1970
Mkr (1969: 3 975 Mkr). Detta medförde en tillväxt av order- stocken med 15%. Till.. moder- bolaget ingångna beställningar steg med 14% och uppnådde 1 890 Mkr (1 650). ASEA-grup- pens fakturerade försäljning steg under 1970 med 11 % till 3 690
Femårsöversikt
ASEA·GRUPPEN (belopp l Mkr.) * Omsättning
Rörelseresultatet förbättrades och utgjorde för ASEA-gruppen 251,7 Mkr (245,7) och för moder- bolaget 90.2 Mkr (81.8). Vinst före bokslutsdispositioner och skatter var för gruppen 257.5 Mkr (254.6) och för moderbolaget 141.8 Mkr (140.8). Arets koncern-
1970 1969 3 689.6 3 272.9 Vinst före bokslutsdispositioner och skatt 257.5 246.5
Skatt 83.4 57.3
Nettovinst 90.3 85.6
Antal anställda den 31.12 36 591 35 019
Omsättning per anställd (tkr.) 100.8 93.5
Investeringar i maskiner och fastigheter 224.3 167.7
till 80.4 Mkr (78.1).
styrelsen och verkställande di- rektören föreslår att för verk- samhetsåret 1970 till aktieägarna utdelas 10 kr. per aktie mot ku- pong 55.
1968 1967 1956
2 741.4 2 753.7 2 422.7 220.0 213.3 170.7
51.2 43.7 43.7
83.4 71.5 45.8
33416 33 227 35287
82.0 82.9 68.7
142.0 200.3 145.6
• För samtliga år har endast de företag medtagits som vid utgången av 1970 ingick i koncernen.
MODERBOLAGET (belopp i Mkr.)
Omsättning 1 627.6 1 383.1
Vinst före bokslutsdispositioner och skatt 141.8 140.8
Skatt 36.0 18.0
Nettovinst 80.4 78.1
Utdelning (för 1970 enligt förslag) 62.5 62.5
D:o per aktie (belopp i kr.) • 10:- 10:-
Antal anställda den 31.12 18175 17 803
Omsättning per anställd (tkr.) 89.6 77.7
Löner och lönebikostnader 626.2 562.3
Investeringar i maskiner och fastigheter 63.7 66.7
Investeringar i aktier (netto) 59.3 86.2
Antal aktieägare (ca) 55000 50000
• Vid beräkning av utdelning per aktie har hänsyn tagits till fondemissionen år 1970.
Omslagsbilden:
En 20.000 tons QUINTUS®-press används av Hisaka Selsakusho, Japan, för pressning av plåtar för plattvärmeväxlare. (Foto: Per- Olle Stackman)
1 278.7 , 305.8 1164.7 136.2 122.8 100.0
18.0 8.0 8.0
65.1 60.3 52.0
49.0 48.5 48.5
8:- 8:- 8:-
18 319 18 521 19708
69.8 70.5 59.1
556.0 547.2 514.5
46.0 77.1 50.3
76.2 36.2 26.3
46000 45 000 45 000
ALLMÄNNA SVENSKA ELEKTRISKA AKTIEBOLAGET
Arsredovisning o
01 _ / NARIE BOLAGSSTÄMMA
årets bolagsstämma är den 12 mars.
hålles på bolagets kontor i ) - ~erås måndagen den 15 n-ocirs 1971 kl. 11. Aktieägarna erinras om bo- lagsordningens bestäm- melse, att för rätt till del- tagande i bolagsstämmans törhandlingar fordras an- mälan hos styrelsen senast
på tredje dagen före bo- lagsstämman, dvs. freda- gen den 12 mars kl. 11.
Sådan anmälan bör ske skrift! igen.
Vidare anmodas aktie- ägare att snarast möjligt inregistrera sina aktier. In- registrering äger rum en- dast vid bolagets huvud- kontor i Västerås. Sista in- registreringsdagen före
Beslutad utdelning tillhan- dahålles fr.o.m kl. 13 den 15 mars mot kupong nr 55 antingen på bolagets hu- vudkontor i Västerås eller, enligt träffad överenskom- melse mellan bolaget å ena sidan samt Stock- holms Enskilda Bank, Skandinaviska Banken och
INNEHALL 3
3 11 17 18 20 21 22 24
styrelsens årsredovisning
ASEAs utvecklingsriktning l ett längre perspektiv Förvaltningsberättelse
ASEA-gruppen resultaträkning balansräkning
kommentar till balansräkning Moderbolaget resultaträkning
balansräkning aktieinnehav
26 kommentar till balansräkning 28 Förslag till vinstdisposition
29 Revisionsberättelse 30 Finansieringsanalys
31 Tillverkningsbolag och minoritetsintressen i utlandet 32 Intressanta beställningar under 1970
33 Intressanta leveranser under 1970 34 Svenska dotterbolag resultaträkningar
36 balansräkningar
38 ASEA-g ruppen balansräkningar 1961-1970 39 Moderbolaget balansräkningar 1961 :....1970 40 ASEA-gruppens sammansättning
42 Diagram
43 Banbrytande ASEA-insatser Inom högtryckstekniken 50 Företagets interna information - ambitioner och problem 53 ASEAs styrelse. Företagsledning och försäljningsledning
1970
Svenska Handelsbanken. å andra sidan, på samtliga affärsbanker i landet.
Aktieägare skall vid utdel- ningens lyftande avlämna vederbörlig deklarations- uppgift.
Aktieägare ombedes att underrätta Aktieregistret, ASEA, Västerås, om even- tuella ändringar av titel, namn och adress.
ANVÄf'DA BETECKNINGAR OCH FtJRKORTNINGAR Mkr. =miljoner kronor tkr. =tusen kronor D kr =danska kronor M d kr =miljoner danska kronor N kr = norskå kronor k V =kilovolt=tusen volt MV =megavoll=tusen kV . kVA =kllovoltampere=tusen volt-
ampere
MYA =megavoltampere=tusen kV MVAr =megavoltampere reaktiv
effekt
kW =kilowatt=tusen watt
MW =megawatt=tusen kW MWe =megawatt elektrisk effekt kW h =kilowattimme
hk =hästkraft
H z '=hertz, enhet för frekvens (period per sekund) rim
.
=varv per minut m/s =meter per sekund®. =av ASEA inregistrerat varu- märke
Semmeringpasset. Det svenska lokets prestanda övertygade
(Foto: Wilhelm Wagner, Wien)
styrelsens årsredovisning för år 1970
3Bolagets 88:e räkenskapsår
.ASEAs utvecklingsriktning i ett längre perspektiv
De yttre betingelserna för ett företag förändras stän- digt till följd av samhällets ekonomiska och politiska
1Utveckling. För ASEA, som bedriver huvuddelen av sin tillverkning inom landet, har dessa betingelser försämrats under de senaste två decennierna.
