Att undervisa elever med ADHD i idrott och hälsa Teaching students with ADHD in physical education

Att undervisa elever med ADHD i idrott

och hälsa

Teaching students with ADHD in physical

education

Teaching students with ADHD in physical education

Fredrik Volgé

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrottsvetenskap med didaktisk inriktning

Avancerad nivå, C-uppsats 15 högskolepoäng Owe Stråhlman

Abstract

Working with students who have ADHD are today common in Swedish schools. Approximately 2-3 students per class have been diagnosed with ADHD and require greater demands on their teachers. The pupils have to be included and get the opportunities to develop in the way that suits the students best. The pupils themselves should not have to adapt to the school, it is the school that has to adapt to the pupils. The purpose of this paper is to examine how PE teachers work with students who have ADHD as they need to have adults around them that have insights on their special needs. Through interviews with six PE teachers in southern Sweden I have

investigated what skills they have, how they work with these students and what kind of education they are offered. The result is interesting because it shows that the teachers do not have any special skills to work with students with ADHD, but they still manage their work very well because of the basic teaching skills they possess. Despite the good education which they engage, the knowledge about this diagnosis should increase among the teachers. It is vital for the student that their teachers may help them to the best schooling situation as possible.

Sammanfattning

Att arbeta med elever som har ADHD är idag vanligt i den svenska skolan. Cirka 2-3 elever per klass i genomsnitt har fått diagnosen som kräver större krav på lärarens kunskaper och undervisning. Eleven ska inkluderas i undervisning och få möjligheter att utvecklas på det sätt som passar eleven bäst. Eleven ska själv inte behöva anpassa sig till skolan, utan det är skolan som ska anpassas efter elevens förutsättningar. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur idrottslärare arbetar med elever som har ADHD, då de mår bäst av att ha vuxna omkring sig som är inlästa på deras problematik. Genom intervjuer med sex idrottslärare i södra Sverige så har jag undersökt vilken kompetens de har, hur de arbetar med de här eleverna och vilken fortbildning de erbjuds. Resultatet är intressant då det framkommer att lärarna inte har någon speciell kompetens till att arbeta med elever med ADHD, men att de ändå klarar av sitt arbete väldigt bra på grund av den grundkompetens som de besitter. Trots den goda undervisningen som de bedriver så bör kunskapen runt den här diagnosen öka bland idrottslärarna, då det är en förutsättning för eleven att deras lärare kan hjälpa dem till en så bra skolsituation som möjligt.

Innehållsförteckning

1. Introduktion………....………....6 2. Problemformulering………....………... 8 2.1 Syfte………. 8 2.2 Forskningsfrågor……….. 8 3. Litteraturgenomgång……….. 9 3.1 Teoretisk utgångspunkt……… 9 3.2.1 Diagnos………. 10 3.2.2 Koncentration……….... 10

3.2.3 Attention Deficit Hyperactivity Disorder - ADHD……….. 10

3.2.4 Inkluderingsbegreppet………...12 3.3 Styrdokumenten………... 13 3.4 Salamancadeklarationen……….. 14 3.5 Tidigare forskning……….... 15 4. Metod………. 17 4.1 Design……….. 17 4.2 Urval……… 17 4.3 Avgränsning………. 18 4.4 Intervjuguide……… 18 4.5 Genomförande………..18 4.6 Databearbetning………... 18

4.7 Reliabilitet och validitet………... 19

4.8 Etiskt förhållningssätt……….. 19

4.9 Metoddiskussion……….. 21

5. Resultat……….. 22

5.1 Respondenterna……….... 22

5.2 Kunskap om ADHD………. 23

5.3 Erfarenhet av att arbeta med elever som har ADHD………... 24

5.4 Arbetet idag……….. 25

5.5 Betygsättning………... 29

5.7 Sammanfattning av resultat………..32

6. Diskussion……….. 33

6.1 Förkunskap om ADHD……… 33

6.2 Hur elever med diagnosen ADHD fungerar under idrottslektionerna…………. 34

6.3 Idrottslärarens arbete rörande elever med ADHD………... 35

6.4 Idrottsaktiviteter som inte fungerar för en elev med ADHD………... 36

6.5 Bedömning av elever med ADHD………... 37

6

1 Introduktion

På första sidan i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, lgr-11 (Skolverket 2011) kan man läsa:

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Att vara elev och ha diagnosen ADHD kan vara en tuff ekvation. Skolan är i dagsläget sällan utformad för en elev med koncentrationssvårigheter eller andra funktionsnedsättningar. Störningsmoment kan påverka skoldagen, skolresultat och umgänge med andra elever så pass mycket att det kan komma att påverka individen resten av livet. Ämnet idrott och hälsa är ett speciellt skolämne då mycket av det du utför syns direkt och kan bedömmas av de som är runtomkring dig, såväl lärare som klasskamrater. Det är ett skolämne som gör att eleverna kan känna sig utlämnade på ett sätt som inget annat skolämne, och det enda sättet att komma undan att visa upp sina färdigheter eller brister på färdigheter är att inte delta. Cirka fem procent av eleverna i skolan idag har diagnostiserats med ADHD (Honos-Webb 2008). För en “vanlig” elev kan ovanstående upplevas som någonting väldigt jobbigt, för en elev med funktionsnedsättning kan det vara en ekvation som inte går ihop alls. Jag tänker framförallt på de elever som diagnostiserats med just ADHD, eller en kombinationsdiagnos där exempelvis Aspergers syndrom och autistismspektrumstillstånd också kan ingå.

8

2 Problemformulering

Att undervisa elever som har ADHD liksom andra funktionsnedsättningar kräver lite extra av läraren. I dagens skola så är inkludering en självklarhet och alla elever ska få samma möjligheter utifrån sina egna behov för att klara av sin skolgång. Jag har valt att inrikta mig på elever med diagnosen ADHD och undersöka om de är i behov av extra stöd under idrottstimmarna, men framförallt om lärarna har möjlighet att ge det stödet. Och om de har möjligheten, om de orkar och kan ge den bästa undervisningen.

2.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare inom skolämnet idrott och hälsa arbetar med, och om/hur de skapar en inkluderande idrottsundervisning för elever som diagnostiserats med funktionsnedsättningen ADHD. Jag vill med detta arbete belysa och undersöka om idrottslärare i skolan behöver mer kunskap om hur de ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

2.2 Forskningsfrågor

- Hur fungerar elever med diagnosen ADHD under idrottslektionerna? - Arbetar idrottslärare på något särskilt sätt när de arbetar med elever med

funktionsnedsättning?

9

3 Litteraturgenomgång

Under denna rubrik så kommer jag att redogöra för min teoretiska utgångspunkt. Eftersom min uppsats handlar om undervisning så kommer jag att utgå från ett pedagogiskt perspektiv. Här nedan presenteras också begrepp som används i uppsatsen, med en fördjupning kring vad ADHD betyder och hur diagnosen skiljer sig mellan olika elever.

