troligtvis på lokala åtgärder som är utföra på grund av lokala bärighets- och tjälproblem.
Obundna lager
De obundna lagren på sträckan består huvudsakligen av naturmaterial som är okrossat eller delvis krossat. Obundna lagren har total tjocklek mellan 15-150 cm. På ett flertal partier har det påträffats bundna lager mitt i den obundna konstruktionen.
Undergrund
Provtagning påvisar en stor variation vad gäller terrassmaterial. Den befintliga vägens naturliga terrass bedöms i stor omfattning utgöras av finkornig morän av typ silt- eller lermorän med tjälfarlighetsklass 4. Det finns partier med bättre material i form av grus och sand med tjälfarlighetsklass 1 alt 2. På sträckan finns dock även stor del partier med torv och silt med tjälfarlighetsklass 4. Vissa provpunkter påvisar olika terrassmaterial i en undre terrass.
Överbyggnadsdimensionering
Partier med ler- och siltmorän samt silt bedöms som mycket tjällyftande. Om åtgärder planeras i låg bank eller i jordskärning kan tjälskyddsåtgärder behövas. För att undvika sprickbildning vid breddade partier bör samma överbyggnadstjocklek som befintlig väg eftersträvas. I partier med stora tjälskador bör överbyggnaden skiftas ut och
dimensioneras om med hänsyn till tjäle. Alternativt kan profilen höjas på dessa sträckor så att avståndet till tjälfarlig jord blir tillräckligt.
Materialhantering
Befintligt överbyggnadsmaterial är oftast lämpligt att återanvända i nedre delar av ny överbyggnad som t.ex. skyddslager eller i utspetsningar och andra åtgärder som kräver icke tjällyftande material. Övriga lösa finkorniga schaktmassor kan ifall de får torka ut så att de ej riskerar att bli flytbenägna, användas som utfyllnad av slänter.
Bergtäkten i Persåsen, belägen väster om Kövra, och bergtäkten väster om Marby innehåller skifferbergarter. Bergtäkten öster om Svenstavik innehåller sura och intrusiva
bergarter som granit, granodiorit och monzonit. De sura och intrusiva bergarterna klarar kraven för att användas till beläggning, skiffer är mer lämpat längre ner i konstruktionen. Ingen bergartsklass är angiven i täkterna.
Hydrologi
I terrängens lågpunkter där torv- och sedimentjordar förekommer och i närheten av sjöarna ligger grundvattnet generellt nära eller i nivå med markytan. I övrigt bedöms grundvattenytan ligga på mellan 1-3 meter djup under markytan under en normal årscykel.
Ledningar och belysning
Mellan Kövra och Månsåsen finns både korsande och längsgående luft- och markförlagda el-och teleledningar.
Längsgående och korsande vattenledningar förekommer vid Hanabacken söder om Myrviken. Genom Myrviken och norrut, fram till Borgen förekommer längsgående och korsande vatten- och spillvattenledningar med varierande dimension. Norr om Borgen till Bölåsen finns korsande och längsgående vattenledningar. Även i Månsåsen finns korsande vatten- och spillvattenledningar.
Belysning förekommer i Myrviken, Borgen, Bölåsen och Månsåsen. Även de största korsningarna är belysta.
Korsningar och anslutningar
Mellan Kövra och Månsåsen finns ca 50 direktutfarter från tomt och ca 30 anslutande vägar till bostad. Väg till bostad är antingen en lång infart till ett hus eller en väg som leder till flera bostäder. Det finns även ca 10 infarter till affärsverksamheter och parkeringar, flera anslutande vägar samt flertal ägoanslutningar.
Förorenade områden
Enligt databasen VISS (Vatten Informations System för Sverige) finns några potentiellt förorenade områden längs väg 321 i Myrviken och i Månsåsen. Områdena redovisas i figur 1.1.11.
De potentiellt förorenade områdena omfattar eller har omfattat verksamheterna bestående av förbränningsanläggning, drivmedelshantering, bilvårdsanläggning, bilverkstad och åkeri.
I samband med planarbetet så har asfaltsprover från 24 punkter undersökts med avseende på tjärasfalt. Inga indikationer på att tjärasfalt förekommer har påvisats i dessa asfaltsprover.
Figur 1.1.11 Potentiella förorenade områden mellan Kövra och Månsåsen. Källa:
VISS
1.2 Behov av förändring
Väg 321 är en viktig transportled för tung trafik och turisttrafik till Bydalen och Åre/Storlienområdet. Vägen är i dåligt skick och behov av sikt- samt bärighetshöjande åtgärder föreligger.