Till följd av starkt ökade anspråk från andra områden
·- flV samhällslivet, framför allt den offentliga
- -~ektorn, har industrin haft att möta en tilltagande brist på arbetskraft och kapital, vilket bidragit till upp- drivningen av det allmänna kostnadsläget i landet.
Som ett belysande exempel kan nämnas att antalet i industrin sysselsatta under 1960-talet varit i stort sett oförändrat, medan antalet sysselsatta i den offentliga sektorn vuxit med drygt 300.000 personer.
Redan detta förhållande har framtvingat en snabb och omfattande rationalisering av industriproduktionen.
Enligt långtidsutredningens beräkningar har
industrins produktivitet, som under 1950-talet i genom- snitt ökade med 4% per år, också under 1960-talet visat en snabbare ökningstakt, eller drygt 7,5% per år. Under senare delen av 1960-talet bidrog sjunkande lönsamhet och den ekonomiska politikens utformning lill en dämpning av investeringarna i industrin. Den sjunkande lönsamheten och knappheten på arbets- kraft och kapital har i förening med de stora
rationaliseringsbehoven ställt stora krav på industrins .. anpassningsförmåga.
Anpassning till försämrade betingelser
ASEA har mött dessa krav genom ett allt intensivare utnyttjande av företagets kapitalresurser, genom produktionsteknisk nydaning, teknologiskt mark- nadsnära utvecklingsarbete och marknadsorienterad standardisering av produkter.
Liksom svensk industri i gemen har ASEA under 1960- talet sysselsatt ett i stort sett konstant antal
personer. Bristen på arbetskraft har framtvingat lönastegringar uppgående till nära 10% om året.
ASEAs produktionsvolym har emellertid fortsatt att öka i minst samma takt som under 1950-talet utan till- skott av personal. Samtidigt har också kapitaltill- gångarna kommit att utnyttjas väsentligt mera intensivt.
Insatsen av kapital i form av. varor, maskiner och byggnader har under 1960-talet stigit med mindre än hälften samtidigt som faktureringen mer än för- dubblats. Knappheten på kapital, såväl i Sverige som utomlands, har medfört att kunderna nu betalar för- skott i långt mindre utsträckning än i början av 1960- talet. Förskotten i förhållande till faktureringen har under decenniet halverats. Kraven på långfristiga kundkrediter har samtidigt vuxit.
ASEA tillverkar och levererar väsentligen investerings- varor. l svensk industri har under 1960-talet investe- ringsvolymen inte hållit jämna steg med produktions- ökningen, vilket gjort att ASEAs hemmamarknad sviktat. Före 1960 måste ASEA öka sin personal för att hålla sin marknadsandel. Därefter har detta varit möj- ligt med successivt minskad personal. För att kunna utnyttja produktionsresurserna har det blivit nöd- vändigt för ASEA att i högre grad än tidigare avsätta sina prestationer på utlandsmarknaderna.
Den svenska marknaden ställer numera inte så ofta som tidigare anspråk på världens största eller mest avancerade produkter inom flera av ASEAs produkt- områden. Det är de såväl kvantitativt som kvalitativt största anspråken som ofta är mest befrämjande för företagets tekniska utveckling. Denna stimulans har sålunda i växande utsträcknil')g kommit från utlandet.
Förstagångsleveranser av produkter baserade på ny teknik, ~om före 1960 undantagslöst skedde i Sverige, sker nu allt oftare i utlandet. Detta gäller också utrustn ingamas storleksordning. Denna internatio- nalisering har gynnats av handelns liberalisering och förbättrade kommunikationer. ASEA har också under 1960-talet etablerat samarbete med en rad fram- stående företag l utlandet.
Det internationella konkurrensläget
1960-talet och särskilt dess senare det har präglats av en successiv intensifiering av exportansträngningarna.
Ett tecken på att dessa ansträngningar varit
framgångsrika är att utlandsmarknadernas andel av den totala och snabbt stigande försäljningen under senare år varit i stark tillväxt.
Försäljningsframgångarna har relativt sett varit särskilt starka i de stora industriländerna. Den nord- amerikanska marknadens andel av ASEA-gruppens försäljning har sedan mitten av 1960-talet mer än för- dubblats. Trots ökningen av internhandeln inom EEC, som följt av den ekonomiska integrationen under 1960-talet, har EEC-ländernas andel av utlandsförsälj- ningen kunnat försvaras.
Beställningsingången till moderbolaget 1960 och 1970 (i milj. kr och procent)
Utlandsmarkna- Produkt- dernas andel i % områdets av resp. produkt- andel i% område
1960 1970 1960 1970 Kraftutrustning 33 31 37 39 lndustriutrustni ng 22 25 32 60 Transportutrustn. 19 13 10 40 standardprodukter 23 25 29 47 lnstallationsverks. 3 6
Summa procent 100 100 28 44 milj. kr 647 1890 181 842
Av beställningarna till moderbolaget kom 1970 44%
från utlandet. Denna andel kommer sannolikt att stiga under de år som nu kan överblickas. Ett skäl för en
sådan bedömning är att de senaste årens investe- ringar i den utländska försäljningsapparaten steg för steg ger återbäring. Ytterligare ett skäl är att några av de mest expansiva produktgrupperna inom industriområdet, t.ex. tillämpningarna av högtrycks- tekniken, har en relativt sett större utlandsförsäljning än genomsnittet.
Till svårigheterna att bedöma de något mer lång- siktiga betingelserna för ASEAs utlandsförsäljning hör ovissheten om innebörden av Sveriges samarbete med EEC samt den amerikanska handelspolitikens utformning.
Oavsett hur efterfrågan på elektrotekniska produkter
j
och de marknadsmässiga förhållandena överhuvud- taget gestaltas, är den väsentliga frågan hur ASEAs konkurrenskraft kommer att utvecklas i jämförelse
med konkurrenternas. --~
strävandena att rationalisera verksamheten, som varit J
särskilt intensiva under 1960-talet, kommer att full- följas. Kapitalresurserna kommer att utnyttjas allt mer intensivt genom fortsatt specialisering i produktions- apparaten, förkovran av planeringsmetoderna och ökad användning av numeriskt styrda maskiner. De stora insatser som under lång tid gjorts för att utveckla metoder för teknisk och administrativ data- behandling avkastar nu växande rationaliserings- vinster.
Ett väsentligt inslag i åtgärderna för att hävda före- tagets konkurrensläge blir under kommande år en fortsatt utbyggnad av utbildningsverksamheten inom företaget Hos de anställda finns ett glädjande gen- svar på de krav som den tilltagande komplexiteten i företagets tekniska, kommersiella och administrativ·
verksamhet ställer på bredare och djupare kun- skaper hos alla personalkategorier. Som ett mått på den ökade tekniskGt'komp_et;ensen kan anges ingen- jörstätheten i företaget. Andelen ingenjörer av det
Från ASEAs provhall l Ludvika.