3.1 Teoretisk utgångspunkt

Jag kommer att använda mig av ett didaktiskt förhållningssätt när jag presenterar och analyserar den här rapporten eftersom mina forskningsfrågor utgår från vad, hur och varför läraren undervisar som den gör, och på vilket sätt som målen ska nås med en inkluderande undervisning. Idag är elevens eget intresse och behov centralt i utbildningen då undervisningen ska kännas meningsfull för varje individ. Här nedan följer en presentation av vad de viktigaste reformpedagogerna kom fram till i sin forskning. En av pedagogerna som spelat stor roll för hur den svenska skolan ser ut idag är John Dewey. Han hade tidigt idéer som idag fått eller börjar få genomslag i undervisningen (Forssell 2008). Dewey var tidig med att tvång inte skulle vara en del av skolans självbild, och att handgriplig fostran inte hörde hemma där. Han ansåg också att: Samhälle, skola och individ måste utgöra en helhet om vi vill nå pedagogisk framgång (Forssell 2008). Läraren behöver också ha kunskap och intresse för hur varje elev upplever sin lärovärld. Jean Piaget med flera menade att lärarens uppgift var att tillrättalägga stoffet så att eleven skulle kunna förstå och lära sig, allt eftersom eleven utvecklade sina biologiska förutsättningar. Lev Semënovic Vygotskij tyckte att det var en antipedagogisk inställning eftersom så fort nivån var för hög för barnets förståelse så lärde det sig ingenting. Istället ansåg han att det var lärarens handlingar, och barnets interaktion med andra som var betydelsefullt, och att barnet själv valde hur det skulle tillgodogöra sig sina erfarenheter - det så kallade sociokulturella perspektivet. De nya erfarenheterna ledde till nya sätt att tänka, och på så sätt i sin tur till ytterligare nya erfarenheter → kunskap (Forrsell 2008). Piagets tes var att individen behövde anpassa sig efter sin omvärld, exempelvis att vi sätter på oss en tröja om vi fryser eller äter när vi är hungriga. Utvecklingen sker i kontakt med andra människor eftersom vi är naturligt nyfikna av oss (Jerlang 2008).

10

3.2.1 Diagnos

Enligt Nationalencyklopedin (NE) definieras termen diagnos som: igenkännande, avgränsning och beskrivning av ett visst sjukdomstillstånd (NE, 2015). Enligt Svenska akademiens ordlista över Svenska språket (SAOL) betyder diagnos följande: fastställande av sjukdomsart och bestämning av fel (SAOL, 2015).

3.2.2 Koncentration

Stora delar av rapporten kommer att behandla elever som har svårt att koncentrera sig. Därför följer här en förklaring till vad koncentrera sig faktiskt betyder. Kadesjös (2007) tolkning av att koncentrera sig är att när individen är koncentrerad på en uppgift så söker denne med sina sinnen så mycket information om den eller så många aspekter av den som möjligt.

3.2.3 Attention Deficit Hyperactivity Disorder - ADHD

Idag uppskattas att cirka fem procent av eleverna i grundskolan har diagnostiserats med ADHD, och diagnosen är tre gånger vanligare hos pojkar än hos flickor (Kadesjö & Mossler 2004). Antalet elever som fått diagnosen har ökat kraftigt på senare år, framförallt på grund av att kunskapen kring ADHD ökat inom psykiatrin. ADHD står för Attention deficit hyperactivity disorder, eller på svenska uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. ADHD är idag ett av de områden som handlar om hjärnan där mest forskning gjorts. Socialstyrlesen (2014) har väldigt mycket information både på sin hemsida och i broschyrer. Bland annat går det att läsa att i skolålder så är det framförallt pojkar som diagnostiseras, därför att de pojkar som har ADHD är mer utåtagerande än flickorna med diagnosen.

I vuxen ålder är det fortfarande fler män med diagnos än kvinnor, men den stora skillnaden har jämnats ut. På vårdguiden 1177 förklaras ADHD så här:

11 Just svårigheter med det sociala samspelet är vanligt när man går igenom vad diagnosen faktiskt innebär. Socialstyrelsen (2014) beskriver symptomen hos elever med ADHD som att de har svårt att vänta på sin tur, att kontrollera sina känslor och att behärska sitt humör. Enligt Socialstyrelsen (2014) är det också så att ha ADHD kan vara en uttalad belastning och ett verkligt handikapp, varför det är viktigt att alla instanser i samhället försöker att ge individer med diagnosen allt möjligt stöd som de kan få. Många barn med ADHD är ängsliga och osäkra mycket på grund av upprepande misslyckanden innan diagnos ställts, misslyckanden som kan leda till uppgivenhet, oro och depression (Kadesjö & Mossler 2004). Vidare har de svårt att uppfatta och ta in instruktioner (Kadesjö 2007). Det finns tre olika sorts ADHD, en med i huvudsak uppmärksamhetsstörning, en med i huvudsak överaktivitet och en som är en kombination av de två föregående (Socialstyrelsen 2014). Uppmärksamhetsstörning innebär att individen lätt blir störd av vad som försegår runt omkring dem, det är svårt att komma igång och det är svårt att slutföra uppgifter. En hög grad av impulsivitet hör ofta ihop med uppmärksamhetsstörning och innebär att eleven har svårt att hålla inne sina reaktioner. Det leder ofta till skarpa tillsägelser i skolmiljö då eleven ofta avbryter genomgångar eller klasskamrater som har ordet. Saker som leder till omedelbar tillfredsställelse eller kan ske utan ansträngning prioriteras. Överaktiviteten kan synas på olika sätt, antingen har eleven svårt att sitta still, eller så pratar eleven hela tiden. Aktivitetsgraden varierar dock beroende på uppgift. Är uppgiften något som eleven inte får tillfredsställelse av så kan denne snabbt tröttna och inte vara aktiv alls.

12 Det kan leda till att eleven anses bråkig och stökig då denne lätt kan reagera på det viset när den misslyckas. Trötthet och bristande motivation är två andra drag som är utmärkande för ADHD-diagnosen. Att sitta i ett klassrum och bearbeta alla intryck är mycket jobbigare för en elev med ADHD än för de flesta andra elever, och är en uppgift inte tillfredsställande så är risken stor att uppgiften förblir ogjord (Kadesjö & Mossler 2004). Tidigare användes termen funktionsstörning om elever med ADHD, idag är det istället den något mindre negativa termen funktionsnedsättning som brukas.

3.2.4 Inkluderingsbegreppet

I denna uppsats så behandlar inkluderingsbegreppet uteslutande barn med behov av särskilt stöd. Begreppet används också på andra arenor eftersom inkludering ofta kopplas ihop med något positivt, men då kan betydelsen skilja sig från det inkluderingsbegrepp jag utgår från. Inkluderingsbegreppet fick sitt genombrott vid konferensen i Salamanca 1994 där det bestämdes att alla barn i så hög utsträckning som möjligt ska gå tillsammans i skolan. Kortfattat så innebär inkludering en utveckling från det tidigare använda begreppet integrering, då betydelsen för detta begrepp med tiden blivit oklart (Nilholm 2006). En anledning till att ett nytt begrepp behövdes var att det gamla, integrering, i stort gick ut på att eleverna skulle anpassas till skolan medan det nya, inkludering, mer handlar om att skolan ska anpassas efter att passa varje enskild elev (Nilholm & Göransson 2014). Numera ska en elev som skiljer sig från normen ses som en tillgång istället för ett problem, som fallet kunde vara tidigare. Inkluderingsbegreppet innefattar att dagens elever ska möta många klasskamrater som har olika bakgrund, kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättningar (Skolverket 2011), vilket kommer att hjälpa dem att utvecklas till de samhällsmedborgare som skolan ska arbeta för att de ska bli. I en internationell jämförelse så går en liten del av årskullarna i Sverige i andra skolformer än i vanlig grundskola (Persson 2007).