1.3 Ändamål och projektmål
Ändamålet med projektet är att förbättra transportkvaliteten genom åtgärdande av bärighets- och tjälproblem på sträckan. Målet är att få till stånd en långsiktig bärighetshöjning och en mer enhetlig standard över hela sträckan.
Vägprojektet ska anpassas efter de miljöförutsättningar som finns i området genom en god gestaltning. Naturmiljön, både på land och i vatten, inom området ska ha bibehållna höga kvaliteter efter projektets färdigställande.
1.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta
Hela projektet omfattar framtagande av två vägplaner för väg 321 från E45 i Svenstavik till Månsåsen. I arbetet ingår bärighets- och tjälsäkringsåtgärder inklusive breddning till mer enhetlig bredd av väg 321, kurvrätning i Hoverberg, samt gång- och cykelväg mellan Galhammarudden och Hoverberg.
Projektet har delats upp i två deletapper. Etappindelningen har genomförts så att etapperna är någorlunda lika i längd och att de bryts på ett logiskt och praktiskt ställe.
Denna plan- och miljöbeskrivning omfattar etapp 2, delen Kövra - Månsåsen. Etapp 1 omfattar delen Svenstavik - Kövra.
1.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enl 17 kap miljöbalken
Inte aktuellt i detta projekt.
1.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen
Inga Natura 2000-områden finns inom eller i nära anslutning till aktuell vägsträcka mellan Kövra och Månsåsen.
Ökad framkomlighet och förbättrad transportkvalitet bidrar till ökad tillgänglighet för friluftslivet, området runt Storsjön är utpekat riksintresse för friluftsliv enligt MB3:6.
Riksintresset för kulturmiljö (Storsjöbygden Z25) kommer att påverkas genom att mark i anslutning till befintlig väg kommer att tas i anspråk. Fornlämningar kan komma att påverkas, riksintressen redovisas i figur 1.6.1
Figur 1.6.1 Riksintresseområden mellan Kövra och Månsåsen. ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan.
1.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer
1.7.1. Miljöbalken
Miljöbalken ska tillämpas så att:
• människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter
• värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas
• den biologiska mångfalden bevaras
• en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas
• återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås
Allmänna hänsynsregler
I miljöbalkens 2 kapitel redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens: bevisbörderegeln, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen, hushållnings- och kretsloppsprincipen, lokaliseringsprincipen, skälighetsregeln och skadeansvaret.
Projektet kommer att bedrivas så att miljöbalkens allmänna hänsynsregler uppfylls.
Hänsynsreglerna bedöms uppfyllas genom att en vägplan inklusive miljöbeskrivning upprättas. Projekteringen och miljöbeskrivningen har gjorts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskap från tidigare upprättad förstudie och samråd har tagits till vara och getts möjlighet att påverka projektet.
Trafikverket ställer omfattande miljökrav på sina entreprenörer för byggtiden, bland annat vid hantering av miljöfarliga ämnen. Försiktighet iakttas vid hantering av drivmedel och kemikalier. I första hand ska miljövänliga produkter och arbetsmetoder nyttjas. Schaktade massor eftersträvas att användas i projektet.
Åtgärder har föreslagits för att minimera de negativa konsekvenserna projektet medför för vissa aspekter. De huvudsakliga konsekvenserna bedöms vara identifierade i
vägplanen och skadeförebyggande åtgärder vidtas där det är motiverat och skäligt för att minska projektets miljökonsekvenser.
Skadeansvaret innebär att det är den som orsakat en skada eller olägenhet för
människors hälsa som är ansvarig för att skadan blir avhjälpt. Detta kommer att beaktas vid kommande upphandling och arbeten.
Miljömål
Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar.
Nationella och regionala miljömål omfattar:
1. Begränsad klimatpåverkan
2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv
Miljömålsarbetet i Jämtlands län har två komponenter. Den första är det regionala miljömålsprogrammet som antogs i december 2013. Den andra komponenten är ett regionalt åtgärdsprogram som är ett fortlöpande arbete med aktiva handlingar för att säkerställa att vi överlämnar en bra miljö till framtida generationer.
Inom åtgärdsprogrammet är sju miljömål prioriterade i länet. Utifrån
bedömningskriterier har miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt God bebyggd miljö benämnts som mycket angelägna mål att kraftsamla kring.
I detta projekt berörs främst målen Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Det markintrång som är nödvändigt för projektets genomförande har så långt som möjligt minimerats, och inget av miljömålen bedöms motverkas. Vidare vidtas försiktighet så att påverkan på omgivande miljöer ska bli så liten som möjligt.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalkens 5 kap. Idag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer:
• Föroreningar i utomhusluft
• Omgivningsbuller
• Fisk- och musselvatten
• Vattenförekomster
Projektet omfattas inte av miljökvalitetsnormen för buller som gäller för buller från större vägar (över 3 miljoner fordon/år). Normerna för utomhusluft bedöms inte överskridas på denna vägsträcka p.g.a. låg trafikmängd.