Mannen håller i en skärmkropp för högspänningsprov på trans- formatorer. l bakgrunden syns de två staplarna (med grå pors- lin) på den nya stötgeneratorn
i
l
l
J.
iför utomhusbruk och mellan dem en prototyp till transformatorge- nomföring, som genomgått prov med kopplingsöverspänning på 2 600 000 volt. (Foto: Gullers)
5
totala antalet tjänstemän steg under 1960-talet från 34 till 49%.
ASEAs position genom många årtionden som ett av världens ledande elektroindustriföretag har baserats på en snabb marknadsorienterad produktutveckling över stor bredd och avancerade teknologiska innova- tioner. De oavbrutna insatser, som gjorts på båda dessa områden under senare år, har givit ASEA ett gott utgångsläge för att hävda denna internationella position under de år som kan överblickas.
De svårigheter som följt med försämringen av de inledningsvis omnämnda yttre betingelserna för )svensk industri har ASEA sålunda kunnat bemästra.
Genom sträng hushållning med kapital har bolagets expansion väsentligen kunnat självfinansieras. Detta har kunnat ske trots att priserna på ASEAs produkter .genomsnittligt varit i stort sett konstanta från 1954 till /1968. Under de senaste två åren har det varit möjligt
att höja dem, vilket kommer att förbättra lönsamheten.
Genom inträngande på nya områden, bl. a. till följd av företagsförvärv, den starka utbyggnaden av för-
7
säljnings- och produktionsapparaten r utlandet och det oavbrutna tekniska utvecklingsarbetet står ASEA idag väl rustat att möta de krav som den inter-
nationella konkurrensen ställer.
Tilltagande internationalisering
Med den växande betydelse, som utlandsmarknaderna och samarbetet över gränserna fått under det senaste decenniet, är en betydande förutsättning för bibe- hållen konkurrenskraft att ASEAs internationella handlingsfrihet inte begränsas i förhållande till vad som gäller för dess utländska konkurrenter. En relativ försämring av de på politisk väg bestämda förut- sättningarna för svenskt företagande över gränserna - det må gälla i närings-, handels- eller skattepolitiskt hänseende - skulle snabbt återverka menligt på ASEAs konkurrenskraft och förmåga till fortsatt utveckling.
Den kraftiga expansionen av den offentliga sektorn försämrar förutsättningarna för varuproduktionen dels genom att begränsa utbudet av arbetskraft, dels
ASEA-gruppens fakturerade försällning fördelad på olika marknader (belopp l Mkr) 1970 1969 1968 1967 1966 1965
EFTA exkl. Sverige 568 449 363 351 226 220
EEC 300 205 229 142 144 133
övriga Västeuropa 207 160 108 114 109 91
Östeuropa 89 102 66 68 61 31
Nordamerika 112 171 190 137 111 46
Latinamerika 107 89 73 55 73 65
Australien, Nya Zeeland 84 74 79 96 133 116
Asien 110 70 85 104 50 74
Afrika 34 22 25 62 81 102
Summa 1 611 1 342 1 218 1129 988 878
Sverige 2079 1 991 1 510 1 636 1 459 1 447
Totalt 3690 3333 2728. 2 765 2447 2 325
Förvaltningsberättelse
ASEA-gruppen
Konjunkturbilden under 1970 präglades i Sverige liksom i flertalet industriländer av snabb tillväxt, även om takten var något lägre än 1969. l USA och
Kanada, som båda tillhör ASEAs största export- marknader, var dock den ekonomiska expansionen betydligt långsammare.
Karaktäristiskt för industriländernas utveckling var att priser och löner l genomsnitt steg betydligt snabbare än vad som var normalt under 1960-talet. En viss dämpning kunde dock noteras under senare delen av året. Trots en överlag restriktiv ekonomisk politik har efterfrågan i flertalet länder inte kunnat motsvaras av
l
iiiväxten i produktionskapacitet. ·Världshandeln steg i stort sett i samma takt som 1969 räknat i värde, men ·något långsammare räknat i volym.
Det förefaller sannolikt att tillväxttakten i industri- ländernas ekonomier dämpas något under 1971. Investeringarna beräknas dock ligga på en fortsatt hög nivå i Västeuropa. Tendenser till en uppgång den amerikanska ekonomin kan noteras. Förut- sättningar synes därför finnas för att beställnings- ingången i ASEA-gruppen kommer att ligga på samma nivå som 1970.
Fakturerad försäljning och beställningsingång ASEA-gruppens fakturerade försäljning steg under 1970 till3.690 Mkr (3.333). en ökning med 11 %. Order- ingången till ASEA-gruppen ökade med 8% till 4.300 Mkr. Detta medförde en tillväxt av orderstocken med 15%. Värdet av inneliggande order var vid utgången av 1970 4.670 Mkr (4.060), varav drygt en miljard faller på ASEA-ATOM.
Orderstocken tryggar sysselsättningen under 1971 i ASEA-gruppen och skapar förutsättningar för högre produktion, bättre utnyttjning av tillverkningsresurser och större leveranser. Dessa faktorer jämte effekten av vidtagna prishöjningar kommer att gynnsamt påverka resultatet för 1971.
Verksamheten inom de större svenska bolagen i ASEA-gruppen
STAL-LAVAL Turbin AB med dotterbolag uppnådde en fakturerad försäljning om 424,5 Mkr (400,5). Moderbolagets fakturering var 279,0 Mkr (270,6). Orderingången till moderbolaget var hög men
uppnådde ej 1969 års rekordsiffra, främst till följd av att marknaden för kraftverksturbiner var matt.
Orderingången för industriturbiner och gasturbiner var god. För fartygsturbiner var den lika omfattande
11
som under det tidigare rekordåret 1969, och medförde att företagets andel av världsmarknaden ytterligare ökade. Nya verkstäder uppfördes under året i Finspång och Ludvika, vilka togs i drift omkring årsskiftet.
Moderbolagets vinst är lägre än tidigare år. Bolaget utdelar 8% på det under året till 80 Mkr höjda aktiekapitalet (1 O % på 60 Mkr).
STAL Refrigation AB redovisar något sänkt
orderingång för kylanläggningar men kraftigt ökad försäljning av komponenter. l samarbete med det tyska intressebolaget STAL-ASTRA G.m.b.H. Kälte- anlagen har kontrakt tecknats på en större
kylanläggning på Filippinerna. Den fakturerade för- säljningen ökade från 97,2 till 111,8 Mkr, in kl.
dotterbolagen från 117,0 till 1"34,1 Mkr. Vinsten har förbättrats. Maskininvesteringarna har ökat under året.