13 Specialpedagogiken som flertalet av eleverna med ADHD behöver kan i sig ses som ett problem trots att många elever får hjälp av specialpedagoger. Genom att det existerar extrastöd i skolan så kan det leda till att elever känner sig exkluderade istället för inkluderade (Persson 2007).

3.3 Styrdokumenten

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), lgr 11 är den läroplan som i dagsläget är aktuell för grundskolan. En stor del av inledningen avhandlar de grundläggande värden som skolan ska arbeta för. Bland annat ska skolan främja alla elevers utveckling och lärande, samt att alla människors lika värde ska förmedlas. Likabehandling betyder inte att alla elever ska behandlas lika, snarare tvärtom, att alla elever ska behandlas olika utifrån deras egna förutsättningar. Det är därför av yttersta vikt att läraren inte generaliserar hur en viss sorts människa förväntas bete sig, exempelvis flicka, kurd, homosexuell, rullstolsbunden, elev med ADHD (Larsson & Meckbach 2007). Skolverket (2014):

Alla barn och elever ska behandlas utifrån sina förutsättningar så att de får lika rättigheter och möjligheter. Men likabehandling innebär inte att alla barn och elever ska behandlas lika. Eftersom vi alla är olika ska alla behandlas utifrån sina förutsättningar. Exempelvis behöver vissa barn stöd i vissa ämnen, andra kan behöva tekniska hjälpmedel.

Elever med ADHD kan ibland ha svårt för att samarbeta, i en miljö med mycket liv och rörelse kan det vara ännu svårare. I lgr-11 (Skolverket 2011) står det bland annat att eleverna ska ges möjlighet till att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra, även om just läran om kroppen och dess rörelse är det som ska prioriteras. Kapitlet om idrott och hälsa inleds med citatet:

Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxten har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.

14

Förskolan och skolan är skyldiga att utforma stödinsatser till de barn som behöver. Man kan göra mycket för att underlätta för barn med adhd. De behöver tydlighet, struktur, en anpassad miljö och ett bemötande som bygger på förståelse för barnets svårigheter. Ett bra samarbete mellan föräldrar och förskola eller skola är viktigt. Lärarna behöver ofta stöd för egen del i form av specialpedagogisk handledning (Socialstyrelsen 2004).

3.4 Salamancadeklarationen

Salamancadeklarationen klubbades igenom 1994 i Salamanca, Spanien av FN:s utbildnings- organisation UNESCO (United Nations educational scientific and cultural organization, eller på svenska: Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) tillsammans med dess medlemsländer. Den går i korta drag ut på att alla elever, alltså även elever med behov av särskilt stöd ska inkluderas i undervisningen i skolan.

I inledningen av deklarationen så förklaras huvudpunkterna i den deklaration som FN skrivit under på (Svenska Unescorådet 2006):

- varje barn har en grundläggande rätt till undervisning och måste få en möjlighet att uppnå och bibehålla en acceptabel utbildningsnivå

- varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärningsbehov

- utbildningssystemen skall utformas och utbildningsprogrammen genomföras på sådant sätt att den breda mångfalden av dessa egenskaper och behov tillvaratas

- elever med behov av särskilt stöd måste ha tillgång till ordinarie skolor som skall tillgodose dem inom en pedagogik som sätter barnet i centrum och som kan tillgodose dessa behov - ordinarie skolor med denna integrationsinriktning är det effektivaste sättet att bekämpa

diskriminerande attityder, att skapa en välkomnande närmiljö, att bygga upp ett integrerat samhälle och att åstadkomma skolundervisning för alla; dessutom ger de flertalet barn en funktionsduglig utbildning och förbättrar kostnadseffektiviteten och – slutligen – hela utbildningssystemet.

15 I den sociala delen förändras attityden till olikheter genom att eleverna undervisas tillsammans, och slutligen i den ekonomiska delen så slipper man dyra särskolor och specialklasser. Elever som har betydande funktionsnedsättningar bör dock ha speciella utbildningslösningar (Persson 2007).

3.5 Tidigare forskning

Jag har sökt efter tidigare forskning i både avhandlingar på internet samt i litteratur på bibliotek, framförallt på Malmö Stadsbibliotek, i bibliotekskatalogen Malin. Sökorden som jag använt då jag sökt efter tidigare forskning är: ADHD, barn i behov av särskilt stöd, idrott och hälsa. Samma sökord har använts i sökmotorn Google och dess systersökmotor Google Scholar. För att få tillgång till internationell forskning har jag använt mig av sökmotorn ERIC. Mitt val av litteratur kändes självklart då jag ville ta reda på hur mycket och vilken sorts forskning det bedrivits kring ämnet ADHD, framförallt hur man jobbar med eleverna i skolan.

Det finns en hel del forskning angående elever med ADHD i skolan, även med fokus mot idrott och hälsa. Gal, Schreur & Engel-Yeger släppte 2010 en rapport angående lärarens inställning till att arbeta inkluderande med barn i behov av särskilt stöd. I Israel undersökte de 53 lärares ståndpunkt genom ett standardiserat frågeformulär (ATDP-A) som handlar om attityden till personer med funktionsnedsättningar. De kom fram till att generellt så var inställningen positiv, men att barn med funktionsnedsättning tog väldigt mycket mer uppmärksamhet i anspråk av läraren än andra barn. Vidare så svarade lärarna i undersökningen att elever med fysisk funktionsnedsättning sällan påverkade sina klasskamraters undervisningssituation negativt, något som elever med psykisk funktionsnedsättning gjorde relativt ofta. Det var tre gånger mer troligt att elever med ADHD eller liknande psykiska funktionsnedsättningar skulle ha problem att uppföra sig i klassrummet än andra elever.

16 Ett problem som uppstår är att läraren lätt får lägga för mycket av sin uppmärksamhet på eleven/eleverna med funktionsnedsättning vilket gör att övriga elever blir negligerade. Som slutsats kommer han fram till att lärare som hade en positiv attityd till inkludering oftare lyckades få deras elever aktiva och lyckosamma under lektionerna. Jerlinder (2010) skriver att trots en ökad förståelse för elever med funktionsnedsättningar så visar flertalet rapporter de senaste åren att kunskapen behöver öka bland lärare och övrig skolpersonal.

17

4 Metod

I metoddelen kommer jag att redogöra för hur min undersökning genomfördes. För att ta reda på mina frågeställningar i studien så intervjuade jag med hjälp av en semistrukturerad intervju sex idrottslärare som arbetar i grundskolan i sydvästra Skåne där mina respondenter valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. Jag tycker att det är intressant att intervjua idrottslärare med olika lång erfarenhet inom idrottsläraryrket eftersom jag då får ett så brett svarsperspektiv som möjligt. Öppenheten i en intervju ser jag som något positivt då jag enkelt kan ställa följdfrågor som dyker upp då respondenten utvecklar sina tankar åt ett håll jag inte förutsett.