Storsjön är fiskevatten och skyddat enligt förordningen (2001:554) om
miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten och klassats som laxfiskevatten. Målet för fiskvattendirektivet är att bevara eller förbättra kvaliteten på strömmande eller stillastående sötvatten där fisk lever eller skulle kunna leva om föroreningarna där kunde minskas eller elimineras. För områden som omfattas av fiskvattendirektivet gäller särskilda krav på vattenkvaliteten enligt vad som anges i dessa direktiv.
De kvalitetskrav som gäller för vattenförekomster som omfattas av fiskvattendirektivet framgår av förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Dessa krav gäller parallellt med, och i förekommande fall utöver, kraven för kemisk ytvattenstatus Storsjön, Älvesbäcken, Häggån, Hällnebäcken och Abbosån omfattas av
miljökvalitetsnormen vattenförekomster. Vattenförekomsterna är listade i en särskild databas, VISS (Vatten Informations System för Sverige). Se tabell 1.7.1.
Många vattenförekomster är så starkt påverkade av mänsklig verksamhet att det inte är möjligt att uppnå god status i tid till 2015 eller kanske inte alls därför finns vissa möjligheter till undantag från kvalitetskraven. Det finns tre huvudsakliga skäl för att besluta om undantag. Att det är tekniskt omöjligt, ekonomiskt orimligt eller på grund av naturliga förhållanden.
Tabell 1.7.1 Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, registrerade i VISS.
Vatten Status 2009 Kvalitetskrav Undantag
Storsjön SE702172- 143255
Måttlig ekologisk status/God kemisk ytvattenstatus
God ekologisk status 2021/God kemisk ytvattenstatus 2015
Främmande arter, kontinuitet och morfologiska förändringar
Älvesbäcken SE698330- 142359
Måttlig ekologisk status/God kemisk ytvattenstatus
God ekologisk status 2021/God kemisk ytvattenstatus 2015
Övergödning
Häggån SE698562- 142383
Måttlig ekologisk status/God kemisk ytvattenstatus
God ekologisk status 2021/God kemisk ytvattenstatus 2015
Morfologiska förändringar
Hällnebäcken SE698734-142447
Måttlig ekologisk status/God kemisk ytvattenstatus
God ekologisk status 2015/God kemisk ytvattenstatus 2015
Övergödning
Abbosån SE699202- 142683
Måttlig ekologisk status/God kemisk ytvattenstatus
God ekologisk status 2021/God kemisk ytvattenstatus 2015
Övergödning
1.8 Sammanfattning av en samhällsekonomisk bedömning
Samhällsekonomisk bedömning ska göras för objekt som är namngivna i nationell eller regional plan. Detta objekt är i huvudsak ett bärighetsprojekt, varför
samhällsekonomisk bedömning inte har tagits fram.
2 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv
2.1 Tidigare och pågående utredningar och beslut
2.1.1. Planläggningsprocessen
Från och med 1 januari 2013 gäller en ny infrastrukturlagstiftning. Syftet med den nya planläggningsprocessen är att få en sammanhållen, effektivare och smidigare process.
Det innebär att de tre tidigare skedena förstudie, vägutredning och arbetsplan ersätts av en ny sammanhängande planläggningsprocess.
Projektet, Väg 321, delen E45 – Månsåsen påbörjades enligt den planeringsprocess som gällde fram till 2012-12-31. Det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet sker enligt den nya planläggningsprocessen genom att en vägplan med miljöbeskrivning tas fram.
Projekt som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan omfattas inte av krav på miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kapitel.
I det fortsatta arbetet ska vägplanen kungöras och hållas tillgänglig för granskning och tillstyrkas av Länsstyrelsen.
2.1.2. Förstudie
För planering av vägsystemet har Trafikverket utarbetat en metod, den s.k.
Fyrstegsprincipen som prövar alternativa lösningsförslag i olika nivåer.
Åtgärder studeras enligt:
Steg 1 Påverkan av transportbehovet och valet av färdsätt Steg 2 Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät
Steg 3 Förbättringar och mindre ombyggnader Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnader
En förstudie genomfördes år 2012/2013 där olika åtgärder studerades med
utgångspunkt från analysen enligt fyrstegsprincipen. Analysen resulterade i åtgärd enligt steg 3 för att nå måluppfyllelsen.