STAL-LAVAL Apparat AB har noterat en 60% större orderingång än under 1969. Orderstocken ökade kraftigt. Den fakturerade försäljningen blev 35,7 Mkr (33,8). En verkstadsutbyggnad påbörjades under året.
Surahammars Bruks AB ökade den fakturerade försäljningen med 22% .till 226,2 Mkr (185,6) och dotterbolaget Kohlswa Jernverks AB med 28%
till 63,9 Mkr (50,1}. l båda företagen är orderstocken ungefär oförändrad. Försäljningspriserna har varit högre än 1969. Exporten i SURA-gruppen steg med 11,2 till 87,5 Mkr.
Försäljningen av pulvermetallurgiska produkter vid SURA och KOHLSWA samordnades. Tillverkningen av varmvalsad elektraplåt i Surahammar nedlades under 1970. Produktionen av kallvalsad elektraplåt ökade kraftigt.
Vinsten har väsentligt förbättrats i både moder- och dotterbolag. styrelsen föreslår en ökning av aktie- kapitalet från 50 till 80 Mkr genom fondemission.
Moderbolaget utdelar 10% på det gamla aktie- kapitalet 50 Mkr (8 %).
:
Voxnans Kraft AB ökade faktureringen till
158,6 Mkr (128,1). Energiomsättningen steg till 4.010 milj. kWh (3.503 milj. kWh).
Kraftsituationen under första halvåret 1970 var ansträngd och påverkades av låg fyllnadsgrad i vattenmagasinen vid årets ingång och extremt låg tillrinning. Den av myndigheterna påbjudna el- ransoneringen medförde viss lättnad på belastnings-
sidan.· U.nder senare delen av året ökade tillrinningen i bolagets vattenkraftverk.
Bolagets värmekraftanläggningar har under större delen av året utnyttjats fullt, vilket i förening med exceptionellt höga oljepriser har inneburit kraftigt höjda produktionskostnader. Vinsten har inte uppnått 1969 års nivå.
Aktieinnehavet i Gulsele AB har sålts till Gullspångs Kraft AB. Förvärv har skett av 30% av fallrätten 1 Långå kraftverk i övre Ljusnan, vars utbyggnad nyligen igångsatts. Anläggningen får en produktions- kapacitet av 250 MW. Genom sin andel i Oskars- hamnsverkets Kraftgrupp AB deltager Voxnan i utbyggnaden av kärnkraftverket i Oskarshamn Arbetet med utbyggnad av aggregat nr 2 om 580 MW med beräknad idrifttagning 1974 pågår. Styrelsen töreslår en utdelning av 5% på aktiekapitalet 70 Mkr (5 %).
AB ASEA-ATOMs fakturering uppgick till 10,3 Mkr.
Den avsåg främst mindre exportleveranser av bränsle- element. slutfakturering av kompletta kärnkraftverk eller reaktorleveranser har ännu inte skett.
Några nya reaktorbeställningar har inte erhållits under året. Den europeiska marknaden har varit matt och avslut för nya kärnkrattverk har skett endast i England och Frankrike. l USA har däremot aktiviteten varit livlig. Lättvattenreaktorerna fortsätter att dominera marknaden för termiska reaktorsystem. Priserna på kärnkraftverk har fortsatt att stiga.
Beställning har ingått på ersättningsbränsle till Agesta kärnkraftvärmeverk. Tillsammans med vissa tilläggsbeställningar avseende inneliggande reaktor- order uppgick orderingången till 34 Mkr.
l december 1970 uppnåddes för första gången kriticitet, d.v.s. en självunderhållande kärnreaktion, l Oskarshamn l. Kraftverket beräknas vara i kommersiell drift sommaren 1971.
Bolagets utvecklingsarbete har främst varit knutet till inneliggande reaktorprojekt Ökade resurser har avsatts för en långsiktig utveckling av ett mer avancerat lättvattenreaktorsystem.
En fabrik för tillverkning av bränsleelement och vissa speciella reaktorkomponenter beräknas vara klar under våren 1971.
styrelsen föreslår inte någon utdelning för 1970.
AB Liljeholmens Kabelfabrik överlät från årets början till Bjurhagens Fabrikers AB den kabel- tillverkning, som tidigare bedrivits av detta företag
T kommission för AB Liljaholmens Kabelfabrik. Vid
jämförelser mellan 1970 och tidigare år har kommissionsrörelsen exkluderats.
Utleveranserna ökade 1970 och den fakturerade försäljningen uppgick till 230,4 Mkr (202,7). Order- ingången har varit tillfredsställande. Order har erhållits på ett 9 km långt sjökabelförband över Öresund för en överföringseffekt av 800 MVA vid 400 kV. Denna anläggning, som skall levereras 1973, kommer att bli den största i sitt slag i världen.
Ett nytt polymertekniskt laboratorium har tagits i bruk.
Nya fartygskabeltyper har introducerats med isolation av etylenpropylengummi, vilket även har införts på ·'\;\ en del existerande gummikabeltyper. Användningen
J
av aluminium som ledarmaterial i kraftkablar har fortsatt att öka.
Under året levererades en utbyggnad till en av
Vattenfalls seriekondensatorer. Den utbyggda serie- ).~
kondensatorn, som har en effekt av 800 MVA, blev 'P därigenom den största seriekondensatorn i världen.
Vinsten förbättrades. Bolaget utdelar 10% på aktie- kapitalet 40 Mkr (1 O %).
AB ASEA-SKANDIAs omsättning och vlnst utvecklades gynnsamt i samtliga länder där verksamheten bedrivs. Gruppens fakturerade för- säljning uppgick till 626,2 Mkr (1969 för motsvarande bolag 543,0 Mkr). Antalet anställda var vid slutet av 1970 1.690 (1.689).
Kreditrestriktionerna i de nordiska länderna med- verkade till en ökning av antalet betalningsinställelser som ledde till vissa kreditförluster.
Inom moderbolaget visade främst försäljningen av ,.
kapslade fördelningscentraler, hushållskapitalvaror : ) och telesignalmateriel god ökning. Vissa prishöjningar genomfördes. Den fakturerade försäljningen uppgick till 418,7 Mkr (381 ,9).
Aktierna i Elektriska AB Holm & Co avyttrades under..,~
året. Sarpsborg Elektr. Bureau A/S förvärvades och .
.b;
ägs nu av A/S PER KURE-SKANDJA. F0isgaard-Lyfa Elaktro A/S aktiekapital ökades med 8,63 Mdkr till 10,0 Mdkr genom nyemission till pari.