4.1 Design

Inför intervjuerna skapade jag en intervjuguide med tre teman; bakgrundsfrågor, hur läraren arbetar i dagsläget samt avslutande frågor. I varje tema hade jag två eller tre huvudfrågor som jag sedan följde upp med följdfrågor. I den semistrukturerade intervjun finns det utrymme för att anpassa intervjun efter respondentens situation (Justesen & Mik-Meyer 2011), vilket fungerade bra då jag intervjuade både några lärare som undervisar i de högre årskurserna och exempelvis sätter betyg och några som jobbar med yngre barn och således inte kan besvara frågor om betygsättning. Dessutom var en av respondenterna lärarstudent som studerar till idrottslärare.

4.2 Urval

18

4.3 Avgränsning

Jag funderade i inledningen av min uppsats huruvida jag skulle kunna intervjua elever med ADHD för att få förstahandsinformation om hur de själva upplever sina skoldagar. Jag beslutade mig dock till sist för att det skulle kunna bli känsligt för eleverna, och påverka dem ett bra tag framöver om de kände sig utpekade på grund av deras ADHD som de möjligtvis upplever som något negativt. Istället koncentrerade jag mig på deras lärare och valde med bekvämlighetsurval ut sex lärare som jag på olika sätt kommit i kontakt med under min utbildning eller vikariat på skolor de senaste åren. Mina kriterier var att de undervisar/har undervisat i skolämnet idrott och hälsa samt att de på något sätt hade erfarenhet av arbete med elever som har diagnosen ADHD. Medicineringen av elever är ett stort ämne som jag finner intressant, men då det finns mycket att studera kring detta ämne så lämnade jag det utanför denna uppsats.

4.4 Intervjuguide

Då jag använde mig av semistrukturerad intervju så konstruerade jag min intervjuguide så att jag fokuserade på ett fåtal frågor där jag öppnade upp för att respondenten skulle få möjlighet att svara så fritt som möjlig. Jag var dessutom förberedd med följdfrågor, men ville helst att dessa skulle komma spontant beroende på respondentens svar. Se bilaga 1.

4.5 Genomförande

Inför varje intervju så bokade jag in en tid som passade respondenten, då jag inte ville att denne skulle känna sig stressad eller obekväm. Intervjun genomfördes på en plats som respondenten valde och kände till väl. Jag informerade dessutom respondenten om att denne var anonym innan intervjun satte igång i enlighet med de etiska forskningsreglerna (Vetenskapsrådet 1994). Ljudupptagningen spelades in med hjälp av min mobiltelefon.

4.6 Databearbetning

19 Jag kategoriserade respondenternas svar efter mina frågor för att tydligt kunna jämföra vad de svarat, på detta sätt blev det enklare att sammanställa respondenternas tankar och åsikter.

4.7 Reliabilitet och validitet

Enligt Kvale & Brinkmann (2009) så ska ett resultat vid ett tillfälle av en forskare kunna reproduceras vid ett annat tillfälle av samma eller en annan forskare. Med detta menas att undersökningen har hög reliabilitet. Det är därför viktigt att respondenten ges möjlighet till att ge ett så ärligt och rakt svar som möjligt, så att denne skulle ge samma svar om en annan forskare gjorde intervjun. Validitet handlar om att forskaren använder en metod som undersöker det som den påstås undersöka (Kvale & Brinkmann 2009), det vill säga om undersökningens resultat faktiskt belyser forskningsfrågan (Justesen & Mik-Meyer 2010). Genom valet av intervju hade jag möjlighet att träffa och själv utvärdera respondenternas tillförlitlighet som är ett krav under rapportens alla delar för att validiteten ska vara hög. I en intervjuundersökning så behöver respondentens svar inte alltid vara ”sanning” om det är just den individens ”sanning” som är svaret på en fråga (Kvale & Brinkmann 2009).

4.8 Etiskt förhållningssätt

Kvale & Brinkmann (2009) skriver att det finns sju stadier där man som forskare bör vara uppmärksam över sina etiska överväganden:

- Tematisering - Vad är syftet med att ha en intervjuundersökning - Planering - Respondenternas informerade samtycke

- Intervjusituation - Personliga konsekvenser för respondenten under intervjutillfället - Utskrift - Är utskriften överensstämmande med respondentens svar

- Analys - Hur djupt ska intervjun analyseras

- Verifiering - Är den redovisade kunskapen verifierad

20 Det finns enligt Vetenskapsrådet (1990) fyra forskningsetiska huvudkrav man måste följa när man genomför intervjustudier:

informationskravet, forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta.

samtyckeskravet, forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär). De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem. I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare.

konfidentialitetskravet, all personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter. Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna.

nyttjandekravet, uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Personuppgifter insamlade för forskningsändamål får inte användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde (vård, tvångsintagning, etc.) utom efter särskilt medgivande av den berörda.

21

4.9 Metoddiskussion

22

5 Resultat

Här nedan kommer mitt resultat presenteras. Det vill säga vad mina respondenter svarade under intervjuerna som jag höll med dem. Samtliga lärare har idrott och hälsa som huvudsaklig sysselsättning, och alla arbetar på skolor i södra Sverige. Intervjuerna var uppdelade i fem delar där jag frågade respondenterna om:

- lärarbakgrund

- erfarenhet i yrket och av diagnosen ADHD - hur deras arbete ser ut idag

- hur de ser på betygsbedömning - fortbildning angående ADHD

5.1 Respondenterna

Cissi

Cissi är 26 år och arbetar på en liten kommunal skola med totalt tio elever som har autism- spektrumstillstånd vilket hos flertalet inkluderar ADHD. Skolan innefattar årskurserna 6-9. Cissi har varit lärare i ett år, men har nu tjänstledigt för att slutföra sina studier.

Karin

Karin är 38 år och arbetar på en friskola med 250 elever, för tillfället undervisar hon F-5, men har tidigare även haft årskurserna 6-9. Karin har arbetat som idrottslärare i fjorton år, men arbetar idag halvtid för att slutföra sina studier för att kunna få ut lärarlegitimationen

Emilio

Emilio är 28 år och arbetar på en grundskola där han undervisar i årskurs 5 och 6. Uppskattningsvis undervisar han cirka 100 elever i dagsläget. Emilio är inne på sitt första år som examinerad lärare.

Lovisa

23 Jamal

Jamal är 26 år och arbetar inte i dagsläget som idrottslärare, men är i slutstadiet av sina studier. Han har före och under sin utbildning vikarierat på många arbetsplatser. Han berättar att han varit på alla typer av skolor och undervisat i idrott och hälsa i alla tänkbara årskurser.

Olle

Olle är 28 år och arbetar på en grundskola där han undervisar årskurs 1-4 och årskurs 6. Han undervisar idag över 100 elever i idrott och hälsa. Olle har varit lärare i tre år och har under dessa år i huvudsak undervisat i idrott och hälsa.

5.2 Kunskap om ADHD

Cissi

Cissi inledde sitt svar på den här frågan med att prata om att eleverna med ADHD behöver struktur och tydlighet, innan hon fortsatte med att berätta att de kan vara utåtagerande och ganska hyperaktiva vilket inte alltid betyder att de är pigga och rör på sig:

...men bara för det så betyder det ju inte att de inte alltid är så pigga utan tvärtom att de blir trötta fort, att de inte orkar koncentrera sig särskilt länge.

Karin

Karin började lite trevande med att berätta att hon inte har så mycket kunskap som hon skulle vilja, men att de elever som hon haft tidigare och har i dagsläget gör att hon lär sig. Hon fortsatte med att berätta att hon tror att alla skulle behöva lära sig mer om diagnoser i skolan.