I förstudien finns tre åtgärder inom ramen för steg 3:
1. Åtgärder för gång- och cykeltrafik
2. Bärighetsåtgärder med bibehållen standard för 80 km/h 3. Ny vägstandard för 100 km/h
Trafikverket har beslutat att gå vidare med projektering av förbättringsåtgärder för referenshastigheten 80 km/h, samt gång- och cykelväg på sträckan Svenstavik - Hoverberg.
Förstudien har även utgjort underlag för de inledande samråden och länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Jämtlands län har 2013-01-18 med stöd av 6 kap. 5 § miljöbalken beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
2.2 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) samt val av lokalisering
Ingen åtgärdsvalsstudie har genomförts i detta projekt. Projektet kommer att
genomföras som steg 3 enligt fyrstegsprincipen. Detta innebär att lokaliseringen är given varför inget val av ny lokalisering gjorts i det här skedet.
2.3 Gestaltning
Vägplanens förslag innebär huvudsakligen åtgärder längs befintlig väg. Framtagna gestaltningsprinciper och utformningsförslag syftar till att mildra ingrepp och förstärka positiva effekter av förslaget med hänsyn till befintlig landskapsbild och det omgivande landskapets karaktärstyp.
Övergripande mål och riktlinjer för gestaltningen är att vägen och vägens sidoområde ska utformas med utgångspunkt i omgivande landskaps natur- och kulturvärden.
För att bevara befintlig karaktärstyp är det viktigt att värna om följande punkter:
• Utsikten över det öppna kulturlandskapet.
• Gröna och artrika vägkanter.
• Att vegetationen i vägens sidoområden utgör en naturlig övergång mot omgivningen.
2.3.1. Slänter
Nya slänter kommer att bildas då vägens sidoområden åtgärdas. Målet är att slänter och skärningar ska uppfattas ha en mjuk övergång och smälta in i omgivande landskap.
Återetablering av vegetation i slänterna bör utföras omgående får att förhindra erosion.
Naturlig etablering av vegetation ska eftersträvas. Återetablering ska ske genom att avbaningsmassor med aktuell naturtyp från platsen återförs slänterna så att dessa snabbt kan återfå ett naturligt utseende. För att bevara den platsspecifika fröbanken och
vegetationen och få slänter som harmonierar med omgivande landskap är det av största vikt att massorna kommer tillbaka på ”rätt plats” och inte blandas och flyttas runt längs vägsträckan. Massor från skogsmark får exempelvis inte placeras i åkermark och vice versa. Dessutom gäller extra höga krav på platser med artrik flora (där denna i
möjligaste mån ska bevaras och/eller återföras) och platser med blomsterlupiner så att de sistnämnda inte sprids längs vägsträckan. Se även kapitel 3.2.7 Naturmiljö.
På de platser vägen passerar mindre samhällen bör vägkanterna frösås med
gräsfröblandning för naturmark, för att få en snabb etablering och undvika slänter som domineras av ogräs.
2.3.2. Vägutrustning
Räcken bör väljas med avsikt att göra ett så litet visuellt intrång som möjligt. Antalet räckestyper ska minimeras för att få en så enhetlig väg miljö som möjligt och nya räcken bör utföras av liknande typ som de som förekommer längs sträckan i dag. Sidoräcken bör inte användas mer än nödvändigt men kan exempelvis vara motiverat där man vill spara fasta hinder i vägens närområde, exempelvis solitärträd. Skyltar och vägmärken placeras om möjligt med befintlig vegetation som bakgrund och placeras ej så att vackra utblickar i landskapet störs.
2.3.3. Utblickar
Vägen passerar genom ett varierat landskap och det är viktigt att man som trafikant kan uppleva variationen. Utblickar över det öppna odlingslandskapet samt sjöar och
vattendrag är viktiga för upplevelsen längs vägen.
2.4 Val av utformning
För utförlig beskrivning av vägens utformning se plankartor nr 201T0241 – 201T0276, illustrationskartor nr 201T0541 – 201T0576 och typsektionsritningar nr 201T0401 – 201T0402. I planbeskrivningen redovisas olika sträckor med längdmätning som börjar från noll, 0/000 längst i söder vid E45. Exempelvis är sektion 20/200 den punkt som ligger 20 km norr om nollpunkten.
2.4.1. Förstärkningsåtgärder
Vid dimensionering av vägar ska hänsyn tas till beräknat tjällyft. Tjällyftet är helt avhängigt mot den jordart som finns i underbyggnaden samt vinterklimatet för vägsträckan. Krav på maximal tillåten tjällyft varierar med hastigheten.