Bolagets serviceverksamhet i Sverige överförs per den 1 januari 1971 till ett nytt bolag med namnet ASEA-SKANDIA Service AB. Tillbyggnad av bolagets centrallager i Örebro har påbörjats liksom upp- förandet av en ny filialfastighet i Jönköping. En tillbyggnad av filialfastigheten i Umeå har slutförts.
Bolaget utdelar 10% på aktiekapitalet 36 Mkr (7 %).
Scandinavian Glasfiber AB redovisar en
väsentligt ökad orderingång. Exporten svarade för
närmare 50% av beställningarna. Den fakturerade. försäljningen steg med 35% till 41,1 Mkr (30,4).
Produktionsapparaten har utbyggts väsentligt. l sam- arbete med Christiania Spigerverk, Oslo, har ett nytt bolag bildats för tillverkning av glasfibermatta i Norge.
Scandinavian Glasfiber AB kommer att förvärva 40%
av aktiekapitalet i det nybildade företaget. Vinsten har ökat. styrelsen föreslår en utdelning av 6% på aktiekapitalet 17,5 Mkr (5 %).
AB Elektrakoppar redovisar en väsentligt ökad orderingång, främst till följd av de högre material- priser, som rådde under större delen av året.
Exportbeställningarna har ökat och svarade för drygt en tredjedel av orderingången. Hög prisnivå på råkoppar har verkat återhållande på efterfrågan på kopparprodukter, vilket i viss mån kompenserats av högre efterfrågan på alumini·umprodukter. Under senare delen av året inträdde en allmän dämpning i efterfrågan.
Den fakturerade försäljningen uppgick till 265,7 Mkr (237,9). Utökning av tillverkningskapaciteten för aluminiumprodukter pågår. Vinsten är lägre än före- gående år. styrelsen föreslår en utdelning av 1 O % på aktiekapitalet 15 Mkr (10 %).
CEWE-SELFA AB hade en fakturerad försäljning av 40,2 Mkr (38,4). Exportandelen utgjorde drygt 10%.
Faktureringsökningen får betraktas som tillfreds- ställande mot bakgrund av att vissa mindre lönsamma tillverkningar i f.d. dotterbolaget SELFAs program utrensats. Fabriksfastigheten i Enköping har hyrts ut, huvudsakligen till Elektroniksektorn vid moderbolaget, sedan SELFAs tillverkning under första halvåret överförts till Nyköping. Bolagets hela verksamhet är nu förlagd dit. Vinsten är god.
Bolaget utdelar 15% på aktiekapitalet 10 Mkr (12 %). Järnkonst AB redovisade god orderingång. Den fakturerade försäljningen var 57,0 Mkr (45,3) .och i dotterbolaget Cebe AB 21.7 Mkr (18,7). Exporten uppgick till 8,5 Mkr {5,1 ).
Järnkonst uppförde under året en lagerterminal med 5.600 m2 golvyta. Cebe har genom ombyggnad och rationalisering ökat kapaciteten väsentligt.
Programmet för interiörbelysning har reviderats och flera moderna och marknadsanpassade typer har börjat marknadsföras.
Vinsten sjönk. Bolaget lämnar icke någon utdelning.
(1969: 8% på aktiekapitalet 8 Mkr).
övriga uppgifter om ASEA-gruppen
De utländska bolagen i gruppen hade 1970 en egen fakturerad försäljning, som uppgick till 1.008 Mkr {796 Mkr). Verksamheten i de tillverkande utiands- bolagen och de större utländska intressebolagen kommenteras på sid. 31.
Aktiekapitalet har under året höjts l följande bolag:
13
STAL-LAVAL Turbin AB, Flnspång, från 60,0 Mkr till 80,0 Mkr genom nyemission med 15,0 Mkr och fondemission med 5,0 Mkr;
CEWE-SELFA AB, Nyköping, från 6,0 Mkr till 10,0 Mkr genom fondemission;
Transformatorenwerk August Lepper G.m.b.H., Bad Honnef, från 10,0 milj. DM till 12,5 milj. DM genom nyemission. Dessutom har under året återstående minoritetsintresse om 8,0%
förvärvats;
ASEA Electrica S.A., Madrid, från 20,0 milj.
Pesetas till 40,0 milj Pesetas genom nyemission;
österreichische ASEA Elektrizltäts G.m.b.H., Wien, från 1,0 milj. öS till 1j5 milj. ÖS genom nyemission;
ASEA Eletrica S.A., Sao Paulo, från 8,1 milj.
Cruz till 8,9 milj. Cruz genom fondemission;
Dessutom har under året följande nya bolag bildats eller förvärvats:
ASEA lndustries Ltd., Montreal, nybildat med aktiekapital Can$ 5,0 milj. Detta bolag uppför för närvarande en fabriksanläggning för transfor- matortillverkning i närheten av Montreal;
ASEA A.G., ZOrlch, nybildat med aktiekapital 1,0 milj. Sfr;
ASEA Hellas Ltd., Aten, nybildat med aktiekapital 0,5 milj. Dr.;
Kafak AB, Sundsvall, genom förvärv av 75 % av aktiekapitalet, uppgåenda till 0,30 Mkr. Företaget tillverkar främst ställvarksutrustningar;
AB Lastnings- och Lossningstjänst, Göteborg, genom förvärv av aktiekapitalet 0,125 Mkr.
Företaget tillverkar och försäljer truckar av fabrikat ALL T.
ASEA-gruppens sammanlagda investeringar i an- läggningar, maskiner och inventarier uppgick till 224 Mkr (170).
ASEA-gruppen sysselsatte vid utgången av 1970 36 591 personer {34 867), av vilka 6105 {5 502) var anställda i utlandet. På grund av ändringar i ASEA- gruppens sammansättning är antalen för 1970 och 1969 ej fullt jämförbara.
Moderbolaget ASEA
Fakturerad försälJning och orderingång
ASEAs fakturerade försäljning uppgick 1970 till 1.628 Mkr (1.383), en ökning med 18 %. Beställnings-
ingången steg under 1970 med 14% och uppnådde därmed 1.890 Mkr (1.650). Ökningen fördelade sig procentuellt lika mellan de svenska och utländska beställningarna. Exportens andel av beställningarna var oförändrat 44 %. USA och England var under 1970 ASEAs största exportländer. Därnäst följde Danmark, Kanada, Norge och Jugoslavien. Orderstocken fortsatte att växa även under 1970 och uppgick vid årets slut till1.820 Mkr (1.550). Det under 1970
rådande marknadsläget har möjliggjort en förbättring av försäljningsmarginalerna på ingångna
beställningar.
Beställningsingången på k r a f t u t r u s t n i n g a r uppgick till 596 Mkr (503). Hela ökningen faller på den svenska marknaden. Exportbeställningarna,· som under 1969 mer än fördubblats, gick något tillbaka.