Emilio

Emilios svar inleddes med att han pratade om graden av ADHD som eleverna kan ha. Han fortsatte att berätta att han inte hade några förkunskaper överhuvudtaget innan han började jobba som lärare.

24 Lovisa

Lovisa nämnde att ADHD är en kombination av överaktivitet och koncentrationssvårigheter, och att det finns många olika varianter av diagnosen. Man kan ha bara koncentrationssvårigheter, bara överaktivitet, eller en kombination.

Jamal

Jamal hade ganska mycket erfarenhet av ADHD då hans familj tagit emot och haft flera fosterbarn med ADHD inneboende under hans uppväxt. Han menade att han växt upp med diagnosen.

Olle

Olle erkände till en början att han inte kände till speciellt mycket om diagnosen, men sen nämnde han både utåtagerande och speedade elever som exempel på hur ADHD kan visa sig.

5.3 Erfarenhet av att arbeta med elever som har ADHD

Cissi

Cissi har jobbat i ett år i specialklass så hon har mött elever med ADHD som en del av deras diagnos varje lektion det senaste året. Hon känner att hon under året samlat på sig mycket erfarenhet både i praktiken, men också genom ganska många timmar teori som hon lagt ner på litteratur och forskning för att förstå sina elever bättre. Om man som lärare vet om hur deras problematik ser ut och anpassar undervisningen för att den ska passa så fungerar det oftast väldigt bra, och eleverna lär sig saker.

Karin

25 Emilio

Emilio säger att han helt saknar erfarenhet av att jobba med elever med ADHD.

Lovisa

Lovisa inledde sin lärarkarriär på en särskola och har därför stor erfarenhet av att jobba med elever som har ADHD. Hon säger dock att på den tidigare skolan så var inte ADHD det stora problemet då hennes elever var väldigt lågpresterande i övrigt. Hon har stött på elever med ADHD i varje klass hon haft, och säger sig vara ganska säker på hur hon ska hantera elever med diagnos.

Jamal

När Jamal har vikarierat har han aldrig fått information om det finns någon elev i klassen med ADHD, men han säger att han märkt av att en del elever uppfört sig på ett sätt som gjort att han har varit avvaktande i sitt förhållningssätt då han misstänkt att det inte skulle fungera med en auktoritär lärarstil på grund av en diagnos hos eleven.

Olle

Olle har haft ett par elever per klass med ADHD under sin lärarkarriär.

5.4 Arbetet idag

Cissi

Enligt Cissi så är hon väldigt strukturerad och begriplig när hon arbetar med eleverna i hennes lilla klass. Hon är väldigt noggrann med tydliga instruktioner:

...alltså vad de ska göra, hur de ska göra det, hur länge de ska göra uppgiften. Skriftligt… först och främst är det där man märkt den mest tydliga skillnaden att muntliga instruktioner fungerar oftast inte särskilt bra… ja, de tar in och förstår, men sen glömmer de av.

26 De vet att det är en kvart mellan klockan 9.00 och 9.15, men de vet inte hur lång tid det är i praktiken. När det kommer till vilka aktiviteter som passar dåligt för hennes elever så verkar det mest handla om att de är så få på idrottslektionerna. Hennes största grupp är fem elever och då fungerar exempelvis lagspel dåligt. Hon fokuserar istället på aktiviteter som hjälper dem motoriskt som hinderbanor och andra saker där de får använda sin egen kropp mycket. Vissa elever är själva på idrotten med två lärare eftersom de har tendensen att antingen bli väldigt aggressiva, eller helt enkelt sticka iväg om det blir tråkigt. Cissi återger att de därför aldrig har orientering praktiskt, åtminstone inte i skogen själva, då man riskerar att eleven inte kommer tillbaka. Att avgränsa platsen där Cissi bedriver lektion brukar fungera bra såväl inne som ute, även om det är viktigare ute då eleverna behöver vara trygga med var de får vara.

...precis som när man är inomhus, att man är tydlig med att det är här vi håller oss, så att, det tror jag är bra för dem, alltså, det skapar en trygghet för dem också, att veta att, ja visst vi är utomhus, men det är bara här vi kommer att vara för att det kan bli lite stort annars.

Karin

27 Emilio

Emilio jobbar i dagsläget med minst tio elever som har ADHD. Han berättar att hans största fokus under lektionerna är att komma igång. Han menar att eleverna sitter still så många timmar varje dag i klassrummet så idrottslektionerna ska vara fyllda av rörelse.

Idrotten är ett ämne som ska vara fysiskt, de ska få röra på sig, tar man bort det så tror jag man förlorar mycket av det, deras sfär där de kan agera, eh, på sitt sätt.

Att välja bort delar av kursplanen är inte aktuellt för Emilio för att anpassa för elever med ADHD, däremot så fördjupar han sig inte så mycket i en del saker som han skulle vilja, exempelvis pulsträning, allemansrätt och andra teoretiska bitar. Han återkommer flera gånger till att eleverna inte ska behöva sitta still under idrottslektionerna. Emilio berättar vidare att det är viktigt med tydlighet för de här eleverna. Vad som ska göras, när det ska göras, och syftet med det som ska göras. Han försöker i bästa möjliga mån informera eleverna med ADHD innan lektionerna om vad som ska göras muntligt så att de inte blir chockade när lektionen sätter igång.

Lovisa

Lovisa inleder med att påminna om att hon inte har någon speciell kompetens när det handlar om att undervisa elever med ADHD och säger att hon därför ofta hamnar i situationer där hon med sunt förnuft måste avväga hur mycket av lektionen som ska anpassas för att den ska passa enskilda elever. Hon anser att det är viktigt att lektionerna fungerar för alla elever, annars är risken stor att de inte fungerar för någon i gruppen. Lovisa berättade att struktur och tydlighet inte bara är bra för de elever som har diagnos, utan för alla elever. Genomgången sker i helklass, och efteråt så kan hon återge instruktionerna till den elev med koncentrationssvårigheter som missat vad denne ska göra. Hon fortsätter med att ta upp att det fungerar bra att ha en deal med de här eleverna, att de kanske kommer efter genomgången för att slippa en negativ inledning på idrotts- lektionen. En annan lösning enligt Lovisa är att ignorera elever som stör.

28 Jamal

Jamal tar upp stödet som läraren kan få om det finns en elevassistent inblandad. Framförallt för honom som vikarie har det hjälpt mycket när elevassistenten har fått ta beslut om eleven ska delta eller inte, eller hjälpt eleven om det inträffat något som blivit jobbigt under lektionen. Men han säger också att som vikarie så anpassar man sällan lektionen, utan det handlar mer om att vara medveten om att det säkerligen är någon elev med diagnos som man måste vara lite varsam med. Jamal fortsätter att berätta att han aldrig under sina år som vikarie fått information om det funnits någon i nån klass som haft ADHD eller annan diagnos.