För väg 321 var max-gränsen till början satt till 200 mm (enligt Trafikverkets krav för åtgärder i befintlig väg) men sänktes till 110 mm. Anledningen var att vägens befintliga konstruktion, till övervägande del understiger 200 mm i beräknat tjällyft. Trots detta utgör tjälsprickor en stor del av vägens skadebild. Gränsen för nybyggd väg med aktuell hastighet är 100 mm men här ansågs 110 mm vara en rimlig nivå för de sträckor som behöver åtgärdas.
2.4.2. Referensstandard och typsektion på väg 321
Referenshastigheten på väg 321 varierar längs sträckan från 40 km/h till 80 km/h.
På sträckan km 20/000 – 21/540 kommer ny belagd bredd för väg 321 att bli lika bred som befintlig väg, dvs. 8,0 meter inklusive 0,5 meters vägrenar på båda sidor. Utanför beläggningskant läggs i normala fall en 0,25 meter bred stödremsa av grusslitlager, se figur 2.3.1. Vägens indelning blir enligt följande: SR0,25 + V0,5+ K3,5 + K3,5 + V0,5 + SR0,25. ( Måtten anges i meter, SR= stödremsa, VR = vägren och K= körfält).
Figur 2.3.1 Typsektion väg 321, belagd bredd 8 meter
På sträckan km 21/600 – 37/700 kommer ny belagd bredd för väg 321 att bli 6,5 meter inklusive 0,25 meters vägrenar på båda sidor. Utanför beläggningskant läggs i normala fall en 0,25 meter bred stödremsa av grusslitlager, se figur 2.3.2. Vägens indelning blir enligt följande: SR0,25 + V0,25+ K3,0 + K3,0 + V0,25 + SR0,25. ( Måtten anges i meter, SR= stödremsa, VR = vägren och K= körfält).
Figur 2.3.2 Typsektion väg 321, belagd bredd 6,5 m
Vägens sidoområden rensas så att säkerhetszonen uppfyller kraven för nybyggnad för respektive hastighet enligt VGU. Det innebär att större block, träd, stolpar och andra oeftergivliga föremål i vägens direkta närhet avlägsnas. Generellt går säkerhetszonen för VR 80 km/h 5,0 – 9,0 meter utanför beläggningskant. För VR 60 km/h får
säkerhetszonen minskas till 3,0 meter från beläggningskant. I områden med tomtmark är säkerhetszonen anpassad till befintliga förhållanden för att minska intrång på fastigheter. I åkermark, där vanligtvis inga fasta föremål förekommer, så är
säkerhetszonen minskad till behovet av det vägområde som krävs för nya vägslänter inklusive kantremsa.
Säkerhetszonens bredd kommer ej att kunna uppfyllas på vissa sträckor pga. att åtgärderna skulle medföra alltför stora intrång på tomtmark eller befintliga byggnader.
Avsteg från VGU gällande fasta föremål i säkerhetszonen medges på följande etapper:
- Km 32/430 – 32/455 höger sida, befintliga byggnader.
- Km 34/570 – 34/595 höger sida, befintlig byggnad.
2.4.3. Plan och profilstandard
Upprustningen av väg 321 kommer att ske i befintligt läge. Kurvor längs vägen med små radier kommer att breddökas. Radier mellan R100 – R150 kommer att breddökas 0,5 meter per körfält. Radier mellan R150 – R500 kommer att breddökas ca 0,25- 0,5 meter per körfält.
Huvudsakligen behålls dagens profillinje med påbyggnad av ny slitlagerbeläggning. För vissa sträckor med tjälsäkringsåtgärder, höjs profilen ytterligare där påbyggnad är möjlig, sett till kringliggande miljö. I vissa fall utförs tjälskyddsåtgärderna i kombination med förbättring av profilen. Sträckan med förändrad profil utgör ca 3500 meter och höjningen varierar mellan 0,1 och 0,5 meter.
2.4.4. Enskilda anslutningar
Befintlig enskild anslutning vid ca km 35/420 höger sida föreslås flyttas pga. anläggande av ny bussficka. Ny anslutning anordnas vid km ca 35/440.
Befintlig enskild anslutning till fastighet Hanabacken 1:23 vid ca km 28/421 höger sida föreslås stängas pga. anläggande av ny bussficka. Fastigheten har alternativ anslutning.
Enskilda anslutningar mellan Kövra och Månsåsen anpassas till höjden på färdig väg och utformas enligt gällande krav med minst 5 meters vilplan och en höjdskillnad på maximalt 0,2 m. För större enskilda anslutningar utformas vilplanet på 10 meters längd med en höjdskillnad på 0,35 m.
2.4.5. Kollektivtrafik
Busshållplatser utformas som fickhållplatser utan plattform. Se även ritning 201T0402.