Försäljningen av krafttransformatorer var emellertid även under 1970 framgångsrik med fortsatta stora beställningar från bl.a. USA och Kanada.
l motsats till kraftområdet ökade redan under 1969 beställningarna på i n d u s t r i u t r u s t n i n g a r från den svenska marknaden med 76% och låg sedan under 1970 kvar på ungefär denna nivå. Exportbeställ- ningarna, som fördubblades 1969, fortsatte att öka även under 1970 med ytterligare 38 %. Sammanlagt noterades inom detta arbetsområde beställningar för 473 Mkr (388) varav 60% kom från utlandet. Den starkaste expansionstakten visade försäljningen av ASEAs QUINTUS8-pressar. Av speciellt intresse är också att två stora beställningar på elutrustningar för valsverk erhållits från England, som tidigare aldrig placerat väsentliga valsverksdrifter i utlandet. För första gången har ASEA även erhållit beställningar på en komplett valsverksdrift i Västtyskland.
Inom t r a f i k m e d e l s- och t r a n s p o r t o m r å- d e t (ellok, motorvagnar, rangersystem, truckar, lyft- don, däckskranar m.m.) hemfördes beställningar för 238 Mkr (257). Beställningsingången kan visa bety- dande variationer mellan olika år beroende på när de stora upphandlingarna av lok och motorvagnar görs.
Dylika beställningar var mindre 1970 än 1969.
statens Järnvägar har beställt ytterligare 20 tyristor- lok. Tillsammans med tidigare beställningar uppgår därmed totala antalet beställda tyristorlok från SJ till 100 st. Vidare har ASEA av österrikiska statsjärn- vägarna fått beställning på fyra tyristorlok. r övrigt kan nämnas att försäljningen av utrustningar för material-
hantering visar en betydande ökning.
S t a n d a r d f ö r s ä r j n i n g e n av motorer, trans- formatorer och apparater fortsatte att stiga även under 1970. Speciellt har ansträngningarna att öka exportförsäljningen av standardprodukter varit fram- gångsrika, vilket återspeglas i att beställningarna sedan 1967 mer än trefaldigats. l n s t a l l a t i o n s- r ö r e l s e n, som endast bedrives i Sverige, låg 1970 på ungefär samma nivå som 1969. R e p a r a t i o n s- o c h s e r v i c e v e r k s a m h e t e n visade en fort- satt kraftig expansion. Beställningsingången inom här nämnda områden uppgick till sammanlagt
583 Mkr (502}. )
Produktion
Orderingången har under året varit god och översteg utleveranserna. Beläggningen i verkstäderna ökade )~
väsentligt. Möjligheterna att öka produktionen IJJ
begränsades av bristen på lämplig arbetskraft.
Behovet av numeriskt styrda verkstadsmaskiner har ytterligare accentuerats.
Den uppbyggnad som 1967-68 skedde av lager och förråd har även under 1970 verksamt bidragit till att den stora efterfrågan på standardprodukter kunnat väl mötas. Trots högkonjunktur och svårigheter med rättidiga leveranser av material har omsättnings- hastigheten på varukapitalet kunnat ökas.
Tillverkningen och försäljningen av motorer vid de utländska dotter- och intressebolagen ökade under 1970 med 28 %. Även tillverkningen av transformatorer vid de utländska bolagen ökade, såväl med avseende på antal enheter som på medeleffekt . Installationen av utrustningen för den automatiska
J
hanteringen av pall- och stångmaterial vid gods- terminalen inom FinnsJättenområdet har tagits i bruk.
Under året har bl.a. följande större projekt avslutats:
-r Västerås har en byggnad för personalmatsalar, ,,, utbildningsverksamhet, utställningslokaler m.m. upp ,;, förts. Inredningsarbetet är i det närmaste avslutat.
Vid Elektroniksektorn har en verkstad byggts ut inom Finnslättenom rådet.
En byggnad för balanserings- och rusningsprov vid Sektorn för likströms- och stora växelströmsmaskiner är under uppförande inom Finnslättenområdet.
117 kedjehus, 26 vi Il or och 120 radhus är under byggnad inom Bäckby- och Rönnbyområdena i Västerås. Uppförande av serviceverkstäder pågår i örnsköldsvik, Storvik och Skelleftehamn.
ASEAs investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier uppgick 1970 till 63,7 Mkr (66,7).
Personal
Innovationsaktiviteten inom företaget kombinerad med en högkonjunktur under de senaste
18 månaderna har medfört ökad efterfrågan på i första hand tekniker och yrkeskunniga arbetare. Tillgången på kvalificerad personal har dock varit otillräcklig · för såväl tjänstemän som arbetare.
Utbudet av nyutexaminerade gymnasieingenjörer har 1970 varit mindre än normalt beroende på utbildnings- tidens förlängning. Rekryteringen av arbetare har försvårats i Norrland på grund av regeringens utfästelser om industrilokalisering till de nordliga
länen. Att de finska myndigheterna nu är väsentligt restriktivare i förmedlingen av arbetskraft till Sverige har ytterligare skärpt bristsituationen.
Antalet fast anställda tjänstemän (inklusive elev- ingenjörer} uppgick vid årets slut till 7 262, vilket innebär en ökning under året med 154. Antalet ingenjörsutbildade personer ökade under året med 155. Omsättningen av tjänstemannapersonalen har, trots konjunkturläget i landet, varit fortsatt låg eller 9,9% (9,5 %), vilket är klart lägre tal än under högkonjunkturåren i mitten av 1960-talet.
Antalet kollektivanställda (exklusive praktikanter}
uppgick vid årets slut till 10 913, vilket innebär en ökning under året med 218. Omsättningen minskade något. Den uppgick till 23 %, vilket innebär ungefär samma nivå som under tidigare högkonjunkturer.
Omsättningen har varit lägre för kvinnliga än för manliga anställda, eller 19 resp. 24%. övertidsuttaget har konjunkturmässigt ökat från 3,2 till 3,4% för kollektivanställda och från 2,6 till3,0% för tjänstemän.
En omorganisation av hälsovårdsbyrån under 1969 har bl.a. syftat till en ökad insats inom den före- byggande hälsovården. Samhällets otillräckliga resurser för sjukvård har emellertid inneburit svårig- heter att frigöra läkarkapacitet för förebyggande verksamhet. Inlåning av personal har dock möjliggjort en ökad insats på det ergonomiska området.
Konsultation hos hälsovårdsbyrån i ergonomiska och arbetsmiljöfrågor har ökat. Antalet yrkesskador har ökat något, men antalet förlorade arbetstimmar har trots detta minskat.
Antalet lokala företagsnämnder har under året ökat med tre och uppgick vid årets slut till 30. Härutöver har ca 35 delnämnder etablerats. Centrala företags- nämnden har rekommenderat de lokala nämnderna att tillsätta miljökommitteer eller uppdraga åt andra organ att ägna ökad uppmärksamhet åt arbetsmiljön i vid bemärkelse.
