• No results found

L¨ osningsskiss f¨ or tentamen – Vektorf¨ alt och klassisk fysik (FFM232)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "L¨ osningsskiss f¨ or tentamen – Vektorf¨ alt och klassisk fysik (FFM232)"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

L¨ osningsskiss f¨ or tentamen – Vektorf¨ alt och klassisk fysik (FFM232)

Tid och plats: M˚ andagen den 14 augusti 2017 klockan 14.00-18.00 i Maskinsalarna.

L¨ osningsskiss: Christian Forss´ en

Detta ¨ ar enbart en skiss av den fullst¨ andiga l¨ osningen. Det kan inneb¨ ara att vissa mellansteg i utr¨ akningarna, som egentligen ¨ ar n¨ odv¨ andiga f¨ or en komplett l¨ osning, inte redovisas.

1. Svar:

(a) 0 (b) 1/2

(c) ˆ n = −ˆ r (eller ˆ n = −ˆ x)

2. L¨ osning:

(a) (i) ∇ · ~ A = r 1

2

r (r 2 r) = 3; (ii) ∇ × ~ A = 0; (iii) ∆ ~ A = ∇(∇ · ~ A) −

∇ × (∇ × ~ A) = ∇(3) − ∇ × (0) = 0; (iv) ∇ · (∇ × ~ A) = 0 (alltid sant); (v) ∇ × (∇ × ~ A) = ∇ × (0) = 0.

(b) Divergens och rotation kan uppskattas baserat p˚ a f¨ altens utseen- den. Alternativt kan explicita uttryck f¨ or f¨ alten ans¨ attas.

∇ · ~ A ∇ × ~ A F¨ alt (1) ser ut som ~ A = rˆ r. > 0 0 F¨ alt (2) ser ut som ~ A = ˆ x. 0 0 F¨ alt (3) ser ut som ~ A = xˆ x. > 0 0 F¨ alt (4) ser ut som ~ A = −y ˆ x + xˆ y. 0 > 0 F¨ alt (5) ser ut som ~ A = xˆ y. 0 > 0

3. L¨ osning:

(a) F¨ orst noterar vi att ε ikl ε jkl = 0 om i 6= j eftersom minst en av ε-tensorerna d˚ a kommer att bli noll.

Vi studerar nu fallet i = j = 1 och finner att ε 1kl ε 1kl = 2 (bara termerna ε 123 ε 123 = 1 · 1 och ε 132 ε 132 = (−1) · (−1) ¨ ar nollskilda).

Vi f˚ ar samma resultat f¨ or i = j = 2 och i = j = 3. Sammanfat-

tningsvis har vi allts˚ a att ε ikl ε jkl = 2δ ij .

(2)

L¨ osningsskiss f¨ or tentamen – Vektorf¨ alt och klassisk fysik (FFM232)2017-08-14

(b) Kroneckers delta ¨ ar en invariant tensor vilket betyder att den ¨ ar oberoende av koordinatsystem: δ 0 ij = δ ij .

(c) Vi anv¨ ander transformationsregeln δ ij 0 = L il L jm δ lm = L il L jl . Vi noterar vidare att transformationsmatrisen m˚ aste uppfylla LL t = 1 eller med indexnotation L il (L t ) lj = δ ij . Notera att (L t ) lj = L jl s˚ a att L il L jl = δ ij . Allts˚ a har vi att δ 0 ij = δ ij , vilket skulle visas.

4. L¨ osning:

• Ytan ¨ ar en halvsf¨ ar med radien a.

• F¨ altet kan delas upp i de tv˚ a termerna ~ F = ~ F 1 + ~ F 2 d¨ ar ~ F 1 ¨ ar regulj¨ art med divergensen ∇ · ~ F = 2F 0 /a medan ~ F 2 ¨ ar f¨ altet fr˚ an en punktk¨ alla med styrkan +q bel¨ agen i origo.

• F¨ or att ber¨ akna bidraget fr˚ an ~ F 1 kan vi anv¨ anda Gauss sats, men vi beh¨ over isf sluta ytan. Vi sluter den givna ytan genom att l¨ agga till en pottenplatta S 1 med normalen −ˆ z. Gauss sats ger oss att

I

S+S

1

F ~ 1 · d~ S = Z

V

∇ · ~ F 1 dV = 4πF 0 a 2 3 .

• Integralen ¨ over bottenplattan r¨ aknas enklast ut i cylinderkoordi- nater (x = ρ cos ϕ)

Z

S

1

F ~ 1 · d~ S = − F 0 a 2

Z a 0

Z 2π 0

(ρ cos ϕ) 2 ρdρdϕ = − πF 0 a 2 4 .

• den s¨ okta ytintegralen f¨ or ~ F 1 blir d¨ arf¨ or Z

S

F ~ 1 · d~ S = I

S+S

1

F ~ 1 · d~ S − Z

S

1

F ~ 1 · d~ S = 19πF 0 a 2 12 .

• Ytan S upptar en rymdvinkel 2π (den t¨ acker ¨ ovre halvplanet sett fr˚ an origo). Normalytintegralen f¨ or punktk¨ allan blir d¨ arf¨ or

Z

S

F ~ 2 · d~ S = q 2π 4π = q

2 .

• Svaret ¨ ar R

S F · d ~ ~ S = 19πF 12

0

a

2

+ q 2 .

Institutionen f¨ or fysik, Chalmers Page 2 Examinator: C. Forss´ en

(3)

L¨ osningsskiss f¨ or tentamen – Vektorf¨ alt och klassisk fysik (FFM232)2017-08-14

5. L¨ osning:

Den s¨ okta temperaturf¨ ordelningen skall uppfylla Laplaces ekvation ∆T = 0 inuti sf¨ aren och Dirichlets randvillkor T (r = R, θ, ϕ) = T 0 + T 1 cos θ p˚ a dess rand.

Vi g¨ or ansatsen: T (~ r) = Ar p + Br q cos θ, vilken har f¨ ordelen att den kommer att separera i en radiell- och en vinkeldel n¨ ar man eval- uerar Laplacianen, samt att den ger f¨ oruts¨ attning att reproducera rand- villkoret. Vi finner att

∆(Ar p ) = Ap(p + 1)r p−2

∆(Br q cos θ) = B (q(q + 1) − 2) r q−2 cos θ.

B¨ agge dessa termer m˚ aste vara noll oberoende av varandra f¨ or att uppfylla Laplaces ekvation ¨ overallt. Vi f¨ orkastar dock de negativa l¨ osningarna eftersom de skulle motsvara singulariteter i r = 0. Det var givet att omr˚ adet inte innh¨ oll n˚ agra k¨ allor. Detta inneb¨ ar att p = 0 och q = 1. Samtidigt v¨ aljer vi integrationskonstanterna A och B s˚ a att randvillkoret uppfylls. Vi f˚ ar l¨ osningen

T (~ r) = T 0 + T 1 r R cos θ.

6. L¨ osningsmall:

• Vi inf¨ or en spegelladdning q 0 = −q R a bel¨ agen p˚ a z-axeln, z 0 = R a

2

, dvs inuti sf¨ aren. Den elektrostatiska potentialen utanf¨ or sf¨ aren kan d˚ a skrivas

φ(~ r) = 1 4πε 0

 q

% + q 0

% 0

 ,

d¨ ar % och % 0 ¨ ar avst˚ anden till de respektive punktladdningarna.

(a) L¨ angs negativa z-axeln g¨ aller att % = a − z och % 0 = R 2 /a − z.

Dvs vi f˚ ar att φ(0, 0, z) =

( q 4πε

0

 1

a−z − R−za/R 1 

f¨ or z < −R

0 f¨ or − R ≤ z < 0

• Vi tecknar ocks˚ a uttrycket f¨ or potentialen d¨ ar avst˚ anden uttrycks i sf¨ ariska koordinater mha cosinussatsen. Detta finns i formel-

Institutionen f¨ or fysik, Chalmers Page 3 Examinator: C. Forss´ en

(4)

L¨ osningsskiss f¨ or tentamen – Vektorf¨ alt och klassisk fysik (FFM232)2017-08-14

samlingen

φ(r, θφ) = q 4πε 0

"

1

(r 2 + a 2 − 2ra cos θ) 1/2

− R/a

(r 2 + R 4 /a 2 − 2r(R 2 /a) cos θ) 1/2

# ,

och vi noterar att detta givetvis ger samma resultat som ovan med θ = −π och r = |z| l¨ angs negativa z-axeln.

(b) Den inducerade ytladdningen f˚ as fr˚ an uttrycket ε σ

0

= ˆ n·  ~ E + − ~ E −

 . Vi har ˆ n = ˆ r f¨ or sf¨ aren och kraftf¨ altet f˚ as fr˚ an ~ E = −∇φ. Inuti sf¨ aren ¨ ar φ = 0 och f¨ oljdaktligen ¨ ar ~ E − = 0.

Vi beh¨ over allts˚ a den radiella delen av kraftf¨ altet, E r = (−∇φ) r =

∂ r φ. De tv˚ a termerna i potentialen har samma generella form och vi ber¨ aknar

r r 2 + A − Br  −1/2

= − 1

2 (2r − B) r 2 + A − Br  −3/2

. Vi skall evaluera detta p˚ a sf¨ arens yta d¨ ar r = R. Vi introducerar ocks˚ a den dimensionsl¨ osa storheten ˜ a ≡ a/R > 1. Efter n˚ agra steg f˚ ar vi

σ

ε 0 = ˆ r · ~ E + = − q 4πε 0

1 R 2

˜ a 2 − 1

(1 + ˜ a 2 − 2˜ a cos θ) 3/2 .

(c) F¨ or att hitta den inducerade laddningen skall vi integrera yt- laddningst¨ atheten ¨ over sf¨ arens yta S. Vi kan v¨ al ana att detta kommer att motsvara den spegelladdning som vi har introducerat inuti sf¨ aren f¨ or att uppfylla randvillkoret. Vi finner

Q ind = Z

S

σ(θ)R 2 sin θdθdϕ = − q

2 ˜ a 2 − 1  Z π

0

sin θdθ

(1 + ˜ a 2 − 2˜ a cos θ) 3/2 . Vi byter integrationsvariabel till t = − cos θ och f˚ ar

Q ind = − q

2 a ˜ 2 − 1  Z 1

−1

dt

(1 + ˜ a 2 + 2˜ at) 3/2 .

Integralen g˚ ar att finna i Beta Mathematics Handbook. Vi f˚ ar att Q ind = q ˜ a 2 − 1  1

˜

a (1 − ˜ a 2 ) = −q/˜ a, precis som vi anade.

Institutionen f¨ or fysik, Chalmers Page 4 Examinator: C. Forss´ en

References

Related documents

• Mindre fel ger 1–3 po¨ angs avdrag. dimensionsfel eller andra fel som leder till orimliga resultat) kan ge l¨ agre po¨ angavdrag om orimligheten pekas ut.. • L¨ osningar som

materialets v¨ armekonduktivitet ¨ ar λ (notera att vi inte ¨ ar intresserade av den tidsberoende l¨ osningen som g¨ aller fram till station¨ arl¨ osningen).

• L¨ osningar som inte g˚ ar att f¨ olja (t.ex. avsaknad av figur, ej definierade variabler, sv˚ arl¨ ast, etc) renderar po¨ angavdrag ¨ aven om svaret verkar vara korrekt..

• Mindre fel ger 1–3 po¨ angs avdrag. dimensionsfel eller andra fel som leder till orimliga resultat) kan ge l¨ agre po¨ angavdrag om orimligheten pekas ut.. • L¨ osningar som

Betrakta det tv˚ adimensionella problemet med tv˚ a punktladdningar (+q och −q) l¨ angs y-axeln p˚ a avst˚ andet a fr˚ an varandra. Det finns inga andra

• L¨ osningar som inte g˚ ar att f¨ olja (t.ex. avsaknad av figur, ej definierade variabler, sv˚ arl¨ ast, etc) renderar po¨ angavdrag ¨ aven om svaret verkar vara korrekt..

• Mindre fel ger 1-3 po¨ angs avdrag. dimensionsfel eller andra fel som leder till orimliga resultat) ger mindre po¨ angavdrag om orimligheten pekas ut.. • L¨ osningar som inte g˚

Det inses relativt l¨ att att volymen som innesluter massa ¨ ar klotet med radie r (med r i omr˚ ade 2) minus den innersta tomma klotets volym (den innesluter ju ingen massa)...