Olle

Olle berättar framförallt om två elever, en i årskurs 4 som medicineras och därför aldrig varit något problem på idrottslektionerna, inte mer än någon annan elev iallafall. Men han har också en kille i årskurs 6 som har lätt för att brusa upp när det inte går riktigt som han tänkt sig. Beroende på elevens dagsform så är det olika angreppssätt som gäller, ibland fungerar en skarp tillrättavisning, men ibland får eleven lämna lektionen. Olle känner också att han har ett annat sätt att arbeta idag jämfört med när han var nyutexaminerad. Tidigare gick han på och kunde vara auktoritär, men han känner att han idag lärt sig att de elever som behöver mer utrymme måste få ta det. Numera låter han dem vara på sidan tills de känner sig redo, och han behandlar de flesta elever olika idag. Olle berättar vidare om när eleven i årskurs 6 skulle vara med på elevens val, som var idrott, med elever från alla årskurser på skolan, totalt cirka 40 elever.

29 Olle har aldrig arbetat med att förbereda eleven varken skriftligt eller muntligt innan lektionen. Han minns framförallt en situation när eleven gick i femman där han lärde sig mycket om att förbereda eleverna:

...förra året när han gick i femman så skulle vi ha dans och då blev alla indelade i grupper och han blev indelad i en grupp som han inte tyckte om och han flippade ut totalt, sprang in i omklädningsrummet och slog igen dörrar och sa kanske inte så jättetrevliga saker, eh, så det jag lärde mig av det var att ska man göra sådana saker som dans tycker ju de flesta eleverna är ganska jobbigt, men han tycker nog att det är ännu jobbigare, och det är då att förbereda honom att den här gruppen kommer du att vara i och så är läget liksom.

5.5 Betygsättning

Cissi

I grund och botten så betygsätter inte Cissi sina elever annorlunda än andra elever. Däremot tar hon upp under intervjun att i en liten klass så är det inte lika lätt att betygsätta delar som har med samarbete och liknande att göra då det sällan är fler än fem elever i samma undervisnings- situation, plus att hennes elever i de flesta fall har väldigt svårt för att just samarbeta.

Karin

Enligt Karin så är det sällan kunskapsmålen som är det svåra för elever med ADHD då de gillar att röra på sig och ofta har idrott som sitt favoritämne. Hon säger att hade hon satt betyg på uppförande så hade det varit mer komplicerat. Det ingår trots allt i hennes jobb att se bortom problemen vid ombyte, genomgångar, duschning och annat som stör lektionerna. I kunskaps- målen står det att eleverna ska kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg, då spelar det ingen roll om eleven har ADHD eller inte.

Emilio

30 Lovisa

Lovisa framhåller att de flesta elever hon har med ADHD är väldigt duktiga på idrott och därför har hon inte tänkt så mycket på att hon skulle göra något annorlunda vid betygsättningen av dessa elever. Hon inflikar dock att hon kanske ser lite mellan fingrarna gällande de teoretiska uppgifterna för vissa av sina elever som har det tufft i övriga ämnen så att de känner att de lyckas med åtminstone någonting i skolan.

Jamal

Jamal har inte betygsatt några elever eftersom han inte är klar med sin lärarutbildning än.

Olle

Olle tog upp att han pratat med skolans specialpedagog för att få stöd i betygsättningen gällande eleven som går i årskurs 6, men att de tillsammans snabbt kommit fram till att han skulle bedömas som de övriga eleverna.

5.6 Fortbildning

Cissi

När man nyanställs på skolan som Cissi arbetar på så får man en introduktionsutbildning på tio timmar som behandlar bland annat ADHD. De går där på djupet hur man ska bemöta elever med olika diagnoser, och vad elevernas svårigheter är och orsaken till dessa. När eleverna är skolfria under studiedagar så åker lärarlaget ofta på föreläsningar för att kontinuerligt fortbilda sig. Dessutom har de möjlighet att få kompensationstimmar för att fortbilda sig själva genom att läsa litteratur om deras elevers problemområden:

...om man, man kan fråga rektorn då att man vill läsa nån bok till exempel om det här och då får man komptimmar för att... om man man nu tar och läser boken, så att ja det är ju fortbildning.

Karin

31 Framförallt anger hon tiden som en orsak till att det inte blivit av för henne då hon behöver vila och vara med familjen utanför skoltid, och att fortbildningar och kurser oftast ligger just under skoldagen. Studiedagar skulle fungera, men då är det oftast annat som prioriteras.

Emilio

Emilio har fått lite tips och råd angående ADHD av skolans specialpedagoger, men annars har han inte hört att möjligheten till fortbildning finns. Under sin utbildning var han på en föreläsning som en neuroläkare höll i, angående flera diagnoser, som han uppskattade. Han anser att alldeles för mycket föreläsningar är bortkastad tid då de sällan behandlar saker som han anser givande i hans lärarroll.

Lovisa

Lovisa berättar att den fortbildning som skulle vara aktuell är den som hon fixar på egen hand, och hon säger att det mycket väl skulle vara föreläsningar om ADHD då hon tycker att mer kunskap i området skulle hjälpa henne i läraryrket. Hon har dock inte fortbildat sig sen hon började jobba som lärare.

Jamal

Jamal har under sin studietid skrivit en uppsats om just ADHD och känner att han i nuläget har tillräckligt på fötterna för att kunna undervisa elever med diagnosen.

Olle

32

5.7 Sammanfattning av resultat

Presentation

Ålder:

Jobbat som lärare i: Typ av skola: Undervisar antal: Årskurser: Cissi 26 år Ett år Specialskola 10 elever År 6-9 Karin 38 år Fjorton år Friskola 120 elever Just nu år F-5 Emilio 28 år Första året Kommunal skola 100 elever År 5-6 Lovisa 33 år Fem år Friskola 250 elever År F-9 Jamal 26 år Vikarie i tre år Olika skolor År 4 till gymnasiet Olle 28 år Tre år Kommunal skola Ca 100 elever År 1-4 och 6 Förkunskap om ADHD Eleverna behöver struktur och tydlighet. De är utåtagerande och hyperaktiva.

Har mindre kunskap än hon skulle vilja. Alla lärare behöver mer kunskap.

Det finns olika grader av ADHD. Inga förkunskaper innan han började arbeta.

ADHD är en kombination av överaktivitet och koncentrations svårigheter. Men kan ha det ena, det andra eller en kombination,

Uppväxt med fosterbarn som har ADHD

ADHD kan visa sig genom att eleverna är utåtagerande och speedade.

Erfarenhet av att arbeta med elever som har ADHD

Jobbat i ett år i en specialklass där eleverna hade bland annat ADHD.

Har arbetat inom skola ganska länge och har alltid haft ett par elever med ADHD. Eleverna klarar sig bättre och bättre ju äldre de blir.

Ingen tidigare erfarenhet.

Inledde lärarkarriären på särskola. Har haft elever med ADHD i alla klasser hon jobbat med.

Aldrig fått någon information angående sina elever när han arbetat som vikarie.

Har haft ett par elever med ADHD per klass under sina år som lärare.

Tips för arbetet med elever som har ADHD

Noggrant förberedd med tydliga instruktioner, både muntligt och skriftligt. Viktigt att de vet hur länge de ska jobba.

Muntliga förberedelser innan lektionen. Korta genomgångar. Den enskilde eleven ska inte förstöra för gruppen.

Information muntligt innan lektionsstart. Komma igång snabbt. Hög aktivitet. Tydlighet. Vad, när och syfte med lektionen.

Sunt förnuft. Lektionen ska fungera för alla. Struktur och tydlighet för alla elever. Elever med ADHD kan komma innan/efter genomgång för att slippa sitta still/störa.