2.4.6. Gång och cykeltrafik
Inga speciella anordningar kommer att utföras för gång- och cykeltrafik. Eventuell gång- och cykeltrafik får ske i samtrafik med övrig trafik.
2.4.7. Väg- och utloppsdiken
Avvattning från väg 321 kommer att ske genom avrinning till befintliga diken. In- och utloppsdiken som ansluter mot väg 321 inom vägplanen kommer att rensas till ursprunglig bredd och djup.
2.4.8. Trummor/Avvattning
Generellt avvattnas vägen 1,3-1,5 meter under vägbana, dock minst 0,3 meter under terrass. Befintliga vägtrummors funktion ses över och åtgärdas eller bytes ut vid behov för att säkerställa vägkroppens dränering.
För att avhjälpa att väganordningen idag utgör vandringshinder, för fisk och andra vattenlevande organismer i Hällnebäcken, föreslås tröskling av vattendraget. Även befintlig trumma i Älvesbäcken utgör vandringshinder och föreslås bytas ut.
2.4.9. Beläggning
Väg 321 ska beläggas med bitumenbundet slitlager.
2.4.10. Belysning
Privata belysningsanläggningar längs vägen kommer att påverkas av projektet.
Belysning av allmän väg ska följa de krav som ställs i VGU (vägar och gators utformning) och gällande lagstiftning. Detta gäller till exempel krav på trafiksäkerhet,
belysningskvalité och elsäkerhet. Anläggningar som inte uppfyller kraven kommer att tas bort.
2.4.11. Vägräcken
Vägräcken med betongståndare samt räcken som är skadade kommer att bytas ut. Nya räcken utförs, där det finns utrymme med avseende på befintliga infarter, enligt de krav på räckeslängder som anges i VGU.
2.4.12. Skyltar och vägmarkering
Skyltning kommer att ske enligt vägmärkesförordningen. Vägmarkeringar utförs enligt krav i vägar och gators utformning (VGU).
2.4.13. Jord- och luftledningar samt VA ledningar
På sträckan ca km 33/940 - 34/150 förslås en dagvattenledning med dagvattenbrunnar längs vänstra sidan om väg 321. Ledningen läggs för att leda bort vägdagvatten från befintlig vägtrumma i ca km 34/155. Vägdagvatten från ledning kommer att ledas ut i befintligt vägdike söder om Bölåsen.
Övriga eventuella åtgärder i ledningar görs i samråd med ledningsägaren.
El-, VA- och teleledningar kan komma att påverkas av byggnationerna. Åtgärder för att skydda och fortsättningsvis upprätthålla ledningarnas funktion redovisas i
bygghandlingsskedet.
2.4.14. Byggnadsverk
Inga byggnadsverk kommer att åtgärdas i denna plandel av projektet.
3 Konsekvenser av förslaget
3.1 Trafiktekniska konsekvenser
3.1.1. Transportpolitiska mål
Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.
Det övergripande målet stöds av två huvudmål:
Funktionsmål (tillgänglighet)
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa)
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Utformningen, funktionen och användningen ska även bidra till ökad hälsa och till att miljökvalitetsmålen uppnås.
3.1.2. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen
Föreslagna åtgärder bedöms medverka till att de transportpolitiska målen uppfylls:
• Vägåtgärderna förbättrar framkomligheten och tillgängligheten för fordonstrafiken.
• Förbättrad bärighet säkerställer god funktion med ökad framkomlighet och förbättrad transportkvalitet. Åtgärderna medför att näringslivets behov av vägen tillgodoses och bidrar därmed till den regionala utvecklingen.
• Vägåtgärder som siktröjning, åtgärder i säkerhetszonen och justering av vägens plan- och profil ökar trafiksäkerheten för alla trafikantgrupper.
• Vägåtgärderna görs i nära anslutning till befintlig väg så att markintrång och ingrepp i naturmiljön minimeras.
3.1.3. Överensstämmelse med projektmålen
Föreslagna åtgärder ger en långsiktig bärighetshöjning och en mer enhetlig standard.
Åtgärderna bedöms medverka till att projektmålen uppfylls genom att
transportkvaliteten förbättras. Även trafiksäkerheten ökar när vägens plan- och profil justeras.
