Tentamen – Vektorf¨ alt och klassisk fysik (FFM234 eller FFM232)
Tid och plats: M˚ andagen den 7 januari 2019 klockan 08.30- 12.30 i SB.
L¨ osningsskiss: Christian Forss´ en.
Detta ¨ ar enbart en skiss av den fullst¨ andiga l¨ osningen. Det kan inneb¨ ara att vissa mellansteg i utr¨ akningarna, som egentligen ¨ ar n¨ odv¨ andiga f¨ or en komplett l¨ osning, inte redovisas.
1. Svara p˚ a f¨ oljande tre delfr˚ agor (endast svar skall ges):
(a) Skissa niv˚ aytor och f¨ altlinjer f¨ or en linjek¨ alla ~ F = 2πρ 1 ρ ˆ (b) Ber¨ akna integralen R ∞
−∞ sin(x)δ(−2x − π)dx.
(c) Teckna f¨ oljande tre uttryck med indexnotation: (i) ~a · (~b × ~c), (ii) M~a, (iii) MN, d¨ ar ~a, ~b, ~c ¨ ar vektorer och M, N ¨ ar 3 × 3 matriser.
(3 po¨ ang per korrekt besvarad deluppgift, 10 po¨ ang f¨ or alla tre.) L¨ osning:
(a) Niv˚ aytorna blir cylindrar med z-axeln som symmetriaxel. F¨ altlinjerna
¨
ar r¨ ata linjer i xy-planen, riktade radiellt ut fr˚ an z-axeln.
(b) −1/2
(c) (i) ~a · (~b × ~c) = a i ε ijk b j c k , (ii) M~a = M ij a j , (iii) MN = M ik N kj .
2. Ett koordinatsystem uvz ¨ ar definerat genom
x = a cosh u cos v; y = λ sinh u sin v; z = z,
d¨ ar a > 0, u ≥ 0, 0 ≤ v < 2π, −∞ < z < ∞ . Best¨ am konstanten λ s˚ a att koordinatsystemet blir ortogonalt och ber¨ akna systemets skalfak- torer. Visa ocks˚ a om systemet ¨ ar ett h¨ oger- eller ett v¨ anstersystem.
(10 po¨ ang) L¨ osning:
Tangenttbasvektorerna blir
∂~ r
∂u = (a sinh u cos v, λ cosh u sin v, 0) ,
∂~ r
∂v = (−a cosh u sin v, λ sinh u cos v, 0) ,
∂~ r
∂z = (0, 0, 1) . (1)
L¨ osningsskiss, tenatmen FFM234, FFM232 2019-01-07
F¨ or att dessa basvektorer skall vara ortogonala f¨ oljer att λ = ±a. Sys- temet ¨ ar ett h¨ ogersystem om λ = +a (v¨ anstersystem om λ = −a).
Dessutom f˚ ar vi skalfaktorerna: h u = h v = a p
cosh 2 u − cos 2 v, h z = 1.
3. H¨ arled kontinuitetsekvationen f¨ or elektrisk laddningst¨ athet ρ(~ r, t) och elektrisk str¨ omt¨ athet ~(~ r, t). Anv¨ and denna f¨ or att motivera f¨ orskjut- ningsstr¨ ommen i Amperes lag med tidsberoende f¨ alt
∇ × ~ B = µ 0 ~ (elektrostatik) ⇒ ∇ × ~ B − 0 µ 0 ∂ ~ E
∂t = µ 0 ~.
(10 po¨ ang) L¨ osning:
Kontinuitetsekvationen f¨ or elektrisk laddning
∂ρ
∂t = −∇ · ~,
h¨ arleds f¨ orslagsvis med hj¨ alp av Gauss sats (se avsnitt 4.2 i kompendiet med den konserverade storheten laddning ist¨ allet f¨ or massa).
Fr˚ an Amperes lag (utan tidsberoende) har vi
∇ · ~ = 1 µ 0 ∇ ·
∇ × ~ B
= 0,
enligt r¨ aknereglerna f¨ or vektoroperatorerna. Detta skulle betyda att
∂ρ
∂t = 0,
vilket ¨ ar orimligt, f¨ or det betyder att det inte g˚ ar att flytta en elektrisk laddning.
Med ytterligare en term (f¨ orskjutningsstr¨ ommen) i Amperes lag
∇ × ~ B − µ 0 0 ∂ ~ E
∂t = µ 0 ~,
st¨ ammer kontinuitetsekvationen vilket man ser efter ins¨ attning.