Om elevassistent finns så kan denne ta beslut för att det ska fungera bättre för eleven.

Skarp tillsägelse eller så får eleven lämna lektionen en stund beroende på dagsform. Mindre auktoritär. Aldrig förberett elever på något vis.

Idrottsaktiviteter som inte fungerar/behöver göras annorlunda

Lagspel, orientering Lagspel Pulsträning, allemansrätten och andra teoretiska bitar.

Nej. Samlingen vid lektionsstart som är utmaningen.

Beroende på vad elevassistenten säger. Sällan anpassade lektioner som vikarie.

Dans. Elevens val.

Hur elever med ADHD beter sig annorlunda jämfört med andra

Svårt att lyssna, vänta, sitta stilla, inte bråka, mer liv i

omklädningsrummet

Elever med ADHD kan ha svårt att sluta när kommit igång. Många intryck i en idrottshall.

Springer runt under genomgången. Svårt att sitta still i idrottshallen.

Koordinations- svårigheter. De kan sätta sig på tvären eller få utbrott.

Svårt med relationer vid exempelvis lagspel och dans.

Gör du något annorlunda vid betygsättning av elever med ADHD

Inget annorlunda. Svårare att betygsätta eleverna när det gäller samarbete och så vidare.

Inget annorlunda. Elever med ADHD når oftast målen i idrott.

Nej, inget annorlunda. Ser mellan fingrarna när det gäller de teoretiska bitarna.

Aldrig satt betyg. Diskuterat med specialpedagog, men inget annorlunda. Fortbildning Introduktionskurs på specialskolan. Möjlighet att gå på föreläsningar eller stydera litteratur under studiedagar eller vid kompensations- ledighet.

Nej, ingen. Skulle nog finnas möjlighet om tiden fanns. Tips och råd från specialpedagogerna på skolan. Varit på en föreläsning om ADHD som lärarstudent. Vill ha högre kvalitet på fortbildning. Inte fortbildat sig.

Måste fixa på egen hand. Inte gått någon fortbildning.

Skrivit uppsats på lärarhögskolan om ADHD.

33

6 Diskussion

I denna del diskuteras mina resultat i förhållande till tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt.

6.1 Förkunskap om ADHD

Min första tanke när intervjuerna var genomförda var att det saknas väldigt mycket förkunskap om ADHD hos mina idrottslärare. Egentligen så anger ingen av dem att de fått någon specialkompetens under sina lärarstudier eller på något annat sätt. Generellt verkar det som att respondenterna önskar sig mer kunskap kring ADHD. Det är endast Jamal som tack vare fosterbarn hemma i egna familjen under sin uppväxt har någon riktig förkunskap. Något man kan undra är om det ska vara fråga om en specialkompetens att undervisa elever som har ADHD då forskningen säger att det är ungefär fem procent av dagens skolelever med diagnosen (Socialstyrelsen 2014). Persson (2007) problematiserar existensen av specialpedagoger och anser att läraren under sin utbildning bör få den allsidiga kompetens som krävs för att ta hand om alla elever. Något som alla respondenterna upplyste mig om när jag frågade om hur elever med ADHD utmärker sig var att de är hyperaktiva, har koncentrationssvårigheter och att de behöver struktur och tydlighet, vilket stämmer väldigt bra överens med hur Kadesjö & Mossler (2004) beskriver problemen som eleverna med ADHD kan ha. Dock verkar det som att de nästan uteslutande kommit fram till detta genom beprövad erfarenhet och sunt förnuft.

34 Elev-lärarrelationen är något som Kadesjö (2007) tar upp som den viktigaste relationen för eleven i skolan. Persson (2007) tar upp att det är en omöjlighet för läraren att ha alla de förkunskaper som krävs för att ta hand om alla elevers speciella behov, då det finns diagnoser som går utanför ramen för vad som kan begäras av läraren. Men kunskaper om följderna för klassen måste finnas för att undervisning ska kunna bedrivas på ett bra sätt.

6.2 Hur elever med diagnosen ADHD fungerar under idrottslektionerna

Fem av sex idrottslärare som jag intervjuade berättade att de elever som de undervisar med ADHD ofta är högpresterande under själva aktiviteterna. De vill generellt sällan sitta still och längtar efter att få börja arbeta med kroppen, åtminstone om det är en aktivitet som de uppskattar. I stort sett så anser lärarna att lektionsupplägget inte behöver förändras på grund av de elever som har ADHD. Cissi har en annorlunda situation på sin arbetsplats då det framförallt är antalet elever som påverkar hennes lektioner. Det säger sig självt att bollspel med en elev inte främjar de mål som ska uppnås när det gäller exempelvis samarbete. Orientering tar hon upp som en aktivitet som inte kan bedrivas på klassiskt vis eftersom det finns risk att eleverna inte kommer tillbaka från skogen om de blir ivägsläppta och då orientering är en stor del av Lgr-11 så finns risken att målen inte uppnås. Istället kan dock andra former som exempelvis stads- orientering på tu man hand med eleverna vara en lösning.

Lovisas utmaning i arbetet med elever med koncentrationssvårigheter är själva samlingarna där det handlar om att eleverna ska kunna lyssna i lugn och ro ett tag. Emilio väljer bort fördjupningar kring teoretiska bitar då han anser att eleverna mår bra av att röra på sig de få idrottstimmar som de har till förfogande. Framförallt de elever som har svårt att sitta still och koncentrera sig. Karin är noggrann med hur hon delar in lag och grupper, med diagnostiserade elever i åtanke när de exempelvis ska ha lagspel.

35 Tydliga instruktioner var genomgående hos respondenterna, även om de inte alltid arbetade på det sätt som de önskade. Cissi var extra tydlig med skriftliga instruktioner eftersom hon upplevde att hennes elever annars kunde glömma bort vad de skulle göra, och istället gjorde något roligare där de snabbt fick tillfredsställelse. Oftast var det då sådana aktiviteter som inte hade med undervisningen att göra. Hon nämnde också tidsaspekten, att eleverna helt enkelt hade dåligt tidsuppfattning och därför var hon tvungen att informera dem om hur länge det var kvar att arbeta oftare än med andra elever. Det generellt svåraste momentet under idrottslektionerna verkar vara att samlas, sitta still, lyssna på instruktioner och inte bråka med klasskompisar. Eftersom uppmärksamhetssvårigheter är det vanligaste tecknet på ADHD så är det precis de här bitarna som brukar vara problem i skolan (Kadesjö & Mossler 2004). När idrottsaktiviteten väl kommit igång så är det sällan som elever med ADHD utmärker sig negativt, snarare tvärtom eftersom de då kan leva ut sin överaktivitet och impulsivitet.

6.3 Idrottslärarens arbete rörande elever med ADHD

36 Korta snabba genomgångar och att komma igång med aktiviteten snabbt var något som de flesta tryckte på, mycket för att underlätta för de elever som måste sitta still hela dagarna i skolan. Och eftersom de flesta elever med ADHD har just koncentrationssvårigheter så verkar det som att lärarna själva insett att det är viktigt att komma igång snabbt. Som vikarie är det svårt att anpassa lektionerna då man inte känner till eleverna. I vissa fall finns det med en elevassistent som kan hjälpa till, men i de lägen där det inte finns så får man själv lösa de situationer som uppstår. Just elevassistenten var det bara Jamal som nämnde trots att många elever med diagnos har tillgång till en sådan. Det är inte alltid inkluderande för eleven att ha tillgång till elevassistent då risken finns att eleven tillsammans med sin assistent hamnar utanför gruppen och alieneras då läraren inte tar lika stort ansvar för eleven (Hellström 1993).