15
Företagsledningen och de fackliga organisationerna har under året gemensamt utformat en utbildningsplan för att aktivera arbetet i företagsnämnderna.
Kursverksamheten startar under januari 1971 (se sid 50}.
För att möta de växande anspråken på utbildning har utbildningsverksamheten samlats och byggts ut inom en ny enhet, Utbildningsavdelningen. Utbildningen av tjänstemanna- och verkstadspersonal har i stort bedrivits efter samma linjer som tidigare år. Ett program för chefsutbildning har utarbetats under året.
Medelantalet under året anställda har utgjort 17 767 (17 489) varav 7 039 tjänstemän (6 818) och 10 728
arbetare (10 671). .
Bolagets utgifter för löner och avlöningar har utgjort:
till styrelse, verkställande direktör och andra företags- ledare
till tjänstemän till arbetare
1970 1969
tkr tkr
5 232 265 864 267 668 538 764
3873 238 584 246261 488 718 Därjämte har årets rörelse belastats med 87,4 Mkr (73,6} avseende kostnader för obligatoriska och avtalsenliga pensions.,. och försäkringsavgifter (ATP, ITP, sjuk-, yrkesskada- och grupplivförsäkring, arbetsgivaravgift etc.).
Teknisk utveckling
Ett utvecklingsprojekt i ASEA startar med en system- studie som i breda termer söker klargöra relationer mellan marknadsbehov, teknologler och produkt-
kostnader. ASEA har med sin breda täckning av viktiga tekniska discipliner en inom Sverige ovanlig möjlighet att angripa produktutvecklingsproblem enligt dessa riktlinjer. Sålunda finns inom bolaget kompetens inom bl.a. följande områden: reglerteknik, teoretisk och praktisk elektroteknik, elektronik, materialkemi, processteknik, 'mekanik och datateknik.
Under året har utvecklats nya system för styrning och reglering av industriprocesser. Som exempel kan nämnas ett system avsett för kallvalsverk. En anläggning har levererats till Nyby Bruks AB.
Som ett axplock bland årets resultat av det tekniska utvecklingsarbetet kan nämnas följande.
En dubbelugn för SKF-STAL är under slutmontering i Hällefors. Ugnen, vars chargerstorlek är 60 ton, har två ugnsfat och två svängbryggor, som används
växelvis på de båda faten. Under nedsmältning med ljusbåge i det ena fatet sker chargering och för- värmning med gasbrännare i det andra.
En av SJ beställd frekvensomformare för matning av järnvägsnätet levererades under hösten. Tidigare har sådana omformare bestått av roterande maskiner.
Den nya omformaren är statisk, vilket medger högre verkningsgrad och lägre underhållskostnader. Den statiska funktionen har möjliggjorts genom ny- utvecklade tyristorer, som speciellt avpassats för denna typ av regler- och styrförlopp.
Alstring av reaktiv effekt sker med kondensatorer sammanförda i batterier eller med synkron-
kompensatorer. Fördelarna hos dessa metoder har främst varit små förluster resp. kontinuerlig regler- barhet. ASEA har nu utvecklat tyristorstyrda kondensatorer som förenar de båda metodernas f().rdelar. Ett tyristorstyrt kondensatorbatteri har under året beställts av Domnarivets Jernverk.
ASEAs satsning på högtryckstekniken (se sid 43) har under året givit flera intressanta resultat.
ASEA-STORA-processen möjliggör kraftigt för- Pettrade stålkvaliteter. Genom denna process framställs täta och även stora ämnen av snabbstål och liknande svårlegerbara material genom isostatisk pressning av pulver. stora ämnen har med kon- ventionel)a metoder givit metallurgiska ojämnheter som starkt försämrat egenskaperna.
En ny typ av högspänningsbrytare har utvecklats.
Genom att använda olja under tryck kan strömmen brytas utan s.k. återtändning, vilket bidrar till större driftssäkerhet
Tillsammans med Statens Vattenfallsverk har bl.a.
en syst.emutveckling för kontrollutrustningar
genomförts. Den inbegriper uppbyggnad och drift av manöversystem för kontrollanläggningar vid främst äng- och kärnkraftstationer. Utvecklingsarbetet har syftat till att åstadkomma högre grad av auto-
matisering. Samarbetet med Brown Boveri & Cie har under året utvidgats till nya områden. Det 1968 inledda samarbetet med den amerikanska dator-. . tillverkaren Contror Data Corporation har fortsatt planenligt.
Med American Electric Power Service Corporation (AEP) träffades l slutet av året överenskommelse om att det 1969 inledda gemensamma utvecklings- projektet skall gå in i sin andra etapp. Den första
etappen, som i huvudsak omfattade grundläggande undersökningar beträffande högre överförings- spänningar, gav resultat som överträffade den ursprungliga målsättningen.
Antalet under året beviljade patent var högre än tidigare.
Datateknik har i växande utsträckning tagits i bruk för att underlätta beräknings- och konstruktions- arbetet. Det visar sig möjligt att för vissa produkter, baserade på moduliserade eller standardiserade konstruktionslösningar, få fram underlag för till- verkningen utan någon insats av beräknings- ingenjörer, konstruktörer eller ritare.
Vinst
Rörelsevinsten steg 1970. Som redovisats i halvårs- rapporten var vinsten svagare första halvåret 1970 ) ' jämfört med 1969. Den återhämtades enligt prognos under andra halvåret. Under 12-månadersperioden, som föregick maj 1970, har prisstegringen på bolagets produktionsfaktorer varit 12 %. Detta bör ses i
samband med att huvuddelen av bolagets order- hemtagning sker till fasta priser. Sedan maj 1970 har prisfallet på koppar kompenserat prisstegringarna på övriga produktionsfaktorer, vilket medverkat till en bättre utveckling under andra halvåret.
Under 1970 har i stor utsträckning utfakturerats order, som tagits till pressade priser under åren 1968-69.
Priserna på bolagets produkter har under året kunnat höjas. Särskilt under årets senare del har brist på yrkeskunnig arbetskraft hämmat produktion och
leveranser. ,
Utdelningarna från bolag inom gruppen har minska( ) något medan utdelningarna från intressebolag ökat.
Realisationsvinster är liksom föregående år av blygsam omfattning.
Investeringarna har under året uppgått till 123,0 Mkr,/".~
varav 59,3 Mkr i aktier. Förskott och exportkrediter .!/!J·
har ökat. Likvida medel har sjunkit till 224 Mkr (272).
Till följe minskade likvida medel har räntasaldot försämrats från -2 Mkr till -5 Mkr.