4. Ber¨ akna normalytintegralen av F = F ~ 0 a 2
(x 2 + y 2 + z 2 ) 3/2
xˆ x + y ˆ y +
z + z
a
(x 2 + y 2 + z 2 ) 3/2 a 2
ˆ z
Fysik, Chalmers Page 2 Examinator: C. Forss´ en
L¨ osningsskiss, tenatmen FFM234, FFM232 2019-01-07
¨
over ytan S : x 2 + y 2 = (z − 3a) 2 , 0 ≤ z ≤ 3a. F 0 och a ¨ ar konstanter.
(10 po¨ ang) L¨ osning:
F¨ altet kan skrivas ~ F = F 0 a 2 ˆ r r
2+ F a
0z z. Den f¨ ˆ orsta termen motsvarar en punktk¨ alla i origo med styrka 4πF 0 a 2 . Den andra termen, ~ F 1 ≡ F a
0z z, ˆ
¨
ar inte singul¨ ar och har divergensen ~ ∇ · ~ F 1 = F 0 /a. Ytan ¨ ar en kon med spetsen i z = 3a som ¨ ar ¨ oppen i planet z = 0. Bidraget fr˚ an punktk¨ allan blir d¨ arf¨ or lika med halva dess styrka: 2πF 0 a 2 (eftersom ytan upptar rymdvinkeln 2π).
Vi anv¨ ander Gauss sats f¨ or att r¨ akna ut bidraget fr˚ an den icke-singul¨ ara delen. Slut ytan med en bottenplatta vid z = 0, p˚ a vilken ~ F 1 (z = 0) = 0. Detta ger bidraget π9a 2 F 0 .
Totalt f˚ ar vi R
S F · d ~ ~ S = 11πa 2 F 0 .
5. L¨ os Laplaces ekvation ∆T = 0 f¨ or ett temperaturf¨ alt inuti omr˚ adet V : r ≤ a med randvillkoret T | r=a = T 0 + T 1 cos θ, d¨ ar T 0 , T 1 ¨ ar positiva konstanter med enhet [T 0 ] = [T 1 ] = K. (10 po¨ ang)
L¨ osning:
Ansatsen T (~ r) = T 0 + f (r) cos θ ger Laplaces ekvation
∆T = cos θ
r 2 r 2 f 00 (r) + 2rf 0 (r) − 2f (r) = 0,
med l¨ osningar f 1 (r) = A 1 r och f 2 (r) = A 2 r −2 (ans¨ att f (r) = Ar p ).
Den andra l¨ osningen motsvarra en punktk¨ alla i origo, dvs den l¨ oser egentligen Poissons ekvation ∆T = qδ 3 (~ r), och ¨ ar d¨ arf¨ or inte relevant i v˚ ar situation. Den f¨ orsta l¨ osningen uppfyller RV om A 1 = T 1 /a s˚ a vi f˚ ar svaret:
T (~ r) = T 0 + T 1 r a cos θ.
6. En elektrisk punktladdning q befinner sig avst˚ andet a fr˚ an en plan met- allyta (som kan betraktas som o¨ andlig). Hur stor blir ytladdningen p˚ a metallytan? Hur stor blir den totala laddningen p˚ a ytan? (F¨ altet ¨ ar noll inuti metallen.) (10 po¨ ang)
L¨ osning:
Fysik, Chalmers Page 3 Examinator: C. Forss´ en
L¨ osningsskiss, tenatmen FFM234, FFM232 2019-01-07
• Vektorf¨ altet ¨ ar noll inuti metallen, vilket inneb¨ ar att potentialen
¨
ar konstant. Vi v¨ aljer att s¨ atta φ = 0, vilket g¨ or att ytan (z = 0) blir en ekvipotentialyta med φ = 0.
• Detta Dirichlet randvillkor kan uppfyllas genom att inf¨ ora en spegelladdning −q i punkten −aˆ z. Den elektriska potentialen (f¨ or z > 0) ges av
φ(~ r) = q
4π 0 |~r − aˆ z| − q 4π 0 |~r + aˆ z| .
• Det elektriska f¨ altet ges av E = −∇φ(~ ~ r) = q
4π 0
~ r − aˆ z
|~r − aˆ z| 3 − ~ r + aˆ z
|~r + aˆ z| 3
.
• Vid ytan ¨ ar ~ r = ρ ˆ ρ och |~ r − aˆ z| = |~ r + aˆ z| = pa 2 + ρ 2 . D¨ arf¨ or blir vektorf¨ altet vid ytan ~ E + = 4π q
0