Projektet har liten påverkan på miljön genom att områdets förutsättningar har beaktats i projekteringen. Vägprojektet ska anpassas efter de miljöförutsättningar som finns i området genom en god gestaltning. Natur- och kulturmiljön ska ha bibehållna höga
kvaliteter efter projektets färdigställande. Hänsyn har tagits till befintlig landskapsbild genom att åtgärder föreslagits främst längs befintlig väg. Befintlig karaktärstyp bevaras genom att utsikten över det öppna kulturlandskapet behålls. Slänter och skärningar ska ha en mjuk övergång och smälta in i omgivande landskap och artrik flora ska i
möjligaste mån bevaras genom att avbaningsmassor med aktuell naturtyp från platsen återförs slänterna så att dessa snabbt kan återfå ett naturligt utseende.
3.1.4. Restid/komfort
Ingen påverkan på restiden för fordonstrafiken när den högsta tillåtna hastigheten längs vägen behålls.
Bärighetsåtgärder bidrar till ökad komfort för fordonstrafiken.
3.1.5. Framkomlighet
Vägåtgärderna förbättrar framkomligheten för alla trafikanter.
3.1.6. Kapacitet
Vägåtgärderna innebär ingen förändring av trafikmängder.
3.1.7. Bytespunkter med koppling till andra transportsystem
Vägåtgärderna innebär ingen förändring för bytespunkter med koppling till andra transportsystem.
3.1.8. Trafiksäkerhet
Siktröjning, åtgärder i säkerhetszonen och allmänna bärighetsåtgärder ökar trafiksäkerheten för alla trafikantgrupper.
3.2 Miljökonsekvenser
3.2.1. Miljöbeskrivningens avgränsning
Miljöbeskrivningen ska belysa de konsekvenser som kan förväntas uppstå till följd av de planerade åtgärderna längs vägen. I miljöbeskrivningen redovisas även de åtgärder som Trafikverket avser att utföra för att minimera konsekvenserna.
Det huvudsakliga influensområdet bedöms vara i nära anslutning till befintligt vägområde.
3.2.2. Väsentliga miljöaspekter
Miljöbeskrivningen följer miljöbalkens 6 kap avseende redovisningar av de uppgifter som krävs för att bedöma projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser.
Särskilt viktiga intressen att bedöma och beskriva i detta projekt är landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö och konsekvenser under byggtiden.
Vägåtgärderna innebär ingen förändring av trafikmängder varför utsläpp till luft, buller och vibrationer behandlas mycket översiktligt.
3.2.3. Nollalternativet
Effekter och konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. Ett nollalternativ innebär ingen förändring, dvs. inga justeringar av vägen plan och profil eller vägens
säkerhetszoner.
3.2.4. Metodik - bedömning av konsekvenser
Syfte. Enligt väglagen ska en miljöbeskrivning innehålla uppgifter om projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön. Miljöbeskrivningen ska redovisa uppgifter om områden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken samt
miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 3§ miljöbalken samt skyddade områden och arter enligt 7 och 8 kap. miljöbalken och kulturminneslagen.
Process. För ett projekt där Länsstyrelsen beslutat att projektet ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbeskrivning för vägplan upprättas som ej behöver godkännas av Länsstyrelsen.
Metod. En bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en
sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets, eller störningens, omfattning. Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Positiva konsekvenser lyfts fram och tydliggörs. Den begränsade skalan i bedömningarna gör att mindre skillnader inte alltid framgår. Varje bedömningsgrad får också ett stort omfång. Observera att begreppet stor saknar ”tak” medan liten slutar vid inget eller försumbar. I löptexten kan andra ord för bedömning användas till exempel ”försumbara, ringa, minst, mindre, små, begränsad eller störst” för att öka läsbarheten.
Tabell 3.2.1 Bedömningsskala för konsekvenser.
Ingreppets/störningens omfattning
Intressets värde Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning
Högt värde Stor konsekvens Måttlig – Stor konsekvens Måttlig konsekvens
Måttligt värde Måttlig – Stor konsekvens Måttlig konsekvens Liten – Måttlig konsekvens
Lågt värde Måttlig konsekvens Liten – Måttlig
konsekvens
Liten konsekvens
Begrepp. I miljöbeskrivningen används olika begrepp varav följande är av vikt att förklara för läsförståelsen.
Påverkan är det fysiska intrång som verksamhetsutövaren orsakar, till exempel att den nya vägen går i skärning som innebär lägre grundvattennivå.
Effekten är den förändring av miljökvaliteter som uppstår där vägen dras fram, till exempel sättningar på byggnader eller sinande brunnar.
Konsekvens är en värdering av effekten med hänsyn till vad den betyder för olika intressen, till exempel skador på byggnader eller att ett antal hushåll måste hämta sitt vatten i en annan brunn.
För att undvika eller för att minimera negativa konsekvenser kan olika
skyddsåtgärder utföras, till exempel stabilisering av husgrunden innan skadan uppkommer eller att brunnen grävs djupare.
3.2.5. Hälsa och säkerhet
Den planerade åtgärden innebär ingen ökning av mängden trafik. Med befintliga trafikmängder bedöms inga boendemiljöer i närheten av vägen beröras av ljudnivåer överstigande riktvärden för befintliga miljöer. Planerade vägåtgärder innebär ingen förändring av ljudnivåerna längs vägen. Utsläppen till luft bedöms inte heller förändras och miljökvalitetsnormerna för utomhusluft bedöms inte överskridas.
Idag har problem med störande vibrationer påtalats vid ett hus norr om Myrviken. De planerade förstärkningsåtgärderna bedöms innebära en förbättring av
vibrationsförhållandena längs vägen.
Kurvbreddning, siktröjning, åtgärder i säkerhetszonen och justering av vägens plan- och profil ökar trafiksäkerheten för alla trafikantgrupper.
Åtgärderna medför sammantaget positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet då trafiksäkerheten förbättras och vibrationerna minskar.
3.2.6. Landskapsbild
Föreslagna åtgärder innebär ytterst liten påverkan på landskapsbilden och konsekvenserna bedöms som inga eller mycket små.
3.2.7. Naturmiljö
Naturvärden
Föreslagna åtgärder innebär att ny mark måste tas i anspråk.
Artrika vägkanter och vägsträckor med höga naturvärden kommer att beröras i samband med vägåtgärderna. Påverkan på de artrika vägkanterna kommer att bli stor genom att stora delar av dikena längs vägsträckan kommer att åtgärdas. Olika växtarter gynnas eller missgynnas av denna störning. På de sträckor där ytterslänt av diket eller där öar av vegetationen kan bevaras blir konsekvenserna mindre eftersom det ger möjlighet till en naturlig återsådd till de åtgärdade delarna.
Även påverkan på fyndet av gulsippa, kan komma att bli stor beroende på vägåtgärder vid fyndplatsen. Hänsyn kommer att tas genom att växtplatsen så långt som möjligt undviks. För att genomföra åtgärder som riskerar att påverka fridlysta arter krävs dispens från artskyddsförordningen.
Blomsterlupin som finns på några ställen längs vägen är en främmande, invasiv, art som riskerar att få en ökad spridning genom markarbeten i vägkanterna. När lupinen
ockuperar vägrenarna hotar den de växt- och djurarter som har vägrenarnas öppna, torra och näringsfattiga områden som sin enda kvarvarande växtplats. Spridning av lupinen har därför bidragit till att flera hotade växter och djur har minskat i antal eller försvunnit. För att undvika spridning är vikten av försiktighet vid återställning och återetablering efter utförd arbete stor.
Inga naturmiljöer av riksintresse, Natura 2000-områden, våtmarksobjekt, registrerade naturvärden, nyckelbiotoper, sumpskogar eller andra skyddade naturområden berörs.
Markarbetena kan medföra stora negativa konsekvenser för floran, men genom den hantering och de skyddsåtgärder som anges bedöms konsekvenserna sammantaget bli små eller måttliga.
Då naturvärdena i övrigt i vägens närområde är låga, bedöms ingen påtaglig skada uppkomma. Åtgärderna sker till största del i nära anslutning till befintlig väg.
Förhållandena för växt och djurliv ändras inte långsiktigt på platsen. Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön i stort som små.
Biotopskydd
Inom ett biotopskyddsområde får inte en verksamhet bedrivas eller en åtgärd vidtas som kan skada naturmiljön. Den som planerar att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd i ett biotopskyddsområde måste därför först bedöma om detta kan komma att skada naturvärdena i biotopen. Om det finns risk för att naturmiljön skadas ska dispens från biotopskyddsbestämmelserna sökas hos länsstyrelsen.
Förbud gäller inte åtgärder som redovisas i en fastställd vägplan. Genom särskilda bestämmelser i miljöbalken undantas byggande av väg och järnväg vilket innebär att dispens inte behöver sökas för de åtgärder som ska göras med stöd av väg- eller järnvägsplanen.
Den sydligaste av alléerna i Bölåsen kan komma att beröras av vägåtgärderna.
Åtgärderna kan komma att påverka träden närmast vägen och medföra att allén som biotop blir mindre. Naturvärdena i biotopen i sin helhet bedöms inte komma att skadas.
Åtgärderna bedöms medföra mycket små negativa konsekvenser för naturmiljön i biotopen eftersom endast ett par av träden i allén och därmed mycket liten del av biotopen kan komma att påverkas. Däremot kommer hela allén och därmed biotopen, som sträcker sig längs väg 321 i Backen och på den västra sidan av väg 321 i Månsåsen att försvinna.