Bolagets orderstock kan förväntas trygga syssel- sättningen under 1971. Under första halvåret erfordras en utökning av staben av tekniker och yrkesarbetare.
Beställningsingången är vid 1971 års början fort- farande hög och väntas under 1971 ligga på samma nivå som 1970.
ASEA-GRUPPEN Resultaträkning
Belopp i tkr.RÖRELSERESUL TAT 1970 1969
Extern fakturerad försäljning 3 689577 3332524
Tillverknings~ samt försäljnings~ och administrationskostnader -3 319 901 -2 983 349
Avskrivningar:
på maskiner och inventarier 94572 82147
på fabriksfastigheter med därtill hörande anläggningar samt
andra fastigheter 21 411 19 037
på kraftverksanläggningar och vattenfall 1 877 2 263
på jordbruks- och skogsfastigheter samt gruvor 68 117 928 62 103 509
Rörelseresultat 251 748 245666
ANDRA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Utdelningar på aktier och andelar i andra bolag 20716 16860
--r' '
R l
från andra än koncernbolag 64875 48354
till andra än koncernbolag -72076 -54903
på pensionsskuld -19394 26 595 -17749 24298
, -~tionsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar:
.... depapper 7 451 7102
maskiner och inventarier 3774 3 302
fastigheter 3525 14 750 3 328 13732
Kostnader för aktieemissioner 3631 1 597
l nvesteri ngsfo n d er:
ianspråktagna belopp 16144 43.827
nedskrivningar, maskiner - 1 750 -33319
nedskrivningar, byggnader -14 394 -10508
överföring till lagerinvesteringskonto
Extraordinära intäkter 514 4211
VInst löre bokslutsdispositioner och skatter 257 502 254574
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Avsättningar till varulagerreserver 53016 50599
ockrivningar av värdepapper 266 321
ningar till investeringsfonder -28171 -52 063
Återföring av tidigare avsättningar + 163 28008 + 2663 49400
Avsättning till fria reserver m.m. 2000
överföring till bundna medel 183 195
Vln!!tt före skatter 176 029 152 059
-<.1
si ,
.r 83427 60604~
92602 91 455
Minoritetsandelar i vinster 2262 1 843
Arets koncernvinst 90340 89612
ASEA-GRUPPEN Balansräkning*
TILLGANGAR Omsättningstillgångar Likvida medel:
Kassa, bank och postgiro 228494
Finansväxlar 375 984
Värdepapper
Fordringar enligt avräkning och reverser Varuväxlar
Varor (not 1)
Förskott till leverantörer S:a omsättningstillgångar
Spärrmedel för Investeringsfonder
Anläggningstillgångar
Fordringar enligt avräkning och reverser Värdepapper••
Maskiner, inventarier och kraftledningar (not 2}
Ofullbordade nyanläggningar och förskott till entreprenörer (not 2) Fabriksfastigheter med därtill hörande anläggningar
samt andra fastigheter (not 2)
Krattverksanläggningar och vattenfall (not 2) Jordbruks- och skogsfastigheter samt gruvor (not 2) Patent, goodwill m~m.
S:a anläggningstillgångar
BALANSSUMMA
• Noterna i balansräkningen hänvisar till kommentaren på s. 20, som utgör en del av årsredovisningen
•• 860 100 i AB Electrolux
531102 i AB Skandinaviska Elverk 190 560 i AB Svenska Fläktfabriken 162 500 i Elektriska Svetsnings AB
78 230 Svenska Elgrossist AB SELGA 18124 Thrige-Titan A/S
220 000 stensjöns Kraft AB
79 555 AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning 149 325 Kone Oy
90 000 AB Electro-lnvest
75 000 Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB 50 000 Bjurhagens Fabriker AB
22 986 Brännälvens Kraft AB 1 000 P Borens Fabriks AB
750 AB Norrköpings Kabelfabrik 32 000 Karhulan Kuitulasi Oy
3 000 Blåsjöns Kraft AB
samt diverse andra aktier i företag, där ASEA-gruppens delägarskap icke överstiger 50%
BRANDFÖRSÄKRINGSVÄRDEN Maskiner och inventarier
Fabriksbyggnader med därtill hörande anläggningar och andra byggnader
Krattve ~'!lbY9t!n a~{u
Jordbruks- och skogsfastigheter Summa
79400 66200 25 250 16 250 15169 14100 13 517 9 668 9150 9 000 8 950 6200 5747 4 000 3 997 3 946 3900 8095 302 539
Belopp i tkr.
31.12.1970 31.12.1969
268 238
604478 330 004 598242
6 411 4128
893n4 873199
175044 130637
1 654 750 1 328947
118 722 98539
3 453179 3 033692
39918 26 251
) -
100 052 108248
302539 276 214
290 676 86541
?)'i58 A J16
596226 429144
80075 80216
39 030 29215
o o
1 495139 1 223 611
4 988236 4283554
1 920137 1 860 185
1432391 1 306404
37210 35 348
72962 72 809
3462700 3 274 746
19
Belopp i tkr.
SKULDER OCH EGET KAPITAL 31.12.1970 31.12.1969
Kortfristiga skulder
Leverantörs-och övriga kortfristiga skulder 818845 724352
Varuaccepter 40689 9122
skatteskulder (not 3) 46272 30 334
Förskott från kunder 967 504 705 881
S:a kortfristiga skulder 1 873310 1 469 689
Ungfristiga skulder
Lån mot säkerhet 388789 374 715
Lån utan säkerhet 249952 248 750
Skuld för pensioner 390611 358 024
stiftelser och liknande 3690 4911
S:a långfristiga skulder 1033042 986400
- - - {, .
O il! jttade reserver -
Varulagerreserv (not 4) 659846 607202
Investeringsfond (not 5) 128 815 116 912
Lagerinvesteringskonto 6000 6000
~ · ~skattade reserver 794661 730114
v..tetaintre88en 70166 71 587
Eget kapital
Aktiekapital 625000 500 000
Bundna reserver (not 6) 207287 168478
Värderegleringsreserv för aktier och utländska fordringar (not 7) 118169 83594
Disponibla reserver (not 8) 176261 184080
Arets koncernvinst 1) 90340 89612
S:a eget kapital 1217 057 1 025 764
BALANSSUMMA 4988236 4283554
~
STÄLLDA PANTER
Spärrade medel 7205 8558
Fordringar 48821 32865
Värdepapper 12111 204in
Företagsinteckningar 190830 183 029
Fastighetsinteckningar 551941 484 787
Summa 810908 729730
ANSVARSFÖRBINDELSER
Diskonterade växlar 34389 27425
Ovriga ansvarsförbindelser 329084 323237
Summa 363473 350662
'l Härav åtgår för föreslagen avsättning till bundna reserver 6 363 tkr. (föregående år 7 664 tkr.)