Det verkade som att lärarna försökte få till inkluderande arbete under idrottslektionerna. De var medvetna om att deras elever med ADHD ibland hade svårt med genomgångar och hade därför egensnickrade lösningar på hur de skulle underlätta för dessa. Det märktes dock under intervjuerna att lärarna inte alltid arbetade inkluderande då exempelvis Karin nämnde att elever med ADHD ibland fick vara på sidan för att inte förstöra för resten av klassen, och Olle sa att hans elev ibland lämnade lektionen för att han blivit arg. Lovisa ignorerade sin elev som inte lyssnade under genomgången vilket i förlängningen kan leda till att denne missar viktig information eller att klasskamraterna reagerar på elevens beteende.

6.4 Idrottsaktiviteter som inte fungerar för en elev med ADHD

37 Lagspel var något som flera av respondenterna tog upp som ett problem, men av olika anledningar. Cissi på grund av att hon inte hade tillräckligt många elever, och Karin på grund av att hennes idrottshall var så liten att minst ett lag, ibland två, var tvungna att vänta på att få aktivera sig. När en elev med ADHD tvingas till att vänta så har den svårt för att sysselsätta sig på liknande sätt som andra elever. Där andra elever exempelvis kan sitta och fantisera eller titta på sina klasskamrater som spelar match, så är det svårare för en elev med ADHD eftersom intryck och saker i dennes närhet inte ger några associationer till meningsfull sysselsättning (Kadesjö 2007).

Att fördjupa sig i teoretiska bitar var något som Emilio tog upp som något han som han avstod från. Det var dock inte helt klart om det berodde på att han ansåg att elever med ADHD behövde röra på sig, eller om det gällde alla elever. Tidsuppfattning som Cissi berättade att en del elever hade problem med verkade inte vara något stort problem, om hon bara var tydlig med när det var rast och när det var dags för aktivitet. Bara en av respondenterna tog upp de motoriska problem som elever med ADHD ofta har, vilket ytterligare förstärker bilden av att de varken har tid och/eller kompetens att uppmärksamma eller ta tag i sådana bitar i sin undervisning. Just den motoriska biten är viktig i undervisningen på grund av att om eleven ofta fumlar, ramlar eller på andra sätt sjabblar så leder det lätt till osäkerhet på den egna förmågan och exkludering i gruppen (Kadesjö 2007). Omklädningsrumssituationen var något som några av respondenterna tog upp. Elever med ADHD har vanligtvis mycket svårt för situationer som dessa då det är enormt mycket intryck, knuffar och ljud som korsar varandra, och eleven har ingen egen plats i detta virrvarr av klasskamrater. Eleven kan ha svårt att veta vad som förväntas vilket kan leda till strul, och därför behöver även dessa situationer planeras av läraren eller annan personal.

6.5 Bedömning av elever med ADHD

38

6.6 Fortbildning

Att endast en av sex respondenter kände att hon hade tillräcklig kompetensutveckling är lite oroande om man ser till att de här eleverna behöver vuxna omkring som är inlästa på deras problematik (Socialstyrelsen 2014). Men det verkade ändå som att samtliga lärare löste sina bryderier med sunt förnuft i de allra flesta fall och att de inte funderat på att trots att det i varje klass går elever med ADHD så har de inte erbjudits eller sökt fortbildning i ämnet. Jag jämför det gärna med en läkare som inte fortbildar sig när nya operationstekniker eller mediciner forskas fram, det skulle aldrig hända.

6.7 Slutsats

39

6.8 Fortsatt forskning

40

Referenser

Forssell, Anna (2008). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB

Hellström, Agneta (1993). Ungar är olika. Hur kan förskolan hjälpa barn med svårigheter? Stockholm: Liber AB

Honos-Webb, Laura (2008). Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD - en praktisk handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor. Jönköping: Brain books AB

Jerlang, Espen (2008). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber AB

Jerlinder, Kajsa (2010). Social rättvisa i inkluderande idrottsundervisning för elever med rörelsehinder - en utopi? Örebro universitet

Justesen, Lise & Mik-Meyer, Nanna (2010). Kvalitativa metoder - från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur

Kadesjö, Björn (2007). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB

Kadesjö, Björn & Mossler, Karin (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna. Socialstyrelsen

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber AB

Nationalencyklopedin (2015). Definition av “diagnos”. Hämtad 2015-01-03, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/diagnos

Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Myndigheten för skolutveckling

41 Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB

Skolverket (2014). Likabehandlingsarbete. Hämtad 2014-12-26, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-och-likabehandling/likabehandling

Socialstyrelsen (2014). Kort om ADHD hos barn och ungdomar. Hämtad 2015-01-02, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19567/2014-10-29.pdf

Svenska akademiens ordlista (2015). Definition av “diagnos”. Hämtad 2015-01-03, från http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet/ ordlista

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen. Hämtad 2014-12-10, från

http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen-och-Salamanca-+-10-ers%C3%A4tter-1-2001.pdf

Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2015-01-04, från

https://cdn.fbsbx.com/hphotos-xaf1/v/t59.2708-21/10737431_10152613839737913_877918005_n.pdf?oh=861e8e6836057d39403c22fd200bfe1 b&oe=54ABC4A2

42

Granskade studier

Elliott, Steven (2008). The effect of teachers attitude toward inclusion on the practise and seccess levels of children with and without disabilities in physical education. International journal of special education. Hämtad 2014-12-17, från

http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ833682.pdf

Landelius, Emma & Stål, Hanna (2012). Kreativa genier eller barn som utmanar? En

forskningsöversikt av kunskapsläget kring fenomenet ADHD och dess behandling. Hämtad 2015-01-05, från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:623839/FULLTEXT01.pdf

Gal, Eynat, Schreur, Naomi & Engel-Yeger, Batya (2010). Inclusion of children with disabilities: teachers attitudes and requirements for environmental accommodations. International journal of special education. Hämtad 2015-01-06, från

http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ890588.pdf

Sökmotorer

ERIC (The Education Resources Information Center) http://eric.ed.gov/ Google https://www.google.se/

43

Bilaga

Intervjuguide Bakgrundsfrågor:

- Hur länge har du arbetat som idrottslärare?

- Vad arbetar du på för typ av skola i dagsläget? (kommunal/friskola, årskurser, antal elever). - Vad känner du till om diagnosen ADHD och andra liknande diagnoser?

- Vad har du för erfarenhet kring att jobba med elever med diagnosen ADHD? Frågor om jobbet i dagsläget:

- Arbetar du i dagsläget med elever som diagnostiserats med ADHD eller liknande kombinationsdiagnoser?

- Arbetar du på något speciellt sätt med tanke på dessa elever? (förbereder lektionen annorlunda, val av lektionsaktiviteter, tänker till kring val av lokal/plats).

- Med din erfarenhet, hur fungerar elever med ADHD annorlunda på idrottslektionerna än andra elever?

- Gällande betygsättning, gör du något annorlunda med elever som har diagnos? Avslutande frågor: